Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier"

Gösta Nyström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017

2 Några centrala grundbegrepp Problemställning: det som vi vill undersöka (uttrycks vanligen i form av ett syfte indelat i olika frågeställningar) Begrepp: tankekonstruktioner som hjälper oss att greppa världen och formulera forskningsfrågor (t.ex. fattigdom) Teori: system av begrepp och hypoteser som bidrar med en systematisk förklaring/förståelse av världen Metod: sätt att samla in och analysera data/information Vetenskapsfilosofi: filosofiska föreställningar, regler och värderingar som ligger till grund för forskningen

3 Forskningens vardagsförståelse Vetenskaplig forskning avser vanligen processer varigenom vi söker sann, objektiv och nyttig kunskap som leder till framåtskridande Francis Bacon ( ): vetenskapens uppgift är att upprätta människans herravälde över universum Sådana bilder bygger dock på en allmän och ganska förenklad förståelse av forskningen: vi behöver en mer ingående och mer mångfacetterad förståelse av vad allt forskning inom socialvetenskapen kan vara för något, hur den kan bedrivas, och hur vi ska bedöma dess kvalitet För att kunna svara på sådana frågor bör vi veta något om vetenskapsfilosofi

4 Vetenskapsfilosofiska grundfrågor Hur ser vi på den värld vi vill studera? Hur är den beskaffad, existerar den oberoende av människan eller inte? Vilken del av denna värld är vi intresserade av? (den ontologiska frågan) Vilken typ av kunskap vill vi få fram om denna värld, är vi ute efter förklaringar eller förståelse? (den epistemologiska frågan) Vilka metoder ska vi använda för att för att få fram och analysera denna kunskap? (den metodologiska frågan)

5 Vetenskapsfilosofiska riktningar 1) Positivismen (empirism): forskning bör bygga på konkret observation och har som mål att fastslå objektiva fakta och lagbundenheter forskarens roll bör elimineras har sitt ursprung inom naturvetenskaperna 2)Humanvetenskaplig forskning (tolkande forskning): forskningen bygger på förståelse och inlevelse och har som mål att tolka forskarens roll får synas har sitt ursprung i bibelforskning (exegetik)

6 Vetenskapsfilosofiska riktningar, forts. 3) Kritisk forskning: forskningen avser att beskriva maktförhållanden och medverka till förändring forskaren får synas och utgör ofta en del av själva forskningsobjektet bygger på poststrukturalism och kritisk samhällsteori

7 Forskningens kvalitetskriterier Molander (1993): vetenskaplig kvalitet definieras ofta utomvetenskapligt genom allmänt accepterade kriterier för produktion av kunskap ( common sense -uppfattning) De vanligaste common sense -kriterierna på vetenskaplig kvalitet: sanning, relevans (meningsfullhet) samt tillförlitlighet/trovärdighet (reliabilitet) Dessa är viktiga, men vi behöver samtidigt gå bortom dessa för att förstå den socialvetenskapliga forskningens mångfald och hur vi ska förhålla oss till frågor om kvalitet (s.k. inomvetenskapliga kvalitetskriterier)

8 Utomvetenskapliga grundkriterier Forskningen bör bygga på det vi vet från förr och helst utöka eller förändra denna kunskap Resultaten av forskningen bör vara sanna och baserade på ärliga, genomskinliga och kontrollerbara åtgärder Forskningen ska basera sig på ett systematiskt urval av information (data) som är representativt för de vi vill uttala oss om Forskningen bygger på metodiskt och teoretiskt relevanta (valida) ställningstaganden som ger tillförlitlig/trovärdig (reliabel) information

9 Exempel på definitioner av sanning Korrespondensdefinitionen: det som är överensstämmande med verkligheten är sant Koherensdefinitionen: det som stämmer överens med andra, rådande uppfattningar om förhållandet, är sant Pragmatiska definitionen: det som fungerar och som är användbart (nyttigt) är sant

10 Reliabilitet och validitet Reliabilitet: graden av tillförlitlighet i mätning, dvs. hur noggranna och stabila är mätningarna vi gör? Hög reliabilitet föreligger en upprepad mätning ger identiska resultat, oberoende av vem som utför mätningen Validitet: graden av relevans (meningsfullhet) i mätningar ( mäter man det man avser att mäta? ). Olika typer av validitet: Face validity : ett mått som vid första anblicken verkar ändamålsenligt Innehållsvaliditet (content validity): hur väl stämmer måttet överens med gängse definitioner av det som ska mätas? Kriteriebaserad validitet (criterion-related validity): hur väl stämmer måttet överens med specifika yttre kriterier? Begreppsvaliditet (construct validity): hur väl fångar måttet (och olika delfrågor i detta) upp egenskaperna i ett visst begrepp?

11 Inomvetenskapliga kvalitetskriterier Det socialvetenskapliga forskarsamfundet utgörs av många olika kunskaps- och vetenskapsgemenskaper med intresse av att markera sitt revir och skydda det från andra gemenskaper Dessa gemenskaper använder olika inomvetenskapliga sätt att markera dessa gränser: Olika sätt att avgränsa en vetenskap: En viss utbildning krävs (t.ex. viss typ av doktorsexamen) Institutionella ramar (universitet, finansiering) Vetenskapliga diskurser (sätt att tala, definiera och tänka) Olika förebilder, ideal, skräckexempel Regler för vetenskaplig kommunikation (t.ex. hur ska en vetenskaplig artikel inom området skrivas?)

12 Socialpolitikens inomvetenskapliga kvalitetskriterier? Forskningen handlar om socialpolitiskt relevanta fenomen (bör koppla till mänskligt välbefinnande) Bör finnas en begreppslig och teoretisk grund på vilken forskningen grundar sig och vilken den förväntas utveckla Vetenskapsfilosofisk pluralism och öppenhet ( sätt hästen för vagnen, inte efter ) Teoretiskt och metodologiskt betonas pragmatism och innovativitet (nytänkande) Vetenskaplig akribi (noggrannhet) som möjliggör genomskinlighet, källkritik och efterhandskontroll Källhänvisningar och referenslistor enligt APA

13 Olika forskningsinriktningar inom socialpolitiken Socialpolitik är egentligen en ganska pragmatiskt inriktad och har därför länge varit en teoritunn disciplin. Det har t.ex. inte alltid setts som nödvändigt att förstå ett socialt problem, t.ex. fattigdom, för att göra något åt det Det finns en rad olika forskningsinriktningar med olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter Mycket förenklat kan vi kanske skilja mellan: a) en kvantitativ/empiristisk, b) en tolkande och c) en kritisk forskningsinriktning

14 Den empiristiska forskningsinriktningen Bygger på en positivistisk, empiristisk vetenskapssyn med hög grad av reduktionism ( variabel-inriktad ) samt höga krav på objektivitet och tillförlighet Studerar oftast fenomen på individnivå med hjälp av (stora) kvantitativa data som analyseras statistiskt men kan även studera makrofenomen (såsom socialpolitiska system eller policyförändringar) Oftast vill man försöka fastställa mönster, lagbundenheter, kausalsamband och att därigenom förklara ett fenomen

15 Den tolkande forskningsinriktningen Bygger på ett humanvetenskapligt, hermeneutiskt, vetenskapsfilosofiskt synsätt med höga krav på subjektivitet, holism samt trovärdighet Studerar främst fenomen på individnivå och gruppnivå med hjälp av textmaterial eller andra mänskliga uttryck (bilder, musik etc.) Strävar efter att förstå de fenomen, människor, handlingar eller system som undersöks. Ibland strävar man efter att fastställa kausalsamband och ibland används även jämförelser

16 Den kritiska forskningsinriktningen Bygger på ett kritiskt, poststrukturalistiskt, eller kultursociologiskt vetenskapsfilosofiskt synsätt Studerar vanligen processer, system och maktförhållanden genom att använda olika typer av textmaterial Stävar efter att dekonstruera mänskliga kunskaps- och handlingsstrukturer, att avslöja olika makt- och dominansförhållanden och de följder de har på samhället samt att därigenom emancipera människor

17 Naturvetenskap (t.ex. medicin) Demografi Hälsoekonomi Empiristisk socialforskning Nationalekonomi Politisk (system)teori (Tocqueville) Maktteori (Weber, Dahl) Policyforskning Maktforskning Positivism (Comte) Strukturfunktionalism (t.ex. Durkheim, Parson) Strukturalism (t.ex. de Saussure) Aktörsforskning Kritisk forskning Sociologi Marxism (Marx) Poststrukturalism (t.ex. Foucault) Hermeneutik (Gadamer, Ricoueur) Kultursociologisk forskning Tolkande forskning Filosofi Kulturteori (t.ex Geertz) Symbolisk interaktionism (t.ex. Mead) Etnografisk forskning

Sammanfattning Svårt att ge någon entydig eller absolut definition av vad vetenskaplig forskning Det finns utomvetenskapliga och inomvetenskapliga

18 Sammanfattning Svårt att ge någon entydig eller absolut definition av vad vetenskaplig forskning Det finns utomvetenskapliga och inomvetenskapliga grundkriterier för kvalitet Forskningen kan följa olika inriktningar med olika regler Som forskare måste vi känna till och kunna använda oss av dessa regler

Relevanta dokument

Forskningens grunder, kvalitetskriterier och inriktningar

Forskningens grunder, kvalitetskriterier och inriktningar Introduktionsföreläsning, Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2018 Några centrala begrepp Problemställning: det