Moralfilosofi. Föreläsning 10

Transkript

1 Moralfilosofi Föreläsning 10

2 Normativ etik

3 Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad är moralens natur? 2. Vad kräver den av oss? 3

4 Det vi (främst) pratat om hitintills är frågor om moralens natur. Dessa behandlas inom den delen av moralfilosofin som kallas metaetik Frågan om vad moralen kräver av oss kan i sin tur delas upp i två delfrågor: 1. Vad kräver moralen av oss generellt sett? (normativ etik) 2. Vad kräver moralen av oss med avseende på ett eller annat specifikt, konkret område (tillämpad etik) 4

5 Moralfilosofins tre delar: (huvudsakligen:) 1. Metaetik - Bergström 2. Normativ etik - Rachels 3. Tillämpad etik - Singer 5

6 Till skillnad från metaetiken så är den normativa (och den tillämpade) etiken alltså normativ (= värderande) Man kan säga att normativa etiska teorier är teorier i moral medan metaetiska teorier är teorier om moral En normativ etisk teori talar om vad som är rätt och fel medan metaetiken handlar om vad rätt och fel är 6

7 Metaetiken kan, som vi har sett, räknas till det vidare fältet värdeteori (där man intresserar sig för alla typer av normer, värden och värderingar; inte uteslutande moraliska utan också t.ex. estetiska, politiska, vetenskapliga, etc.) Normativ etik och tillämpad etik kan räknas till det vidare fältet normativ värdefilosofi. Här intresserar man sig inte bara för vad som är moraliskt rätt och fel, utan också för vad som är bra och dåligt, vackert och fult, etc. 7

8 Det är mycket viktigt att man försöker inse skillnaden mellan normativ värdefilosofi (inklusive normativ och tillämpad etik) å ena sidan och värdeteori (inklusive metaetik) å andra sidan Dessa filosofiska discipliner bör också skiljas så klart som möjligt från det vi kallat empirisk värdeforskning (som inte är en del av filosofin) 8

9 Något förenklat kan man säga såhär: Inom empirisk värdeforskning intresserar man sig för vilka värderingar folk faktiskt har Inom värdeteori (inklusive metaetik) intresserar man sig för vad värderingar är Inom normativ värdefilosofi (inklusive normativ och tillämpad etik) så intresserar man sig för vilka värderingar som är sanna eller korrekta 9

10 Filosofer är dock oense om huruvida dessa åtskillnader alltid är möjliga att upprätthålla i alla lägen Speciellt om naturalismen skulle vara sann och värdefakta inte är någonting annat än empiriska fakta och värdeomdömen kan reduceras till empiriska omdömen (som i princip kan testas vetenskapligt) så skulle kanske dessa uppdelningar bli problematiska? 10

11 En annan sak som är värd att fundera på är huruvida vissa värdeteoretiska positioner på något vis skulle kunna omöjliggöra eller underminera den normativa etiken R menar ju t.ex. att om det han kallar subjektivismen vore sann så kan man inte ge rationella skäl för värderingar Om emotivismen el. misstagsteorin är sann så kan moralfilosofin kanske bara vara en lära om moralen inte en lära i moral? 11

12 En närliggande fråga är huruvida vissa metaetiska positioner passar bättre ihop med vissa normativa positioner? Några exempel: Aristoteles: naturalism + dygdetik Hobbes: subjektivism + kontraktsteori Kant: objektivism + pliktetik Bentham: naturalism + utilitarism Henry Sidgwick: objektivism + utilitarism R.M. Hare: preskriptivism + utilitarism 12

13 Normativa frågor Inom den normativa etiken så tänker man systematiskt kring frågor som Hur bör man leva?, Hur bör man handla? och Vad är det rätta? Svar på dessa frågor utgörs av värderingar Som vi skall se så ger olika normativa etiska teorier olika (generella) svar på dessa frågor 13

14 En annan typ av fråga som diskuteras inom den normativa värdefilosofin är Vad är det goda? Vad är värdefullt (för dess egen skull, eller i sig självt)? Några kandidater: den goda viljan, dygden, vänskap, kunskap, lycka, preferenstillfredställelse, njutning, estetisk tillfredställelse, frihet, jämlikhet, kärlek, naturen, etc. Vissa menar att det bara är en sak som är värdefull andra att det finns flera olika egenvärden 14

15 Några normativa etiska teorier: Kontraktsteorin: Moralen utgörs av de regler som vi alla skulle komma överens om i syfte att undvika konflikter och möjliggöra ömsesidigt nyttigt samarbete Utilitarism: Man bör göra det som leder till att den sammanlagda lyckan i universum blir så stor som möjligt Kants teori: Vår plikt är att följa de regler som vi rationellt kan vilja att alla följde under alla omständigheter Dygdetik: Det som är rätt att göra i en viss situation är det en dygdig (god) person skulle göra i den situationen 15

16 Kontraktsteorin

17 Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna vetenskapen och intog ett vetenskapligt perspektiv på moral (och politik) 17

18 Han förkastade den antika, teleologiska världsbilden (förknippad med bl.a. Aristoteles): föreställningen att det finns syften och målsättningar inneboende i naturen Hobbes var subjektivist och förnekade att det finns moraliska fakta som är oberoende av våra intressen Han var (förmodligen) också ateist 18

19 Enligt Hobbes syn på den mänskliga naturen så är människan i grunden egenintresserad. Dvs. (att det är ett empiriskt faktum om människan) att var och en eftersträvar sina egna intressen Men en persons intressen kan mycket väl (som det oftast gör) inkludera att andra människor skall ha det bra och få sina önskningar tillfredställda Vi handlar alltid utifrån våra egna önskningar men föremålet för dessa önskningar kan vara någon annans väl 19

20 Detta skall inte förväxlas med etisk egoism. En normativ teori enligt vilken man bör vara egenintresserad Hobbes var inte etisk egoist. Det är omtvistat huruvida han var psykologisk egoist: En psykologisk teori som säger att vi alltid handlar med egoistiska motiv Men en kontraktsteoretiker måste inte vara egoist i någon av dessa bemärkelser 20

21 En rimlig utgångspunkt: Vi handlar alltid på basis av våra egna önskningar men detta innebär inte att vi alltid bara tänker på oss själva Om föremålet för ens önskning uteslutande är ens egen välfärd så är den egoistisk Men om föremålet för ens önskning är andras välfärd så är den altruistisk Människor har både egoistiska och altruistiska önskningar och handlar (åtminstone ibland) altruistiskt i denna mening 21

22 Det sociala kontraktet Men om moralen inte grundar sig på några inneboende naturliga syften, Gud, objektiva moraliska fakta, eller ren altruism, vad grundar den sig då på? Enligt kontraktsteorin är moralen istället en lösning på ett praktiskt problem som alla människor ställs inför. Denna lösning tar formen av ett socialt kontrakt 22

23 Grundtanken: 1. Alla människor vill leva ett så bra liv som möjligt (utifrån sina egna intressen) 2. Oavsett vilka intressen man har så kan dessa omöjligt bli tillfredställda (i någon nämnvärd grad) i avsaknad av fredlig samverkan med andra människor 3. Fredlig samverkan med andra kräver regler för hur vi handlar gentemot varandra 4. Moralen utgörs av de regler som är nödvändiga för att vinna fördelarna med fred och samarbete 23

24 Naturtillståndet Ett bra sätt att tänka kring varför man har (eller varför man bör ha) någonting är att föreställa sig hur det vore utan det Hur skulle livet vara om det inte fanns några moraliska regler och restriktioner på hur vi handlar gentemot varandra? Hobbes: det skulle vara fruktansvärt för alla! 24

25 Anledning: 1. Alla har samma grundläggande behov (mat, vatten, tak över huvudet, etc.) 2. Resurserna i naturtillståndet är knappa vilket leder till konkurrens 3. Alla människor är jämlika i den grundläggande bemärkelsen att ingen inte ens den starkaste el. smartaste kan vara säker på att inte bli berövad sitt liv och sina resurser 4. Altruismen är begränsad. Ingen kan räkna med att leva på någon annans välvilja 25

26 Allt som utmärker en krigstid, då alla är allas fiende, utmärker därför också den tid då människor lever utan annan säkerhet än den som deras egen styrka och uppfinningsrikedom erbjuder. I ett sådant tillstånd finns ingen plats för arbetsamhet, eftersom arbetets frukter är osäkra, och följaktligen inget jordbruk, ingen sjöfart, ingen användning för varor som kan importeras sjövägen, inga bekväma hus, inga redskap för att flytta och forsla bort ting som kräver mycket kraft, ingen kunskap om jordytan, ingen tideräkning, ingen konst, ingen litteratur, inget samhällsliv och, värst av allt, ständig fruktan och risk för våldsam död. Och människans liv är ensamt, fattigt, plågsamt, djuriskt och kort. Hobbes syn på naturtillståndet i Leviathan (1651)

27 Moralens funktion: För att undkomma naturtillståndet och göra det möjligt för oss att leva i fred och att samarbeta med varandra så måste vi komma överens om att följa vissa regler Vilka regler? Jo, de regler som är nödvändiga för att vi skall kunna leva i fred och samarbeta med varandra T.ex. att inte skada varandra, inte ta varandras saker och inte bryta våra löften: (del av) innehållet i det sociala kontraktet 27

28 Man behöver inte tänka sig naturtillståndet som ett faktiskt historiskt tillstånd utan som ett blott hypotetiskt tillstånd. ( Hur skulle det vara om? ) På samma sätt så skall man inte tänka på det sociala kontraktet som ett faktiskt historiskt kontrakt som skrevs under vid en viss tidpunkt, av specifika personer, etc. Istället är det en modell som hjälper oss att tänka kring moralens funktion och innehåll 28

29 Poängen med att kalla detta för en överenskommelse eller ett kontrakt är att dra uppmärksamhet till följande aspekt: Att skriva under det sociala kontraktet innebär att man går med på att följa vissa regler under villkoret att också andra följer dem T.ex. jag avstår från att skada er omm ni avstår från att skada mig ; jag avstår från att ta era saker omm ni avstår från att ta mina ; etc. 29

30 Man tänker sig vidare att var och en tjänar på att gå med på att följa dessa regler Men detta är så endast under förutsättning att andra också går med på att följa dem Ingen skulle tjäna på att följa dessa regler om inte andra också följde dem. Det skulle vara att låta sig själv bli utnyttjad och tillåta att andra är fripassagerare 30

31 Men det är en sak att man tjänar på att gå med på att följa vissa regler och en helt annan sak att man skulle tjäna på att faktiskt följa dessa regler i alla lägen Man kan tänka sig situationer där en person skulle gynnas av att bryta en regel som ingår i det sociala kontraktet T.ex. att ljuga och stjäla när man kan komma undan med det! 31

32 Alla skulle tjäna på att alla alltid faktiskt efterlever de regler som utgör det sociala kontraktet Men en individ skulle kunna gynnas ännu mer om alla andra följde dessa regler men inte hon själv. Det kan vara gynnsamt att bryta en regel (när man kan komma undan med det) Om alla tänker så, så skulle det sociala kontraktet bryta samman och vi skulle snabbt återgå till naturtillståndet, vilket är sämre för alla 32

33 Fångarnas dilemma Denna typ av situation kan modeleras spelteoretiskt, i form av ett spel som kallas fångarnas dilemma Spelteori: Verktyg som används bl.a. inom ekonomi, samhällsvetenskap och evolutionsbiologi med vars hjälp man kan analysera situationer där två eller flera aktörer (med helt eller delvis motstridiga intressen) interagerar med varandra 33

34 Namnet fångarnas dilemma kommer från det ursprungliga exemplet där två fångar F1 och F2 hålls i separata celler (och kan inte kommunicera med varandra) Båda står inför samma två handlingsalternativ: (A) att erkänna eller (B) att inte erkänna Både F1 och F2 är enbart intresserade av att få så lågt straff som möjligt för sig själva 34

35 Tänk dig att du är F2 och får följande erbjudande (F1 får precis samma erbjudande): Om du erkänner, men F1 inte erkänner, så går du fri och F1 får 10 års fängelse Om F1 erkänner, men du inte erkänner, så går F1 fri och du får 10 års fängelse Om du erkänner, och F1 också erkänner, så får ni båda fem års fängelse vardera Om F1 inte erkänner, och du inte heller erkänner, så får ni ett års fängelse vardera 35

36 Du (F2) A: erkänna B: inte erkänna Den andre (F1) A: erkänna (1) Båda erkänner. Du får fem år F1 får fem år B: inte erkänna (3) Du erkänner, men F1 erkänner inte. Du går fri F1 får 10 år (2) Du erkänner inte, men F1 erkänner. Du får 10 år F1 går fri (4) Ingen erkänner. Du får ett år F1 får ett år

37 Det finns alltså fyra möjliga utfall: 1. Båda får fem år vardera (näst sämst för båda) 2. Du får 10 år, F1 går fri (sämst för dig, bäst för F1) 3. Du går fri, F1 får 10 år (bäst för dig, sämst för F1) 4. Båda får ett år vardera (näst bäst för båda) 37

38 Vad är det bästa för dig att göra: att erkänna eller att inte erkänna? (Kom ihåg att både du och F1 står inför precis samma val. Både du och F1 vill bara få så lite fängelse som möjligt för er själva. Och ni kan inte kommunicera med varandra) En rationell person resonerar såhär: 38

39 F1 kommer antingen att erkänna eller att inte erkänna Om F1 erkänner, och jag inte erkänner, så får jag 10 år, men om jag också erkänner så får jag fem. Alltså, om F1 erkänner så är det bäst för mig är att erkänna Om F1 inte erkänner, och jag inte erkänner, så får jag ett år, men om jag erkänner så går jag fri. Alltså, om F1 inte erkänner så är det bäst för mig är att erkänna Slutsats: Oavsett vad F1 gör så är det bäst för mig att erkänna 39

40 F1 kommer naturligtvis att resonera på precis samma sätt och kommer därför att erkänna precis som du Rationella personer kommer alltså oundvikligen att landa i utfall 1: det näst sämsta för båda (fem år vardera) Även om ni båda alltså har era egna intressen för ögonen så kommer ni att hamna i en situation som är sämre för er båda 40

41 Det vore naturligtvis mycket bättre för er båda om ni hade kunnat hamna i utfall 4: det näst bästa för båda (ett år vardera) Men detta utfall är alltså oåtkomligt för rationella personer Hade det hjälpt om ni hade kunnat komma överens på förhand att ingen av er skall erkänna? Nej, inte utan garantier! 41

42 Det finns många fångarnas dilemma (-liknande) situationer i verkliga livet Ex: utfiskning av ett hav, erodering av jordmån, större bilar Gemensamt för dessa är att rationella personer med sina egna intressen för ögonen hamnar i en situation som är sämre för alla 42

43 Rachels tänker sig ett mycket mer generellt exempel där vi alla står inför valet mellan att vara kortsiktigt egoistiska och att vara välvilliga Att vara egoistisk innebär här att man alltid gör det som är bäst för en själv även om det innebär att bryta löften, ta andras saker, etc. (närhelst man kan komma undan med det) Att vara välvillig är att lägga band på sig själv, och hålla löften, avstå från att skada andra, etc. 43

44 Du själv A: vara egoist B: vara välvillig A: vara egoist (1) Alla är egoister Alla andra Näst sämst för alla B: vara välvillig (3) Du är egoist, andra är välvilliga Bäst för sig, sämst för andra (2) Andra är egoister, du är välvillig Sämst för dig, bäst för andra (4) Alla är välvilliga Näst bäst för alla

45 Det finns fyra möjliga utfall: 1. Alla är egoister ( naturtillståndet ) (näst sämst för alla) 2. Du är blir utnyttjad, andra är fripassagerare (sämst för dig, bäst för andra) 3. Du är fripassagerare, andra blir utnyttjade (bäst för dig, sämst för andra) 4. Alla är välvilliga ( det moraliska tillståndet ) (näst bäst för alla) 45

46 Andra kommer antingen att vara egoister eller att vara välvilliga Om andra är egositer, och jag är välvillig, så blir jag utnyttjad, men om jag också är egoist så blir jag inte utnyttjad. Alltså, det mest rationella för mig är att vara egoist Om andra är välvilliga, och jag också är välvillig, så blir jag inte utnyttjad, men om jag är egoist så kan jag bli fripassagerare. Alltså, det mest rationella för mig är vara egoist Slutsats: Oavsett vad andra gör så är det mest rationella för mig att vara egoist 46

47 Alla kommer naturligtvis att resonera på precis samma sätt och kommer därför att vara kortsiktiga egoister Rationella personer kommer alltså oundvikligen att landa i utfall 1: det näst sämsta för alla (dvs. de hamnar i naturtillståndet ) Även om alla alltså har sina egna intressen för ögonen så kommer de att hamna i en situation som är sämre för dem alla 47

48 Det vore naturligtvis mycket bättre för alla om vi hade kunnat hamna i utfall 4: det näst bästa för alla Moralens funktion är att realisera detta: att flytta oss från utfall 1 ( naturtillståndet ) till utfall 4 (det moraliska tillståndet, samhället ) Detta antas bli möjligt genom det sociala kontraktet ; att vi alla kommer överens om att vara välvilliga (att följa vissa regler och sätta restriktioner på vårt eget handlande) 48

49 Problemet kvarstår dock att även om det är rationellt för oss alla att skriva under detta kontrakt så är det inte alltid rationellt att faktiskt följa de regler som man kommit överens om att följa Så länge det inte finns några garantier att andra kommer att hålla sin del av överenskommelsen, så är det inte rationellt för en själv att hålla ens egen del av överenskommelsen Det sociala kontraktet blir då bara tomma ord 49

50 Hobbes lösning på detta är inte moralisk utan politisk Han menade att i avsaknad av hot om straff så kommer alla att vara egoister och det kommer bli sämre för alla (vi hamnar i naturtillståndet ) Men om vi alla skulle ge upp en del av vår frihet till en politisk suverän (en diktator) som straffar de som är egoister så blir det rationellt att vara välvillig 50

51 Moderna kontraktsteoretiker gillar dock inte Hobbes politiska lösning David Gauthier är en nutida kontraktsteoretiker i Hobbes anda som föreslagit en moralisk (ickepolitisk) lösning Han menade att en rationell person antar en disposition (att vara välvillig ) och att det därigenom blir rationellt att handla välvilligt i enskilda situationer (så länge andra gör detsamma) 51

52 En annan lösning går ut på att man fokuserar på upprepade spel. Det kanske är orealistiskt att tro att det finns några enstaka fångarnas dilemma - situationer(?) Om man upprepade gånger hamnar i sådana situationer med samma personer så kan man fråga sig hur dessa person agerade tidigare Det rationella är att vara välvillig mot de som varit välvilliga tidigare och egoistisk mot de som varit egoistiska tidigare 52

53 På så sätt kan man bygga upp ett rykte om att vara välvillig och därmed så kommer andra att vara välvillig mot en själv Då kan välvilliga personer dra nytta av fredlig samverkan med varandra och undvika att bli utnyttjade av egoister Tit-for-tat -strategin: var välvillig mot alla på första rundan. Om de är välvilliga tillbaka, fortsätt att vara välvillig. Om de är egoistiska, var egoist tillbaka. 53

54 Man bör skilja mellan kontraktsteorin som moralteori och kontraktsteorin som politisk teori. Den senare går ut på att statens legitimitet vilar på ett samhällskontrakt Hobbes var både moralisk och politisk kontraktsteoretiker Men man kan vara moralisk kontraktsteoretiker utan att vara politisk kontraktsteoretiker 54

55 Några fördelar med kontraktsteorin (som moralteori) Rachels påpekar att kontraktsteorin kan ge bra svar på ett antal viktiga frågor Vi har redan sett att den besvarar frågorna Vad är moralens funktion? (att möjliggöra fredlig samlevnad och ömsesidigt nyttigt samarbete) och Vad är innehållet i moralen? (De regler (rättigheter, skyldigheter, etc.) som är nödvändiga för att uppfylla denna funktion) 55

56 Kontraktsteorin kan också ge ett svar på frågan Varför vara moralisk? Oavsett vad du har för intressen så gynnas du av fredlig samexistens och samarbete med andra Du tjänar på att vara den sortens person som andra vill samarbeta med, och för detta måste du följa moralens regler 56

57 En annan fråga som kontraktsteorin besvarar är Hur mycket kan moralen kräva av oss? Det är inte rationellt att gå med på regler som kräver så mycket av en själv att man inte längre skulle gynnas av att vara med i moralen som helhet En högre grad av självuppoffring än så kan aldrig vara en del av en rationell överenskommelse 57

58 Ytterligare en viktig fråga som kontraktsteorin kan ge svar på är När är straff rättfärdigade? Moralen kräver inte att du skall låta dig själv bli utnyttjad av fripassagerare Den som bryter mot reglerna frigör oss från våra förpliktelser gentemot honom och gör det tillåtet för oss att behandla honom därefter. Detta förklarar varför olika former av straff är rättfärdigade 58

59 Kontraktsteorin om moral verkar ha individualistiska, liberala konsekvenser Sådant som inte är nödvändigt för fredlig samlevnad och samarbete faller utanför moralens område (el. åtminstone utanför det område som har att göra med rättigheter och skyldigheter) Så länge ngt är frivilligt och inte skadar ngn utomstående så är det inte moraliskt fel 59

60 Problem med kontraktsteorin: Om moralen bygger på en sorts kontrakt så är det bara varelser som kan ingå överenskommelser som kan vara parter till kontraktet Det är bara varelser med vilka vi kan dra fördel av att samarbeta som kan ingå det sociala kontraktet T.ex. icke-mänskliga djur (som inte kan ingå överenskommelser) tycks därmed lämnas utanför moralen! 60

61 Två möjliga svar: 1. Det stämmer att icke-mänskliga djur inte själva är parter i det sociala kontraktet. Men det följer inte att vi aldrig har några förpliktelser mot dem. Djur kan ha mänskliga förmyndare, och det är fel att skada dem för att detta skadar deras förmyndare 2. Kontraktsteorin är bara en teori om rättigheter och skyldigheter, inte en fullständig moralteori. Djur har inte rättigheter, men en moraliskt god person tar alltid hänsyn till dem 61

62 Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om kapitel 5 och 6 i Rachels Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 7 och 8 i Rachels Läs gärna dessa till nästa gång! 62