Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet"

Transkript

1 Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet

2 Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta, att säga något mer

3 Vad är teori? Teoribegreppet står för delvis olika saker beroende på vetenskaplig tradition På ett övergripande plan handlar kan man säga att det är det som forskare använder när de ska förklara olika händelser och människors handlingar. En teori är i allmänhet en förklaring som tar utgångspunkt i fakta eller tidigare verfierade/icke-falsifierade hypoteser. Teorier är inte bara något som forskare använder. Vi använder det i vardagen för att skapa förklaringar och förstå vår omvärld

4 Vardagliga teorier Jag har liksom en teori om livet som säger att det finns fyra populära personer i highschool, och sedan är det resten av oss. Jag skriver filmer för resten av oss.

5 Vetenskapliga teorier vs. Vardagliga teorier Kännetecknande för vetenskapliga teorier är att de har bekräftats genom användningen av en vetenskaplig metod Det finns inte en artskillnad mellan vardagliga teorier och vetenskapliga teorier. Istället befinner de sig i ett kontinuum.

6 Det vetenskaplig och det vardagliga Även forskare är samhällsvarelser Det finns ingen rätt och slätt objektiv vetenskaplig analys av kulturlivet eller [ ] av sociala fenomen oberoende av speciella synsätt, vilka [ ] väljer ut de sociala fenomenen som forskningsobjekt, analyserar dem och organiserar dem. (Weber 1904/1977: 119)

7 Att använda sig av sin inplacering i kulturen Lindgren skriver att vi som studerar samhället ska inte vara rädda för att utnyttja får kulturella kompetens - något som av positivsten skulle kunna sägas vara en förskönande omskrivning för förutfattade meningar som inverkar menligt på forskningsresultaten.

8 Olika typer av teorier Deskriptiva teorier: syftar till att beskriva och förklara Normativa teorier: syftar till att visa hur något borde vara utifrån moraliska el. politiska överväganden Klassiska teorier: teorier fr före andra WW2 Moderna samhällsteorier: teorier fr efter WW2

9 Olika typer av teorier Mikroteorier: utgår från enskilda individers perspektiv. Ofta aktörsperspektiv Makroteorier: utgår fr samhället som ett övergripande system. Ofta strukturperspektiv Konfliktteorier: utgår från att relationer präglas av konflikt Konsenusteorier: utgår från att relationer i grunden präglas av harmoni och samförstånd

10 Analys Analys innebär att etablera ett samspel mellan empiri och teori. Lindgren menar här att det viktiga inte är att avgöra om en teori stämmer överens med verkligheten eller inte och att sådant tänkande hör hemma inom naturvetenskapens discipliner där teorier har en mer uttalad roll som verktyg för att faktiskt kunna förutsäga olika händelser och reaktioner. Vad som verifierar studien är utifrån Lindgrens perspektiv om kunskap och meningar har skapats eller inte.

11 Tolkning och inte hyptesprövning Den teoretiskt avancerade samhällsvetenskapen ägnar sig inte åt hypotesprövning utan åt tolkning av texter. Textbegreppet ges en utvidgad betydelse till allt som har mening och som kan tolkas.

12 Ett kritiskt förhållningssätt Den samhällsvetenskapliga analysen bör utmärkas av ett kritiskt förhållningssätt. Kritiken är ett självändamål Har man kunskap om hur ett problem uppkommit och upprätthålls har man också skyldighet att försöka bidra till dess lösning

13 Klassisk teori Marx, Weber, Durkheim och Simmel Inflytelserika från sin samtid fram till idag Många andra förtjänar också att nämnas valet av dessa fyra är därför i någon mån godtyckligt De är relevanta att ha kunskap om både för det de skrev och för att de många gånger utgör referenspunkter för dagens diskussioner

14 Karl Marx Levde

15 Huvuddragen i Marx tänkande Bas och överbyggnad Påverkades starkt av Hegel men vände hans modell för samhällsutveckling upp och ner. Istället för att se medvetandet, kulturen, som den bestämmande kraften i samhället ansåg han att det var produktionsförhållandena som verkade bestämmande på det politiska, sociala och kulturella livet i samhället. Han använde begreppsparet bas och överbyggnad för att beskriva detta förhållande. Det marxistiska tänkandets grundförutsättningar: 1) människor skapar sin tillvaro inom redan givna ramar, och 2) kulturen, tänkandet och medvetandet är en produkt av samhällets materiella aspekter.

16 Alientation Arbetet definierar och formar människor Människan är av naturen en arbetande och skapande varelse Vi mår bra av arbetet när vi har kontroll över det dåligt när vi förlorar kontrollen Lönearbetet innebar en situtation då människor förlorar kontrollen över arbetsprocessen Marx använde begreppet alienation för att beskriva den process när vi förlorar kontrollen över arbetsprocessen och genom det också oss själva Genom lönearbetet alieneras vi från produktionsprocessen, arbetets slutprodukt, från oss själva och samhället.

17 Det kapitalistiska systemet Ett centralt begrepp för förståelsen av kapitalismen är mervärde. Mervärde är det som arbetaren producerar som övergår kostnaden för hans lön. Kapitalismens grundläggande problem: 1.Det stora antalet människor exploateras av ett fåtal. 2.Ett sådant system skapar motsättningar som hotar att rasera systemet. Kapitalismen hotas av såväl klasskonflikter mellan arbetare och kapitalister, och konflikter mellan olika grupper av arbetare. 3.Kapitalismen är dömd till undergång. Motsättningarna kommer ständigt att växa till den punkt när en revolution som leder till mer jämlika och välfungerande produktionssätt.

18 Den dominerande ideologin För att förklara hur de dominerande klasserna kunde vidmakthålla sin dominans introducerade Marx begreppet den dominerande ideologin Den dominerande ideologin är en världsbild som accepteras av de flesta i samhället samtidigt som den döljer maktförhållandena som samhällsordningen bygger på.

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 5: Modern marxistisk teori Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Moderna marxistiska teorier inom den analytiskt politisk-filosofiska traditionen: är i hög grad urplock ur vissa

Läs mer

Klassisk Sociologisk Teori

Klassisk Sociologisk Teori Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera. RELIGIONSKUNSKAP Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar kommer

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II 1 (4) Version 2016-07-08 Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Utredningssociologi II Kursbeskrivning HT 2016 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen

2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen 2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen - Karl Marx 1813-1883, Friedrich Engels 1820-1895 - granskningen av den litteratur som finns om Marx teori om ideologin ger

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA41, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Sciences, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II

Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II 1 (6) Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II och Utredningssociologi II Kursbeskrivning VT 2012 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas i Sociologi

Läs mer

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.

Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer. 1 Föreläsning 25/1 2011 Jonas Upplägg: 1 Sociologiskt perspektiv Utvikning: Durkheim 2 Kritiskt perspektiv Marx Kritisk teori 1 Sociologiskt perspektiv Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt

Kursplaner RELIGION. Ämnesbeskrivning. Centralt innehåll. Insikt med utsikt Kursplaner RELIGION Ämnesbeskrivning Ämnet religionskunskap har sin vetenskapliga förankring främst i religionsvetenskapen men är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar hur religioner och livsåskådningar

Läs mer

Prövning i sociologi

Prövning i sociologi Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet

Kunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer

Läs mer

Moralisk oenighet bara på ytan?

Moralisk oenighet bara på ytan? Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30.

Naturvetenskap 20% Ansvarig institution Avdelningen för samhällsvetenskap. Allmänna data om kursen. Kurskod. Progression. Högskolepoäng 30. Kursplan för: Sociologi för gymnasielärare B, 30 hp. Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Sociologi Grundnivå (B) Högskolepoäng 30.0 Fördjupning/examen Kursen ligger på grundnivå.

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7

1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna 7 1. Kursplaner för särskild utbildning för vuxna på grundläggande nivå som motsvarar den utbildning som ges inom grundsärskolan Biologi Kurskod: SGRBIO7 Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet

Läs mer

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet psykologi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: PSYKOLOGI Ämnet psykologi behandlar olika sätt att förstå och förklara mänskliga beteenden, känslor och tankar utifrån olika psykologiska perspektiv. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet psykologi ska syfta

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.

On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1. PM från Jan Willner Statsvetenskap D momentet vetenskapsteori VT 2008 I planeringen syftar GG till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar, i vilken skall läsas samtliga kapitel utom det sista.

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B

733G36: Politisk teori 2 Carl-Johan Sommar 25/9/ Hemtentamina i Politisk Teori 2. Carl-Johan Sommar, Grupp B Hemtentamina i Politisk Teori 2 Carl-Johan Sommar, Grupp B Syfte Vi lever idag i en värld som alltmer kretsar kring tankar om självförverkligande, jämlikhet och livskvalitét 1. På tv och i andra medier

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Teori, 9 hp, Sociologi II

Teori, 9 hp, Sociologi II STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Kursbeskrivning VT 2009 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas på grundkursen

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG

PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG PEDAGOGIK I VÅRD OCH OMSORG Ämnet pedagogik i vård och omsorg har sin vetenskapliga grund i pedagogik, vårdvetenskap, psykologi och sociologi. Ämnet behandlar socialpedagogiska och pedagogiska frågor inom

Läs mer

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något?

Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Varför ska man läsa historia? Kan det användas till något? Är det bra för något? Historia hjälper oss att förstå nutiden Den värld vi lever i idag har uppkommit genom händelser och förändringsprocesser

Läs mer

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN

TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Disposition Motivering TEORINS ROLL I DEN VETENSKAPLIGA KUNSKAPSPRODUKTIONEN Kriterier för vad som bör kallas teori Exempel på definition Utveckling runt några begrepp Kriterier för god teori Lästips KJ

Läs mer

Sociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson

Sociologi GR (A) Sociologins Klassiker Tema #5 Peter Axelsson Inledning Den här korta uppsatsen studerar Marx, Weber och Durkheim avseende likheter och skillnader i deras metodologi. Det är viktigt att sociologer agerar vetenskapligt, påpekar Bauman (Bauman, 1992).

Läs mer

Tema: Didaktiska undersökningar

Tema: Didaktiska undersökningar Utbildning & Demokrati 2008, vol 17, nr 3, 5 10 Tema: Didaktiska undersökningar Tema: Didaktiska undersökningar Generella frågor som rör undervisningens val brukas sägas tillhöra didaktikens område. Den

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(5) KURSPLAN Sociologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Sociology, 1-30, 30 credits Kurskod: LSOA17 Fastställd av: VD 2007-06-18 Gäller fr.o.m.: HT 2011 Version: 1 Utbildningsnivå: Utbildningsområde: Ämnesgrupp:

Läs mer

Teori, 9 hp, Sociologi II

Teori, 9 hp, Sociologi II STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Kursbeskrivning HT 2009 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas på grundkursen

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen

Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald. Jörgen Ödalen Politisk teori 1 Föreläsning 6: Liberalism, demokrati och mångfald Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se 1 Utmaningen: Moderna samhällen karaktäriseras av kulturell, etnisk och religiös mångfald ( mångkulturalismens

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING

HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING HUMANISTISK OCH SAMHÄLLSVETENSKAPLIG SPECIALISERING Ämnet humanistisk och samhällsvetenskaplig specialisering möjliggör en tvärvetenskaplig eller inomvetenskaplig fördjupning inom ett valt kunskapsområde.

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014

Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Kurs- och läsplan PEAB 06 HT 2014 Den 3 november Kursintroduktion, genomgång av litteratur och examinationsformer etc. OBS!!! Vid samtliga träffar konferensrum 3 Den 10 november 10-13 Fokus: Vetenskapsteori

Läs mer

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker.

På vilka sätt sårbara platser kan identifieras och hur individer, grupper och samhällen kan förebygga risker. FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL Geografi Årskurs 8 Analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen Göra geografiska analyser om omvärlden

Läs mer

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet

SAMPLE. Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna. Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Ditt syfte med att använda MBTI -instrumentet Innan du börjar utforska MBTI-preferenserna kan det vara värdefullt att fundera över områden i ditt liv som du skulle vilja utveckla med hjälp av MBTI-modellen.

Läs mer

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.

Kemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1. KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur

Lokal planering i NO fsk - 2. Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Lokal planering i NO fsk - 2 Moment Lokalt mål Strävansmål Metod Hur Natur Människa Känna igen och benämna några vanligt förekommande växter och djur i närmiljön Få en inblick i det ekologiska systemet,

Läs mer

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi 3.11 Kemi Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i kemi har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda

Läs mer

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981)

Organisationskultur. Organisationskulturer och kommunikation. Kultur (Schein 1985) företagskultur. Teori Z (Ouchi 1981) Organisationskultur Organisationskulturer och kommunikation Jacobsen och Thorsvik kap. 4 & 8 Wahl kap 6 Medel för att förbättra resultat Förebild: Japanska företag Betonar Samarbete Medverkan Kommunikation

Läs mer

Moralfilosofi. Föreläsning 12

Moralfilosofi. Föreläsning 12 Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala

Läs mer

LEDARSKAP OCH ORGANISATION

LEDARSKAP OCH ORGANISATION LEDARSKAP OCH ORGANISATION Ämnet ledarskap och organisation är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom företagsekonomi, psykologi, sociologi och pedagogik. Med hjälp av begrepp, teorier

Läs mer

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen

Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan. Framväxande industrikapitalism reaktion mot merkantilismen Klassisk nationalekonomi Politisk ekonomi den klassiska skolan Heterogen samling inte ekonomer Adam Smith (1776) J S Mill (1848), Marx (1868) Malthus, Ricardo, Say Framväxande industrikapitalism reaktion

Läs mer

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ.

Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Tema 2: Utifrån kurslitteraturen jämför Jürgen Habermas och Michel Foucaults behandling av relationen struktur-handling-individ. Inledning Modern sociologisk teori behandlar mest om två saker: relationer

Läs mer

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen

STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Anvisningar till momentet Ekonomisk sociologi (6 p.), Sociologi I, HT11 Delkursansvarig lärare Reza Azarian Rum B972 Tel. 16 31 91 Reza.azarian@sociology.su.se

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Varför är människor religiösa? Individer och grupper. Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner

Varför är människor religiösa? Individer och grupper. Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner Varför är människor religiösa? Individer och grupper Religionsbeteende B1: sociologi Föreläsning 3 Marta Axner 1 Dagens föreläsning Olika förhållningssätt till religion/religiositet Vad tror folk egentligen?

Läs mer

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA

SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA SAMERNAS KULTUR OCH HISTORIA Ämnet samernas kultur och historia är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det behandlar det samiska kulturarvet i betydelsen det samiska folkets kultur och historia i en geografisk

Läs mer

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle

SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten SOCA45, Sociologi: Klass, kön och etnicitet, 30 högskolepoäng Sociology: Class, Gender and Ethnicity, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum

Grundläggande kemi VT-13. 1 av 6. Beskrivning av arbetsområdet. Syfte. Kopplingar till läroplan. Lerum Grundläggande kemi VT-13 Beskrivning av arbetsområdet Alla föremål du har omkring dig, liksom du själv och alla växter och djur, består av något som vi kallar materia. Även marken, vatten och luft är materia.

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ Fysik Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och sin omvärld. Kunskaper i fysik har stor betydelse för samhällsutvecklingen inom så skilda områden

Läs mer

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp

Läs mer

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA21, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna:

Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen. Avsnitt 1. Vad är det här för prylar? När det gäller Teknik får eleverna: Bilaga 1. Kopplingar till kursplanen Aktiviteterna under respektive moment möjliggör för eleverna att få uppleva och utföra sådant som kan relateras till teknikens och fysikens kursplaner, både vad gäller

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017

Makt, normkritik och normkreativitet 1. mångfald, etnicitet och föreställningar om ras. Makt och normkritik 2/5/2017 Makt, normkritik och normkreativitet 1 mångfald, etnicitet och föreställningar om ras I Normkritik II Inkludering - tolerans, respekt eller erkännande III Etnicitet och svensk etnicitet IV Maktordningar

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

Pedagogik, kommunikation och ledarskap

Pedagogik, kommunikation och ledarskap KURSPLAN LPK100 LPK150 LPK200 LPK250 Kommentarmaterial Gäller fr.o.m. ht 07 Pedagogik, kommunikation och ledarskap KOMMENTARDEL till inriktningen Pedagogik, kommunikation och ledarskap Inriktningen vänder

Läs mer

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner.

Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Kognition betecknar människans intellektuella funktioner. Psykologer med kognitivt perspektiv studerar vårt tänkande, vår begreppsbildning och hur dessa två faktorer samspelar med våra känslor. Utgångspunkt:

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle

BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten BVGA31, Beteendevetenskaplig grundkurs, 60 högskolepoäng Introduction to Behavioural Science, 60 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp

Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp 1 (7) Kursplan för: Samhällskunskap GR (C), Samhällskunskap för lärare som undervisar i åk 7-9, 61-90 hp. Ingår i Lärarlyftet II, 30 hp Civics Ba Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi

Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Studieplan för utbildning på forskarnivå i sociologi (Doctoral studies in Sociology) Beslut om inrättande Studieplanen är fastställd av fakultetsnämnden vid

Läs mer

Pep för arbetsområdet: No - Rymden

Pep för arbetsområdet: No - Rymden PeP - Pedagogisk Planering Upprättad av: Cecilia Eklund Datum: 2013-08-01 Pep för arbetsområdet: No - Rymden Årskurs och tidsperiod: V. 36-42 klass 2 Kunskapskrav från läroplanen: -Jordens, solens och

Läs mer