Är kunskap = vetenskap?

Transkript

1 Är kunskap = vetenskap? Peter Hassmén Institutionen för psykologi, Umeå universitet & Umeå centrum för idrottsvetenskap Metodlära + Vetenskapligt skrivande Epistemologi (fr. grekiskans Episteme = kunskap och Logos = lära) Behandlar frågor om mänsklig kunskap. n söker svaren på vad kunskap är. Skapar möjlighet att rationellt söka kunskap. n är normativ. ns fyra stora frågor: 1. Kunskapens natur Vad innebär det att veta, att ha kunskap? 2. Kunskapens omfång Vad, om något, är det möjligt att ha kunskap om? 3. Kunskapens säkerhet Finns det en säker grund för kunskapen? 4. Kunskapens källor Varifrån får vi vår kunskap? 2. Kunskapens omfång Kan vi besitta kunskap om: Den materiella världen? Andras medvetande? Framtiden? Abstrakta begrepp? Processer/händelser? Praktiska/tysta färdigheter? Peter Hassmén 1

2 2. Kunskapens omfång Global skepticism: Vi kan inte nå någon kunskap alls. Lokal skepticism: Det finns viss kunskap vi aldrig kan få. Säker kunskap? Sannolik kunskap? Ingen kunskap? (100%?) (forskare!) (framtiden?) 3. Kunskapens säkerhet Allt som används för att rättfärdiga en trosföreställning måste ges stöd av något som redan är rättfärdigat. Finns det då en säker grund för kunskap? Fundamentism Empirism Rationalism Koherentism 4. Kunskapens källor Kunskapskällan, och även rättfärdigandet, är ofta relaterat till våra sinnen, speciellt seendet. Det rena seendet 1. Det krävs en synupplevelse. 2. Det krävs att objektet existerar. 3. Det krävs en kausal länk mellan synupplevelse och objekt (det är objektet som orsakat synupplevelsen). 4. Kunskapens källor Det begreppsliga (epistemiska) seendet Det räcker inte med att se ett föremål, man måste också veta vad det är man ser (identifikation genom begreppsapplicerande). 4. Det krävs en trosföreställning om objektet. 5. Det krävs att trosföreställning grundar sig på synupplevelsen. 6. Det krävs att trosföreställningen om vad som ses är sann. : disciplin specialiserad på att analysera vad vetenskap och vetenskapligt arbete är. Utifrån frågan om vad vetenskaplig kunskap är, skapas teorier om vad vetenskap är. Teorier om vad vetenskap är ligger till grund för tillvägagångssätt metoder för att producera ny kunskap (dvs. metodteori). Den normativa vetenskapsteorin anger allmänna normer för hur teorier ska formuleras, hur de ges stöd, och för hur de används. Peter Hassmén 2

3 Vetenskapligt Empiriskt arbete: Testbart och Replikerbart Logiskt och Rationellt Noggrant och Systematiskt Transparens (genomskinlighet) Granskningsbarhet Kritisk (-analytiskt, -reflexivt) Självkorrigerande och Progressivt Preliminärt och Sanningssökande Positivism Positivism (August Comte) är ett allmänbegrepp vars avgränsning det inte råder enighet kring. Positivism: där vetenskaplig kunskap utgörs av teorier, vilka innehåller termer som refererar till mätbara företeelser och satser som anger relationer mellan dessa företeelser. Vidare är det viktigaste sättet att nå kunskap om verkligheten att observera den, antingen i naturliga situationer eller genom experiment (Hartman). Positivism Modeller En modell är mera tentativ (preliminär) och outvecklad än en teori; en förenklad bild av den del av verkligheten som teorin handlar om. Hypoteser Existenssatser och relationssatser under prövning; antaganden (återkommer under metodteorin). Positivism Vetenskapliga teoriers rättfärdiganden Rättfärdigande av existenssatser: Genom observation Reliabilitet och validitet krav på Genom teoretiskt resonemang vetenskapliga observationer. Vi har rätt att anta att något existerar om existensantagandet förklarar något observerbart som annars inte skulle kunna förklaras (t.ex. minnen). Hermeneutik Hermeneutik: förståelse- eller tolkningslära. Ordet hermeneutik är av grekiskt ursprung och stammar från verbet hermeneuein som tros ha haft tre huvudbetydelser: att uttrycka, att utlägga och att översätta. Det finns olika uppfattningar inom hermeneutiken om vad de centrala begreppen förståelse och tolkning innebär, liksom vad som kan tolkas. Peter Hassmén 3

4 Vad är? Metod: ordet kommer från de grekiska orden meta och hodos, som betyder efter respektive väg. Metod betyder alltså den väg eller de vägar som beräknas leda till en bestämd plats. : Allmänna regler/principer för hur vetenskapliga undersökningar skall genomföras utifrån ett vetenskapsideal. Kopplar sålunda samman vetenskapsteorin med metodläran. Kvantitativ metodteori utgår främst från det positivistiska vetenskapsidealet. Kvalitativ metodteori utgår främst från det hermeneutiska vetenskapsidealet. Oftast accepteras distinktionen mellan den kvalitativa och kvantitativa forskningsansatsen, trots att den kan vara problematisk. Många menar att distinktionen är olycklig, speciellt om kategorierna sätts i ett motsatsförhållande till varandra, andra menar att det ändå finns en poäng i att göra den. Positivistiskt vetenskapsideal styr i stort metoderna. Metoderna är ofta mer formaliserade och standardiserade. Metodologin är den hypotetisk-deduktiva; empirisk prövning av hypoteser. Utgångspunkten för kvantitativa metoder är att det som studeras skall göras mätbart och kvantitativa undersökningar karakteriseras av att numeriska relationer mellan mätbara egenskaper studeras. De begrepp som studeras empiriskt måste operationaliseras för att kunna användas vetenskapligt. Måste ha korrekta, pålitliga, användbara och tydliga definitioner av begrepp. Forskaren är en distanserad observatör och/eller analytiker i en åskådarroll, som eventuellt kan kompletteras med en aktörsroll som distanserad manipulatör. Forskningshypoteser säger att det finns en relation mellan variablerna medan nollhypoteser säger att det inte finns. Forskaren kan försöka verifiera forskningshypotesen (induktivt och svagt stöd). Forskaren kan försöka falsifiera forskningshypotesen (definitivt och starkt stöd). Orsakshypoteser uttrycker orsakssamband (kausalitet) medan korrelationshypoteser uttrycker att det finns en samvariation, en samtidighet i variationen. Orsakshypoteser kräver starkare argument. Peter Hassmén 4

5 Exempel: Fråga: Hypotes: Är det så att individens självkänsla, attributionsstil och positiva eller negativa livsinställning påverkar motivationen för idrottsprestationer? Individens självkänsla, attributionsstil samt positiva eller negativa livsinställning är korrelerat med individens motivation för idrottsprestationer. Exempel 1 Hur kan vi formulera om meningen nedan så att det blir en vetenskaplig hypotes? Ange vilka begrepp som bör definieras. Hur skulle du operationalisera begreppen? Blir man frisk av att träna? Glöm ej att definiera de centrala begreppen; använd etablerade eller skapa egna! Exempel 2 Hermeneutiskt vetenskapsideal styr i stort metoderna. Hur kan vi formulera om meningen nedan så att det blir en vetenskaplig hypotes? Ange vilka begrepp som bör definieras. Hur skulle du operationalisera begreppen? Är bra ledare mer omtyckta? Utgångspunkten för kvalitativa metoder är att man genom tolkning vill nå förståelse för mänskligt vara. Alltså förstå hur människor föreställer sig världen, vilken mening de ger olika företeelser i världen och på vilket sätt de tillskriver sin tillvaro mening. Man vill nå förståelse för livsvärlden hos en individ eller en grupp av individer. Metoderna ger ofta (felaktigt) intrycket av att vara mindre formaliserade och strukturerade. Utmärkande är dock ofta en lägre grad av standardisering. Metodologin är generellt att genom tolkning nå förståelse, och hur tolkningen går till finns det allmänna regler för. Undersökningarna kan ha mycket olika karaktär, där vi har olika, mer specifika regler för hur tolkningen ska göras. Kvalitativ metod kan ses som ett samlingsbegrepp för tillvägagångssätt som i olika utsträckning kombinerar olika tekniker: direkt observation deltagande observation informant- och respondentintervjuer analys av källor teoretisk analys Forskaren deltar i en dubbelriktad kommunikationssituation, och kombinerar ofta rollerna aktör och observatör som aktionsforskare. Peter Hassmén 5

6 Radnitzky har utifrån den hermeneutiska spiralen ställt upp sju principer för tolkning (från bla Kruuse, 1998): 1. Tolkningar av delarna är beroende av helheten. 2. Tolkningar av delarna inverkar på förståelsen av helheten. Regel: Kryssa mellan helhetens och delarnas innebörd. 3. Tolkning kräver kunskap om ämnet. 4. Intervjuerna bör förstås omedelbart. 5. Det finns inga förutsättningslösa tolkningar. 6. Tolkningar kräver kreativitet. Regel: Skilj på det som berättats och själva meningen med det. 7. Tolkningarna avslutas när en uppnått en god gestalt, det vill säga en tolkning med ett förnuftigt inre sammanhang och utan självmotsägelser; när enskilda teman bildar en konsistent helhet. Regel: Sök en tolkning som är maximalt god Regel: En text måste förstås inifrån sig själv. Möjligt skilja på tre tolkningsnivåer (kan överlappa varandra): 1. Självförståelse: tolkningen görs genom att försöka leva sig in i den intervjuades situation. 2. Common sense-tolkningar: tolkningar som går utöver det som den intervjuade själv anser om ett ämne, men dessa tolkningar kräver ingen särskild teoretisk kunskap. 3. Teoretiska tolkningar: förutsätter en tolkning utifrån en given teori, och i vissa fall går denna tolkning längre än de två ovannämnda. Fråga 1: Går det att skilja på data och tolkning? Fråga 2: Hur vet vi att en tolkningsprocess är korrekt? Fråga 3: Hur vet vi att vår förståelse är korrekt? Peter Hassmén 6