Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

Transkript

1 Förklaringar i samhällsvetenskaper och humaniora.

2 Kursschema, Vetenskapsteori, , må Introduktion Vetenskap som hypotesprövning Vetenskapliga förklaringar I Vetenskapliga förklaringar II. Begripa Tolkning och förståelse (hermeneutik) Vetenskapens utveckling Vetenskap och verklighet Tent 9-12

3 I dag: repetition räcker det med DN-förklaringar? handlingsförklaringar (ändamålsförklaringar) Vad är grundläggande, individ eller samhälle? metodologisk individualism vs. metodologisk kollektivism filosofiskt: vad kommer före, individ eller samhälle?

4 Grundtanken i DN-modellen: Vi förklarar genom att inordna det som skall förklaras under en allmän lag (naturlag). Detta gäller att visa att fenomenet som skall förklaras kan härledas ur lagen (tillsammans med en beskrivning av situationen). Naturlagar är ofta kausallagar och har då formen Alltid: Om X inträffar så inträffar Y.

5 Kan DN-modellen tillämpas inom samhällsvetenskaper och humaniora?

6 Ex: Hur uppkom första världskriget? wikipedias förklaring: Hur skulle de allmänna lagarna här se ut? Mordet på ärkehertig Franz Ferdinand av Österrike, arvtagare till tronen i Österrike-Ungern den 28 juni 1914, ses som den omedelbara utlösande faktorn av kriget. Långsiktiga orsaker, såsom stormakternas imperialistiska utrikespolitik i Europa, till exempel det tyska riket, österrikisk-ungerska imperiet, osmanska riket, ryska imperiet, brittiska imperiet, Frankrike och Italien spelade en stor roll.

7 Behovet av andra förklaringsmodeller än DN: Allmänna lagar kan vara omöjliga att formulera. I vardagliga sammanhang används också andra typer av förklaringar.

8 Handlingsförklaringar tycks t.ex. inte följa DNmodellen: Ex: Varför går studerande på den här kursen i vetenskapfilosofi? Försök förklara detta så noggrant som möjligt!

9 målsättning: uppfattning: handling: A går på kursen i vetenskapsfilosofi

10 Handlingsförklaringar: (rationell handling) A vill uppnå målet M A tror att bästa sättet att uppnå M är att utföra handlingen H A utför handlingen H Handlingsförklaringar har ofta uppfattats som grundläggande för samhällsvetenskaper och humaniora.

11 Vad är grundläggande, individen eller samhället? frågan om vilken nivå vi tar som grundläggande då vi förklarar sociala fenomen eller historiska skeenden. sociala fenomen: ex. organisationer, företag, skolor och universitet, marknaden, mm. jfr. fysiska fenomen: materia, ljus, ljud, mm.

12 metodologisk individualism metodologisk kollektivism sociala fenomen skall förklaras utgående från individbegrepp. sociala fenomen skall förklaras utifrån strukturbegrepp. även individers handlingar, attityder, mm. skall ges en social förklaring. individbegrepp: handling, påstående, attityd, uppfattning, mm. strukturbegrepp: byråkrati, klass, institution, kultur, mm.

13 Ex: Varför är universiteten så byråkratiska? individualistisk förklaring kollektivistisk förklaring universitetet är byråkratisk t eftersom där jobbar individer som tänker och handlar byråkratiskt. universitetet är ett unikt socialt fenomen där byråkratin sitter i strukturen. Arbetstagarna intar speciella positioner som också bestämmer hur de tänker.

14 reduktionism: : ett fenomen är inte kvalitativt mer än summan av delarna. (motsats holism). holism: ett fenomen kan vara kvalitativt mer än summan av delarna. emergens: uppkomsten av egenskaper hos helheten som inte kan förklaras utgående från delarnas (sammantagna) egenskaper. Vilken typ av synsätt företräder metodologisk individualism? svar: metodologisk individualism är ett reduktionistiskt synsätt.

15 Reduktionistiskt tänkande i vetenskapen: sociologi biologi kemi fysik

16 På vilket sätt kunde samhället komma före individen? Vad kunde man mena med detta? Förslag: Vi är ingenting utöver våra sociala roller. Våra värderingar är sociala till sin natur. Flera av våra handlingar har mening bara i en social kontext.