Olika former av naturalism

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Olika former av naturalism"

Transkript

1 Olika former av naturalism När man pratar om naturalism inom metaetiken kan man ha antingen en vidare eller snävare betydelse i åtanke. I den vidare betydelsen så är alla teorier som inte antar existensen av icke- naturliga fakta naturalistiska det vill säga, alla teorier där det som Bergström kallar värderealism inte ingår. Emotivism, misstagsteori, kvasirealism, konstruktivism allt detta räknas in under rubriken naturalism, när man använder ordet i vid betydelse. Bergström, liksom jag själv i resten av denna text, använder dock naturalism i en snävare betydelse. I den snävare betydelsen så liknar den semantiska delen av naturalismen objektivismen, och den ontologiska delen liknar värderealismen. Skillnaden är bara att naturalismen menar att moraliska ord refererar till naturliga/empiriska fakta, och att moraliska fakta är en sorts naturliga/empiriska fakta. Man kan också uttrycka det som att naturalister anser att etiken i viktiga avseenden är kontinuerlig med eller analog med empiriska grenar av vetenskapen. Ett problem med Bergströms bok, och anledningen till att jag skrivit det här kompletterande häftet, är att han inte tar upp de varianter av naturalism som faktiskt är mest populära idag. Det ska jag göra i detta häfte. Alla dessa former av naturalism fokuserar främst på ontologi och epistemologi alltså vad moraliska fakta är för något, och hur vi kan få kunskap om dem. De diskuterar inte så mycket specifikt semantiska frågor, men det är rimligt att anta att de oftast har en semantisk naturalism underförstådd. Dock är nog semantiken inte så enkel som de olika förslag som Bergström ger alltså det går inte på något väldigt enkelt sätt att översätta påståendet detta är moraliskt rätt till något kortfattat empiriskt/naturligt påstående. Neo- Aristotelian naturalism Den mest inflytelserika formen av naturalism idag är förmodligen den variant som inspirerats av Aristoteles. Den dök först upp i mitten av talet och förespråkades av bland andra Elizabeth Anscombe och Philippa Foot. Nu för tiden är Rosalind Hursthouse, Martha Nussbaum och Judith Jarvis Thomson kända förespråkare. Framför allt Hursthouse, men i någon grad också Nussbaum och Thomson, är också inspirerade av Aristoteles vad det gäller normativ etik, men det kommer jag inte att fokusera så mycket på här. 1

2 Aristoteles tänkte sig att det gäller för alla ting att de är bra, när de är bra på att vara det de är. Det finns så att säga en standard inbyggd i alla ting, som kommer av deras funktion. Det är lättast att se detta när det gäller enkla bruksföremål. En bra kniv t ex är vass och lätt att skära med. En dålig kniv är slö. Om en kniv blir slöare och slöare så når vi till slut en punkt där det inte längre är rimligt att kalla det för en kniv, för den har över huvud taget ingen egg längre. Ett bra hus ska skydda mot väder och vind, och vara trevligt att bo i. Ett hus som det regnar in och drar i är ett dåligt hus. Det kanske kan vara bra rekvisita till en skräckfilm t ex, men som hus betraktat är det dåligt. Om det blir tillräckligt mycket hål i taket och väggarna så kommer man till slut till en punkt där det över huvud taget inte kan kallas hus. När det gäller människor så är det ganska okontroversiellt att säga, på samma sätt som om huset och kniven, att en bra läkare är en som är duktig på att korrekt diagnostisera folk och sedan göra dem friska. Om han helt saknar kunskap och skicklighet i detta är han ingen läkare alls, har han lite kunskap och skicklighet i detta är han en dålig läkare, har han stor kunskap och skicklighet i detta en bra läkare. Samma resonemang kan man föra om andra yrkesgrupper. Men kan resonemanget utsträckas till människa över huvud taget? Ja, det ansåg Aristoteles. Han menade att även människan som art har en funktion, precis som läkarens funktion är att diagnostisera och bota sjuka, husets funktion är att vara bostad och knivens funktion är att skära. Människans funktion, det som är karaktäristiskt för oss och gör oss till det vi är, är att använda förnuftet. Vi använder det både teoretiskt, för att lära oss mera, och praktiskt, för att komma fram till vad vi har mest skäl att göra. En människa som styrs av sitt förnuft är därför en bra människa. Moraliska fakta är egentligen fakta om oss som art; vad som gör en människa till en bra människa, vilket sorts liv som är ett bra mänskligt liv. Aristoteles tänkte sig vidare att vi också blir lyckliga av att leva förnuftigt. Med detta menar han dock inte att förnuftiga människor upplever de skönaste känslorna eller går runt och är hejsan- hoppsan- glada jämt; snarare att verklig, djup lycka beror på att vi får använda vårt förnuft (och att vi även har diverse grundförutsättningar som tillräckligt med pengar, vänner, hyfsad hälsa och så vidare, men ovanpå detta behöver man använda förnuftet för att verkligen bli lycklig). Kritiker har invänt att Aristoteles biologiska lära, där allting i världen antas ha en funktion och en naturlig, inbyggd målsättning knappast passar särskilt bra ihop med vår moderna vetenskapliga världsbild. Moderna neo- Aristotelianska naturalister 2

3 menar dock att de inte alls behöver förlita sig på en förlegad vetenskap. Man behöver inte ha en överlag teleologisk världsbild där händelser drivs framåt av att allting strävar mot sitt mål för att kunna gå med på att levande organismer ändå, i någon bemärkelse, strävar efter att överleva och föröka sig. Om vi vänder blicken mer specifikt mot djuren, så är det uppenbart att de har vissa mål som de försöker uppnå. Alla djur kämpar för att överleva och föröka sig, för att uppnå behagliga känslor och undvika obehagliga (även i de situationer då det inte är direkt kopplat till överlevnad eller reproduktion), och de har i regel även sina specifika aktiviteter och mål som är viktiga för just denna art. Flockdjur kan exempelvis anstränga sig väldigt mycket för att få ha sällskap och slippa vara ensamma. Om vi tittar på människor så har vi alla dessa behov, och vi har också ett ganska typiskt mänskligt behov av att på något sätt få använda hjärnan. Aristoteles biologiska resonemang må vara utdaterade på många sätt, men i detta hade han rätt. Och det här, säger de neo- Aristotelianska naturalisterna, är moralens grund. Det är ett biologiskt faktum att det är typiskt för medlemmar av vår art att vilja överleva, föra släktet vidare (alla vill inte själva ha barn, men det är ju kompatibelt med att man ändå på något sätt engagerar sig i släktets fortlevnad), vara lyckliga och omges av lycka snarare än lidande, ingå i sociala sammanhang och få någon sorts användning för vårt intellekt. En människa som i hög grad lever upp till detta är därför en välfungerande människa, en bra människa. En människa som detta inte stämmer in på är dysfunktionell. Det är också ett faktum. Det borde egentligen inte vara mer kontroversiellt än att säga att det är typiskt för arbetsbina i en honungsbikupa att samarbeta och kommunicera inom svärmen för att hitta så mycket blommor som möjligt, och att ett arbetsbi som i hög grad gör detta är välfungerande, medan ett arbetsbi som inte kommunicerade med övriga bin om ett bra blomfält som hon hade hittat vore dysfunktionell. En människa som handlar på ett sätt som är bra för hens egen hälsa (och därmed överlevnad), engagerar sig i det uppväxande släktet, strävar efter att både vara lycklig och skapa lycka omkring sig, som samarbetar bra och odlar vänskaper och dessutom använder hjärnan både i stort och smått (snarare än att bara göra som alla andra och acceptera vad folk än säger) är en välfungerande människa och givetvis också en människa som är moraliskt god. Moralen kan härledas ur biologin/etologin. Kritiker har dock hävdat att man antingen måste stoppa in en del moraliska antaganden redan i början av resonemanget, eller också så kommer man bara att få ut ett ganska urvattnat moralbegrepp i slutet. 3

4 Cornell realism Cornell- realismen kallas så eftersom det är en typ av metaetik som förespråkats av två lärare vid Cornell University (Richard Boyd och Nicholas Sturgeon) och ytterligare en filosof som studerat där (David Brink). Cornell- realismen skiljer sig lite från andra naturalistiska läror, i och med att dess förespråkare inte tror att det faktiskt går att reducera moraliska fakta till någon annan form av empiriska fakta (exempelvis biologiska/etologiska, som de Aristoteles- inspirerade naturalisterna tror), eller härleda moraliska fakta ur icke- moraliska påståenden. De brukar ändå räknas som naturalister eftersom de menar att etik bör ses som ett ämne bland andra, som inte är väsensskilt från de empiriska vetenskapliga ämnena. Vad Cornell- realisterna poängterar är att det inte finns någon vetenskap som helt och hållet går att återföra på otvivelaktiga sinnesintryck eller självevidenta axiom, och sedan deduktivt bevisa därifrån. Det är inte så vetenskap funkar. Vetenskap bygger på observationer, ja, men vi gör hela tiden dessa observationer utifrån en massa teoretiska antaganden. Det är inte heller så att de empiriska vetenskaperna uppenbart bildar någon helhet. Folk pratar ibland om att ämnen som psykologi och sociologi i teorin skulle vara reducerbara till biologi, som skulle vara reducerbart till kemi, som skulle vara reducerbart till fysik, som är den fundamentala vetenskapen. I praktiken så har ju dock många ämnen en stor grad av autonomi, och vi ställer inte kravet på något ämne att det måste gå att faktiskt reducera till fysik för att det ska vara legitimt att hålla på med det. Vad vi däremot kräver av en vetenskap är dels att den ska göra hyfsat konkreta förutsägelser, så att dess teser kan verifieras eller falsifieras, och dels att den ska vara koherent. Vi tycker att en tes har blivit styrkt om våra observationer stämmer överens med tesen, utifrån antagandet att de flesta av våra tidigare teorier i ämnet ifråga är åtminstone hyfsat korrekta. 4

5 Cornell- realisterna menar att allt detta stämmer in även på etik. Etiken är autonom, på så vis att etiska teorier inte kan reduceras till teorier i något annat ämne. Cornell- realisterna menar också att etiken, precis som andra vetenskaper, bygger på observationer gjorda utifrån tidigare teoretiska antaganden. Om jag exempelvis ser ett gäng mobbare som hånar och slår ett mobboffer, så ser jag inte bara ett antal kroppar som rör sig på ett visst sätt och hör inte bara ord som yttras jag observerar också att det är någonting som är fel. Denna observation är ju inte helt neutral så att säga, utan starkt influerad av allt jag lärt mig under hela mitt liv om etik och moral, men det betyder inte att jag inte kan lita på den. Om jag är ornitolog och observerar en koltrast som äter på ett äpple som ligger på gräset så är den observationen också influerad av allt jag lärt mig om bland annat fåglar och frukt (det rena sinnesintrycket är väl egentligen bara av en svart form, en röd form och grönt runtomkring). Om vi tycker att påståendet en koltrast äter på ett äpple som ligger på gräset uttrycker något helt naturligt och empiriskt, så gäller det också för påståendet mobbarna slår och hånar sitt offer, och det är fel. Cornell- realisterna menar också att moraliska fakta mycket väl kan ingå i kedjor av orsak och verkan (något som icke- naturalister har förnekat, och använt som ett argument för att moraliska fakta inte kan vara identiska med naturliga/empiriska fakta). Sturgeon argumenterar till exempel för att det faktum att Hitler var ond är en del av förklaringen till många historiska händelser så som förintelsen. Kritiker skulle hävda att det går lika bra att förklara alla händelseförlopp utan att ta upp ond ; vi kan ersätta Hitlers ondska med värdeneutrala psykologiska påstående. Sturgeon svarar dock att det på motsvarande sätt är möjligt att förklara varför ett stort jordskred skedde utan att hänvisa till geologiska påståenden. Det går att komma runt detta om man av någon anledning verkligen vill, men det betyder inte att geologi inte är ett riktigt vetenskapsområde eller att geologiska fakta inte kan ingå i orsak- verkan- kedjor (och samma med många andra vetenskapliga områden). Kritiker har dock ytterligare hävdat att Cornell- realisterna inte kan förklara hur våra etiska observationer skulle kunna vara tillräckliga för att bygga ett helt moralsystem. Visst är de flesta människor överens om mycket, vi gör samma observationer, men det finns också en hel del som vi inte är överens om. Detta för oss vidare till den tredje formen av naturalism 5

6 Jacksons moraliska funktionalism Frank Jacksons teori skiljer sig från Cornell- realisterna genom att han argumenterar för att moraliska fakta är identiska med vissa andra naturliga/empiriska fakta. De flesta moralfilosofer går med på att moraliska fakta supervenierar/beror på empiriska fakta. Alltså, om både person A och person B utför en handling, och alla empiriska fakta är exakt desamma deras beteende, deras sinnestillstånd, deras bakgrundshistoria, beteende och sinnestillstånd och bakgrundshistoria hos andra individer som berörs av deras handlingar, alla omständigheter runtomkring och så vidare då är det omöjligt att A handlar rätt och B handlar fel. Om allt det fysiska, sociologiska, psykologiska och så vidare är exakt likadant så måste också det moraliska vara det. Det går de allra flesta med på. Jackson säger att om moralen följer fysik, sociologi, psykologi och så vidare så perfekt tätt inpå, så måste det bero på att det över huvud taget inte finns någon skillnad det moraliska faktumet är identiskt med de fysiska, sociologiska och psykologiska fakta som råder i situationen. Jackson har gjort stor sak av att man, om man utgår från ett antal vanliga moraliska plattityder eller självklarheter om hur olika moraliska begrepp förhåller sig till varandra (exempelvis dygdiga människor tenderar att göra det som är moraliskt rätt, dygdiga människor föredrar att leva bland andra dygdiga människor, det som är rätt är inte fel och så vidare) och sedan använder sig av logiska härledningar så kan man till slut få fram ett schema över hur alla dessa begrepp förhåller sig till varandra. Detta må vara första steget på väg mot ett moralsystem, men det behöver ju fortfarande fyllas i med mer substantiella påståenden om vad som är rätt och fel. Jackson har då tänkt sig att vi kan få fram detta genom att ytterligare undersöka vad folk tycker och tänker i olika moraliska frågor. När vi sedan har fyllt i moralsystemet på detta sätt, kan vi räkna ut vilka empiriska fakta det är som är identiska med moraliska fakta. Kritiker har påpekat att det som människor är okontroversiellt överens om inte ger en tillräckligt bred bas för att skapa ett fullständigt moralsystem. Jackson har svarat med att det som ska användas för att fylla i moralsystemet är människors mogna moraliska uppfattningar. Men här menar kritikerna att Jackson då verkar smuggla in sina egna moraliska intuitioner. För vem ska bestämma vilka människor som har mogna uppfattningar i moral? Hur skiljer vi på moget och omoget? Det verkar bara vara möjligt om vi redan har en moralisk uppfattning som vi är ganska säkra på är rätt Men i så fall är frågan vad vi ska med Jacksons metod till. 6

Kvasirealism och konstruktivism

Kvasirealism och konstruktivism Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 5

Moralfilosofi. Föreläsning 5 Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 8

Moralfilosofi. Föreläsning 8 Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande

Läs mer

Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.

Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska

Läs mer

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism

Värdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 3

Moralfilosofi. Föreläsning 3 Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas

Läs mer

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka

Läs mer

0. Meta-etik Grunderna

0. Meta-etik Grunderna Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.

Läs mer

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan

3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan 3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt

Läs mer

4. Moralisk realism och Naturalism

4. Moralisk realism och Naturalism 4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar

Läs mer

Subjektivism & emotivism

Subjektivism & emotivism Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 4

Moralfilosofi. Föreläsning 4 Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant

Läs mer

8. Moralpsykologi. Några klargöranden:

8. Moralpsykologi. Några klargöranden: 8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till

Läs mer

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:

Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori

Objektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012

Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?

Exempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget? 1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken

Läs mer

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi

Värdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 7

Moralfilosofi. Föreläsning 7 Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318

Föreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318 Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,

Läs mer

1. Öppna frågans argument

1. Öppna frågans argument 1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 11

Moralfilosofi. Föreläsning 11 Moralfilosofi Föreläsning 11 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.

Kapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).

Läs mer

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap

Moralisk naturalism. Enklaste form: varje moralisk term är synonym med någon term som refererar ;ll en naturlig egenskap Moralisk realism Moraliska omdömen kan vara bokstavligen sanna, oberoende av människors uppfa8ningar, existerar objek;va moraliska fakta Ontologisk posi;on, u8alar sig om vad som existerar Moralisk realism

Läs mer

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI

INSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och

Läs mer

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna

Kants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner

Fik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna?

Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM. Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? Linköpings universitet Statsvetenskap 2 METODUPPGIFT 4: Metod-PM VT-13 Hur utilitaristiska är de svenska riksdagspartierna? av Problem, syfte och frågeställningar Utilitarismen är en etisk teori som säger

Läs mer

Kontraktsteorin. Föreläsning

Kontraktsteorin. Föreläsning Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna

Läs mer

11. Feminism och omsorgsetik

11. Feminism och omsorgsetik 11. Feminism och omsorgsetik Nästan alla som har utövat inflytande på den västerländska moralfilosofin har varit män. Man kan därför fråga sig om detta faktum på något sätt återspeglar sig i de moralteorier

Läs mer

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?

Slide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:

Läs mer

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till:

Etik- och moralfrågor är ständigt aktuella och något vi måste ta ställning till: 1 Blommor och bin Religion (etikdelen) Att göra det rätta Etik och moral handlar om hur vi ska vara mot varandra. När vi talar om etikfrågor eller moralfrågor kan det handla om frågor som: Är det rätt

Läs mer

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin

John Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,

Läs mer

6. Kvasirealism. Slutledningen igen:

6. Kvasirealism. Slutledningen igen: 6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när

Läs mer

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?!

Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Har vi moraliska skyldigheter mot djur och natur?! Kan det vara etiskt rätt att bryta mot lagen?! Är det kvinnans rätt att bestämma om hon skall göra abort?! Måste rika dela med sig till fattiga?! Född

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier

Workshop etik 17/ Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier Workshop etik 17/9-2014 Lars Samuelsson, lektor & docent i filosofi, Institutionen för idé- och samhällsstudier lars.samuelsson@umu.se 1 Problem => värde står på spel För att motivera lösning krävs: 1.

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Postprint.

Postprint. http://www.diva-portal.org Postprint This is the accepted version of a paper published in Filosofisk Tidskrift. This paper has been peerreviewed but does not include the final publisher proof-corrections

Läs mer

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet

Objektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande

Läs mer

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?

Kapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening? Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 10

Moralfilosofi. Föreläsning 10 Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad

Läs mer

Teoretiska skäl att tro på Gud

Teoretiska skäl att tro på Gud Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt

Läs mer

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:

Kapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.

Läs mer

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta

9-10. Pliktetik. att man hävdar att vi ibland har en plikt att göra, eller låta Traditionellt är alternativet till utilitarismen tanken att det finns moraliska regler som vi aldrig får bryta mot. Att följa dessa regler är vår plikt därav namnet pliktetik. Det bör dock påpekas att

Läs mer

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9

Recension. Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Ur Filosofisk tidskrift 2016, nr 1. Recension Vi och dom Joshua Greene Översättning: Jim Jakobsson Fri Tanke, 2014, 432 s. ISBN 978 91 87513 32 9 Det här är en tjock bok med stora ambitioner. Originalets

Läs mer

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem "motivationsargumentet" respektive "representationsargumentet.

HUME HANDOUT 1. Han erbjuder två argument för denna tes. Vi kan kalla dem motivationsargumentet respektive representationsargumentet. HUME HANDOUT 1 A. Humes tes i II.iii.3: Konflikter mellan förnuftet och passionerna är omöjliga. Annorlunda uttryckt: en passion kan inte vara oförnuftig (eller förnuftig). Han erbjuder två argument för

Läs mer

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här

Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här Religionsfilosofi 3 Varför finns det så mycket ont i världen om Gud finns? Eller bryr sig inte Gud om vårt lidande? Gud kanske inte finns. Eller också övergår det här vårt begränsade mänskliga förstånd

Läs mer

Lokal Pedagogisk planering

Lokal Pedagogisk planering Lokal Pedagogisk planering Europas grönaste stad Ämne: biologi- kroppen Årskurs/termin: åk 5 vt 2016 Undervisande lärare: Martina Malmgren Inledning syfte Undervisningen i ämnet biologi ska syfta till

Läs mer

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM

KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM KVALIABASERADE INVÄNDNINGAR MOT MATERIALISM Ned Block: Troubles With Functionalism 1978 Teorier om medvetandet kan göra sig skyldiga till två typer av fel: de kan karakterisera m. på ett sätt som tillskriver

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 9

Moralfilosofi. Föreläsning 9 Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop

Läs mer

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:

2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser: 2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera

Läs mer

Politisk Teori 2 - Promemoria

Politisk Teori 2 - Promemoria Politisk Teori 2 - Promemoria Transhumanism - Nästa steg i människans evolution Människan är fantastisk, hon har under miljontals år utvecklats från encelliga organismer till de hyperintelligenta varelser

Läs mer

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment

FTEA12:4 Vetenskapsteori. Observation och experiment FTEA12:4 Vetenskapsteori Observation och experiment Dagens upplägg 1. Övergripande om kursen 2. Dagens föreläsning: Observation och experiment Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall rum 312 robin.stenwall@fil.lu.se

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism

Lektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska

Läs mer

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden

INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2. Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden INTRODUKTION Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Psykologins bakgrund Både filosofi och biologi har påverkat. Grekiska

Läs mer

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven

Skolan skall i sin undervisning i biologi sträva efter att eleven Biologi inrättad 2000-07 Ämnets syfte och roll i utbildningen Biologiämnet syftar till att beskriva och förklara naturen och levande organismer ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Samtidigt skall utbildningen

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare

Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare Introduktion till Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Provmoment: Ladokkod: VVI011/TEN1 Tentamen ges för: GSJUK15v samt tidigare TentamensKod: (Kod och kurs ska också skrivas längst upp på varje

Läs mer

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet

Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Grundformuleringen av det kategoriska imperativet Det kategoriska imperativet är alltså bara ett enda, nämligen: Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmän lag

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Livet är enkelt att leva

Livet är enkelt att leva Livet är enkelt att leva 2 Livet är enkelt att leva Teresa M Rask 3 Livet är enkelt att leva 2013, Teresa M Rask Ansvarig utgivare Novaera. ISBN 978-91-637-1031-5 Illustrationer Eva Rask. Omslagsfotografi

Läs mer

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar

Moralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism

Läs mer

i frågan»hur bör vi leva?«

i frågan»hur bör vi leva?« i frågan»hur bör vi leva?« 1 Auktoriteterna Platon och Ari stoteles menar båda att filosofin börjar med förundran. Människor förundrades över olika naturfenomen som de fann förvånande. De förbryllades

Läs mer

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?

7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen? FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone

Läs mer

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation

Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Induktiv argumentation Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Induktiv argumentation En svaghet med deduktiv argumentation Vi har sagt att de bästa argumenten är de sunda argumenten, dvs de logiskt giltiga deduktiva argument med

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1

Om hypoteser. 11 April :38. Vetenskapsteori Page 1 Vetenskapsteori Page 1 Om hypoteser 11 April 2016 14:38 Återvänder till Karl Popper och vad som är en bra studie. En bra studie drivs av ett bra antagande som kan motbevisas. Har detta med oss att göra?

Läs mer

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4 Samhällskunskap Religion Biologi Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. (bib) Vardagliga moraliska frågor

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Tillämpad experimentalpsykologi [3] Empirisk forskningsansats Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet

2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet 2. Konsten att skapa gemenskap ur trenätsperspektivet Ordet gemenskap står för någonting positivt och djupt mänskligt. VI människor är sociala varelser, flockdjur. Flocken ger oss gemenskap och tillhörighet,

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20

tidskrift för politisk filosofi nr årgång 20 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken

Läs mer

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532

Formell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil,

Läs mer

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva

Kunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl

Läs mer

6. Samhällsfördragsteorin

6. Samhällsfördragsteorin 6. Samhällsfördragsteorin En andra invändning berör däremot precis SFT:s egoistiska grundvalar. Tydligen kan vi bara ha skyldigheter mot andra varelser om vi tjänar på att ingå ett samhällsfördrag med

Läs mer

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument:

argumenterar vi på ett logiskt giltigt vis. Schemat kallas modus ponens. Här är ett exempel på ett specifikt modus ponens argument: FTEA12:2 Föreläsning 5 Att värdera en argumentation III Felslut fortsättning Vid vårt senaste föreläsningstillfälle började vi så smått att tala om s.k. felslut. Under dagens föreläsning ska vi fortsätta

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III

Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III Etik i vården Läkarprogrammet, T2, HT 2010, III MATS JOHANSSON AVD. FÖR MEDICINSK ETIK MATS.JOHANSSON@FIL.LU.SE Förra föreläsningen i korthet Etik - inte enbart konflikter och dilemman Vissa frågor återkommer

Läs mer

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor

Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Humes moralfilosofi Moralens beroende av våra känslor Hume argumenterade emot de filosofer som menade att man kan inse moraliska sanningar med sitt förnuft. Hume menade att det finns en stor skillnad mellan

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria

Politisk teori 2 2014-03-08 Viktoria Stangnes 733G36 19911030. Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Politisk teori 2 promemoria Tes Den 31:e december 2013 stod 626 personer i väntelista till en njure. Om man räknar bort hur många som fick njure från en levande och inte hamnade

Läs mer

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet

Tentamen i Vetenskapsteori. Psykologprogrammet Riv av denna sida och behåll den, så att du vet vilketid- nummer du har! Tentamen i Vetenskapsteori Psykologprogrammet Datum: 120820 Examinator: Kimmo Sorjonen För att få G krävs: 18,5 eller 17 eller 19,5

Läs mer

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning

Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Thomas Lunderquists intervju med Joshua Knobe om experimentell filosofi snabböversättning Joshua Knobe: Jag är experimentell filosof. Filosofiprofessor och professor i kognitionsvetenskap på Yale. Så jag

Läs mer

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET Innebörden av Etik och Moral idag (Statens Medicinsk-Etiska råd http://www.smer.se/etik/etik-och-moral/

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2012 årgång 16 Bokförlaget thales recension erik malmqvist: Good Parents, Better Babies: An Argument about Reproductive Technologies, Enhancement and Ethics, Linköping:

Läs mer