Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus"

Transkript

1 Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik

2 Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3 Sjuksköterskor ü 1 Kurator ü 1 Etiker 12 personer

3 Etik inom (barn-)sjukvården ü Synen på etik Viktigt? Något alla kan, eller något som kräver särskild kompetens? ü Målet med etik o Att vara goda människor? o Att veta vad som är det rätta eller goda att göra?

4 Den bärmhärtige samariten Darley and Batson JPSP, 1973.

5 Barnetikrådet Sedan 2008 ü Etik konsultationer Drygt 60 stycken ü Undervisning Utbildning på avdelningarna Seminarier och symposier Handledning i etik ü PM, riktlinjer Palliativ sedering i livets slutskede hos barn

6 Etik konsultationer Vad är det för barn? Kön Antal % Pojkar Flickor Ålder Antal % <1 år år år >

7 Etik konsultationer Dilemma eller konflikt? Antal % Dilemma Konflikt Personal/Föräldrar 15 Läk/Läk 4 Läk/Sjsk 1

8 Etik konsultationer Vad handlar frågorna om? Antal % Avbryta livsuppehållande behandling Av dessa avbröts behandlingen 11 Avbryta vätska/näring 4 Barnets bästa intresse (ej livsuppehållande behandling) Handledning 5 11 Tonåringar och självbestämmande 4 9 Genetisk testning 4 9 Prioritering 2 4

9 Metod Det finns ingen metod för etisk diskussion som alltid leder till rätt etiskt svar Däremot kan en viss struktur vara till hjälp Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra

10 Syfte(n) Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Lösa ett aktuellt fall? Lösa en konflikt? Fördjupa förståelsen av ett fall/situation etc? Etisk debriefing?

11 Beskrivning av fallet Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Blir gärna lång och teknisk Var konkret! Ifrågasätt jargong och abstrakta termer Alla ska vara överens om vad fallet handlar om

12 Frågan Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Är alla överens om vad frågan är? Är det flera frågor? Riskerar vi att blanda ihop dem? Hinner vi med alla?

13 Etiska överväganden Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Försök inte lösa problemet här! Försök förstå vad som står på spel

14 Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Varför är det svårt? Vi tycker olika saker är olika viktiga Tragiskt dilemma

15 Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra 1. Vilka alternativ finns? Kompromisser Lösningar ingen tänkt på

16 Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra 1. Vilka alternativ finns? Kompromisser Lösningar ingen tänkt på 2. Skörda resultatet av arbetet

17 Och när vi vet det rätta Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Skilj på: Att veta det rätta, och Att göra det rätta Och kanske: Att göra det rätt

18 Praktiska frågor Etiska rådets ansvar? Journalföring? Vem ska vara med vid diskussionen? Patienten? Anhöriga?

19 Utmaningar ü ü ü ü En mall, eller metod, täcker inte alla behov! Etikarbete kräver resurser! Vad är syftet och målet med etikarbetet? Hur mäter man resultatet?

20 Avbryta/avstå livsuppehållande behandling hos barn

21 10-årig flicka med aggressiv hjärntumör. Återfall efter operation, strålbehandling och cytostatika. Får nu tumörhejdande, palliativ cytostatika, som föräldrarna hoppas ändå ska bota tumören. Mycket biverkningar, framförallt illamående och vattentunna diarreér... Fortsätta cytostatikabehandlingen?

22 Tarmundergång på grund av intrauterin kärlkatastrof. <10 cm tunntarm kommer aldrig att klara sig på mat via tarmen. Kommer att behöva kontinuerlig nutrition parentereralt (TPN). Stora problem och mycket lidande kan förväntas efterhand. Ska man starta (fortsätta) TPN?

23 10-årig pojke. Under semesterresa får han en massiv hjärnblödning Mycket svåra hjärnskador. Respiratorbehandlingen avslutas efter en vecka. Mot förmodan spontanandas. Förs till hemortssjukhuset för fortsatt vård. Avbryta sondnäring?

24 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende?

25 Att inte påbörja eller att avbryta livsuppehållande behandling är det samma sak som att aktivt påskynda döden?

26 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011

27 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Gäller för patienter som är döende Barn (nyfödda): Om ett barn är döende och det inte längre finns botande behandling kan det vara nödvändigt att överväga om det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling. Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende?

28 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende? 31-årig kvinna. Medfödd, progressiv neurologisk sjukdom, som gjort henne totalförlamad. Respirator sedan 6 års ålder. Hon önskar nu få respiratorn avstängd...

29 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende? Ja, på beslutskompetent patients önskan. och vid permanent vegetativt tillstånd.

30 När får man avbryta? 1. Hjärndöd 2. Vegetativt tillstånd 3. No chance 4. No purpose 5. Unbearable

31 Autonomi Vad har patienten tidigare sagt? Med (god) kännedom om patienten vad tror vi han/hon skulle ha velat? Vad är i patientens bästa intresse?

32 Vad är i ett barns bästa intresse? ü Bästa som ideal? ü Bästa som miniminivå? ü Bästa som gott nog?

33 Vad är i ett barns bästa intresse? Tolerability Fortsatt liv intolerabelt Vad är ett gott liv? ü Hedonism njutning det enda goda, lidande det enda onda ü Preferensteorin att man får det som man vill ha det ü Objektiv pluralism Aktivitet Relationer Självförverkligande Kunskap Frihet Kreativitet

34 Vad är i ett barns bästa intresse? Livskvalitet och kognitiv funktionsnedsättning Ju lägre IQ, ju mer besvär av kognitivt handikapp till en viss gräns. Under den gränsen inte sämre (kanske t.o.m. bättre) livskvalitet. Barn med CP skada och IQ >50 skattar sig oftare lågt avseende humör, självkänsla och känslor, än barn med/utan CP-skada och IQ <50! Arnaud, C et al, Pediatrics 2008

35 Tolerability Vad är i ett barns bästa intresse? Fortsatt liv intolerabelt Fortsatt behandling intolerabelt Subjektivt Hur kan vi veta?

36 Vad är i ett barns bästa intresse? Tolerability Benefit / Burden Fortsatt liv intolerabelt Fortsatt behandling intolerabelt Subjektivt Hur kan vi veta? Nytta Börda Jämförelse av äpplen och päron?!

37 Tolerabelt liv Nytta / Börda Livskvalitet Vaga begrepp Begreppen är meningsfulla, men hur ska vi använda dem?

38 Andra begrepp vi behöver förhålla oss till: Livet Döden - alltid något gott? - alltid något dåligt? ü Värdet av livet i sig - oavsett vad den tycker, vars liv det är (sanctity of life) ü Värdet av livet för personen (livskvalitet) ü Värdigt liv (dignity) ü Meningen med livet

39 Spelar åldern roll? Förlusten av ett liv som går till spillo upplevs som olika stor, beroende på ålder. Men det är inte bara antalet år som förloras som spelar roll. Age weight function of DALYs (Disability Adjusted Life Years): relative value of a year of life lived at different ages Storleken på förlusten beror på en kombination av tidigare investeringar och framtida projekt och planer.

40 Spelar åldern roll? Det kan spela roll tidigt i livet! Window of opportunity Age weight function of DALYs (Disability Adjusted Life Years): relative value of a year of life lived at different ages

41 Tarmundergång på grund av intrauterin kärlkatastrof. <20-25 cm tunntarm kommer aldrig att klara sig på mat via tarmen. Kommer att behöva kontinuerlig nutrition parentereralt (TPN). Stora problem och mycket lidande kan förväntas efterhand. Ska man starta (fortsätta) TPN?

42 Skillnad på att avbryta: ü Livräddande behandling (cytostatikabehandling) ü Livsuppehållande behandling (näring/vätska)

43 Hur ska vi göra då? ü Ibland är svårt att veta vad som är det rätta att göra. ü Vad karakteriserar ett dåligt beslut? ü Processen för beslutsfattande!

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

Palliativ vård 2015. några av talarna

Palliativ vård 2015. några av talarna Palliativ vård 2015 kunskap utveckling inspiration Symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården förbättra dina kunskaper inom smärtlindring, illamående och andnöd i livets slutskede Brytpunkten

Läs mer

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och

Läs mer

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Patientens möjlighet att bestämma över sin död 1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Liv till varje pris. Britt-Marie Frost, Akademiska Barnsjukhuset Barnonkologen Uppsala

Liv till varje pris. Britt-Marie Frost, Akademiska Barnsjukhuset Barnonkologen Uppsala Liv till varje pris Britt-Marie Frost, Akademiska Barnsjukhuset Barnonkologen Uppsala Livskvalité vad är det och för vem? Barnet i familjen. Tredje part - syskonet Kattisoco/Bloggen/en-dag-i-taget Anna

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Livsuppehållande behandling. Behandlingsstrategi inom intensivvården.

Livsuppehållande behandling. Behandlingsstrategi inom intensivvården. Riktlinje antagen av SFAIs styrelse 2012-09-17 Författare Roman A roch, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Lars Berggren, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro Karl-Erik Edberg, SU Drottning Silvias barn-

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Om hälsa och livskvalitet

Om hälsa och livskvalitet Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla!

Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Kakexi - stigmatiserande tillstånd för alla! Christel Wihlborg Överläkare Palliativa verksamheten, Ystad Kakexi - definition Ett multifaktoriellt syndrom som karakteriseras av Förlust av muskelmassa Kan

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal

Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling. Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal Citera gärna Socialstyrelsens rapporter och uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för

Läs mer

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö?

Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Ska vi ha rätt att få hjälp att dö? Publicerat 2009-03-03 04:00 Infgoff.com I den spanska filmen "Gråta med ett leende" vill den förlamande mannen, spelad av Javier Bardem, att hans advokat, spelad av

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Regelverk GU-ALF för år 2014

Regelverk GU-ALF för år 2014 Regelverk GU-ALF för år 2014 När läkautbildningen utnyttjar sjukvårdens resurser betalar man ersättning med de särskilda medel som universitetet får för detta ändamål, de så kallade GU-ALF-medlen (GU står

Läs mer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Rurik Löfmark Pensionerad hjärtläkare docent i medicinsk etik Tidigare ledamot av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter

Etiska riktlinjer för. Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Etiska riktlinjer för farmaceuter Utarbetade av Etikrådet och fastställda av Förbundsstyrelsen i Sveriges Farmaceuter Sveriges Farmaceuter 2013 Grafisk form: Erika Jonés Foto: Ola Hedin Tryck: Vitt Grafiska

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård

Fast vårdkontakt...och verktygen i Äldresatsningen! Skånes universitetssjukvård Fast vårdkontakt.. verktygen i Äldresatsningen! Staben för verksamhetsutveckling 4 enheter! Enhet för läkemedel Enhet för säkerhet, användarnära IT MT Enhet för patientsäkerhet Enhet för ehälsa kvalitet

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Palliativ vård enligt svensk rätt

Palliativ vård enligt svensk rätt Juridiska institutionen Programmet för juris kandidatexamen Examensarbete 30 hp VT 2011 Palliativ vård enligt svensk rätt Ämne: Socialrätt Handledare: Lotta Vahlne Westerhäll Författare: Jonas Ganelind

Läs mer

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut!

Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Svenska Palliativregistret -ett kraftfullt verktyg för att förbättra vården i livets slut! Maria Taranger Överläkare internmedicin och hematologi Sektionschef 353 Med/Ger/Akutenhet Östra Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin

Välkommen till. fokusdag. Orofacial medicin Välkommen till Mun-H-Centers fokusdag 2008 Orofacial medicin Sjukhustandvård Oral medicin Orofacial medicin SYFTE med fokusdagen om Orofacial medicin är att tydliggöra vårdområdet och att hitta en riktning

Läs mer

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga

Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Vad säger lagen? projekt När barn är anhöriga Jönköping den 6 oktober 2014 Gunilla Apell Projektledare Hälso- och sjukvårdsenheten Central förvaltning gunilla.apell@ltdalarna.se Sjukvårdens ansvar och

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden

Teorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade

Läs mer

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK. i medicinsk utvärdering ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com

Genus och maskulinitet. Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus och maskulinitet Åland 2010 09 28 peter.gev@gmail.com Genus - innebörd..genus är den förväntan som finns på respektive kön i en rådande könsmaktsordning. Barnet kommer från första stund att imitera

Läs mer

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling?

Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Hur bestämmer man vad ett barn ska få för behandling? Det finns ett utbrett samarbete inom barncancerområdet i både inom Norden och Europa och övriga världen. Alla barn som insjuknar i exempelvis leukemi

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 14 15 maj 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden Närståendestöd kring den palliativa patienten

Läs mer

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland

Etisk policy. i Landstinget Västernorrland Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008 Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. För AT-handledare. Checklista med bakgrund och centrala begrepp ÖREBRO LÄNS LANDSTING För AT-handledare Checklista med bakgrund och centrala begrepp Checklista Förberedelse Acceptera åtagandet som handledare. Se handledarens ansvar. Kontakta aktuell AT-läkare innan

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling vid Vallda Backa förskola Förskolechef och pedagoger tar avstånd från alla tendenser till trakasserier och annan kränkande behandling. Mål: Alla ska känna

Läs mer

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset

Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Brytpunktssamtal i praktiken YGS, Stockholm 20160310 Tora Campbell-Chiru Kirurgkliniken, Södersjukhuset Vad jag tänker prata om: Vad är ett brytpunktssamtal? Vem har ansvar för att det blir av? Varför?

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll

Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Rapport Arbetsgrupp 4 Framtidens palliativa läkarroll Deltagare: Eva-Lena Andersson, Marie Billing, Tora Campbell-Chiru, (Maria Hellgren), Karin Johnsson, Marit Karlsson, Margret Skuladottir Bakgrund Arbetet

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : Sunderby sjukhus Avd 41 PAVA Syfte med deltagandet i Genombrott Att varje enskild palliativ patient är välinformerad och har så optimal näringstillförsel och måltidsmiljö som möjligt med hänsyn

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR?

ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? ANSVAR? Flygkapten, ordf i Herpetologiska Sällskapet ANSVAR? Eget ansvar för sjukdom och skada Kjell Asplund E9kforum, Region Skåne Helsingborg oktober 2008 VILKEN TYP AV ANSVAR? Vems ansvar för att det

Läs mer

Cancerrehabilitering 2012

Cancerrehabilitering 2012 Succé! Nu för andra gången! Cancerrehabilitering 2012 Cancerrehabilitering psykosocialt stöd och livskvalitet Att hjälpa patienten att hitta tillbaka till ett fungerande vardagsliv Hur påverkas kroppsuppfattning

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum

PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg. e.lio.se/prioriteringscentrum PrioriteringsCentrum Nationellt kunskapscentrum för vård och omsorg e.lio.se/prioriteringscentrum Lagstiftningar 1992 Regeringen tillsatte utredningen om prioriteringar 1993 Vårdens svåra val (delrapport

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Jag har ju sagt hur det ska vara

Jag har ju sagt hur det ska vara Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan

Läs mer

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom

fortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt

Kunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om ändring i högskoleförordningen (1993:100); utfärdad den 19 juni 2013. SFS 2013:617 Utkom från trycket den 2 juli 2013 Regeringen föreskriver 1 att bilaga 1 och

Läs mer

Palliativ vård ett förhållningssätt

Palliativ vård ett förhållningssätt Palliativ vård ett förhållningssätt Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid, värme, mat, medkänsla

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter.

Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes term och Tillstyrkes def(inition) och eventuella synpunkter skrivs i kolumnen Synpunkter. 1 Svar lämnat av (kommun, landsting, organisation etc.): Svensk sjuksköterskeförening Handläggare Inger Torpenberg Remiss Remissvar lämnas i kolumnen Tillstyrkes och Tillstyrkes (inition) och eventuella

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9. inom hälso- och sjukvården i särskilt boende för äldre SID 1 (5) Ansvarig för rutin Medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Reviderad senast 2015-07-08 Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 2011:9

Läs mer

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet:

Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: Etik-kafe vid SFOG-veckan i Skövde Principielle uppbyggnad av etikkaféet: 1) Kort introduktion angående hur gör man en etisk analys - 15 min 2) Grupperna a 6-9 personer diskuterar ett eller fler av de

Läs mer

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat

Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Etisk hantering av patientinformation och forskningsresultat Gert Helgesson Fördelar med informationsteknologi snabb- och lättillgänglig information ökade möjligheter att snabbt & lätt kommunicera dito

Läs mer

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011

ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER. Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 ONKOLOGISK BEHANDLING AV PRIMÄRA HJÄRNTUMÖRER Katja Werlenius Onkologkliniken, SU/Sahlgrenska Hjärntumördagarna 25 aug 2011 Disposition Introduktion Strålbehandling Cytostatika Kortfattat om onkologisk

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Etik som redskap inom hälso- och sjukvården

Etik som redskap inom hälso- och sjukvården Etik som redskap inom hälso- och sjukvården Etik Daniel vad Brattgård är det? Sex etiska utmaningar Två sjukhuspräst etiska honnörsord VDM teolog, föreläsare - integritet Sjukhuskyrkan och autonomi Människors

Läs mer

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot

STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING. Sidfot STATENS BEREDNING FÖR MEDICINSK UTVÄRDERING Sidfot Nikola konferensen 10 oktober 2013 Margareta Hammarström Experter inom projektgruppen Margareta Hammarström, Södersjukhuset (ordförande) Gunnel Andersson,

Läs mer

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom

Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Hälsorelaterad livskvalitet hos mammor och pappor till vuxet barn med långvarig psykisk sjukdom Anita Johansson Med. dr. Hälso- och vårdvetenskap FoU-enheten Skaraborg Sjukhus Nka Anörigkonferens, Göteborg

Läs mer

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet

Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson. PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet Vertikala och horisontella prioriteringar Per Carlsson PrioriteringsCentrum och Linköpings universitet VARFÖR? Varför börjar Landstinget i Kronoberg arbeta med prioriteringar nu? Framtiden ser ju ljus

Läs mer

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt

Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt Hjärtsviktavdelning 96 DS Vård av patienter med komplicerad hjärtsvikt Pernilla Ahnsberg, Filippa Frie, Caroline Löfvenmark Christina Norman, Hans Persson Bakgrund Svårt sjuka patienter på olika avdelningar

Läs mer

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall

MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall MAS Riktlinje Åtgärder vid dödsfall 1 Inledning I hälso- och sjukvårdslagens (HSL)1 första paragraf regleras att omhändertagande av avlidna tillhör hälso- och sjukvården och i 2d HSL regleras att När någon

Läs mer