Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar. Mikael Nygård Åbo Akademi"

Gustav Lindqvist
för 7 år sedan
Visningar:

1 Forskningens vetenskapsfilosofiska grunder, grundläggande kvalitetskriterier och forskningsinriktningar Mikael Nygård Åbo Akademi

2 Vetenskaplig forskning kopplas vanligen med processer varigenom vi söker sann, objektiv och nyttig kunskap som leder till framåtskridande Francis Bacon ( ): vetenskapens uppgift är att upprätta människans herravälde över universum Sådana bilder bygger dock på en allmän förståelse av vetenskaplig forskning, och vi behöver en mer ingående och mer mångfacetterad förståelse av vad allt forskning inom socialvetenskapen kan vara för något, hur den kan bedrivas, och hur vi ska bedöma dess kvalitet

3 Problemställning: den grundfråga eller hypotes vi är ute efter att undersöka Begrepp: tankekonstruktioner om världen omkring oss Teori: system av begrepp och hypoteser som bidrar med en systematisk förklaring/förståelse av världen Metod : sätt att samla in, analysera och tolka data/information Vetenskapsfilosofisk grund: system av föreställningar, regler och värderingar som styr den vetenskapliga forskningen, t.ex. hermeneutik, empirism (positivism), rationalism (rational choice) eller kritisk samhällsteori

4 Georg Henrik von Wright: Magi är trolldom och spåkonst. Religion är varken det ena eller det andra. Däremot är vetenskap lite av varje Albert Einstein: We cannot solve problems with the same thinking that created them Sören Halldén: viktigt att forskaren har förmåga till kritisk granskning och metodisk medvetenhet!

5 Hur ser vi på själva den värld vi vill studera? Hur är den beskaffad, existerar den oberoende av människan eller inte? Vilken del av denna är vi intresserade av? (den ontologiska frågan) Vilken typ av kunskap vill vi få fram om denna värld, är vi ute efter förklaringar eller förståelse? (den epistemologiska frågan) Vilka metoder ska vi använda för att för att få fram och analysera denna kunskap? (den metodologiska frågan)

6 Två vetenskapsfilosofiska huvudinriktningar Humanvetenskap/hermeneutik =

7 Kvantitativa och kvalitativa metoder

8 Kvantitativa och kvalitativa metoder, forts.

9 Anders Molander (1993): vetenskaplig kvalitet definieras ofta utomvetenskapligt genom en samling allmänt accepterade kriterier för produktion av kunskap ( common sense -uppfattning om vetenskap) De vanligaste common sense -kriterierna på vetenskaplig kvalitet: sanning, relevans (meningsfullhet) samt tillförlitlighet/trovärdighet (reliabilitet) Dessa är viktiga, men vi behöver samtidigt gå bortom dessa för att förstå den socialvetenskapliga forskningens mångfald och hur vi ska förhålla oss till frågor om kvalitet (s.k. inomvetenskapliga kvalitetskriterier)

10 Korrespondensdefinitionen: det som är överensstämmande med verkligheten är sant Koherensdefinitionen: det som stämmer överens med andra, rådande uppfattningar om förhållandet, är sant Pragmatiska definitionen: det som fungerar och som är användbart (nyttigt) är sant

11 Forskningen bör bygga på det vi vet från förr och helst utöka eller förändra denna kunskap Resultaten av forskningen bör vara sanna och baserade på ärliga, genomskinliga och kontrollerbara åtgärder Forskningen ska basera sig på ett systematiskt urval av information (data) som är representativt för de vi vill uttala oss om Forskningen bygger på metodiskt relevanta (valida) ställningstaganden som ger tillförlitlig/trovärdig (reliabel) information

12 Det socialvetenskapliga forskarsamfundet utgörs av många olika kunskaps- och vetenskapsgemenskaper med intresse av att markera sitt revir och skydda det från andra gemenskaper Dessa gemenskaper använder olika inomvetenskapliga sätt att markera dessa gränser: Olika sätt att avgränsa en vetenskap: En viss utbildning krävs (t.ex. viss typ av doktorsexamen) Institutionella ramar (universitet, finansiering) Vetenskapliga diskurser (sätt att tala, definiera och tänka) Olika förebilder, ideal, skräckexempel Regler för vetenskaplig kommunikation (t.ex. hur ska en vetenskaplig artikel inom området skrivas?)

13 Forskningen handlar om socialpolitiskt relevanta fenomen (bör koppla till mänskligt välbefinnande) Bör finnas en begreppslig och teoretisk grund på vilken forskningen grundar sig och vilken den förväntas utveckla Vetenskapsfilosofisk pluralism och öppenhet ( sätt hästen för vagnen, inte efter ) Teoretiskt och metodologiskt betonas pragmatism och innovativitet (nytänkande) Vetenskaplig akribi (noggrannhet) som möjliggör genomskinlighet, källkritik och efterhandskontroll Källhänvisningar och referenslistor enligt APA

14 Socialpolitik är egentligen en ganska pragmatiskt inriktad och har därtill länge varit en teoritunn disciplin. Det har t.ex. inte alltid setts som nödvändigt att förstå ett socialt problem för att göra något åt det, t.ex. fattigdom Det finns en rad olika forskningsinriktningar med olika teoretiska och metodologiska utgångspunkter Mycket förenklat kan vi kanske skilja mellan: a) en kvantitativ/empiristisk, b) en tolkande och c) en kritisk forskningsinriktning

15 Bygger på en positivistisk, empiristisk vetenskapssyn med hög grad av reduktionism ( variabel-inriktad ) samt höga krav på objektivitet och tillförlighet Studerar oftast fenomen på individnivå med hjälp av (stora) kvantitativa data som analyseras statistiskt men kan även studera makrofenomen (såsom socialpolitiska system eller policyförändringar) Oftast används någon form av komparativ ansats, med vilken man i första hand söker fastställa mönster, lagbundenheter, kausalsamband och att därigenom förklara ett fenomen

16 Bygger på ett humanvetenskapligt, hermeneutiskt, vetenskapsfilosofiskt synsätt med höga krav på subjektivitet, holism samt trovärdighet Studerar främst fenomen på individnivå och gruppnivå med hjälp av textmaterial eller andra mänskliga uttryck (bilder, musik etc.) Strävar efter att förstå de fenomen, människor, handlingar eller system som undersöks. Ibland strävar man efter att fastställa kausalsamband och ibland används även jämförelser

17 Bygger vanligen på ett kritiskt, poststrukturalistiskt, eller kultursociologiskt vetenskapsfilosofiskt synsätt Studerar vanligen processer, system och maktförhållanden genom att använda olika typer av textmaterial Stävar efter att dekonstruera mänskliga kunskaps- och handlingsstrukturer, att avslöja olika makt- och dominansförhållanden och de följder de har på samhället samt att därigenom emancipera människor

18 Naturvetenskap (t.ex. medicin) Demografi Hälsoekonomi Empiristisk socialforskning Nationalekonomi Politisk (system)teori (Tocqueville) Maktteori (Weber, Dahl) Policyforskning Maktforskning Positivism (Comte) Strukturfunktionalism (t.ex. Durkheim, Parson) Strukturalism (t.ex. de Saussure) Aktörsforskning Kritisk forskning Sociologi Marxism (Marx) Poststrukturalism (t.ex. Foucault) Hermeneutik (Gadamer, Ricoueur) Kultursociologisk forskning Tolkande forskning Filosofi Kulturteori (t.ex Geertz) Symbolisk interaktionism (t.ex. Mead) Etnografisk forskning

19 Svårt att ge någon entydig eller absolut definition av socialvetenskaplig forskning Det finns dock vissa utomvetenskapliga och inomvetenskapliga grundkriterier för kvalitet Som forskare måste vi känna till och kunna använda oss av dessa regler för att kunna skapa kvalitativt högstående forskning

Relevanta dokument

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier

Forskningens grunder, inriktningar och grundläggande kvalitetskriterier Introduktionsföreläsning i kursen Fördjupad forskningsmetodik, allmän del, 5 sp Mikael Nygård, våren 2017 Några centrala grundbegrepp