On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1."

Martin Sundberg
för 7 år sedan
Visningar:

1 PM från Jan Willner Statsvetenskap D momentet vetenskapsteori VT 2008 I planeringen syftar GG till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar, i vilken skall läsas samtliga kapitel utom det sista. Ni har tillgång till instuderingsfrågor. De är i huvudsak avsedda som lässtöd; de kan ses som anvisningar om vad som bör vara uppfattat före seminarierna. Kursarbetet redovisas genom ett förberett deltagande i seminariediskussioner (som följaktligen är obligatoriska) och genom två inlämningsuppgifter. Frånvaro kompenseras vid högst två frånvarotillfällen genom att de instuderingsfrågor som hör till de kapitel som enligt detta schema tagits upp ges koncentrerade skriftliga svar och lämnas in till läraren. Vid mer omfattande frånvaro ges direktiv av kursansvarig (Per Jansson). Momentschema: On 23/ D26 Må 28/ A32 Vetenskapsbegrppet, vetenskapsteori, inledning hypotetisk-deduktiv metod. Obs behov av snabb start härifrån eftersom en hel del skall vara gjort till den 30/1. Hypotesprövning (Läst GG 2). Med särskild uppgift att fundera över följande uppgift: Durkheims studier på självmord beskrivs i kursboken utan det teoretiska grepp som användes om Semmelweis (t.ex. falsifiering, ad hoc- och hjälphypotes). Beskriv Durkheims väg fram till sin färdiga teori på detta abstrakta sätt och karaktärisera Gilje/Grimens kritiska kommentarer på ett likartat sätt! On 30/ D26 Positivism och kritisk rationalism (Läst GG 3, 4 och 5) Inlämning uppgift 1. On 6/ D34 On 13/ A36 Forskning och värde, bl.a. forskningsetik GG 10 med hjälp av diskussion från inlämningsuppgifter. Inlämning uppgift 2 - Förklaringar och ontologiska utgångspunkter (Läst GG 6 och 8 i synnerhet det som kompletterar inlämningsuppgiften från veckan innan.) To 20/ A32 Rationalitet och tolkning (Läst GG 7 och 9) Inlämningsuppgifterna skrivs som reflektion över bokens stoff innan detta behandlas på seminariet. Syftet med detta är att diskussion snabbt skall kunna föras mot fördjupning. Ett lämpligt format på ditt svar är ¾ maskinskriven sida per inlämningsuppgift. Citat ur kursbok bör användas ytterst sparsamt. Uppgift 1 är en övning som syftar till att i egna ord uttrycka några för samhällsvetenskap viktiga distinktioner. Inlämningsuppgifterna: 1. Hur ser en nyanserad men sammanfattande beskrivning av Webers krav på objektivitet ut? 2. alt a) Varför är det rimligt att en statsvetare arbetar med flera slag av förklaringsstrategier? alt b) Hur motiverar du för egen del ett ställningstagande mellan metodisk individualism kollektivism? JW JW = Jan Willner, tel , jan.willner@liu.se eller

2 Frågor till Gilje, Grimen Samhällsvetenskapernas förutsättningar I1 Vad utgör enligt Gilje och Grimen ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv? Hur rimliga kan deras förhoppningar om nyttiga konsekvenser av vetenskapsfilosofi vara? I2 Vad kännetecknar och skiljer normativ respektive deskriptiv vetenskapsteori? II1 Hur förhåller sig hypoteser respektive observationssatser till våra förkunskaper? II2 Hur ser något av Semmelweis falsifierande försök ut när det beskrivs med Modus Tollens-matrisen? II3 Vad är en hjälphypotes, och hur komplicerar ett beaktande av den utnyttjandet av MTmatrisen? II4 Vilken asymmetri finns mellan bevis och motbevis? II5 Vad är det för slag av överväganden som får Durkheim att formulera flera förklaringshypoteser för självmord? II6 Vilka är de principiella dragen i Gilje och Grimens kritiska kommentarer till Durkheims analyser? III1 Vilket är förhållandet mellan positivism och filosofi? I synnerhet: Vad motiverar positivismens koncentration till vetenskapsfilosofi? III2 Vad innebär positivismens meningsfullhetskriterium, särskilt såsom avgränsande kognitiv meningsfullhet? (Hur kan saken uttryckas med hjälp av distinktionen analytisk/syntetisk?) III3 Hur kan verifierbarhetskravet preciseras? III4 Vilka praktiska konsekvenser verkar följa ur idealet om enhetsvetenskap? III5 Hur är holism och koherensteori i konflikt med klassisk positivism? IV1 Vilket syfte tjänar Poppers falsifikationskriterium och genom vilka överväganden får det för detta syfte ersätta verifikationskriterier? IV2 Vilka förutsättningar är enligt Popper inbyggda i de observationer på vilka teorier grundas? IV3 Hur uppfattar Popper tanken om vetenskapliga framsteg? IV4 Med vilka argument vänder sig Popper mot positivismens ideal om enhetsvetenskap och ser samhällsvetenskaper som ett egenartat område?

3 IV5 Vilken är vitsen med Lakatos sätt att fokusera forskningsprogram i stället för enskilda teorier? V1 Vilken art av konflikt i synen på vetenskapens utveckling råder mellan positivism och kritisk rationalism, å ena sidan, och synsätt utvecklade inom f a vetenskapshistoria och vetenskapssociologi, å den andra sidan? V2 Hur sägs ett vetenskapligt paradigm fungera och vilka komponenter kan särskiljas i det? V3 Vad karaktäriserar forskning bedriven inom ramen för s k normalvetenskap? V4 Vad kännetecknar de förändringar i en vetenskap som Kuhn är bereddd att kalla en revolution? V5 Hur stark är parallellen till statsvetenskap för den diskussion som förs i 5.5? V6 Feyerabends anarkism innebär inte att alla normer för vetenskapande är lika dåliga - vad är det då som är bra och dåligt? VI1 Vad innehåller - benämnt såväl som förklarat - explanans i en orsaksförklaring? VI2 Vad är det som gör det problematiskt att fordra renodlade orsaksförklaringar inom samhällsvetenskap? VI3 Vilka är komponenterna - benämnda såväl som förklarade - i en ändamålsförklaring? VI4 Vilka egenskaper hos ändamålsförklaringen gör att den praktiskt taget alltid är öppen för vidare kritiska frågor? VI5 Varför är det rimligt att föreställa sig att orsaksförklaringar och ändamålsförklaringar måste samspela i samhällsvetenskapliga sammanhang? VI6 Vilken är den logiska strukturen i funktionella förklaringar? VI7 På vilka punkter fokuseras kritiken mot dem som använder funktionella förklaringar i samhällsvetenskapliga sammanhang? VI8 Vad gör att samhällsvetenskapliga resultat sällan har den kraft för förutsägelser som naturvetenskapliga resultat har? VII1 Varför är ett hermeneutiskt perspektiv ofta viktigt i samhällsvetenskap?

4 VII2 Hur kan dubbel hermeneutik betraktas som lösning på ett samhällsvetenskapligt metodproblem? VII3 Vad avses med för-förståelse, och vilka metodiska poänger kan kopplas till uppmärksammande av för-förståelse? VII4 Vilka varierande innebörder i kontextbegreppet återfinns i 7.4? VII5 Vilka tre nivåer av mening är det av särskilt metodiskt intresse att skilja ut? VII6 Vilka kriterier för vad som är en korrekt tolkning tävlar i första hand med varandra, och vilka svårigheter är förbundna med de olika kriterieuppsättningarna? VII7 Vad motiverar en metodologisk tolerans vad gäller tolkningsfrågor? VII8 Hur kastar hermeneutiska perspektiv ljus över det orimliga i att begränsa samhällsvetenskaper till att utnyttja enbart orsaksförklaringar? VIII1 Hur kan skillnaden mellan en förklaring på individualistiska respektive kollektivistiska grunder uttryckas på ett principiellt sätt? VIII2 På vilka olika sätt kan den metodologiske individualisten mena att sociala fakta uppstår ur individuella handlingar? VIII3 Vilka är argumenten för en metodologisk individualism? VIII4 Hur kan kollektivisten sägas ha en från individualiusten avvikande människosyn? VIII5 Vilka är argumenten för en metodologisk kollektivism? (De sägs hänga ihop - och hur bör de ordnas och räknas?) IX1 Vilka åtaganden om rationalitet görs genom den s k barmhärtighetesprincipen ( principle of charity - välvillighetsprincipen och ibland generositetsprincipen ), och hur är den viktig men samtidigt problematisk i samhällsvetenskap? IX2 Vad innebär det perspektivanalytiska angreppssättet och hur kan det komma i konflikt med barmhärtighetesprincipen? IX3 Vad säger den klassiska teorin om rationella val, och vilka förutsättningar kan betraktas som inbyggda i den?

5 IX4 Hur ställer utgångspunkter i ändamålsrationalitet respektive värderationalitet olika krav på den som förklarar beteenden? (IX5 Hur starka är argumenten för relativism beträffande rationalitet?) X1 Vad innebär Webers tes att den västerländska vetenskapen är en avmystifiering av världen? X2 Vilka preciseringar av vetenskaplig värdefrihet är centrala, och vilka av dem uttrycker önskvärda krav på vetenskapande? X3 Vilka värde-relaterade inslag i vetenskapande är, i synnerhet om man följer Weber, ofrånkomliga? X4 Vilka är, närmare bestämda, enligt Merton de grundläggande normer som är institutionaliserade i forskarsamhället? X5 Vilka slag av kritik har riktats mot Mertons tes? X6 Vilka är de slag av problem som påkallat uppkomsten av forskningsetiska råd?

Relevanta dokument

Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5

1 Instuderingsfrågor till Johanssons bok Introduktion till vetenskapsteorin Kursen i Vetenskapsteori, Psykologprogrammet, T5 Observera: Det är inte obligatoriskt att besvara eller ens att läsa dessa instuderingsfrågor.