2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen
|
|
- Mona Lindgren
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 2. Kunskapssociologiska teman hos Marx, Engels och den traditionella marxismen - Karl Marx , Friedrich Engels granskningen av den litteratur som finns om Marx teori om ideologin ger vid handen, att hans skrifter blivit tolkade på mycket olika sätt. * brokigheten är större än det är vanligt när man skriver om sociologins andra klassiker. Orsaker [1-2: Michèle Barrett: The Politics of Consciousness. Theory, Culture & Society, vol. 9 (1992)]: 1) Det är inte ofta som Marx uttryckligen tar upp ideologitemat. Det gör han mest i sina tidigare arbeten => olikheterna i tolkningen handlar för det mesta egentligen om vad som Marx kunde ha skrivit om ideologier 2) Marx använder begreppet ideologi på lite olika sätt i sina olika skrifter, även motsättningar finns mellan de olika användningarna => det gäller att välja mellan olika skrifter och konstruera en sådan Marx som passar en 3) Marx betonade att hans teori hade som uppgift att stöda politisk aktivism. De senare marxistiska tänkarna har även de velat ge sin teori en emancipatorisk (frigörande) politisk uppgift. Samhället förändras, därmed även kraven som politisk aktivism ställer för teoretisk diskurs => tänkarnas olika uppfattningar om politisk strategi betingar även olika uppfattningar om hurdan teori som bäst motsvarar sas den marxistiska andan. - Marx skrev ingen bok om KS, men hans materialistiska historieuppfattning handlar egentligen i sin helhet om förhållandet mellan tanke, handling och deras materiella villkor. Hans polemik med unghegelianerna och de sk utopiska socialisterna gick ut på att det inte är idéerna som förorsakar ändringar i de materiella förhållandena utan tvärtom. - Vi börjar med att betrakta Marx (och Engels ) arbeten och de tolkningar som man gett dem. Senare blir det tal om andra tänkare med rötterna i marxismen, främst Antonio Gramsci. Men det kommer alltså senare. - Förordet till Till kritiken av den politiska ekonomin (1859) är en av Karl Marx allra mest citerade skrifter. Han redogör här kortfattat för de viktigaste begreppen i den materialistiska historieuppfattning som han och Friedrich Engels utarbetade under 1840-talet: I sitt livs samhälleliga produktion träder människorna i bestämda nödvändiga, av deras vilja oberoende förhållanden, produktionsförhållanden, som motsvarar en bestämd utvecklingsgrad av deras materiella produktivkrafter. Summan av dessa produktionsförhållanden bildar samhällets ekonomiska struktur, den reella bas, på vilken en juridisk och politisk överbyggnad reser sig och vilken motsvaras av bestämda former av det samhälleliga medvetandet. Det materiella livets produktionssätt är bestämmande för den sociala, politiska och andliga livsprocessen över huvudtaget. Det är inte människornas medvetande som bestämmer deras vara utan tvärtom deras samhälleliga vara som bestämmer deras medvetande. [...] Med förändrande av den ekonomiska grundvalen genomgår hela den oerhörda överbyggnaden en mer eller mindre snabb omvälvning. Då man betraktar sådana omvälvningar måste man på ständigt skilja mellan den materiella omvälvningen i de ekonomiska produktionsbetingelserna, vilka kan naturvetenskapligt exakt konstateras, och de
2 juridiska, politiska, religiösa, konstnärliga eller filosofiska, kort sagt ideologiska former, i vilka människorna blir medvetna om denna konflikt och utkämpar den. Lika litet som man bedömer en individ efter det, som han tänker om sig själv, lika litet kan man bedöma en sådan omvälvningsepok efter dess medvetande. Man måste tvärtom förklara detta medvetande ur det materiella livets motsägelser, ur den konflikt som råder mellan de samhälleliga produktivkrafterna och produktionsförhållandena. (min kursiv) - Ideologi = föreställningar, som inte baserar sig på verkligheten. I vissa fall kan de visas vara falska genom att analysera verkligheten med naturvetenskapligt exakta metoder, dvs genom samhällsvetenskaplig forskning av positivistisk typ. - Ur textvsnittet står det att finnas utgångspunkterna för två olika teorier om ideologi: 1) det samhälleliga medvetandets former är motsvarigheter till samhällets ekonomiska struktur (basen => överbyggnaden); basen, eller produktionssättet består av produktivkrafterna (= människorna, maskinerna osv) och produktionsförhållandena (= privategendom, lönearbete); 2) människornas samhälleliga vara bestämmer deras medvetande. - i allmänhet söker de marxistiska teorierna förena dessa två utsagor, men det finns ändå en viss motsägelse: finns det ett allmänt samhälleligt medvetande, som omfattas av alla samhällsmedlemmarna (och som återspeglar den styrande klassens intressen), eller är det så, att eftersom människornas samhälleliga vara är olika så är deras medvetanden också olika? * I Louis Bonapartes adertonde brumaire (1852) skriver Marx så här: En överbyggnad av olika känslor, illusioner, tankesätt och världsåskådningar står på fundamentet av olika typer av egendom, av olika existensvillkor. Klassen som helhet skapar och omformar dem utgående från sin materiella bas och de motsvarande samhälleliga
3 relationerna. Den enskilda individen blir delaktig i dem genom tradition och uppfostran. (cit. Abercrombie s. 17, min översättning) => det samhälleliga varat handlar alltså om människans position i produktionsprocessen. - samtidigt är det tydligt att M & E menar, att det till vilken grad kunskapen är determinerad av de sociala villkoren är olika beroende på vad det är för typ av kunskap man talar om * de politiska och ekonomiska teorierna är direkt determinerade av klasspositionen, medan de estetiska och filosofiska föreställningarna har ett mer indirekt samband med den. Den naturvetenskapliga och logiska kunskapen ser ut at vara (nästan?) autonom. - Det kausala sambandet mellan klasspositionen och medvetandet utgörs av klassintressen. => de samhälleligt determinerade föreställningarna är sådana, som stöder den typ av samhällelig utveckling som står i intressen av den klass som skapat dem * samtidigt är människorna enligt M & E inte alltid medvetna om sina verkliga objektiva intressen => möjligheten av falsk medvetenhet # t ex arbetarklassens medlemmar kan i ett kapitalistiskt samhälle komma att omfatta en sådan världsåskådning som gynnar borgarklassen - (I viss mån?) finns det alltså, förutom att medlemmar av de olika samhällsklasserna ser olika på världen, även en i samhället dominerande gemensam världsåskådning (M&E: Den tyska ideologin, 1845 (S-E Liedmans översättning: s. 166)): Den härskande klassens tankar är under varje epok de härskande tankarna, dvs den klass, som är den härskande materiella makten i samhället, är samtidigt dess härskande andliga makt. [...] De härskande tankarna är ingenting annat än det ideella uttrycket för de härskande materiella förhållandena, de materiella förhållandena uttryckta i tankar; alltså de föhållanden som just gör denna klass till den härskande, alltså tankarna om dess herradöme. * det finns två möjligheter att tolka den tanken: 1) De härskande tankarna endast ser ut att förfoga över den andliga makten, eftersom de andra klassernas tankar inte tillåts få allmän spridning. Produktionen och distributionen av kunskap (t ex universiteten, massmedierna) kontrolleras av den härskande klassen => ett intresse hos forskarna i underjordiska idéer, i tillblivelsen av en revolutionär intelligens; 2) Den härskande klassen är i stånd att sprida sin egen världsåskådning på ett så effektivt sätt, att de andra inte mer klarar av att formulera oppositionella idéer som skulle återspegla deras egna intressen i stället för den härskande klassens. Den har makten över utbildningssystemet => idéer som privategendomens oantastlighet, nationens prioritet över klassintressen ar kommit att omfattas även av arbetarklassens medlemmar = falsk medvetenhet, som skapats av den härskande ideologin }=> när man jämför de olika tolkningsmöjligheterna blir frågan alltså: hur enhetligt eller pluralistiskt är egentligen medvetandet i ett kapitalistiskt samhälle? Hur orubblig, allenarådande är den härskande ideologin? - Marx & Engels kunskapssociologi kan sägas främst vara en teori om ideologi. En möjlig definition hos M& E: ideologi = moralen, religionen, estetiken, filosofin, metafysiken och de andra tankeformerna som inte baserar sig på empirisk kunskap och som inte kan bestyrkas empiriskt => en bestämd skillnad mellan empirisk vetenskap och ideologi (jf. August Comtes positivism skilde mellan empirisk vetenskap och metafysik!)
4 * man har även menat, att ideologibegreppet hos Marx alltid syftar på falsk medvetenhet. Jf. Bacon: idolerna är fördomar som förvränger vår uppfattning av verkligheten. Det är kanske ändå en ståndpunkt som snarare kan tillskrivas Engels. # Marx skriver om ideologi mest som om motsatsen till empirisk kunskap, som inte nödvändigtvis behöver strida mot den objektiva verkligheten. Ideologin kan förvränga verkligheten även genom att vara abstrakt, samhälleligt determinerad och kontrollerbar av den härskande klassen - ett specifikt tema som förekommer särskilt hos den unge Marx i hans ekonomiskfilosofiska manuskript från 1844 och i Kapitalets första del som togs upp av senare marxistiska tänkare som Georg (György) Lukács ( ) är alienationen och förtingligandet. *Alienationen betyder hos Marx att människan, genom att hennes arbete blir en vara som säljes och köpes, blir för det första främmande för resultaten av sitt eget arbete. För det andra blir hon främmande för sitt eget väsen, eftersom det står i människans natur att man uttrycker sin personlighet genom arbetet. För det tredje blir man främmande för sina medmänniskor, eftersom man tvingas konkurrera med dem om arbetsplatser mm på den kapitalistiska arbetsmarknaden. * Marx talar om förtingligandet = varufetischismen som en process, varigenom människorna, som genom sitt arbete själva skapat ett föremål, kommer att betrakta resultatet av sitt arbete som någonting främmande, självständigt från dem själva. # Förtingligandet blir även en del av människorelationerna, eftersom de relationer som finns mellan olika aktörer på den kapitalistiska varu- och arbetsmarknaden kommer att uppfattas som relationer mella olika ting, som har olika bytesvärde, inte som relationer mellan de människor vars arbete bytet egentligen handlar sig om. * Lukács: Analogt med det som sker på varumarknaden tenderar människorna att förtingliga även andra typer av relationer människor emellan. Institutioner, normer och praktik har blivit skapade av människor, men ändå uppfattas deras herradöme över människorna själva som någonting objektivt. # Trollkarlens lärling [Goethe; Paul Dukas musik => Musse Pigg i Disneys tecknade film (Fantasi?) MP skulle bära vatten från brunnen till en bassäng/grop, hittade i trollkarlens bok trolldomsorden som fick kvasten att göra det; när han ville få den att sluta, kunde han inte mera få den att lyda; högg i bitar med en yxa => ur varje bit växte en ny kvast som bar vatten. (Till slut kom dock trollkarlen hem och räddade MP ur knipan.)] = objekten har makten över dem som skapat dem, inte tvärtom! * Lukács har utvecklat temat även vidare. Kom att verka i det socialistiska Ungern; menade, att förtingligandet kan vara ett problem även i ett socialistiskt samhälle. * temat har även diskuterats av icke-marxistiska tänkare som Peter L. Berger (som det blir tal om senare). - på sätt och vis kan problemet med förtingligandet sägas gälla även sociologin som vetenskap: vi talar om ett samhälle och olika fenomen i det som påverkar människan. Är vi i stånd att uppfatta dem också som resultatet av människornas eget handlande? - Vi betecknade ideologin som en del av överbyggnaden. Samtidigt bör vi lägga märke till, att produktionsförhållandena egendomen, anställningsvillkoren osv. påverkas av lagstiftningen (som ju var en del av överbyggnaden). Marx anmärker om det i Kapitalet => det kausala sambandet mellan bas och överbyggnad är inte bara enriktat. * ett annat exempel: för att revolutionen kunde äga rum, måste arbetarklassen väckas till rätt klassmedvetenhet => en ändring av medvetenheten är ett villkor för en ändring i produktionssättet
5 * Enligt Engels betyder det, att även överbyggnaden kan påverka basen, medan ekonomin sist och slutligen är avgörande * Jf Marx diskussion av det asiatiska produktionssättet. Med begreppet beskrev Marx de jordbruksbaserade samhällena i främst Kina, Indien och Mellanöstern. Till skillnad från feodalismens uppdelning av makten mellan kung och adel, hade härskaren i det asiatiska produktionssättet mycket större makt. Marx menade att dessa samhällen var statiska, eftersom de hindrade uppkomsten av en borgarklass som kunde hävda sig och till slut införa kapitalismen (men detta är en omtvistad fråga förekom i en serie tidningsartiklar. Empiriskt tycks inte hålla streck). => M ansåg det i alla fall möjligt, att sättet på vilket makten var uppdelad och hur produktionen var organiserad kunde hindra produktivkrafternas utveckling - Sammanfattningsvis om Marx ideologiteori: 1) Ideologin återspeglar de i samhället rådande produktionsförhållandena; 2) beroende på typen av kunskap det handlar sig om (jf t ex ekonomisk teori och estetik) har ideologin även en viss relativ autonomi (frågan om autonomins omfång förblir dock öppen olika tolkningar, t ex Gramsci <=> Althusser); 3) produktionen av ideologi härskas av den som har makten över den materiella produktionen; 4) ideologin rättfärdigar de existerande villkoren, emedan den slätar över de inom samhället förekommande konflikterna och riktar uppmärksamheten bort ifrån dem; 5) i det mån som ideologin avlägsnar sig från den empiriska verkligheten blir den en källa av falsk medvetenhet, som innebär bl a ett förtingligande av den mänskliga aktiviteten.
två olika teorier om ideologi:
- Ideologi = föreställningar, som inte baserar sig på verkligheten. I vissa fall kan de visas vara falska genom att analysera verkligheten med naturvetenskapligt exakta metoder, dvs genom samhällsvetenskaplig
Läs mer380201.1 FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi
SOCIOLOGI 380201.1 FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi MIKKO LAGERSPETZ januari-mars 2009 föreläsningsanteckningar Inledningsvis...2 1. Kunskapssociologin som sociologins delområde
Läs merFÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi
SOCIOLOGI 380201.1 FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi MIKKO LAGERSPETZ januari-mars 2010 föreläsningsanteckningar Inledningsvis... 2 1. Kunskapssociologin som sociologins delområde
Läs merFÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi
SOCIOLOGI 380201.1 FÖRDJUPAD SOCIOLOGISK TEORI, del 1 (5 sp): kunskapssociologi MIKKO LAGERSPETZ januari-mars 2008 föreläsningsanteckningar Inledningsvis...2 1. Kunskapssociologin som sociologins delområde
Läs merSociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet
Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,
Läs merInternationell politik 1
Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden
Läs merInledningsvis : Varför ta upp ett tema som kunskapssociologi inom ramen för kursen i
Inledningsvis : Varför ta upp ett tema som kunskapssociologi inom ramen för kursen i fördjupad sociologisk teori? Förklaring 1: En inte så liten del av sociologiska undersökningar i dag använder sig av
Läs merKlassisk Sociologisk Teori
Klassisk Sociologisk Teori Föreläsningens upplägg Fyra delar Introduktion till Sociologi Att se samhället? Marx Durkheim Weber Att se samhället Vad är sociologi? Blev en vetenskap 1947 i Sverige Handlar
Läs merPerspektiv på kunskap
Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget
Läs merDEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017
DEN TYSKA IDEALISMEN //IB 2017 I. IDEALISM ALL VERKLIGHET ÄR BEROENDE AV ETT TÄNKANDE MEDVETANDE DET FINNS INGEN VERKLIGHET SOM EXISTERAR OBEROENDE AV ETT KUNSKAPSSUBJEKT II. DEN TYSKA IDEALISMENS URSPRUNG
Läs merVetenskap sökande av kunskap
Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merHistoriens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merHistoriens historia. Före Medeltiden. Cyklisk determinism. ! Målet var sanningen! Exempel Herodotos Perserkrigen
Före 1600 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merHistoriens historia. Historia och historiesyn under 3000 år
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år Före 1600 Den antika traditionen Målet var sanningen Exempel Herodotos Perserkrigen Tacitus Germania Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det
Läs merprincipiellt olika tankesystem
- Mannheim ansåg kunskapssociologin syssla med att avslöja olika teorier och ideologier som återspeglingar av klassintresset. Genom den politiska debatten hade en likartad skeptisk attityd redan blivit
Läs merJag skall prata en del övergripande om de bakomliggande perspektiven bakom Att arbeta i organisationer.
1 Föreläsning 25/1 2011 Jonas Upplägg: 1 Sociologiskt perspektiv Utvikning: Durkheim 2 Kritiskt perspektiv Marx Kritisk teori 1 Sociologiskt perspektiv Jag skall prata en del övergripande om de bakomliggande
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Requiem for the american dream.
Lektion 5 Livsåskådningar Requiem for the american dream. Uppgifter till filmen: Skriv ner tre frågor var som ni vill ställa utifrån filmen. Skriv ner tre saker ni reagerade på i filmen. Vad har vi sett
Läs merLektion 5 Livsåskådningar. Anarkismen
Lektion 5 Livsåskådningar Anarkismen Anarkistisk kritik mot kapitalistiska, nyliberala och kommunistiska samhällen Anarkister ogillar våld i allmänhet och våldsmonopol i synnerhet därför att det innebär
Läs merPolitiska ideologier
Politiska ideologier Vad är en ideologi? 1. Politiska ideologier: konservatism, liberalism, socialism, fascism osv Michael Freeden begreppssystem, kärnbegrepp. 2. Mer epistemologisk betydelse: Falskt medvetande
Läs merHISTORIA - HISTORIESYN
HISTORIA - HISTORIESYN Historiesyn - olika satt att tolka historien Vad en historiker maste gora for att fa veta vad som har hant ar att skaffa kallmaterial, kritiskt granska det och sedan tolka materialet.
Läs merDet kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande.
Det kategoriska imperativet är ytterst en princip om viljans autonomi. Handla så att din vilja kan betrakta sig som självlagstiftande. auto = själv nomos = lag 1 Enbart för att manifestera en vilja som
Läs merDaniel Sjöman Politisk Teori
:Politisk teori 2 Daniel Sjöman 2014-03-10 930423-9719 PM Del 1 egen fråga Tes Min tes är att den så kallade omsorgsetiken skulle brytas ned i ett kommunistiskt samhälle. Analys och förklaring av tesen
Läs merIntroduktion till marxistisk filosofi. Isak Gerson
Introduktion till marxistisk filosofi Isak Gerson Innehållsförteckning Tentamen i Introduktionskurs till marxistisk filosofi Isak Gerson...1 Innehållsförteckning...2 1. Det kommunistiska manifestet och
Läs merAnders Ramsay Från humanistisk kritik till kritik av ekonomin
Anders Ramsay Från humanistisk kritik till kritik av ekonomin Att Karl Marx ofta använder uttrycket»kritik«behöver man inte ha läst mer än ett antal titlar med hans författarnamn för att känna till. Det
Läs merMänniskan och samhället. Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor
Människan och samhället Det resonemang som förs i denna bok går ut på att ett bra samhälle är ett samhälle där människor mår bra. I ett bra samhälle överensstämmer människan och samhället. Överensstämmelsen
Läs merEdward de Bono: Sex tänkande hattar
Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar
Läs merVi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs mermarxismens teori Från hegelianism till historisk materialism Bo Eneroth
marxismens teori Från hegelianism till historisk materialism Bo Eneroth marxismens teori Från hegelianism till historisk materialism Bo Eneroth MARXISMENS TEORI - från hegelianism till historisk materialism,
Läs merMarxism Bakgrund teori praktik
Utdrag ur Marxism Bakgrund teori praktik Utgiven av Vänsterns Ungdomsförbund (VUF) 1967 Denna bok var avsedd att användas som en introduktionskurs i marxism, främst i studiecirklar ( grundcirklar ). I
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merWeber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson
Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi
Läs merVarför vara moralisk
Varför vara moralisk Enbart för att manifestera en vilja som är god i sig en autonom vilja, som kan omfatta sina maximer som allmänna lagar i en och samma akt av viljande. Motivet för att handla pliktenligt
Läs mer- Är strategin Guds? - Strategins värld :
- Strategins värld : Är strategin Guds? Vad motiverar strategin? Strategisk forskning Knuten som samlar repen. Från mystik till verklighet. - Är strategin Guds? Det är inte känt exakt om religionerna i
Läs merGrundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet!
Grundläggning, avdelning 3: Övergång från sedernas metafysik till kritiken av det rena praktiska förnuftet! Moralens grundläggande princip är en princip om viljans autonomi Vi skall handla på ett sådant
Läs mer5.15 Religion. Mål för undervisningen
5.15 Religion Uppdraget för undervisningen i religion är att stödja de studerande att utveckla sin allmänbildning i religion och livsåskådning. I religionsundervisningen får de studerande kunskap om religioner,
Läs mer- utvecklingen har gått så, att utopierna i allt högre grad har börjat ta den konkret existerande verkligheten i beaktande
3) det konservativa tänkandet - att teoretisera lämpar sig inte för det konservativa tänkandet. Man vill behålla det som är, inte skapa framtidsvisioner - pga den utmaning som den framåtskridande industrialismen
Läs merEric Hobsbawm Marx och historien
1 Eric Hobsbawm Marx och historien Detta är ett föredrag som jag höll på Marx Centenary Conference som anordnades i republiken San Marino 1983. Det publicerades i New Left Review 143 (februari 1984), s.
Läs merPeter Berger. The Sacred Canopy
Peter Berger The Sacred Canopy Peter Berger & Thomas Luckmann Utkom, 1966 Utkom, 1967 Viktiga inspirationskällor Den mänskliga existensen Externalisering Människan ger mening och struktur åt en värld
Läs mer733G26: Politisk Teori Bastian Lemström Är kommunismen utilitaristisk?
733G26: Politisk Teori Bastian Lemström 2014-03-10 19930807-1852 Är kommunismen utilitaristisk? Inledning En fråga jag ställde mig själv, när jag läste i kurslitteraturen, var ifall man kunde anse att
Läs merArkitekturen som realitetens konstart
Tidskrift för arkitekturforskning Vol. l,no2,1987 59 Arkitekturen som realitetens konstart Frank Svensson Arkitektur III, Lund SAMMANFATTNING En presentation av några huvudtankar inom den marxistiska reflektions-
Läs merMissförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Läs merMening. Anna Petronella Foultier
Vetenskaplighet och forskningsetik Mening Anna Petronella Foultier Vad är skillnaden mellan naturvetenskaper och kulturvetenskaper (finns det en)? Vad är mening? Vad är mening inom din disciplin? Klassisk
Läs merOm det teoretiska arbetet svårigheter och resurser
1 Louis Althusser Om det teoretiska arbetet svårigheter och resurser Ur Häften för kritiska studier 4-1968 I all korthet skulle jag vilja framställa några av de svårigheter som möter varje arbete som söker
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merIndividuellt PM3 Metod del I
Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.
Läs merEn formel för frihet
En formel för frihet Mänskligheten som ändamål i sig Exemplen pånytt PLIKT fullkomlig ofullkomlig mot sig själv mot andra Mänskligheten som ändamål i sig Varför är det en plikt att inte avlägga falska
Läs merMomentguide: Nationalekonomiska teorier
Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merLÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola
LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,
Läs mer7. Kunskapssociologin och kvinnoperspektivet
7. Kunskapssociologin och kvinnoperspektivet Läsning: Sandra Harding (1991): Whose Science? Whose Knowledge? Thinking from Women s Lives. Milton Keynes: Open University Press, ss. 138-163 (kap. 6) - Den
Läs merLokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan
Lokal kursplan för samhällsorienterande ämnen vid Kungsmarksskolan Gemensamt för samhällsorienterande ämnen Kungsmarksskolan skall i sin undervisning sträva efter att: - arbetet genomsyras av en demokratisk
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merIn i föreställningarna, genom bakom bilden
Kungliga Konsthögskolan Fri Konst HT 2013 Masteressä In i föreställningarna, genom bakom bilden Författare: Carolina Billvik Professor: Sophie Tottie Kontextualisering och icke-kontextualisering Jag söker
Läs merTema 1. Litteratur. Instuderingsfrågor. Korta videoföreläsningar. Textmaterial. Fördjupning. Relevanta länkar
Tema 1 Vad är politik? Vad är makt? Vad är statsvetenskap? Detta är grundläggande frågeställningar som inledningsvis bör besvaras. I detta tema har vi sedan valt att utgå från det politiska tänkande som
Läs merKVALITATIVA METODER II
KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.
Läs merMarx, socialismens utveckling och rötter. Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013
Marx, socialismens utveckling och rötter Politisk teori A Jörgen Hermansson September 2013 Disposition 1. Socialismen och bofinken 2. Två olika ansatser politisk teori och idéhistoria 3. Marx 4. Socialismens
Läs merintervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet
politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merLivsfilosofins ursprung
Livsfilosofins ursprung Idag vet vi med ganska stor säkerhet att det för cirka 50 000 år sedan uppstod en stor förändring av människosläktets gener. En helt ny ras av människor fanns plötsligt på vår planet.
Läs merLektion 4 Livsåskådningar. Humanismen och liberalism
Lektion 4 Livsåskådningar Humanismen och liberalism Ett luddigt begrepp Humanism kan betyda många olika saker beroende på vem som använder ordet och i vilket sammanhang. Det kan handla om humanistiska
Läs merEMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS)
EMOTIONSSOCIOLOGI (KAP 12 I HEIDEGREN OCH WÄSTERFORS) Sociologer har inte alltid intresserat sig för känslor. Sociologer som t.ex. Talcott Parsons (1902-1979) ansåg att känslor inte spelade någon roll
Läs merFeminism I Genus A. Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap
Feminism I Genus A Manuel Almberg Missner Adjunkt i genusvetenskap manuel.almberg-missner@kau.se Ordboksdefinitionen En feminist är en person som anser 1. att kvinnor är underordnade män och 2. att detta
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merDen stora upptäckten Hur Marx skrev Kapitalet
Vitali S. Vygodski Den stora upptäckten Hur Marx skrev Kapitalet Översättning: Lennart Schön Utgiven av Röda Bokförlaget 1974 Innehåll En ståndpunkt för observationer av det borgerliga samhället... 1 Ett
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merPolitisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merOrganisationsteori (7,5hp) Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, Uppsala. Kursens upplägg.
Organisationsteori (7,5hp) Introduktion Föreläsare Sociologiska institutionen, Uppsala universitet Box 624, 751 26 Uppsala Michael Allvin (kursansvarig) e-post. michael.allvin@soc.uu.se tel. 018-471 51
Läs merVad är profession? Yrkesidentitet och profession. Professionella yrken
Vad är profession? ANNA FORSBERG- PROFESSOR Yrkesidentitet och profession En profession är en yrkesgrupp som utför vissa specifika arbetsuppgifter och har en viss kontroll över dessa arbetsuppgifter (Wikstrand,
Läs merMål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena
Mål att sträva mot för de samhällsorienterande ämnena Skolan skall i sin undervisning inom det samhällsorienterande kunskapsområdet sträva efter att eleven - undersöker och förstår samhälleliga samband
Läs merBarn i familjer med knapp ekonomi. 2009-04-07 Anne Harju 1
Barn i familjer med knapp ekonomi 2009-04-07 Anne Harju 1 Bakgrund - Samhällelig debatt om barnfattigdom. - Studier talar ofta om barn, inte med. - Omfattning och riskgrupper i fokus. - År 2005: Malmö
Läs merKursplan: Samhällskunskap
Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,
Läs mer5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
Läs merUtbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi
Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets
Läs merPolitisk makt och sociala klasser
Nicos Poulantzas Politisk makt och sociala klasser Sv. uppl 1970 (fransk 1968) Översättning (från franska): Otto Mannheimer och Sven Vahlne Innehåll Inledning... 1 I. Allmänna frågor... 15 1. Om begreppet
Läs merIntroduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner
Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales πdiskussion Vilka tvåhundra år? Vilken parentes? Vems politiska filosofi? Robert Callergård replikerar på Sven Ove Hanssons intervjusvar
Läs merDet sociala landskapet. Magnus Nilsson
Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet
Läs merMarxism, modernism & det nya århundradet
1 Ur Fjärde Internationalen 1/1994 Marxism, modernism & det nya århundradet Intervju med Michael Löwy Efter stalinismens fall har en omfattande debatt uppstått inom vänstern om den traditionella marxismen
Läs mer1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1
Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med
Läs merEstetiska programmet (ES)
Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,
Läs merKONST OCH KULTUR. Ämnets syfte
KONST OCH KULTUR Ämnet konst och kultur är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom estetik, idéhistoria, historia, arkitektur samt dans-, film-, konst-, musik- och teatervetenskap. I
Läs merTeoretiska skäl att tro på Gud
Teoretiska skäl att tro på Gud 1 A priori, oberoende av erfarenheten. Poäng: Det ligger i själva begreppet om Gud att Gud måste existera. Det ligger i begreppet om Gud att Gud är ett absolut fullkomligt
Läs merGuds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Läs merFöreläsning 1. Vad är vetenskapsteori?
Föreläsning 1 Vad är vetenskapsteori? Möjliga mål för en kurs i vetenskapsteori Beskriva olika vetenskaper Beskriva vad som är en vetenskaplig metod Beskriva skillnaden mellan vetenskap och pseudovetenskap
Läs merTankar om människan. Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017
Filosofi 1 Inlämningsuppgift - Moment 2 - Tankar om människan Söderslättsgymnasiet, Trelleborg Uppdaterad 15/2-2017 Tankar om människan Att arbeta med uppgiften: 27/2 (se film), 3/3 (lektion), 6/3 (lektion),
Läs merPedagogikens systemteori
Pedagogikens systemteori Konsekvenspedagogik Pedagogikens väsentligaste uppgift är att skapa ramar och villkor för den individuella utvecklingen genom att lägga vikt på social handlingskompetens och självbildning
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merRELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN
RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN Känsloladdade Subjektiva Personliga Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga
Läs merGÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK /
GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK / Förord 14000 000380770 Denna del av Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna (Lvux 82) innehåller reviderade timplaner och kursplaner för etapp 1, 2 och
Läs mer