8/28/12. Disposition 28 & 30 augusti 2012

Transkript

1 Disposition 28 & 30 augusti 2012 Vetenskapsteori, forskningsprocess, forskningsdesign och forskningsetik (Föreläsningen utgår från Birgitta Bisholts föreläsning ) Omvårdnadsforskningens teori och metod II (OMGB12) HT / Vetenskapsteori en 30/ Forskningsetik Introduktion till hemtentamen Jan Nilsson, Universitetslektor Vetenskapsteori Kunskapsteori Reflektion och frågeställningar från förra vetenskapsteorikursen? Epistemologi - Kunskapsteori Kunskapsteori handlar om vad man kan nå kunskap om och vad man inte kan nå kunskap om. Strävan efter kunskap Nyfikenhet Överlevnad Belönande Hur samlar man kunskap? Ett barn En vetenskapsman Vetenskap baserad på tradition 1

2 Kunskapsteori Kunskapsteori Karlstad ligger i Sverige (går att verifiera) Karlstad ligger i Norge (går att falsifiera) Gud finns (metafysiskt påstående går ej att falsifierad) Empirisk kunskap: Kunskap om omvärlden genom iakttagelser genom våra sinnen eller förlängda sinnen. Naturvetenskaplig- och beteendevetenskaplig kunskap är genomgående av empirisk art. Logisk kunskap: Är helt oberoende av empirin (data om omvärlden). Den är sann p.g.a. sin egen logik. 1+1=2 Vetenskapsteori Vetenskapsteori - Absoluta sanningar En underavdelning till kunskapsteori Hur vetenskap utförs och den logik som styr forskningen Handlar om grunden för alla ställningstaganden Vetenskapen söker sanningen (hur kunskap bildas) att ta reda på hur det förhåller sig i verkligheten. Vetenskapen går alltid framåt, eller åtminstone förändras den till skillnad från exempelvis religionen som håller absoluta sanningar. Nya fakta läggs till det stora kunskapsbyggandet. Vetenskapens utveckling förutsätter också att gamla åsikter förkastas. Vetenskapen går ständigt framåt vilket innebär att gamla åsikter förkastas. 2

3 Vetenskapsteori - Paradox Hur definieras vetenskap? Om vetenskapen ständigt går framåt, innebär det att vi aldrig kan veta något säkert? Om gårdagens sanningar är dagens osanningar, kan dagens sanningar likaväl vara osanningar i morgon. Som ett förhållningsätt och ett sätt att arbeta. Det vetenskapliga förhållningssättet kännetecknas av: Objektivitet Systematiskt arbetssätt Kritiskt tänkande Det vetenskapliga arbetssättet kan genomföras med följande ansatser: Kvalitativt Kvantitativt Vetenskapliggöra vårdandet Kvalitativ vs kvantitativ ansats Att vetenskapliggöra vårdandet genom utveckling av teorier som beskriver, förklarar och förutsäger vårdandet har varit och är ett led i denna strävan. Omvårdnad skärningspunkten mellan humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen, teorierna anpassas till ett vårdsammanhang. God omvårdnad och forskning inom området förutsätter relevanta kunskaper från olika områden inom natur-, samhälls- och beteendevetenskap samt humaniora. ( Ingen helt entydig skiljelinje mellan kvalitativ och kvantitativ forskning. Kvantitativ metodik innehåller ofta kvalitativa aspekter. Kvalitativa data kan omvandlas till kvantitativa. Enbart Statistiska analyser Kvantitativt inriktad forskning Enbart verbala analyser Kvalitativt inriktad forskning (Patel & Davisson, 1991) 3

4 Kvantitativ ansats Kvalitativ ansats Betonar att den kunskap som erhålls bör vara allmängiltig och inte begränsas till speciella förhållanden. Att undersökningen skall kunna vara reproducerbar, dvs. kunna upprepas av andra forskare. Används för att kunna beräkna, jämföra och verifiera olika fenomen i verkligheten. Ex: Finns det ett samband mellan omvårdnadsdokumentation och patienttillfredsställelse i vården? Strävar efter att beskriva, förstå, förklara samt tolka. Förhållningssättet är förutsättningslöst. Strävar efter en helhetsförståelse av en unik situation. Används för att beskriva olika kvaliteter hos ett fenomen i verkligheten. Ex: Hur upplever människor kontakten med vårdpersonal inom särskilt boende? Paradigm Paradigm Paradigm (gr. Paradeigma, förebild, mönster) är ett normsystem som för tillfället gäller inom ett visst forskningsfält. Förebild eller mönster som styr det kunskapsteoretiska perspektiv som den vetenskapliga forskningen bedrivs utifrån. Att ta ställning till och anlägga ett bestämt perspektiv på sin forskning och kunskapstillväxt. 4

5 Fortsättning Paradigm Två motsatta paradigm Kunskap som framkommer ur forskning är beroende av vilka perspektiv forskaren har. Positivism och Hermeneutik två vetenskapliga förhållningssätt. En forskare är aldrig neutral. Mer eller mindre teoriimpregnerad och påverkad av eget synsätt och vetenskapliga paradigm. Vårdvetenskapens/omvårdnadens paradigm och grundantaganden: Människa, hälsa och välbefinnande, Vårdande, Livssammanhang och miljö. Positivism Hermeneutik Positivismens fader: Auguste Comte ( ) introducerade termen det positivistiska vetenskapsidealet. Comte menade att det gick att generera kunskap som var positiv och utvecklande för mänskligheten. Positivismen: verkligheten är objektiv och den empiriska kunskapen får vi genom våra fem sinnen. Studerar begränsade delar av fenomen. Deduktivt tänkande. Kontroll, objektivitet, precisa mätningar och kvantifiering av data. Från gr. Hermeneuein, tolka, konsten att tolka. Utvecklades som filosofi under 1800-talet genom framförallt Schleiermacher ( ) och W. Dilthey). Den moderna hermeneutiken har sitt ursprung i fenomenologin och utvecklades genom framförallt Heidigger ( ). Meningen är kontextuell nu-situationen och historisk dimension. Dissciplinens målsättning: Söka förklara och förutsäga fenomenet. 5

6 Fortsättning Hermeneutik Hermeneutiska cirkeln Människan konstruerar verkligheten i samspel med omgivningen. Betonar vikten av att se helheten. Forskningsobjekt människors upplevelse och erfarenhet förmedlade genom språk och livsyttringar. Myntades av texttolkaren Friedrich Ast (texttolkare) år En helhet kan inte förstås utan en förståelse av detaljer och detaljer kan inte förstås utan en helhetsförståelse. Induktivt tänkande Disciplinens målsättning: söker förstå och tolka fenomen med utgångspunkt i människans livsvärld. Sammanfattning positivism vs hermeneutik Slutledning Forskningens syfte och den sökta kunskapens karaktär Forskningsobjekt Forskarens förhållningssätt Metodologi Positivismen Bygga upp en teoretisk superstruktur i form och av heltäckande lagbundenheter Observerbara, mätbara företeelser i den fysisktmateriella verkligheten Logiskt, analytiskt och objektivt, forskaren står i en yttre relation till forskningsobjektet Hypotetisk-deduktiv, empirisk prövning av hypoteser Hermeneutiken Förståelse av mänskligt vara Människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar Inlevelse, värdering och subjektivitet, forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet, foskaren är en del av samma verklighet som stydeeras Förståelse, tolkning (Patel & Davisson, 1991) Två olika logiska principer Deduktion: utifrån allmänna principer och befintliga teorier dras slutsatser om enskilda företeelser (från teori till verklighet), från det generella till det enskilda. Induktion: allmänna, generella slutsatser utifrån empiriska fakta. Följer upptäcktens väg, från det enskilda till det generella. 6

7 Slutledning Teorier och modeller TEORI Två olika logiska principer skapande process (abduktion) induktion iakttagelse, experiment deduktion hypotes iakttagelse, experiment DEN OBJEKTIVA VERKLIGHETEN falsifiering Teori: en förklaringsmodell för, eller ett förslag om samband (oftast orsaks-) mellan olika företeelser i tillvaron (K. Björkqvist, 2012). Förklara samband Ställa hypoteser Vara falsifierbar Modeller: Teorier kan ofta formuleras till modeller Teoretiska Faktiska (K Björkqvist, 2012) en en En fråga eller undran: något man stött på i empirin forskning, under VFU, läst i kurslitteraturen, något som diskuteras i undervisningen. Kan exempelvis handla om patienters oro kopplat till ett operativt ingrepp, skillnad hur män och kvinnor bemöts av vårdpersonal vid hjärtsvikt. 7

8 Forskningsområde (, KAU) Hälsa och livskvalitet. Vårdkvalitet och säkerhet. Vårdmiljö och resurser. Problemområde identifieras, när funderingen väckts kopplas det till ett sammanhang vilket utgör ett problemområde. Oro kan kopplas till ett operativt ingrepp. Här gäller det att vända och vrida på problemet för att förstå vad det handlar om. Nu skall problemet avgränsas. Det skall ha en vårdvetenskaplig förankring och relevans för allmänsjuksköterskans verksamhetsområde. Inled litteratursökning: För att förstå problemområdet och för att kunna avgränsa forskningsproblemet måste man ta reda på vad som finns publicerat inom området. Vad finns beskrivet? Forskningsartiklar, rapporter, avhandlingar, faktaböcker och annan relevant litteratur. Problemformuleringen: Den inledande litteratursökningen ligger till grund för den slutgiltiga formuleringen av problemet. Problemformulering är en sammanhängande motiverande text där det framgår vad problemet är, varför det är ett problem samt vilken kunskap som avses skapas. Vad saknas det kunskap om? Varför är studien angelägen att genomföra? 8

9 Syfte: När problemet är formulerat är det dags för den sista avgränsningen, nämligen syftet. I syftet anges vad som avses att göras i forskningsstudien (examensarbetet). Tänkbara termer är att beskriva, belysa, klargöra. Andra är att granska, sammanställa. Syftet är den mest avgränsade delen av tratten. Metod: Här beskrivs vilken metod som väljs, hur den skal användas och urvalsförfarande (hur litteratursökning och urvalsförfarande går till). Noggrann redovisning av urvalsförfarandet (sökprocessen är viktig för att kunna bedöma relevansen av de texter som valts för analys. Datainsamling: Hur ska data samlas in? (Den egentliga litteratursökningen). Det är problemformuleringen och syfte som avgör hur datainsamlingen skal gå till på bästa sätt (vilka typer av texter som kommer att väljas). Dataanalys: Val av dataanalys. Hur kan data analyseras på bästa sätt utifrån vald metod (resultatet i forskningsstudier analyseras). arbetet kan beskrivas som en rörelse från helhet till delar till en ny helhet. : Presenterar utfallet av analysarbetet. et kan struktureras på olika sätt. Vanliga beteckningar är teman och kategorier. Diskussion: I diskussionen knyts forskningsresultatet (examensarbetet) samman. Där ges prov på kritisk reflekterande förmåga och att du kan förhålla dig till något du själv producerat. sfasen: Hur skall resultatet spridas. Publiceras I internationella tidskrifter, exempelvis i Journal of Advanced Nursing, Nurse Education Today osv, rapporter, konferenser, intervjuer osv (för examensarbete kan det presenteras I vårdverksamheten, uppsatsdatabasen DIVA. 9

10 Grundläggande 10