Tips för uppsatsskribenter. Examensarbete C 10p, D10p och D20p

Transkript

1 Institutionen för informationsvetenskap 2007 Data- och systemvetenskap Tips för uppsatsskribenter Examensarbete C 10p, D10p och D20p Av: Anne Håkansson

2 Innehåll 1. PROMEMORIA RAPPORT TIPS FÖR UPPSATSSKRIVNING INLEDNING Vetenskaplig förankring Syfte med uppsatsen...4 Syfte med arbetet Metod för uppsatsen/arbetet Avgränsningar Disposition ÖVRIGT BRÖDTEXT, SKRIVREGLER RUBRIKSÄTTNING REFERENSER...7

3 1. Promemoria PM är en form av faktasammanställning. Den innehåller ofta en sammanställning av ett kommande arbete med en uppsats etc. Således är PM kort och behöver inte vara välputsat men projektets överlevnad kan hänga på en PMs förmåga att övertyga, Schött et al., PM ska vara lätt att överblicka och vara tydlig och konsekvent. Det finns ingen normalmall för utformningen men PM ska följa den lokala standarden. Den används som beslutsunderlag eller arbetsplan och ska därför innehålla faktasammanställning i en rak och saklig stil men inte längre resonemang, utredningar, värderingar eller argumenteringar, Schött et al., Rapport När ett experiment är utfört, praktikperiod slut eller forskningsuppgift klar skrivs en rapport. Rapporten syftar till att blicka tillbaka i tiden och läsaren förväntar sig att veta mer om resultat, Schött et al., I rapporten framgår projektets bakgrund, syfte, metod, arbetsgång och resultatet av projektet. Överskådligheten är viktig och stora krav ställs på disposition, hänvisningar och sammanfattningar. Vetenskaplig text arbetar med metatext. D v s texten börjar med att förklara det den ska förklara, sedan förklarar och slutligen konstaterar att den förklarat, Schött et al., 1998, sid. 17. I metatexten markeras hur tiden flyter fram historiskt sett och då används orden: först, därefter, slutligen. Dessutom markeras kontraster och avvägningar med orden: å andra sidan, däremot och emellertid. 3. Tips för uppsatsskrivning Skriv all text i timglasform. För att få bra och intressanta stycken kan du: 1. Börja med en generell mening om området. 2. Skriv mer detaljerat om området. 3. Avsluta med att knyta ihop området med den generella beskrivningen. Tips! Beskriv området detaljerat och i ett stycke. Läs igenom stycket och ge det en generell tolkning. Denna tolkning ska skrivas ihop som en mening. Lägg den meningen först i stycket! 3.1. Inledning Inledningen på uppsats bör slaviskt följa strukturen: bakgrund problem beskrivning syfte med uppsatsen, (ev syftet med arbetet) metod för arbetet avgränsningar disposition Anledningen till denna struktur på inledning är att den ger en logisk följd och en röd tråd i beskrivningen! Vetenskaplig förankring Gör avstamp i litteraturen vetenskaplig förankring. Omkullkasta författares resultat, förslag eller idéer alternativt håll med. MEN gör det med en argumentation!!!

4 Denna författares resultat kan diskuteras genom att De här författarnas modell är intressant att bygga vidare eftersom I denna uppsats kommer författaren X förslag att användas på grund av att vilket påminner starkt om det arbete som utföras Syfte med uppsatsen För att få rätt på beskrivningen av syftet använd formuleringar som: I uppsatsen beskrivs arbetet med att ta fram en prototyp I uppsatsen poängteras bristerna med arbetets förfarande I uppsatsen diskuteras/ redogörs/ argumenteras/ dryftas skillnaden mellan att använda X istället för Y. Som utgångspunkt för arbetet i uppsatsen har vi använt följande frågeställningar: - (uppräkning av frågor) - (uppställning av hypoteser) Syftet ska vara klart och koncist! Det är bättre att ge en detaljerad förklaring av vad som ska beskrivas i uppsatsen än att använda generella termer som ger tolkningsutrymme. Syfte med arbetet Används om skribenten vill framhålla utveckling eller annat arbete med ett system eller prototyp. Beskrivningen av syftet med arbetet bör ligga som ett eget avsnitt efter beskrivningen av syftet med uppsatsen. Obs! Skriv inte att syftet med uppsatsen är att få godkänt på examensarbetskursen i data och systemvetenskap, 20p Metod för uppsatsen/arbetet Egentligen innebär metodavsnittet att man upplyser om den metod som använts för att samla in material vid undersökningar. Det är formella/informella intervjuer, observationer med eller utan videoinspelning eller ljudupptagning och så vidare, och enkäter med öppna eller slutna frågor. Att beskriva metoden för ett arbete vid system- eller prototyputveckling, gränssnittsdesign och så vidare är att beskriva arbetsprocessen för att ta fram produkten. Det inkluderar en systemutvecklingsprocess, en arbetsgång eller liknande. Det är att beskriva från ax till limpa Avgränsningar Det är allt som inte kommer att ingå i en uppsats! Snarare är det oerhört mycket som inte ingår. Det gäller att göra en lagom begränsning men fortfarande hålla sig inom området. T ex om uppsatsen ska innehålla ett teoriavsnitt om lingvistik, pedagogik och psykologi tillsammans med data- och systemvetenskap betyder det inte att uppsatsen kommer att ge en genomgripande förklaring av vardera område. Skriv inte att:.. på grund av tidsbrist kommer jag inte att behandla Det låter som att skribenten inte är intresserad av eller för lat för att ge den information som denne behöver för att förstå materialet!

5 3.1.5 Disposition Här ska det klart framgå vad varje kommande kapitel ska innehålla (alltså inledningen ska inte beskrivas här!). Beskrivningen kan innehålla meningar som: I kapitel två kommer en teoribeskrivning av ämnet I kapitel tre diskuteras de olika metoderna X och Y även för- och nackdelar. Kapitlet avrundas med Obs! Om dispositionen har en röd tråd i beskrivningen av kommande kapitel är sannolikheten stor att även uppsatsen har det Övrigt brödtext, skrivregler Behandla enbart en sak per stycke! Skriv korta meningar som behandlar en sak i taget. (Denna punkt återfinns bland annat i Brunsson och Holmblad (1999) bok I klartext skrivbok för studenter.) Vid uppräkning eller förklaring av något undvik att skriva: Till exempel.. och så vidare. i samma mening. Undvik alltför många syftningar tillbaka i texten som dessa, detta osv. Risken är stor att det blir syftningsfel. Sjukdomen som här åsyftas är inte bekant för gemene man men likväl har den symptom som många känner igen. Denna är blodtrycksgrundande. (sjukdom eller symptom) Grammatiskt sett ska denna syfta på ordet symptom eftersom det nämndes sist i meningen, dvs det sist nämnda ordet som hade en som ändelse. Många gånger känns det angeläget att ta med någon liten informationsbit MEN se till att det finns mer information runt denna lilla bit! Det är oftast en av anledningarna att uppsatsen är rörig och ger en känsla av att materialet inte hänger ihop. Skriv i presens (nutid) beakta tempus. De enda avvikelser som är tillåtna är i bakgrunden och i fortsatt arbete! I bakgrunden kan det hända att innehållet skrivs i perfekt (dåtid) och i fortsatt arbete är det skrivet i futurum (framtid). Undvik att använda man om inte det avser gemene man. Fundera på vilken person, organisation, personalkategori eller liknande som man åsyftar och byt ut alla förekomster. Undvik särskrivning. Det är lätt att sådana smyger sig in i texter och dessutom är de svåra att upptäcka. Exempel på särskrivning är: psyko terapi psykoterapi. Detta kan även ge upphov till olika betydelser, t ex hon är gift med en fransk lärare / hon är gift med en fransklärare (Rienecker och Jørgensen, 2002). Är läraren från Frankrike eller undervisar läraren franska? Ofta skriver man som man talar dvs talspråk. Tyvärr smyger det sig överallt i en text och det är svårt att upptäcka. Som exempel kan nämnas: Operativsystemet är specialanpassat för att gå tillsammans med webb-server. Här skulle det passa bättre med fungera tillsammans/ utnyttjas tillsammans/ arbeta tillsammans/ eller liknande. Minimera ord som används som tilläggsord. Ett vanligt förekommande tilläggsord är så. Ordet är lätt att stryka eftersom meningen inte förändras när detta har tagits bort.

6 3.3. Rubriksättning Undvik förkortningar i rubrikerna, ta bort dubbletter, undvik engelsk terminologi, använd korta och materialåterspeglande rubriker, hänvisa inte till rubriken i brödtexten. Läs igenom texten och kontrollera sedan att rubriken speglar vad som beskrivs. Många tar för vana att återanvända rubriksättningen i första meningen. Skriv inte: Änglar Dagligen ger sig jägare ut på jakt i skogen. Eftersom deras arbete inbegriper skottlossning händer det allfört för ofta att jägarna utsätts för faror. Det händer så frekvent att jägarna brukar prata om änglar och änglavakt. Änglar har även setts av. Det tar alldeles för lång tid att förstå vad skribenten avser med stycket. Skriv istället: Änglar Många jägare brukar prata om änglar och änglavakt. Det beror på att Undvik även att referera till rubriken, Se: Deoxyribonucleic acid Det är den molekyl som innehåller arvsmassan i alla levande cellers kromosom. Tvinga inte läsaren att gissa sig till vad som avses i texten. Undvik: Av naturliga skäl bör inte människor utsätta sig för sådana här slags arbeten.. Skriv istället: Arbetsbörden belastar armar och ben varför människor inte bör utsätta sig för. Andra exempel på ordval bör undvikas: Självklart måste läraren sätta sig i säkerhet.. Det finns många skäl till att man måste arbeta med mat!. Man kan förstå varför Gallius trodde att. Ställ dig frågan: varför? Hänvisa inte till förklaringar som återfinns senare i texten. Exempelvis, om du läser i kap 2 ska du inte hänvisa till ett avsnitt som återfinns i kap 4. För att underlätta för läsaren går det att göra upprepningar i texten. I vissa fall bör skribenten även ge en beskrivning igen för att läsaren ska slippa komma ihåg alla detaljer i uppsatsen. Det går att skriva. som nämnts tidigare Ge inte läsaren en möjlighet att känna negativitet mot materialet. Skriv gärna meningar som: Genom att det inte finns grundläggande material inom området kommer materialet om att användas istället för: Det här materialet är inte bra men det måste användas p g a dålig grund. Om det finns flera olika sätt att göra något, t ex referenser, punktformer etc tag för vana att vara konsekvent i materialet. Att uttrycka något kan också göras på olika sätt MEN var konsekvent! Bestäm dig för några skrivregler och följ dem genom hela uppsatsen. T ex kvalitet eller kvalité, % eller procent, etcetera eller etc. (Punkten återfinns även i Brunsson och Holmblad, 1999)

7 För att lämna in en bra uppsats läs varje mening högt! Allt bakgrundsmaterial måste vara hämtat från källor. Alla källor måste refereras Referenser Använd rätt form på referenser som är: Harvard! Dvs (Ejvegård, 2003) eller (Jarrick och Josephson, 1996) eller (Håkansson m fl., 2001). Om det är referat till någon person - skriv gärna ut sidorna där materialet återfinns, dvs (Håkansson, 1999, pp ). Referenser som motsvarar ovantstående är: Ejvegård, R. (2003) Vetenskaplig metod. Studentlitteratur, Lund. ISBN X. Jarrick, A. och Josephson, O.(1996). Från tanke till text En språkhandbok för uppsatsskrivande studenter. Studentlittertur, Lund. ISBN Håkansson, A., Widmark, A., Edman, A. (2000). A. The KANAL-system, an intelligent rule editor supporting the knowledge acquisition process. (SAIS 2000) Swedish Artificial Intelligence Society Annual Workshop 2000, Linköping, Sweden, 9:e-10:e maj. Håkansson, A. (1999). Titel. pp (Sidangivelse ska stå allra sist!) Skilj på böcker, tidskrifter, konferenser, elektroniskt material! Lista litteraturen i denna ordning med böcker först och elektroniskt material sist. Referensböcker som använts för sammanställning av materialet: Brunsson, K. och Holmblad, B. (1999). I klartext skrivbok för studenter. Almqvist&Wiksell, Elanders Gummessons, Falköping. ISBN Rienecker, L., och Jørgensen, P Att skriva en bra uppsats. Wallin & Dalholm Boktryckeri AB, Lund. ISBN Schött, K., Melin, L., Strand, H., och Moberg, B Studentens skrivhandbok. ISBN