Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Barnetikrådet. Skånes Universitetssjukhus"

Transkript

1 Barnetikrådet Skånes Universitetssjukhus Anders Castor Överläkare Barnonkolog, SUS, Lund Ordförande, barnetikrådet, SUS Ledamot SLS Delegation för Medicinsk Etik

2 Barnetikrådet Sedan 2008 ü 7 Läkare ü 3 Sjuksköterskor ü 1 Kurator ü 1 Etiker 12 personer

3 Etik inom (barn-)sjukvården ü Synen på etik Viktigt? Något alla kan, eller något som kräver särskild kompetens? ü Målet med etik o Att vara goda människor? o Att veta vad som är det rätta eller goda att göra?

4 Den bärmhärtige samariten Darley and Batson JPSP, 1973.

5 Barnetikrådet Sedan 2008 ü Etik konsultationer Drygt 60 stycken ü Undervisning Utbildning på avdelningarna Seminarier och symposier Handledning i etik ü PM, riktlinjer Palliativ sedering i livets slutskede hos barn

6 Etik konsultationer Vad är det för barn? Kön Antal % Pojkar Flickor Ålder Antal % <1 år år år >

7 Etik konsultationer Dilemma eller konflikt? Antal % Dilemma Konflikt Personal/Föräldrar 15 Läk/Läk 4 Läk/Sjsk 1

8 Etik konsultationer Vad handlar frågorna om? Antal % Avbryta livsuppehållande behandling Av dessa avbröts behandlingen 11 Avbryta vätska/näring 4 Barnets bästa intresse (ej livsuppehållande behandling) Handledning 5 11 Tonåringar och självbestämmande 4 9 Genetisk testning 4 9 Prioritering 2 4

9 Metod Det finns ingen metod för etisk diskussion som alltid leder till rätt etiskt svar Däremot kan en viss struktur vara till hjälp Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra

10 Syfte(n) Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Lösa ett aktuellt fall? Lösa en konflikt? Fördjupa förståelsen av ett fall/situation etc? Etisk debriefing?

11 Beskrivning av fallet Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Blir gärna lång och teknisk Var konkret! Ifrågasätt jargong och abstrakta termer Alla ska vara överens om vad fallet handlar om

12 Frågan Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Är alla överens om vad frågan är? Är det flera frågor? Riskerar vi att blanda ihop dem? Hinner vi med alla?

13 Etiska överväganden Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Försök inte lösa problemet här! Försök förstå vad som står på spel

14 Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Varför är det svårt? Vi tycker olika saker är olika viktiga Tragiskt dilemma

15 Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra 1. Vilka alternativ finns? Kompromisser Lösningar ingen tänkt på

16 Hitta en lösning Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra 1. Vilka alternativ finns? Kompromisser Lösningar ingen tänkt på 2. Skörda resultatet av arbetet

17 Och när vi vet det rätta Syfte Beskrivning Frågeställning Etiska överväganden Lösning Hur göra Skilj på: Att veta det rätta, och Att göra det rätta Och kanske: Att göra det rätt

18 Praktiska frågor Etiska rådets ansvar? Journalföring? Vem ska vara med vid diskussionen? Patienten? Anhöriga?

19 Utmaningar ü ü ü ü En mall, eller metod, täcker inte alla behov! Etikarbete kräver resurser! Vad är syftet och målet med etikarbetet? Hur mäter man resultatet?

20 Avbryta/avstå livsuppehållande behandling hos barn

21 10-årig flicka med aggressiv hjärntumör. Återfall efter operation, strålbehandling och cytostatika. Får nu tumörhejdande, palliativ cytostatika, som föräldrarna hoppas ändå ska bota tumören. Mycket biverkningar, framförallt illamående och vattentunna diarreér... Fortsätta cytostatikabehandlingen?

22 Tarmundergång på grund av intrauterin kärlkatastrof. <10 cm tunntarm kommer aldrig att klara sig på mat via tarmen. Kommer att behöva kontinuerlig nutrition parentereralt (TPN). Stora problem och mycket lidande kan förväntas efterhand. Ska man starta (fortsätta) TPN?

23 10-årig pojke. Under semesterresa får han en massiv hjärnblödning Mycket svåra hjärnskador. Respiratorbehandlingen avslutas efter en vecka. Mot förmodan spontanandas. Förs till hemortssjukhuset för fortsatt vård. Avbryta sondnäring?

24 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende?

25 Att inte påbörja eller att avbryta livsuppehållande behandling är det samma sak som att aktivt påskynda döden?

26 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011

27 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Gäller för patienter som är döende Barn (nyfödda): Om ett barn är döende och det inte längre finns botande behandling kan det vara nödvändigt att överväga om det är förenligt med vetenskap och beprövad erfarenhet att ge livsuppehållande behandling. Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende?

28 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende? 31-årig kvinna. Medfödd, progressiv neurologisk sjukdom, som gjort henne totalförlamad. Respirator sedan 6 års ålder. Hon önskar nu få respiratorn avstängd...

29 Om att ge eller inte ge livsuppehållande behandling Handbok för vårdgivare, verksamhetschefer och personal 2011 Får man avbryta livsuppehållande behandling på en patient som inte är döende? Ja, på beslutskompetent patients önskan. och vid permanent vegetativt tillstånd.

30 När får man avbryta? 1. Hjärndöd 2. Vegetativt tillstånd 3. No chance 4. No purpose 5. Unbearable

31 Autonomi Vad har patienten tidigare sagt? Med (god) kännedom om patienten vad tror vi han/hon skulle ha velat? Vad är i patientens bästa intresse?

32 Vad är i ett barns bästa intresse? ü Bästa som ideal? ü Bästa som miniminivå? ü Bästa som gott nog?

33 Vad är i ett barns bästa intresse? Tolerability Fortsatt liv intolerabelt Vad är ett gott liv? ü Hedonism njutning det enda goda, lidande det enda onda ü Preferensteorin att man får det som man vill ha det ü Objektiv pluralism Aktivitet Relationer Självförverkligande Kunskap Frihet Kreativitet

34 Vad är i ett barns bästa intresse? Livskvalitet och kognitiv funktionsnedsättning Ju lägre IQ, ju mer besvär av kognitivt handikapp till en viss gräns. Under den gränsen inte sämre (kanske t.o.m. bättre) livskvalitet. Barn med CP skada och IQ >50 skattar sig oftare lågt avseende humör, självkänsla och känslor, än barn med/utan CP-skada och IQ <50! Arnaud, C et al, Pediatrics 2008

35 Tolerability Vad är i ett barns bästa intresse? Fortsatt liv intolerabelt Fortsatt behandling intolerabelt Subjektivt Hur kan vi veta?

36 Vad är i ett barns bästa intresse? Tolerability Benefit / Burden Fortsatt liv intolerabelt Fortsatt behandling intolerabelt Subjektivt Hur kan vi veta? Nytta Börda Jämförelse av äpplen och päron?!

37 Tolerabelt liv Nytta / Börda Livskvalitet Vaga begrepp Begreppen är meningsfulla, men hur ska vi använda dem?

38 Andra begrepp vi behöver förhålla oss till: Livet Döden - alltid något gott? - alltid något dåligt? ü Värdet av livet i sig - oavsett vad den tycker, vars liv det är (sanctity of life) ü Värdet av livet för personen (livskvalitet) ü Värdigt liv (dignity) ü Meningen med livet

39 Spelar åldern roll? Förlusten av ett liv som går till spillo upplevs som olika stor, beroende på ålder. Men det är inte bara antalet år som förloras som spelar roll. Age weight function of DALYs (Disability Adjusted Life Years): relative value of a year of life lived at different ages Storleken på förlusten beror på en kombination av tidigare investeringar och framtida projekt och planer.

40 Spelar åldern roll? Det kan spela roll tidigt i livet! Window of opportunity Age weight function of DALYs (Disability Adjusted Life Years): relative value of a year of life lived at different ages

41 Tarmundergång på grund av intrauterin kärlkatastrof. <20-25 cm tunntarm kommer aldrig att klara sig på mat via tarmen. Kommer att behöva kontinuerlig nutrition parentereralt (TPN). Stora problem och mycket lidande kan förväntas efterhand. Ska man starta (fortsätta) TPN?

42 Skillnad på att avbryta: ü Livräddande behandling (cytostatikabehandling) ü Livsuppehållande behandling (näring/vätska)

43 Hur ska vi göra då? ü Ibland är svårt att veta vad som är det rätta att göra. ü Vad karakteriserar ett dåligt beslut? ü Processen för beslutsfattande!

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR)

Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) Etiska riktlinjer för hjärt-lungräddning (HLR) 2015-03-20 M. Karlsson Marit Karlsson Med dr överläkare LAH Linköping SLS Delegation för medicinsk etik Vår tids utmaning 1. Vi kan idag (alltmer) förlänga

Läs mer

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation

Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Vårdbegränsningar regler, etik och dokumentation Marit Med dr, överläkare, adj. lektor LAH Linköping IKE, LiU Upplägg idag Allmän orientering Etik Lagar, föreskrifter, riktlinjer Praktiska synpunkter Dokumentation

Läs mer

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp.

Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Rutin vid hjärtstopp. 1 Riktlinjer för hälso- och sjukvård. Avsnitt 19 Rutin vid hjärtstopp. 2 Innehållsförteckning 19. Hjärtstopp...3 19.2 Bakgrund...3 19.3 Etiska riktlinjer för hjärtstopp i kommunal hälso- och sjukvård...3

Läs mer

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord

VERSION Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOCIALSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING Ansvarig utgivare: Chefsjurist Eleonore Källstrand Nord SOSFS 2011:XX (M) Utkom från trycket den månad Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om livsuppehållande

Läs mer

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se

Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se Bo Selander Neonatalkliniken, Lund Bo.Selander@skane.se EXPRESS Extremely Preterm Infant Study in Sweden Samtliga levande födda barn < graviditetsvecka 27 Dödfödda graviditetsvecka 22+0 26+6 1 april 2004

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etik All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden. Etiska principer Göra gott Att göra gott ska styra arbete och bemötande i hälso och sjukvården. Vi ska förebygga skada och minska de

Läs mer

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, II MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra veckan i korthet Tillbakablick med fokus på distinktionen mellan aktiv och passiv Problematisering

Läs mer

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN

ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 ETIK VID LIVETS SLUT. SJÄLVBESTÄMMANDE, AUTONOMI OCH ETISKA DILEMMAN Ersta 120419 Mötet Det mest centrala i vården är mötet mellan en vårdare och en människa med ett lidande Människors möte.

Läs mer

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede.

Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. Inom SABH har mer än 160 barn vårdats i livets slutskede. medfödda missbildningar kromosomdefekter metabola sjukdomar neurologiska sjukdomar onkologiska sjukdomar SABH fungerar som ett kompetenscentrum

Läs mer

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v

Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Barnonkologi ur e% sjukgymnas.skt perspek.v Linda Stridh leg sjukgymnast Barn- och ungdomsmedicinska kliniken Skånes Universitetssjukhus Lund Barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Barn och ungdomssjukhuset,

Läs mer

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen

2008-11-13 Dnr 14/08. Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen www.smer.se 2008-11-13 Dnr 14/08 Till Regeringen Social- och Justitiedepartementen Statens medicinsk-etiska råd (SMER) överlämnar härmed en promemoria om överväganden i livets slutskede som tagits fram

Läs mer

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412

Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Dagens föreläsningsbilder finns på tonhuset.blogg.se klicka på Vardagsetik 100412 Etiska dilemman i vardagen kunskap, teamarbete, etisk analys fordras i god palliativ vård Gunnar Eckerdal överläkare Palliativa

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

ALKOHOL. en viktig hälsofråga

ALKOHOL. en viktig hälsofråga ALKOHOL en viktig hälsofråga En gemensam röst om alkohol Alkohol är ett av de största hoten mot en god folkhälsa och kan bidra till olika typer av sjukdomar. Många gånger leder alkoholkonsumtion även

Läs mer

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING

Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING Hudiksvall 20131003 EUTHANASI LÄKARASSISTERAT SJÄLVMORD PALLIATIV SEDERING EUTHANASI Ò Eu väl, gott Ò Thanatos döden Således ordagrant En god död VAD ÄR EN GOD DÖD? Ò Snabb död Ò Omedveten död Ò Vid mycket

Läs mer

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården

Mats Johansson. Autonomiprincipen (självbestämmandets roll och gräns) Konsekventialism (fördjupning, klargöranden och problem) Prioriteringar i vården Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Tre aspekter att ta i beaktande (nytta, respekt för person, rättvisa) Konsekvenser,

Läs mer

Kulturell förståelse och toleransens gränser i pallia5v vård. Anders Castor Barnonkolog Ordförande barne5krådet, SUS Medlem SLS E5kdelega5on

Kulturell förståelse och toleransens gränser i pallia5v vård. Anders Castor Barnonkolog Ordförande barne5krådet, SUS Medlem SLS E5kdelega5on Kulturell förståelse och toleransens gränser i pallia5v vård Anders Castor Barnonkolog Ordförande barne5krådet, SUS Medlem SLS E5kdelega5on Kultur 12 årig flicka. Döende i cancer. Föräldrarna vill absolut

Läs mer

Patientens möjlighet att bestämma över sin död

Patientens möjlighet att bestämma över sin död 1 Promemoria utarbetad av en intern arbetsgrupp i SMER bestående av Niels Lynoe, Barbro Westerholm och Daniel Brattgård och slutligen överlämnad till rådet inför sammanträdet den 28 augusti 2008. Patientens

Läs mer

Liv till varje pris. Britt-Marie Frost, Akademiska Barnsjukhuset Barnonkologen Uppsala

Liv till varje pris. Britt-Marie Frost, Akademiska Barnsjukhuset Barnonkologen Uppsala Liv till varje pris Britt-Marie Frost, Akademiska Barnsjukhuset Barnonkologen Uppsala Livskvalité vad är det och för vem? Barnet i familjen. Tredje part - syskonet Kattisoco/Bloggen/en-dag-i-taget Anna

Läs mer

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin)

Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap. Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Palliativt förhållningssätt Maria Carlsson lektor Folkhälso och vårdvetenskap Hur såg döendet ut. (före den palliativa vårdfilosofin) Ensamhet Smärta Symptom Ronden gick förbi Ingen sa något Ingen förberedelse

Läs mer

Säkerhet, roller och riktlinjer

Säkerhet, roller och riktlinjer Patientsäkerhet och tillsyn Arbetet ska ske i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet Ge patient/person sakkunnig och omsorgsfull omvårdnad Så långt som möjligt ge vård i samråd med patient/person

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Min vårdplan introduktion och manual

Min vårdplan introduktion och manual Min vårdplan introduktion och manual Nationella cancerstrategin lyfter i många stycken fram sådant som stärker patientens ställning. Ett kriterium för en god cancervård är att varje cancerpatient får en

Läs mer

Svåra närståendemöten i palliativ vård

Svåra närståendemöten i palliativ vård Svåra närståendemöten i palliativ vård Professor Peter Strang Karolinska Institutet, Stockholm Överläkare vid Stockholms Sjukhems palliativa sekt. Hur påverkas närstående? psykisk stress fysisk utmattning

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Samtal med den döende människan

Samtal med den döende människan Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627

Läs mer

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp

Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Frågor och svar om eutanasi/dödshjälp Hur definieras eutanasi? Vad är skillnaden mellan eutanasi och assisterat självmord? Vad skulle konsekvenserna kunna bli om man legaliserade eutanasi i Sverige? Och

Läs mer

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson

SK-kurs: Etik i klinisk vardag. Etisk analys. Anna Milberg & Marit Karlsson SK-kurs: Etik i klinisk vardag Etisk analys Anna Milberg & Marit Karlsson Varför behöver läkare kunskap om etik & etisk analys? Det är nästan alltid lättare att skriva en röntgenremiss till eller ta ett

Läs mer

God palliativ vård state of the art

God palliativ vård state of the art God palliativ vård state of the art Professor i palliativ medicin, överläkare Karolinska institutet, Stockholm Stockholms sjukhem 2015-03-11 Professor P Strang Vård av döende Vård av döende har alltid

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR)

Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Sahlgrenska Universitets sjukhuset medicinsk etiska riktlinjer förhjärt-lung räddning (HLR) Medicinsk etik Länge var det den medicinska kunskapen som satte gränsen för behandling man gjorde allt man kunde.

Läs mer

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015

Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin. Almedalen 30 juni 2015 Varierande väntan på vård Analys och uppföljning av den nationella vårdgarantin Almedalen 30 juni 2015 Vårdens tillgänglighet och väntetider är viktiga frågor Sjukvårdens legitimitet och förtroende Bristande

Läs mer

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys

Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Uppgift filosofi - En modell för etisk analys Läs följande text Konflikt mellan principer och diskutera: 1. Vilken av principerna: självbestämmande, principen att inte skada, göra gott principen och rättviseprincipen

Läs mer

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska

Pallia%v vård - %ll alla som behöver. Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Pallia%v vård - %ll alla som behöver gunnar.eckerdal@vgregion.se Gunnar Eckerdal Överläkare Jubileumskliniken, Sahlgrenska Vad är pallia%v vård? Är pallia%v vård prioriterad vad säger lagen? När behövs

Läs mer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer

Centrala rekommendationer och konsekvenser. Tjock- och ändtarmscancer Centrala rekommendationer och konsekvenser Tjock- och ändtarmscancer Tjock- och ändtarmscancer Områden Diagnostik, Lars Påhlman Kirurgi, Gudrun Lindmark Strålbehandling, Bengt Glimelius Läkemedelsbehandling,

Läs mer

Om hälsa och livskvalitet

Om hälsa och livskvalitet Om hälsa och livskvalitet Bengt Brülde Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur, Högskolan Väst Filosofiska institutionen, Göteborgs universitet Frågorna Vad är hälsa? Vari består en persons hälsa?

Läs mer

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade!

Säker vård - patientsäkerhet. 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall. När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! Säker vård - patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON, TERMIN 1 3 jumbojet störtar varje år! Ca 1500 dödsfall När kursen är slut har 13,5 av er blivit skadade! 1 Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två

Läs mer

ETIK I SJUKVÅRDEN LÄKARPROGRAMMET T2, HT09, II

ETIK I SJUKVÅRDEN LÄKARPROGRAMMET T2, HT09, II ETIK I SJUKVÅRDEN LÄKARPROGRAMMET T2, HT09, II Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Veckan som gått några nedslag Läkarförbundet

Läs mer

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje

Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Vård i livets slutskede med stöd av Svenska Palliativregistret - riktlinje Bakgrund Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska ges sakkunnig och omsorgsfull

Läs mer

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm

Nutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband

Läs mer

Befolkningens attityder till organdonationer 2014

Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Befolkningens attityder till organdonationer 2014 Transplantation av organ, såsom hjärta, lungor, lever och njure är numera etablerade och säkra behandlingsmetoder i sjukvården. En transplantation gör

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus

Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Sara Magnusson Leg. Sjuksköterska Neuro - Strokeenheten Östersundssjukhus Neuro-Strokeenheten Stroke / Hjärntumörer / Neurologiska sjukdomar 20 vårdplatser 45 Dödsfall på Neuro-Strokeenheten år 2012 Du

Läs mer

Sammandrag av Socialstyrelsens handbok Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Din skyldighet att informera och göra patienten delaktig Direktlänkar till mer information Socialstyrelsens

Läs mer

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda?

När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? När huvudet kommer i vägen vad kan jag göra med de förlossningsrädda? Ogu-dagarna i Helsingborg 2017 Katri Nieminen MD PhD, Öl KK VIN Disposition Bakgrund Rädsla- vad händer? Vad gör kvinnohälsovården?

Läs mer

Palliativ vård 2015. några av talarna

Palliativ vård 2015. några av talarna Palliativ vård 2015 kunskap utveckling inspiration Symptomlindring och symptomkontroll i den palliativa vården förbättra dina kunskaper inom smärtlindring, illamående och andnöd i livets slutskede Brytpunkten

Läs mer

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning

Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede Helena Adlitzer Utbildning Nationellt vårdprogram för palliativ vård i livets slutskede 2017-03-29 Helena Adlitzer Utbildning 1. Information om grunden för VP 2. Revideringen 3. Arbetsprocessen 4. Innehållet 5. Axplock ur VP ---------------------------------------------------

Läs mer

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm

Palliativ vård 2013. Datum: 2 3 december 2013, Stockholm Palliativ vård 2013 Symtomkontroll och symtomlindring smärta och andnöd Brytpunkt, etik och etiska dilemman Det svåra samtalet att våga prata om döendet och döden med patienter och anhöriga Så får du teamarbetet

Läs mer

Rehabilitering för personer med hjärntumör

Rehabilitering för personer med hjärntumör Rehabilitering för personer med hjärntumör Ingrid Gunnarsson, kurator Katarina Starfelt, legitimerad arbetsterapeut Neurologiska kliniken Skånes universitetssjukhus Lund Vad är rehabilitering? Cancerrehabilitering

Läs mer

Palliativ vård. Vård vid. slutskede

Palliativ vård. Vård vid. slutskede Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom

Läs mer

Utlåtande från hälso- och sjukvården

Utlåtande från hälso- och sjukvården Utlåtande från hälso- och sjukvården När ett barn utreds är det viktigt att socialsekreterare konsulterar den medicinska kompetens som finns runt barnet. Denna mall kan användas om socialtjänsten behöver

Läs mer

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra föreläsningen i korthet Etik - inte enbart konflikter och dilemman Vissa frågor återkommer

Läs mer

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Inger Hagerman, Karolinska Universitetssjukhuset ICD behandling i livets slutskede Inger

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård

Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Socialstyrelsens nationella riktlinjer för cancersjukvård Ola Bratt Docent, överläkare Urologiska kliniken Universitetssjukhuset i Lund Socialstyrelsens uppdrag från regeringen Nationella riktlinjer med

Läs mer

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17

DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 DÅ ÄR DET DAGS ATT DÖ - ÄLDRE OCH DEN GODA DÖDEN. Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE

ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE ETIK I KLINISK VARDAG - KURS FÖR ST-LÄKARE Marit Karlsson Anna Milberg 2016-10-13 M. KARLSSON 1 VAD ÄR ETIK? Att försöka svara på frågorna Vad är rätt? Vad är gott? Vad ska vi göra? Medicin (sjukvård)

Läs mer

Regelverk GU-ALF för år 2014

Regelverk GU-ALF för år 2014 Regelverk GU-ALF för år 2014 När läkautbildningen utnyttjar sjukvårdens resurser betalar man ersättning med de särskilda medel som universitetet får för detta ändamål, de så kallade GU-ALF-medlen (GU står

Läs mer

Livsuppehållande behandling. Behandlingsstrategi inom intensivvården.

Livsuppehållande behandling. Behandlingsstrategi inom intensivvården. Riktlinje antagen av SFAIs styrelse 2012-09-17 Författare Roman A roch, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Lars Berggren, Universitetssjukhuset Örebro, Örebro Karl-Erik Edberg, SU Drottning Silvias barn-

Läs mer

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till

Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Godkänt den: 2016-03-21 Ansvarig: Gäller för: Barbro Nordström Landstinget i Uppsala län Begränsad behandling, vårdrutinavsteg Ställningstagande till Rutinen gäller för patienter över 18 års ålder. Innehåll

Läs mer

Utbildningsmaterial kring delegering

Utbildningsmaterial kring delegering Utbildningsmaterial kring delegering Att användas vid undervisning inför delegering av hälso- och sjukvårdsuppgifter. Innehåller även overheadmaterial Framtagen av MAS gruppen i Jämtlands län 2005 Omvårdnad

Läs mer

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden Karin Zingmark, Utvecklingsenheten Etik och moral Etik står för reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för

Läs mer

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund

Mats Johansson. Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Mats Johansson mats.johansson@fil.lu.se Avdelningen för medicinsk etik, BMC C13, Lund Filosofiska institutionen, Lund Förmåga att kunna redogöra för grundläggande distinktioner och resonemang inom etiken,

Läs mer

Etikrådet vid Barnoch ungdomssjukhuset i Lund

Etikrådet vid Barnoch ungdomssjukhuset i Lund Etikrådet vid Barnoch ungdomssjukhuset i Lund Anders Castor & Mats Johansson INLEDNING Intresset för etik inom sjukvården har tydligt ökat under senare år. Medias tilltagande rapportering av enskilda patientfall

Läs mer

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar

Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Den palliativa vårdens utveckling och utmaningar Professor Peter Strang Överläkare, professor Sthlms sjukhem och Karolinska institutet Hur såg rötterna ut? medeltiden: kloster tog hand om sjuka - tid,

Läs mer

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet

HLR Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet HLR 2016 - Till vilket liv överlever patienterna? Gisela Lilja Skånes Universitets sjukhus VO Neurologi och Rehabiliteringsmedicin Lunds Universitet Inte bara överlevnad En lyckad återupplivning skall

Läs mer

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201

KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR I KASSAN? KLAS-GÖRAN SAHLÉN KARLSTAD 20101201 Dagens innehåll Presentation Mina utgångspunkter Hälsoekonomisk snabbkurs Närma mig svaret på frågan KAN ÄLDREPREVENTION GE KLIRR

Läs mer

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright

Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel. Copyright Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Transplantation för vuxna med medfödda hjärtfel Björn Kornhall Överläkare vid Hjärtsviktskliniken Skånes Universitetssjukhus, Lund 2014-09-23 Hjärttransplantation

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Varför undervisar jag om patientsäkerhet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Nationellt och internationell satsning Medicinska fakulteten: Att succesivt på ett strukturerat

Läs mer

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård

Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård 6.17. Riktlinje vid hjärtstopp, vid kommunens särskilda boenden, korttidsboende samt för patienter inskrivna i hemsjukvård Bakgrund Svensk läkarförening, Svensk sjuksköterskeförening och Svenska rådet

Läs mer

När mamma eller pappa dör

När mamma eller pappa dör När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal

Läs mer

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta

Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev ) SOSFS 2015:8 BUP. Delmål SOSFS 2015:8. Kurs. SOSFS 2008:17 14, 16, 17 Den specialistkompetenta Delmål - Kompetenskrav - Kursförslag (rev 2016.05.27) SOSFS 2015:8 BUP Delmål SOSFS 2015:8 Delmål a1 Medarbetarskap, ledarskap pedagogik Delmål a2 Etik, mångfald jämlikhet Delmål a5 Medicinsk vetenskap

Läs mer

Palliativ vård enligt svensk rätt

Palliativ vård enligt svensk rätt Juridiska institutionen Programmet för juris kandidatexamen Examensarbete 30 hp VT 2011 Palliativ vård enligt svensk rätt Ämne: Socialrätt Handledare: Lotta Vahlne Westerhäll Författare: Jonas Ganelind

Läs mer

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede

Slutrapport Bättre vård i livets slutskede Team : avd 61 Sunderby sjukhus Syfte med deltagandet i Genombrott Ökad trygghet och kontinuitet i vården av patienter med maligna hjärntumörer Teammedlemmar Marianne Gjörup marianne.gjorup@nll.se Arne

Läs mer

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar

- med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar - med fokus på hälsoekonomiska utvärderingar Hälsoekonomi vad, varför & hur? Hälsoekonomiska analyser och dess användningsområden Praktiska exempel tillämpad vetenskap som förenar ekonomiska teorier och

Läs mer

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT?

Brytpunktssamtal i cancervården. rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Brytpunktssamtal i cancervården rden VAD ÄR DET OCH VARFÖR ÄR DET VIKTIGT? Retrospektiv journalstudie med frågest geställning information kring döendetd Jakobsson 2006: Genomgång av 229 journaler i VGRslutenvård.

Läs mer

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom

Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Samordnad behandling och stöd till personer med psykossjukdom och beroendesjukdom Gunilla Cruce Socionom, Dr Med Vet POM-teamet & Vårdalinstitutet Samsjuklighet förekomst någon gång under livet ECA-studien

Läs mer

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne

Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Regionala riktlinjer för utredning av patienter med misstänkt ärftlig demens i Region Skåne Hemsida: www.skane.se/vardochriktlinjer Fastställt 2013-05-30 E-post: vardochriktlinjer@skane.se Giltigt till

Läs mer

Tarmcancer en okänd sjukdom

Tarmcancer en okänd sjukdom Tarmcancer en okänd sjukdom Okänd sjukdom Tarmcancer är den tredje vanligaste cancerformen i Sverige (efter prostatacancer och bröstcancer). Det lever ungefär 40 000 personer i Sverige med tarmcancer.

Läs mer

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011

Övervikt och fetma. Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt och fetma Tina Henningson, BHV-öl Skaraborg Mars 2011 Övervikt & Fetma ÖVERVIKT En riskfaktor för fetma Prevention Kost Motion Levnadsvanor FETMA En sjukdom E66.0 Behandling Beteendeförändring

Läs mer

ETIK. i medicinsk utvärdering

ETIK. i medicinsk utvärdering ETIK i medicinsk utvärdering Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner

Läs mer

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting

Värdegrund. för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting Visionen om en god hälso- och sjukvård Landstinget i Stockholms län ska genom att erbjuda kompetent och effektiv hälso- och sjukvård bidra

Läs mer

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Bakgrund Vård och omsorg baseras på och kringgärdas

Läs mer

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) Fredrik Spak Docent, lektor vid Socialmedicin, Sahlgrenska Akademin Göteborgs universitet Överläkare FOUU primärvården Göteborg Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (1982:763)

Läs mer

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet

Etik och bemötande. Konventionen. Løgstrup: Det etiska kravet Etik och bemötande Ansvar - rättigheter - värdighet Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Løgstrup: Det etiska kravet Den enskilde har aldrig med en annan människa att göra utan att han håller något av den andras

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN?

ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN? ETIK I PALLIATIV MEDICIN: HUR KAN VI ARBETA MED ETISKA FRÅGOR I VARDAGEN? Marit Karlsson med dr, öl, adj. lektor LAH Linköping IKE, Linköpings Universitet KOMMUNIKATION, TERMER OCH BEGREPP Menar vi samma

Läs mer

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan

IHF Konferens. SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap. Föreläsningen. Samverkan SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB IHF Konferens Norrköping 9 september, 2010 Stöd till barn och föräldrar i familjer där

Läs mer

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng

Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Specialistutbildning för sjuksköterskor Vård av äldre II, 40 poäng Kursplaner Fastställda av Styrelsen vid Sophiahemmet Högskola 2005-05-06 Kursplaner för specialistutbildning för sjuksköterskor, Vård

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef

Ersta Vändpunkten. Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef Ersta Vändpunkten Barnhälsovården Spela roll 2015 Bo Blåvarg, leg psykolog, verksamhetschef 1 Ersta Vändpunkten mottagning för anhöriga till missbrukare/beroende Gruppverksamhet/pedagogiska program Krisstöd

Läs mer

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson

Palliativ vård. Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Palliativ vård Värdegrund, innehåll, förhållningssätt Olle Karlsson Vad innebär det att drabbas av svår sjukdom? Förlust av ADL-funktioner/ oberoende/ självuppfattning/ socialt sammanhang Tillkomst av

Läs mer

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria

Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för rapportering och anmälan enligt lex Maria Begrepp För att öka kännedom om den kommunala hälso- och ens ansvarförhållanden i samband med lex Maria-anmälningar,

Läs mer

Vägledning för en god palliativ vård

Vägledning för en god palliativ vård Vägledning för en god palliativ vård -om grundläggande förutsättningar för utveckling av en god palliativ vård Definition av god palliativ vård WHO:s definition av palliativ vård och de fyra hörnstenarna:

Läs mer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer

Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Samtal mellan anhöriga och läkare i livets slutskede - erfarenheter och rekommendationer Rurik Löfmark Pensionerad hjärtläkare docent i medicinsk etik Tidigare ledamot av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket,

Läs mer

Barn och unga i palliativ vård

Barn och unga i palliativ vård Barn och unga i palliativ vård Ulrika Kreicbergs, Leg. Ssk, Med.Dr Gålöstiftelsens professur i palliativ vård av barn och unga Ulrika.Kreicbergs@esh.se WHO s DEFINITION AV PALLIATIV VÅRD AV BARN Palliativ

Läs mer

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter

Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter Barns delaktighet och självbestämmande Begreppsliga och etiska aspekter Ulrik Kihlbom FD praktisk filosofi Universitetslektor i medicinsk etik Översikt Två olika normativa idéer om frihet och självbestämmande

Läs mer

Anslutna till specialiserad palliativ vård

Anslutna till specialiserad palliativ vård PM namn: Vård i livets slut. Hemsjukvård, primärvård i Blekinge Ägare Landstinget, Kommunerna Förvaltningschef: Anders Rehnholm Förvaltning: Primärvårdsförvaltningen, Äldreförvaltningarna Godkänt datum:

Läs mer

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07

Huvudområde/delområde: Medicinska PM Utfärdare: Verksamhetschef Hans S Åkesson, Medicinkliniken. Version: 1,1 Nästa revidering: 2016-04-07 PM Vård av patient med behov av specialiserad palliativ vård Enhet/förvaltning: Förvaltningsgemensamt Ansvarig: Förvaltningschef Bengt Wittesjö, Blekingesjukhuset Förvaltningschef Anders Rehnholm, Primärvården

Läs mer

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå Människors hälsah Macrosystem Befolkningens hälsa Mesosystem Hälsa på gruppnivå Microsystem Individens hälsa Varför visste vi inte om den onödiga ohälsan tidigare? Först måste man förstå var man är Sedan

Läs mer

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet?

Patientsäkerhet. Varför patientsäkerhet i sskprogrammet? Patientsäkerhet ANNELI JÖNSSON UNIV.ADJUNKT, SJUKSKÖTERSKA, DOKTORAND Operationsborr kvar i fot i två år För knappt två år sedan opererades en 75-årig kvinna i foten för artros, men blev aldrig bra. Härom

Läs mer