733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?"

Kjell Oliver Ström
för 7 år sedan
Visningar:

1 733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?

2 Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att kommunismen egentligen har som mål att nyttomaximera. I sådana fall kan det liknas vid en utilitaristisk syn på resursfördelningen. Jag tycker att det är en intressant tanke och tänkte då kolla närmare på denna med hjälp av diverse litteratur. Därför kommer mitt mål med detta arbetet att vara att, delvis med hjälp av kurslitteraturen, försöka att påvisa legitima likheter mellan kommunismen och den utilitaristiska filosofin. Frågeställning Här tänkte jag bara snabbt presentera min frågeställning. Den är som följande: Kan kommunismen anses ha utilitaristiska drag. Med denna led fråga tänker jag kolla upp grundstommarna inom både kommunism och utilitarism, samt jämföra dessa och påvisa likheter med väl underbyggda argument. Här nedan kommer jag även att ge en rätt snabb och generell beskrivning av både kommunismen och utilitarismen, för att för enkla möjligheterna att följa med i argumentationen. Utilitarism Utilitarismen innebär, enkelt förklarat, att den handling som ger störst gemensamma lycka för samhället medlemmar är moraliskt försvarbar. 1 Man skulle kunna säga att gränsen för den lycka varje individ eftersträvar är vad andra individer strävar efter i sin jakt på lycka. Då varje individs jakt på lycka inte får gå ut över en annan individs. Vilket leder till att man gemensamt måste avgränsa sig. 2 Kommunism Kommunism grundar sig på Lenins tankar och idéer. Han ansåg att arbetarklassens talan borde föras av en elitgrupp. Det skulle då vara partiet som skulle företräda de objektiva intressena hos arbetarna. När väl partiet hade fått makten, så skulle man företräda folkets intressen och verkar för deras bästa. 3 1 Kymlicka Will (2002) Contemporary Political Philosophy: An Introduction Oxford University Press S Larsson Reidar (2006) Politiska Ideologier i vår Tid Studentlitteratur AB, Lund S Larsson Reidar (2006) Politiska Ideologier i vår Tid Studentlitteratur AB, Lund S. 71

3 Argument I denna del av arbetet tänkte jag dra upp ett antal argument för min sak. Förhoppningsvis kommer mina argument kunna hjälpa till att påvisa att kommunismen i sin natur är utilitaristisk. Till min hjälp kommer jag främst att använda böckerna Contemporary Political Philosophy: An Introduction av Will Kymlicka och Politiska Ideologier i vår tid av Reidar Larsson. Man vill som utilitarist att samhällets resurser fördelas opartiskt, för att på så vis uppnå den högsta allmänna lyckan. Detta skulle även i sin tur leda till att man når sin högsta nivå av välfärd för den breda massan. Vilket man skulle kunna koppla ihop med kommunismens idé om att en elitgrupp skulle företräda folket och förvalta resurserna för samhället gemensamma bästa. Utilitarister anser att den rätta handlingen är den som maximerar nyttan för samhället. Detta innebär återigen att man ska uppfylla så många individers preferenser som möjligt. Vilket leder till att en del av samhället kanske inte känner sig lika tillfredsställda med resursfördelningen. Detta får dock ses som försumbart, då den stora majoriteten gynnas. Men för att ge detta argumentet lite mer substans och sin slutkläm. Inom den utilitaristiska tanken så är ingen privilegierad, samtliga personer i ett samhälle har samma rätt eller brist till att hävda sin rätt till lycka. 4 Detta skulle jag, kanske något långsökt, vilja koppla till den kommunistiska visionen om ett klasslöst samhälle. Ett sådant skulle innebära att alla i grunden har samma rättigheter och mål av lycka, som skall uppfyllas. Då ett klasslöst samhälle kan påstås bestå av en klass, så torde samtliga individer även känna sig jämlika och delaktiga i gruppen. Ett annat argument för att kommunism faktiskt skulle vara utilitaristiskt tänker jag basera på idéerna kring perfektionism. Då kommunism i mångt och mycket är inspirerat av Marxism, så tänkte jag snabbt göra en jämförelse med marxistisk perfektionism 5. Denna har som mål att fördela resurserna mellan medborgarna, för att på så vis uppnå ett perfekt produktionssamarbete. Detta samarbete kan då ses som ett mål för den gemensamma gruppens maximala nytta. I och med detta så får det snabbt en utilitaristisk underton. Vilket då går att använda för att påvisa en del likheter i de utilitaristiska tankegångarna och de kommunistiska. 4 Kymlicka Will (2002) Contemporary Political Philosophy: An Introduction Oxford University Press S Kymlicka Will (2002) Contemporary Political Philosophy: An Introduction Oxford University Press S. 190

4 En mindre extrem form av utilitarism är vad som kallas Goverment House. 6 Denna idé innebär att man har en liten maktelit, vars mål blir att anpassa samhället efter en utilitaristisk modell. Detta går ju ganska enkelt att koppla ihop med Lenins tankar om ett avantgarde. 7 Både Lenins avantgarde och makteliten i Goverment House har som huvudfokus att skapa största möjliga nytta för majoriteten av samhällets medborgare. Försvar av argument I detta stycke tänkte jag försöka att lyfta fram möjliga motargument och då försvara mina egna argument utifrån dessa. Efter detta tänkte jag kort sammanfatta det hela i ett sista avslutande stycke. Inom kommunismen tar man upp ett antal motmedel mot de gamla samhälles idéerna. Dessa är att använda en enpartistat, förbjuda oberoende organisationer, isolering från omvärlden och en intensiv politisk propagandakampanj. Lenin påstod i sitt verk Staten och Revolutionen att det skulle ta ett tag innan befolkningen hade vant sig vid den nya ordningen och att den fram tills dess behövde upprätthållas med våld. 8 Detta skulle ju då inte riktigt vara förenligt med det utilitaristiska synsättet. Problemet med att försöka använda Lenins förbud mot oberoende organisationer och att isolera sig ifrån omvärlden är att de skulle kunna tjäna folkets gemensamma nytta bättre än att tillåta dessa organisationer eller att vara en del av vår globala värld. Detta går givetvis inte förutse på rak arm, men går ej heller motbevisa på samma premisser. Därav kan man inte använda det som ett motargument mot att kommunismen skulle ha utilitaristiska drag. Enpartistaten går också att motargumentera, då med att enklast använda mitt sista argument om den formen av utilitarism som kallas Government House. 9 Denna tanke grundar sig på hur brittiska kolonialofficerare agerade i Indien. Där de då ifrån sin maktposition arbetade för att överföra västerländska värderingar och moral. Detta skulle även slå hål på att det inte är utilitaristiskt att med en intensiv indoktrinering av värderingar. Utifrån detta skulle man även kunna hävda att man igenom att upprätthålla ordningen med våld, främjar den gemensamma nyttan. 6 Kymlicka Will (2002) Contemporary Political Philosophy: An Introduction Oxford University Press S Larsson Reidar (2006) Politiska Ideologier i vår Tid Studentlitteratur AB, Lund S Larsson Reidar (2006) Politiska Ideologier i vår Tid Studentlitteratur AB, Lund S Kymlicka Will (2002) Contemporary Political Philosophy: An Introduction Oxford University Press S. 31

5 Slutsats Jag skulle igenom detta arbete vilja hävda att jag faktiskt funnit likheter mellan kommunism och utilitarism. Med dessa likheter, så skulle jag även vilja påstå att man delvis eller rentav helt kan anse att kommunismen är utilitaristisk. Detta kanske inte är den klassiska synen på kommunism, men det är hel klart en möjlig definition av det hela. Jag kan möjligen har gjort fel tolkningar av texterna längs med vägen, men har försökt att på ett så objektivt sätt som möjligt att titta på det hela från olika perspektiv. Tryckta Källor Kymlicka Will Contemporary Political Philosophy: An Introduction Andra Upplagan 2002, Oxford University Press. Larsson Reidar Politiska Ideologier i vår tid Sjunde Upplagan 2011, Studentlitteratur AB Dahl A. Robert On Democracy 2000, Yale University Press.

Relevanta dokument

Hemtentamen: Politisk Teori 2

733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket