HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HT-13 Handledare: Jan Josefsson. Inledning. Demens"

Transkript

1 Inledning Att bli utsatt för tvång är obehagligt, men ändå utsätter vi andra för tvång när vi vårdar dom. Även fast vi har lagar om hur vi får behandla vårdsökande har vi inte någon direkt lag som säger huruvida tvång får användas mot dementa. I denna uppsats kommer jag att diskutera tvång inom vården. Jag kommer även diskutera vad lagen säger är rätt eller fel att göra inom vård av icke beslutskapabla individer, i mitt fall kommer jag att fokusera på demenssjuka. Först i denna uppsats kommer jag att förklara vad demens är samt ge en inblick på hur man vårdar dementa på boenden idag. Därefter kommer jag att diskutera Torbjörn Tännsjö s kapitel Tvång i vården ur boken vårdetik samt kort gå igenom socialtjänstlagen och hälsooch sjukvårdslagen. Avslutningsvis kommer jag att ge mina egna åsikter inom ämnet med referat till ovannämt material. Samt utvärdera hur jag som individ utövar tvång inom mitt arbete på ett gruppboende för dementa. Demens Demens är en minnessjukdom som orsakas av hjärnskador och yttrar sig på olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som drabbas. Det är vanligast att minnet samt förmågan att planera och genomföra olika vardagssysslor försämras. Även kognitiva förmågor ex. språk, tidsuppfattning och orienteringsförmågan påverkas negativt. Då det i nuläget inte finns ett botemedel mot demens kan man endast lindra symptomen av sjukdomen med hjälp av mediciner. Dementa har rätten att bo kvar hemma så länge de önskar och de erbjuds då bostadsanpassning, hemtjänst och hemsjukvård. Cirka hälften av alla demenssjuka bor kvar hemma och av den andra hälften bor cirka 45% i ett särskilt boende där de får hjälp med alla vardagliga sysslor av personal utbildad inom demens. För att få plats på ett sådant boende prövar en biståndshandläggare behovet och beslutar om plats. 1 De olika boendena kan skilja sig åt och det är vanligast med gruppboenden med 8-12 hyresgäster. Personalen består av sjuksköterskor, undersköterskor och vårdbiträden som är utbildade inom demens. Dessa hjälper hyresgästen med deras dagliga behov som exempelvis kan vara att sköta hygienen, på- och avklädning samt förflyttning. Boendet ska inte fungera 1

2 som en Institution, utan som hyresgästens privata boende och de har därför rätt till fritidsaktiviteter samt andra önskemål. De flesta boenden anordar själva aktiviteter så som bingo, musikunderhållning och högläsning. Detta för att tillfredställa det sociala behovet hos individen. Alla aktiviteter är självklart valfria och ifall man har önskemål att göra något annat så ska det önskemålet uppfyllas i den mån det går. Måltider på gruppboenden äts tillsammans med både personal och hyresgäster, i undantag för de som önskas äta själv. Vad gäller? Autonomiprincipen säger att ingen får påtvingas behandling mot dess vilja med undantag för psykiskt sjuka där LPT (lagen om psykisk tvångsvård) gäller. LPT säger att en partner eller en dom kan påtvinga en individ vård. För att vården ska kunna träda i kraft måste en läkare undersöka den sjuke och se ifall den uppfyller kraven som finns för att ett vårdintyg ska kunna utfärdas. När man själv kan besluta om sin egna vård är man så kallad beslutskapabel. En beslutskapabel individ har rätt att göra tokiga beslut och kunna avsäga vård som vårdgivare anser de behöver. För att kunna räknas som beslutskapabel finns det fyra faktorer man måste uppfylla. För det första måste man se sig själv som en agent och kunna påverka skeenden i världen genom sitt val av handlingsalternativ. Den andra faktorn man måste uppfylla är att besluten man gör måste vara effektiva och att de leder fram till en handling. För att räknas som en beslutskapabel individ måste man för det tredje kunna göra göra sig en föreställning om hur sannolika de olika utfallen är, när man utför ett handlingsalternativ, samt bilda sig en uppfattning om vilket värde dessa möjliga utfall har. Dessutom ska man kunna väga samman värden och sannolikheter i ett beslut. Den slutliga faktorn är att man ska vara förmögen att revidera sina föreställningar om verkligheten och sina värderingar i ljuset av nya argument och erfarenheter. 2 Individer som inte lever upp till detta anses inte vara beslutskapabla och kan därmed påtvingas vård ifall man anser att det är för individens eget bästa. 2 Tännsjö, Torbjörn Vårdetik. 3. uppl. Stockholm: Thales

3 Inom vården finns det många lagar som säger vad man får och inte får göra. Vad gäller då inom vård av dementa och är tvångsvård tillåtet? Socialtjänstlagen (SoL) är en av de lagarna som bäst anpassar sig för vård av dementa. Då socialtjänsten säger att inget tvång ska förekomma i vården finns det därför inga föreskrifter om tvångsvård i SoL. Lagen säger att alla individer har rätt till en skälig levnadsnivå, om detta inte kan ske inom ens egna hem med hemtjänst är man berättigad till bistånd i form av ett särskilt boende. 3 Den andra lagen är hälso- och sjukvårdslagen (HSL), denna lag är den som har störst betydelse för vård. Lagen säger att att vården och behandlingen skall så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Båda dessa lagarna bygger på att den enskilde ska frivilligt acceptera behandlingen och som huvudregel får man som vård- och omsorgpersonal inte göra något som strider mot den egna personen vilja. Tvång inom vård I Torbjörn Tännsjö s kapitel tvång i vården ur boken vårdetik avvisar han tvång inom vården. Han anser att det finns två möjliga grunder till varför man skulle vilja utöva sådan tvång. Det första är att man som individ inte skulle förstå sitt eget bästa, trots att man är beslutskapabel. Detta medför att att man, för sitt eget bästa, ska påtvingas vård då man fattar orimliga beslut gällande sin egna hälsa. Detta är vad man kan kalla ett paternalistiskt resonemang, och det vill Tännsjö avvisa med tre argument. 1. Var och en vet själv hur ens liv upplevs från insidan och det gör att man har en kunskapsmässigt privilegierad position gällande det egna livet. 2. Var och en måste även själva leva med beslutet som görs gällande ens egna liv. 3. Att bli tvingad är obehagligt. 3 Nilsson, Ylva Tvångsvård av dementa. Examensarbete, Lunds universitet

4 Den andra grunden till varför man ska skulle vilja utnyttja tvång är för att det ligger i en tredje parts intresse att en individ får vård. Exemplet Tännsjö tar upp är att det kan verka rimligt att påtvinga en alkoholist som misshandlar sin familj vård mot missbruket- för familjens skull. Även detta avvisar han då han anser att det strider mot rättssäkerheten att bruka vård som ett slags straff. Vård baseras på prognoser, vilket inte brottsliga handlingar gör. Dagens samhälle är uppbyggt på så sätt att vi kan förutse om vi kommer bli utsatta för tvång och straff i olika samband, detta skapar social trygghet. Om detta ändras och våra straff börjar baseras mer på våra vårdbehov än våra brottsliga handlingar kan vi aldrig känna oss säkra. Tännsjö tar även upp somatisk vård av icke beslutskapabla individer och nämner då två olika kategorier. I den ena kategorin så finns individer som permanent blivit inkapabla till att fatta beslut gällande sin egna vård, exempelvis psykiskt sjuka individer. I den andra kategorin finns personer som tillfälligt blivit inkapabla till att besluta om sin egna vård, exempelvis grovt alkoholpåverkade individer eller individer som förlorat medvetandet efter en bilolycka. Dessa måste kanske opereras och då antar vården att de har samtycke från individerna och utför operationen i hopp om att det var det patienten ville. Då jag huvudsakligen ska diskutera tvångsvård av demenssjuka så fann jag Tännsjö s åsikter om tvång av senildementa och utvecklingsstörda patienter likvärdiga med mina. Han nämner att dessa två patientketegorier är utsatta för omfattande tvång även fast de i lagens mening inte kan nedsätta en individs beslutskompetens för att de är just senildementa eller utvecklingsstörda. Även fast de inte, enligt lagens mening, kan anses som ej beslutskapabla anser Tännsjö att det nog är bra att de anses som det. Hans argumet för det är att det skadar färre personer, men för att tvånget ska kunna vara acceptabelt krävs det att de hamnar inom kategorin beskedligt tvång. Det innebär att det är tvång som riktas mot patienten för deras välmående. Som exempel ger han att man droppar lite laxermedel på sockerbiten då patienten i fråga inte förstår att hon blir förstoppad ifall hon inte tar det. Förstoppningen kan sedan övergå till tarmvred och därmed bli livshotande. Om detta är fallet anser Tännsjö att det vore fel att inte tvinga henne till att ta de där dropparna laxermedel. Det andra tvånget han pratar om är beskäftigt tvång vilket är att man gör något som gynnar personalen. Som exempel ges att man tvångsmatar en beslutskapabel patient mot dess vilja eller att man sederar, dvs ger lugnande läkemedel till en besvärlig patient för att underlätta personalens arbetssituation. Detta tvånget anser Tännsjö vara oacceptabelt. I Tännsjö s sammanfattning av kapitlet säger han att tvångsvård kränker människans

5 autonomi (självstyre) och att det i sig är av ondo. Tvångsvård är även skadligt för tilltron av vår sjukvård samt att det är plågsamt för individen att genomgå. Det enda tvång som kan vara moraliskt acceptabelt är det mot icke beslutskapabla personer eller barn som inte förstår sitt eget bästa, om tvånget är för patientens bästa. Vad anser jag? Avslutningsvis i denna uppsats tänkte jag själv ge mina åsikter med ovanstående material i åtanke. Jag, som vårdpersonal, anser att visst tvång inom vården kan vara positivt och acceptabelt. För att det ska kunna anses som det måste allt tvång vara för patientens bästa och dess välmående. Därför anser jag också att sedativa läkemedel ska vara accepterat att ges, exempelvis till patienter som väldigt lätt stressar upp sig. Visst, det kan anses som att det är för personalens arbetssituation som Tännsjö nämner, men det kan även vara för patientens bästa man ger det. Som exempel på detta kan vi säga att vi har en man som ofta är väldigt förvirrad och skeptisk till allt. Han vägrar ta emot hjälp, även fast det är menat för hans eget bästa. Detta medför att han tror att alla är ute efter honom och i med det blir han väldigt stressad och orolig. I detta fall anser jag att det är acceptabelt att med hjälp av sedativa läkemedel lugna ner honom så han finner ro. Under tiden han då är lugn hinner kroppen återhämta sig från allt stress så den inte tar skada. Det var som en kollega sa till mig, det är inte livskvalitet att gå runt och ständigt oroa sig och ha ångest. Livskvalitet, för mig, är att livet man lever ska vara något man trivs med. Även om jag sitter på ett demensboende om 60 år vill jag fortfarande trivas med mitt liv. Det är min önskan, så därför försöker jag behandla patienterna på mitt arbete så som jag själv hade önskat att bli behandlad. Jag strävar efter att försöka uppfylla de aktiviteter som de boende anser bidrar till en förbättrad livskvalitet så gott jag kan. Genom att bara ge egentid till var person där man exempelvis målar naglarna och pratar lite eller om man bakar med någon, så märker man hur de uppskattar stunden och blir glada över den. Bara en sådan liten handling kan bidra med väldigt mycket. Det paternalistiska resonemanget som Tännsjö ger, att man påtvingar någon vård som inte vill ha hjälp då man anser att de är för deras egna bästa kan, enligt mig, endast utföras ifall personen anses som en ej beslutskapabel individ. Om man utför tvång mot beslutskapabla

6 personer avvisar jag det med liknande resonemang som Tännsjö nämner. Det är bara individen själv som vet hur ens kropp upplevs innifrån samt att beslutet om vården som tas är något man själv måste leva med. Att själv få ha kontroll över sitt liv anser jag vara en rättighet och genom att fråntas den rättigheten förminskar man individen. Varför tycker jag då att det är okej att utöva tvång när det gäller en individ som inte är beslutskapabel? De blir lika påverkade av det och känner samma obehag som en beslutskapabel individ. Skillnaden som jag ser är att det är olika konsekvenser för en psykiskt sjuk att vägra vård då det kan skada omgivningen än om en cancersjuk väljer att avvisa en behandling som enbart gör att hon kan leva lite längre. Detta kan även anpassas till demens. När man har kommit så pass långt in i sjukdomen att man inte längre kan leva sitt vanliga liv och exempelvis glömmer vitala saker. I det stadiet kan man utsätta sig själv, men även allmänheten för stor fara och ifall hjälp då finns att få anser jag att man ger den till individen även fast hon vägrar. Det är för hennes bästa hjälpen finns. Jag kan själv erkänna att jag utövar tvång genom att exempelvis blanda ner laxermedel i saften då jag vet att patienten kan undvika att bli förstoppad. Jag kan även vara lite hård ibland mot mina patienter och tvinga dem att försöka göra vissa saker själv, exempelvis sätta på sig sin tröja eller borsta tänderna eftersom jag vet att de kan klara av det. Genom att vara lite bestämd men samtidigt uppmuntrande till att försöka göra sådant själv kan man stärka deras självkänsla. För när de väl utför handlingen kommer de på att de kan göra det själva och möjligtvis känner de sig även stolta över det. Läkemedelstvång utför jag endast ifall läkemedlet är viktigt för individen att få i sig. Med det menar jag att ifall en individ vägrar att exempelvis ta sin järntablett då har jag inte rätt att tvinga i henne den. Men ifall det gäller hennes antidepressiva eller sedativa läkemedel så anser jag att de är viktiga för henne då de dämpar hennes ångest och/ eller oro. Övrigt tvång försöker jag undvika, jag vill inte tvinga en person som önskar få sova att resa sig från sängen på morgonen eller tvinga en person äta med oss andra som kanske önskar sitta på sitt rum och äta. Vi måste se dem som de olika individer de är och på bästa sätt hjälpa dem i vardagen så att de bibehåller sin livskvalitet och mår bra.

7 Samanfattning I denna uppsats har jag tagit upp tvångsvård samt lagarna som gäller. Främst har jag disskuterat tvångsvård inom demens men jag har även rent generellt tagit upp tvång inom vården. Jag har även gått igenom autonomiprinciper och vad den säger samt begreppet beslutskapabel. Även de fyra faktorerna som ska uppfyllas för att kunna anses som beslutskapabel är nämda. Med hjälp av Torbjörn Tännsjö s kapitel tvång i vården ur Vårdetik har jag diskuterat olika resonemang. Mina åsikter om tvång inom vården har däremot inte ändrats så mycket genom skrivandet av denna uppsats. Jag tycker att tvång kan vara bra om det håller sig inom vissa gränser och ifall allt tvång som görs är för den tvingade personens eget bästa. Detta inkluderar att jag tycker att det är acceptabelt att ge sedativa och antidepressiva läkemedel till patienter som visar att de ofta och väldigt lätt får ångest och blir oroliga. Enligt mig förbättrar det deras livskvalitet ifall de läkemedlena de får gör så att de finner ro. Även om det kan anses som beskäftigt tvång. Däremot finns det vissa undantag inom tvång för individens välbefinnande jag inte anser bör ske, tvångsmatning är ett sådant tvång.det är en kränkande behandling och jag är väldigt tacksam att det inte sker på min avdelning där jag jobbar. När det gäller tvång på beslutskapabla individer så står jag utanför det, jag är väl egoistisk som säger det, men jag hade själv aldrig velats utsättas för tvång som jag är medveten av. Därför avvisar jag det, då jag vill inte utsätta någon för något jag själv inte vill genomgå. Som slutsats av detta kan jag då säga att tvång är okej i viss grad. Fast då krävs det att tvånget i sig är individens eget bästa och att det utförs på en icke beslutskapabel person i samråd med läkare, anhöriga och lagen. På så sätt undviker man förhoppningsvis plågsamma tvång som skadar individen. Litteraturlista Tännsjö, Torbjörn Vårdetik. 3. uppl. Stockholm: Thales Nilsson, Ylva Tvångsvård av dementa. Examensarbete, Lunds universitet

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT

Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Patientenkät uppföljning 6 månader efter ECT Information om formuläret: I det här formuläret ber vi dig att besvara några frågor om din ECT. Frågorna handlar bland annat om vilken information du har fått

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Välfärd på 1990-talet

Välfärd på 1990-talet Lättläst Välfärd på 1990-talet Lättläst En lättläst sammanfattning av SOU 2001:79 från Kommittén Välfärdsbokslut. Du beställer denna skrift från: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm telefon: 08-690 91

Läs mer

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter

Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Vanliga familjer under ovanliga omständigheter Malin Broberg Leg. Psykolog & Docent Vårdalinstitutet,, Psykologiska Institutionen, Göteborgs G Universitet Malin.Broberg@psy.gu.se Disposition Allmänn modell

Läs mer

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv.

6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv. 6-stegsguide för hur du tänker positivt och förblir positiv Låt oss säga att du vill tänka en positiv tanke, till exempel Jag klarar det här galant. och du vill förbli positiv och fortsätta tänka den här

Läs mer

Sjä lvskättningsformulä r

Sjä lvskättningsformulä r Sjä lvskättningsformulä r Depressionsskattning, minnesskattning och hälsoenkät. För Dig som ska få eller har fått behandling med ECT. Namn Datum Personnummer:. Inom en vecka före ECT Inom en vecka efter

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog om psykisk hälsa Hur mår du? Under april och maj månad besökte representanter från nämnden fem gymnasieskolor i Sjuhärad; Tingsholmsgymnasiet i Ulrice, sgymnasiet i, i,

Läs mer

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning

fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter Dagvård med demensinriktning 2006-12 13 1 Riktlinje för Dagverksamheter fastställd av ledningsgruppen för vård och omsorg den 13 december 2006 samt 11 november 2008 Dagverksamheter är till för människor med behov av stöd i den dagliga

Läs mer

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism.

En utredning görs som mynnar ut i en ADHD diagnos med drag av Autism. Kalle växer upp med mor, far och en yngre broder. Tidigt märker man att Kalle inte är som alla andra, han är överaktiv, har svårt i kontakten med andra barn, lyssnar inte på föräldrarna, rymmer och försvinner.

Läs mer

Barn och ungdomar med fibromyalgi

Barn och ungdomar med fibromyalgi Barn och ungdomar med fibromyalgi Hur vardagen kan vara Om barn och ungdomar med fibromyalgi. En hjälp för dig, din familj, dina vänner och skolan. Utgiven av Fibromyalgi, vad är det? Fibromyalgi är en

Läs mer

Har du funderat något på ditt möte...

Har du funderat något på ditt möte... Har du funderat något på ditt möte... med mig? Så vill jag bli bemött som patient inom psykiatrin. projektet Bättre psykosvård Har du sett rubriker som de här? troligen inte. De här rubrikerna är ovanligt

Läs mer

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder

Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer för personer med psykiska funktionshinder Studier om boende och boendestödsverksamheter för personer med psykiska funktionshinder BOENDEPROJEKTET Projektledare: David Brunt Delrapport: 8 Vårdande/stödjande handlingar inom privata boendeformer

Läs mer

1. Anna på jobbet INSIKT:

1. Anna på jobbet INSIKT: 1. Anna på jobbet INSIKT: Vi har funnit att varken Anna eller omgivningen förstår att Anna blir sjuk av situationen på jobbet. Vi har funnit att Anna behöver hjälp att förstå sina egna behov. Även omgivningen

Läs mer

Intervju med Elisabeth Gisselman

Intervju med Elisabeth Gisselman Sida 1 av 5 Intervju med Elisabeth Gisselman 1. Tre av fyra personer hemlighåller psykisk ohälsa för sin omgivning på grund av rädsla för diskriminering och avståndstagande varför är vi så rädda för psykisk

Läs mer

Manual till Genomförandeplan

Manual till Genomförandeplan Manual till Genomförandeplan SoL särskilt boende SoL korttidsplats äldre Jenny Järf Utredare, avdelningen ledning- och verksamhetsstöd 05-2015 2015-04-24 1 (11) Innehåll 1. BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDEPLANENS

Läs mer

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION

TEMA PSYKISK OHÄLSA/KONFUSION Modell för att finna personer med demenssjukdom tidigt och därefter kunna erbjuda relevanta stödåtgärder Varje år är det cirka 24 000 personer som nyinsjuknar i demenssjukdom. Vi kan räkna med att år 2050

Läs mer

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola

Handlingsplan vid krissituationer. Bobygda skola Handlingsplan vid krissituationer Bobygda skola Reviderad 2009-02-23 1 VIKTIGA TELEFONUMMER: Allmänt nödnummer 112 Hälsocentralen Delsbo 0653-714000 Hudiksvalls sjukhus 0650-92000 Sjukvårdsupplysningen

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen Likabehandlingsplanen Handlingsplan vid fall av kränkning Reviderad sept. 2014 Drakbergsskolans mål Varje elev och all personal på Drakbergsskolan skall kunna gå till skolan utan att vara orolig för att

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa

Mellan äldreomsorg och psykiatri. - Om äldres psykiska ohälsa Mellan äldreomsorg och - Om äldres psykiska ohälsa Ett område som under lång tid ansetts vara ett eftersatt område både ur ett äldreperspektiv och ett perspektiv. Det behövs ökad kompetens, tillgång till

Läs mer

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in.

När du behöver frysa in dina ägg. Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. När du behöver frysa in dina ägg Information om hur det går till att ta ut en bit av en äggstock och frysa in. Innehållsförteckning Varför ska jag frysa in mina ägg? Hur går det till? Hur tas en bit av

Läs mer

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk

Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Min dag med Maj-Britt Bylund den målande undersköterskan som älskar att läsa och hålla på med olika hantverk Maj-Britt är 57 år och kommer från Brinken. Hon bor med sin familj i ett hus i Kvammarnäs. Hon

Läs mer

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD

BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD BPSD VARDAGA, GABRIELS GÅRD Målsättning Det är viktigt för oss att ha en tydlig målsättning, eftersom att det kan vara svårt att få ihop till när hela gruppen är närvarande. Vi känner att vi ville börja

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

Hur ser du på äldrevården?

Hur ser du på äldrevården? Hur ser du på äldrevården? Resultat av enkät med 10 frågor till alla medlemmar i 1,6/2,6 miljonersklubben = 27 000 personer Svar från 4 090 personer (svarsfrekvens 15 %) Liknande enkät 2013 till slumpmässigt

Läs mer

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år

Fallbeskrivningar. Mikael 19 år. Ruben 12 år. Therese 18 år. Tom 10 år Fallbeskrivningar Mikael 19 år Ruben 12 år Therese 18 år Tom 10 år Mikael 19 år Fallbeskrivning Mikael har haft svårigheter med relationer sedan han började i skolan. Föräldrarna beskriver honom som en

Läs mer

Information om EREKTIONSPROBLEM

Information om EREKTIONSPROBLEM 11-08-0780 SE Nedsatt erektionsförmåga? Många män drabbas någon gång av erektionsproblem. Enbart i Sverige beräknas cirka 500 000 män ha nedsatt erektionsförmåga i någon omfattning. Orsakerna till att

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård

Riktlinjer för hälso- och sjukvård BURLÖVS KOMMUN Socialförvaltningen Ninette Hansson Medicinskt ansvarig sjuksköterska/ Kvalitetscontroller 2012-10-12 Beslutad av 1(7) Ninette Hanson Riktlinjer för hälso- och sjukvård Denna riktlinjer

Läs mer

Tema: 24-timmarsdygnet

Tema: 24-timmarsdygnet Tema: Om våra barn mår bra, rör på sig, har goda mat- och sömnvanor, har de goda förutsättningar att utvecklas på ett positivt sätt och trivas med sig själva. Chansen är även stor att de fortsätter ha

Läs mer

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum

En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum En demensvård utan tvång och begränsningar - Är det möjligt? Lars Sonde Projektledare Svenskt Demenscentrum Paradigmskifte Paradigm = rådande tankesätt, tankemönster 2010 2013 2015 www.demenscentrum.se

Läs mer

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet.

Jag ritar upp en modell på whiteboard-tavlan i terapirummet. VAD ÄR PROBLEMET? Anna, 18 år, sitter i fåtöljen i mitt mottagningsrum. Hon har sparkat av sig skorna och dragit upp benen under sig. Okej, Anna jag har fått en remiss från doktor Johansson. När jag får

Läs mer

Om hälsa och livskvalitet

Om hälsa och livskvalitet Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?

Läs mer

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP

MUSIKALEN: VI HÖR IHOP MUSIKALEN: VI HÖR IHOP Handlar om att vad spridande av glädje, omtänksamhet och värme kan ge. En amma är ledsen. Hennes son gör henne glad. De går till affären där affärsbiträdet är nedstämd. Mamman gör

Läs mer

På väg Enkät för föräldrar

På väg Enkät för föräldrar På väg Enkät för föräldrar För dig som är förälder till en placerad ungdom Den unge har rätt att få det stöd hon eller han behöver, både innan och efter det att hon eller han har flyttat från sitt familjehem

Läs mer

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20

HANDIKAPP FÖRBUNDEN. Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 HANDIKAPP FÖRBUNDEN Sundbyberg 2015-06-29 Vår referens: Mikael Klein Socialdepartementet Remissvar: Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård, SOU 2015:20 Handikappförbunden Handikappförbunden är

Läs mer

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna.

Ringa in eller ange den siffra som du tycker bäst stämmer med hur du mått de senaste tre dagarna. Hur mår du idag? Namn Ålder Datum Avsikten med detta formulär är att ge en detaljerad bild av ditt nuvarande sinnestillstånd. Vi vill alltså att du skall försöka gradera hur du mått under de senaste tre

Läs mer

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller

Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Du kan hjälpa patienten att förstå vad som gäller Vårdgarantin I Sverige finns en nationell vårdgaranti. Den innebär att patienten ska erbjudas tid för besök och behandling inom de tidsgränser som anges

Läs mer

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen

I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen I Till Mammor I samband med barnets vistelse på neonatalavdelningen Här kommer det första frågeformuläret i studien om kängurumetoden. Det innehåller flera olika delar, med bland annat frågor om din bakgrund

Läs mer

S U A S. Självskattningsformulär

S U A S. Självskattningsformulär S U A S Självskattningsformulär Översättning till svenska: Prof Lil Träskman Bendz Bearbetning: Med Dr Anders Niméus Inst för Klinisk Neurovetenskap, Avd Psykiatri Lunds Universitet De 20 frågorna börjar

Läs mer

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam

Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam Uppdragshandling för delprojektet Demens 1/stimulansmedel. Bildandet av ett tvärprofessionellt demensteam OMVÄRLDSANALYS Att drabbas av en demenssjukdom innebär att drabbas av obotlig och långvarig sjukdom

Läs mer

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar

Tiden läker alla sår men ärret finns kvar Tiden läker alla sår men ärret finns kvar En kvalitativ intervjustudie om föräldrars upplevelser av nyföddhetsperioden med ett barn som genomgått akut hjärtoperation inom en vecka post partum Carina Persson

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog I & II om psykisk hälsa Hur mår du? Under maj och oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sammanlagt tolv gymnasieskolor i Sjuhärad;,, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S

UNGA I FOKUS U N G A I F O K U S UNGA I FOKUS Ungdomar är länets framtid. Det är viktigt att länet erbjuder en attraktiv livsmiljö för att fler unga ska välja att bo och verka i Västernorrland. 91 Sammanfattning De allra flesta ungdomar

Läs mer

Nu är det jul igen...

Nu är det jul igen... Nu är det jul igen... Hur är det med julkänslan? Är du klar med julkorten, satt glöggen, handlat och slagit in samtliga julklappar och bakat lussekatter, pepparkakor och diverse julgodis? Inte? Då är du

Läs mer

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser

10 PAPPAFRÅGOR inför valet 2010. Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Fråga nr. 1 Pappans frånvaro ger samhällskonsekvenser Enligt kanadensisk statistik från 2002 är det tydligt bevisat att pappans utanförskap som förälder har en direkt negativ inverkan på barnens uppväxt

Läs mer

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012

Resultat från Folkhälsans. amningsenkät 2012 Resultat från Folkhälsans amningsenkät 2012 Hur gamla var dina barn när de slutade ammas?uppge skilt för de fyra yngsta barnen. Ifall du ännu ammar yngsta barnet, kryssa då i barnets nuvarande ålder. Hur

Läs mer

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre

Meddelandeblad. Kommunens ansvar för enskilda vid omvandling av särskilda boenden för äldre till trygghetsbostäder. Särskilda boenden för äldre Meddelandeblad Mottagare: Nämnder och verksamheter i kommuner med ansvar för vård och omsorg om äldre personer: förtroendevalda, förvaltningschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor (MAS), avdelnings-

Läs mer

Kommunikation och bemötande. Empati

Kommunikation och bemötande. Empati Kommunikation och bemötande Det är viktigt att föra en kontinuerlig dialog med den döende patienten för att kunna respektera patientens autonomi och integritet. Känner man till personens föreställningar,

Läs mer

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut

En äldrepolitik för framtiden. En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut En äldrepolitik för framtiden En rapport som beskriver socialdemokratisk äldrepolitik och hur alternativet ser ut 2 Sammanfattning Att utveckla äldreomsorgen är tveklöst en av framtidens stora utmaningar

Läs mer

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information

VÅRD OCH ÄLDREOMSORG. Stöd och hjälp vid demenssjukdom. För mer information STENUNGSUNDS KOMMUN 2009-10-15 För mer information Biståndshandläggare: Telefontid måndag-onsdag och fredag 8.30-9.30 Telefon: 0303-73 25 38 Stöd och hjälp vid demenssjukdom Demenssjuksköterska söks via

Läs mer

40-årskris helt klart!

40-årskris helt klart! 40-årskris helt klart! Oj, det kom som ett brev på posten! En stor och enorm hemsk känsla! Det var krisdags igen! Jag ville helst inte vara med, jag kände mig så totalt misslyckad mitt i mitt liv! Så här

Läs mer

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du?

Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Sammanställning av ungdomsdialog II om psykisk hälsa Hur mår du? Under oktober månad 2013 besökte representanter från nämnden sju gymnasieskolor i Sjuhärad; Almåsgymnasiet, Jensen Gymnasium, Naturbruksgymnasiet

Läs mer

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2

Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Team NYKÖPING Projektrapport Bättre vård mindre tvång del 2 Syfte med deltagandet i Genombrott Förbättra den psykiatriska heldygnsvården med fokus på tvångsvård och tvångsåtgärder Teammedlemmar och Ledare

Läs mer

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. Pedagogens manus till BILDSPEL 3 KROPPEN OCH RÖRELSE 1. Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig. 2. Manus: Från 12 års

Läs mer

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K

EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K EN RÄTTVIS SJUKVÅRD VÅ R D S K A F Ö R D E L A S E F T E R B E H O V, I N T E E F T E R T J O C K L E K PÅ P L Å N B O K 8förslag för en rättvis sjukvård Du ska aldrig behöva oroa dig över att inte få

Läs mer

Dagverksamhet för äldre

Dagverksamhet för äldre Äldreomsorgskontoret Dagverksamhet för äldre Delrapport med utvärdering Skrivet av Onerva Tolonen, arbetsterapeut, 2010-08-09 Innehåll 1. Inledning...3 1.1 Vilka problem ville vi åtgärda?...3 1.2 Vad vill

Läs mer

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered

Obesvarad 0 0% Ack. svar 49 Vertikal procentberäkning Frågetyp: Endast ett svar Report filtered Alebo Förskola 1 vilken förskola går ditt barn på? Alebo 49 100 Lindebo 0 0 Obesvarad 0 0 2 Vilken avdelning går ditt barn på? Bananen 12 24 Blomman 10 20 Fjärilen 10 20 Humlan 9 18 Myran 8 16 Nalle Puh

Läs mer

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10

Linnea 5. Betydelsen av Linneas vårdplanering. Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. 2011-02-10 -- Linnea Betydelsen av Linneas vårdplanering Kan aldrig veta hur det blir när man ligger här. Grupp: Växjö Christer Larsson, sjuksköterska Teleborg hemsjukvård. Pernilla Lindbom, undersköterska hemvården

Läs mer

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb

KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE. Några enkla regler för hur du mäter din puls. Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS OCH FÖRHINDRA STROKE Några enkla regler för hur du mäter din puls Det här är en folder från Pfizer och Bristol-Myers Squibb KÄNN DIN PULS FÖRHINDRA EN STROKE Vet du om ditt hjärta slår så

Läs mer

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16

Välkommen till ditt nya liv. vecka 13-16 Välkommen till ditt nya liv uppföljning vecka 13-16 Även om du inte längre tar CHAMPIX, fortsätter LifeREWARDSprogrammet att ge dig råd och stöd i ytterligare 4 veckor och hjälper dig vara en före detta

Läs mer

Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen. www.lattlast.se

Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen. www.lattlast.se Fånga stunden! Fånga stunden! Läsombud och lättläst kvalitet i äldreomsorgen www.lattlast.se Centrum för lättläst Centrum för lättläst har uppdrag från staten att arbeta med lättlästa texter. LL-förlaget

Läs mer

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun

ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun ÄLDREOMSORGEN Vård och omsorg i Ängelholms kommun Äldreomsorgen i Ängelholm I Ängelholms kommun är vi cirka 700 medarbetare som jobbar med att ge stöd genom kommuens vård- och omsorgstjänster. För att

Läs mer

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011

1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 1 (13) ÄLDREOMSORGSPLAN för Nordmalings kommun år 2006-2011 Socialnämnden Den 24 mars 2009, 97 Dnr 08/SN066 730 Kommunfullmäktige Den 22 juni 2009, 41 Dnr KS 2009-124 - 730 2 Äldreomsorgsplanen för Nordmalings

Läs mer

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation

BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET. Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003. Presentation BEHÖVS DET BÖCKER PÅ ÄLDREBOENDET Seminarium på Mötesplats äldreomsorg 11-12 mars 2003 Presentation Jag heter Lena Frändberg och är här för att prata om en studie som jag håller på med. Jag är utbildad

Läs mer

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest.

Ångest kan kännas på olika sätt olika gånger. Och det är inte alltid man vet att det man känner i kroppen är just ångest. Ångest och Panikångest Alla upplever ibland ångest i olika situationer. Det beror på att själva känslan av ångest har som uppgift att tala om att nu är något fel, på tok, till och med farligt. Och då måste

Läs mer

Aktiva och passiva handlingsstrategier

Aktiva och passiva handlingsstrategier Aktiva och passiva handlingsstrategier en sammanfattning Hela livet ständiga ställningstagande Det finns en uppgift om att vi varje dygn utsätts för ca 45 000 valsituationer, varav ca 7 000 gånger är medvetna

Läs mer

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk?

Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? Är det OK att sjukskriva sig fast man inte är sjuk? En undersökning om attityder till sjukskrivning bland 2.000 anställda och arbetsgivare inom privat och offentlig sektor Arne Modig Kristina Boberg T22785

Läs mer

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag

Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Förslag till tillämpningsregler för parboende och till revidering av tidigare tillämpningsregler för bostad med särskild service och omvårdnadsbidrag Ny text är rödmarkerad. Ny version Tidigare version

Läs mer

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9

Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Kartläggning av psykisk hälsa hos elever i åk 6 & åk 9 Beskrivning av Åtvidabergs deltagare 146 elever i åk 6, 49 % flickor och % pojkar 155 elever i åk 9, 45 % flickor, 54 % pojkar 94 % av eleverna i

Läs mer

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 «

Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn » 1 « Människohandel - Information till dig som är god man för ensamkommande barn» 1 « Till dig som är god man Många gånger anmäls inte brottet människohandel även om det idag är världens tredje största brottsliga

Läs mer

Lev utan Stress & Oro

Lev utan Stress & Oro Tillåt dig att skapa ditt liv! Att skapa med din tanke och känsla Egentligen borde det heta Hjärtats Kraft att skapa med ditt Hjärta för det är just det som allt handlar om Först och främst, ja! Du kan

Läs mer

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige

Slutrapport. Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Slutrapport Spridning av modell Halland till andra delar av Sverige Bakgrund: Felanvändningen av läkemedel är ett problem i Sverige. Den grupp av befolkningen som drabbas värst av detta problem är de som

Läs mer

God morgon Z, Hoppas du kunnat sova. Det blev ju litet jobbigt igår, och jag tänkte att jag kanske kan försöka förklara hur jag ser på det som hände och på hur vi har det i ett brev. Jag gissar att du

Läs mer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer

Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010. Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Tävlingsbidrag till kvalitetspris Vård och Omsorg 2010 Samverkan i arbetet mot Våld i nära relationer Birgit Ahlberg Familjerådgivningen, Karolina Frick Fältsekreterare, Eleonora Karlsson Kurator LSS,

Läs mer

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande

Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU 2015:20) yttrande SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2015-05-28 SN-2015/1603.109 1 (5) HANDLÄGGARE Sofia Nilsson 08-535 312 07 sofia.nilsson@huddinge.se Socialnämnden Trygg och effektiv utskrivning från sluten vård (SOU

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär B 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01

PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING. Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 1995-05-01 PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Institutionen för klinisk neurovetenskap, sektionen för psykiatri Karolinska institutet 995-5- PSYKIATRISK EGENBEDÖMNING Namn... Datum... Avsikten med detta formulär är att ge

Läs mer

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck

Personal Strategerna. Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kapitel 10. Sid 1 Anställningsintervjun. Hur du gör ett första gott intryck Kom ihåg följande vid intervjun: Du har bara trettio sekunder på dig att göra ett bestående intryck. Forskning har visat att

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2015 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2015. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 UPPLEVELSE AV PRAO 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO-

Läs mer

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö

Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kartläggning socialsekreterare 2016 Diagramrapport: Malmö Kontakt: Margareta Bosved Kontakt Novus: Gun Pettersson & Viktor Wemminger Datum: 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Novus har för Akademikerförbundet

Läs mer

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index

Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Fritidsenkäten 2014 Sammanställning av svar och index Post Botkyrka kommun, 147 85 TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel 08-530 610 00 www.botkyrka.se Org.nr 212000-2882 Bankgiro 624-1061 1 [11] Kvalitetsstöd

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun

Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Riktlinjer vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom inom äldreboende Sundsvalls kommun Carina Sjölander Januari 2013 Innehållsförteckning 1 Inledning...3 1.1 BPSD enligt socialstyrelsen...3

Läs mer

Äldreomsorg med omsorg.

Äldreomsorg med omsorg. Äldreomsorg med omsorg. Välkommen till Aleris och framtidens äldreomsorg. På Aleris har vi en gemensam syn på äldreomsorg; vi ger våra kunder samma trygghet, respekt och omtanke som vi själva vill ha när

Läs mer

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede

Lokalt vård- och omsorgsprogram. vid vård i livets slutskede Lokalt vård- och omsorgsprogram vid vård i livets slutskede Förord Det enda vi med säkerhet vet, är att vi alla kommer att dö. Vi vet också att döden är en förutsättning för livet. Att dö har sin tid,

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus Vilka rättigheter har barn och ungdomar på sjukhus? FN:s barnkonvention definierar barns rättigheter. För dig som är barn

Läs mer

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus

Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se. Barns och ungdomars rätt på sjukhus Grafisk form: Frida Nilsson www.illbatting.se Barns och ungdomars rätt på sjukhus 10 Jag har rätt till respekt Relationer, närhet och trygghet Barn skall bemötas med takt och förståelse och deras integritet

Läs mer

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop.

Självkänsla. Här beskriver jag skillnaden på några begrepp som ofta blandas ihop. Självkänsla Självkänsla är lika med att bottna i sitt innerst. Självkänslan finns i varje människa och söker plats att få fäste i och växa ur. Vissa ger den utrymme medan vissa inte låter den gro. Det

Läs mer

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov

Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen december 2003 1 Hörselnedsättning/dövhet Att leva med hörselnedsättning som vuxen och yrkesverksam konsekvenser och behov Förtroendemannagruppen för medicinskt programarbete Hörselnedsättning/dövhet

Läs mer

Att leva med Parkinsons sjukdom

Att leva med Parkinsons sjukdom SE_My Life my PD_Booklet_2april2010:A5 Hur kan jag förbättra min sömn? Hur får jag bästa möjliga effekt av min Parkinsonmedicin? 05.04.2010 15:45 Hur kan jag göra det lättare för människor att förstå vad

Läs mer

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS

Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Barn på sjukhus FÖRBEREDELSETIPS FRÅN BARN- OCH UNGDOMSSJUKVÅRDEN, SUS Du är tryggheten Att vara ett stöd och en lugn, trygg punkt för ditt barn är om möjligt ännu viktigare när barnet hamnar på sjukhus.

Läs mer

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver

Socialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de

Läs mer

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage

Pressmeddelande 18 maj. Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig mage Pressmeddelande 18 maj Kvinnor visar mer stressymptom än män: Var fjärde kvinna i Stockholms län lider av orolig Kvinnliga anställda upplever mer symptom på stress än sina manliga kollegor. Exempelvis

Läs mer

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande Granskningsrapport Brukarrevision Londongatan Boende för ensamkommande 2014 . INLEDNING Om brukarrevision Detta är en rapport från brukarrevisionen. Brukarrevision är ett sätt att ta reda på vad de vi

Läs mer

Demensplan INLEDNING SYFTE

Demensplan INLEDNING SYFTE SOCIALFÖRVALTNINGEN Demensplan INLEDNING På uppdrag av socialnämnden i Kils kommun har en verksamhetsplan för personer med demenssjukdom utarbetats. Demensplanen kommer att användas i Kils kommun där hela

Läs mer

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Täby kommun som leverantör. Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Täby kommun som leverantör Boendestöd för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning Vad behöver du för stöd? Vad tycker du är viktigt att vi känner till för att stödja dig på bästa sätt?

Läs mer

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013

Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 Utvärdering av föräldrakurs hösten 2013 - Har du verktyg för att bemöta din oroliga och nedstämda tonåring? Föräldrakursen oro/nedstämdhet är ett samarbete mellan Råd & stöd, Gamla Uppsala familjeenhet

Läs mer