Teori, 9 hp, Sociologi II

Transkript

1 STOCKHOLMS UNIVERSITET Sociologiska institutionen Teori, 9 hp, Sociologi II Kursbeskrivning VT 2009 Denna delkurs ger en fördjupad presentation av de teoretiska perspektiv som behandlas på grundkursen i sociologi, med tyngdpunkt på klassisk och modern, väletablerad teori. Undervisningen sker dels i form av föreläsningar kring sociologer som har haft stor betydelse för ämnets utveckling, dels i form av seminarier då det ges tillfälle att diskutera dessa. Examinationen sker genom individuell hemtenta. En salskrivning anordnas under terminen och sedan med regelbundna mellanrum. Mer aktuell information, så som t ex föreläsningarnas OH eller power point presentationer, kommer att finnas på kursens Mondo-plats ( Där kommer även kursens hemtenta att läggas ut. Delkursens lärandemål Kunskaper och förståelse Efter genomgången kurs skall studenten kunna redogöra för innebörden av centrala sociologiska begrepp, teorier och perspektiv kunna redogöra för sociologiska teoriers grundläggande vetenskapsfilosofiska förutsättningar kunna redogöra för sociologiska teoriers grundläggande antaganden, konsistens och domän kunna jämföra olika sociologiska teorier och begrepp Färdigheter och kompetenser Efter genomgången kurs skall den studerande kunna applicera sociologiska begrepp och teorier för att förstå och förklara sociala fenomen. Värderingar och förhållningssätt Efter genomgången kurs skall den studerande visa öppenhet mot olika sociologiska teoriers utgångspunkter och idéer. 1

2 Undervisning Föreläsningar Datum och tid Innehåll Lärare Sal Litteratur 1 Tis 20/ Introduktion Sundberg B3 PM kap 1 Tors 22/ Marx le Grand B3 Marx i K1, om Marx i BEM, kap 4 i PM Tis 27/ Weber le Grand B3 MW, om Weber i BEM, kap 8 i PM Tors 29/ Durkheim Haglunds B3 Durkheim i K1, om Durkheim i BEM Tis 3/ Simmel Florén B3 Simmel i K2 Tors 5/ Smith & Martineau Magdalenic B3 Martineau i K2, kap 7 i PM, Smith Tis 10/ Goffman Haglunds B3 EG, kap 5 i PM Tors 12/ Habermas Sundberg B3 Habermas i K2, kap 9 i PM Tis 17/ Bourdieu Florén B3 Bourdieu i K2, kap 11 i PM Tors 19/ Avrundning & tentautdelning Sundberg B307 All Seminarier Seminarierna ger möjlighet att fördjupa dig i delar av litteraturen. Avsikten är att du ska utnyttja dessa tillfällen för att ventilera din egen läsning av litteraturen genom diskussion och utbyte av olika tolkningar och synpunkter, snarare än att seminarieläraren ska hålla en upprepad, förkortad föreläsning eller frågestund. (Självklart kan frågor besvaras, men syftet är att du och dina studiekamrater ska diskutera själva.) För att seminarierna ska bli så givande som möjligt är det därför mycket viktigt att du har läst litteraturen som hör till varje seminarietillfälle (se föreläsning om motsvarande teoretiker). Din egen förberedelse inför och ditt engagemang i seminarierna är helt avgörande för diskussionernas innehåll och kvalitet! Seminarierna är obligatoriska. Vid frånvaro ska två kompletteringsfrågor besvaras (minst 1 sida, 1,5 radavstånd, 12 punkt). Dessa frågor är kursiverade i listan över instuderingsfrågor. Om du exempelvis inte kan gå på seminariet om Durkheim och Simmel är det alltså den kursiverade frågan under Durkheim respektive Simmel som du ska lämna in till läraren som har hand om just det seminariet, helst så snart som möjligt men allra senast i samband med hemtentan. Kompletteringen för sista seminariet lämnas in senast i samband med tentan. 1 Se litteraturlistan för att se vad beteckningarna står för. 2

3 Grupp 1 Datum och tid Innehåll Lärare Sal Ons 28/ Marx och Weber le Grand B315 Ons 4/ Ons 11/ Ons 18/ Durkheim och Simmel Smith, Martineau och Goffman Habermas och Bourdieu Haglunds Magdalenic Florén D207 D215 E319 Grupp 2 Datum och tid Innehåll Lärare Sal Ons 28/ Marx och Weber le Grand B419 Ons 4/ Ons 11/ Ons 18/ Durkheim och Simmel Smith, Martineau och Goffman Habermas och Bourdieu Haglunds Magdalenic Florén D207 B413 D215 Examination Delkursen tenteras genom en individuell hemtenta. Omtentor sker i form av salskrivningar. 19/2 kl. 15:00 Hemtentan läggs ut på Mondo. Hemtentan delas också ut på föreläsningen som hålls 19/2 kl /2 kl. 10:00 Inlämning av tentasvar till Studentexpeditionen. Vid sjukdom e d som gör att hemtentan inte kan lämnas in i tid ska kursansvarig kontaktas så fort som möjligt. Läkarintyg ska visas vid inlämning av tentan. Observera att hemtentor som utan godtagbar anledning kommer in för sent inte rättas, istället hänvisas till salskrivningen. Tid och lokal för salskrivning meddelas senare, men preliminärt kommer omtenta att ske 25/4. Betygskriterier A = Utmärkt. För att erhålla betyget krävs att kursdeltagaren på ett klart och tydligt sätt kan redogöra för innehållet i kurslitteraturen samt analysera och jämföra innehållet i begrepp och teorier, deras antaganden och förutsättningar. Kursdeltagaren ska också ge övertygande argumentation för sina tolkningar och ståndpunkter samt på ett självständigt sätt använda sociologiska teorier i egna analyser av sociala fenomen. B = Mycket bra. För att erhålla betyget krävs att kursdeltagaren på ett klart och tydligt sätt kan redogöra för innehållet i kurslitteraturen samt analysera och jämföra innehållet i begrepp och teorier, deras antaganden och förutsättningar. Kursdeltagaren ska också argumentera för sina tolkningar och ståndpunkter samt på ett relativt självständigt sätt använda sociologiska teorier i egna analyser av sociala fenomen. 3

4 C = Bra. För att erhålla betyget krävs att kursdeltagaren på ett relativt klart och tydligt sätt kan redogöra för innehållet i kurslitteraturen, analysera och jämföra innehållet i begrepp och teorier samt analysera deras antaganden och förutsättningar. Kursdeltagaren ska också kunna ge argument för sina tolkningar och ståndpunkter samt på ett relativt självständigt sätt använda sociologiska teorier i egna analyser av sociala fenomen. D = Tillfredsställande. För att erhålla betyget krävs att kursdeltagaren kan ge en någorlunda god redogörelse för innehållet i kurslitteraturen, jämföra och någorlunda kunna analysera innehållet i begrepp och teorier samt kunna redogöra för deras antaganden och förutsättningar. Kursdeltagaren ska också kunna använda sociologiska teorier i egna analyser av sociala fenomen. E = Tillräckligt. För att erhålla betyget krävs att kursdeltagaren kan ge en någorlunda god redogörelse för innehållet i kurslitteraturen, jämföra innehållet i begrepp och teorier, känna till deras antaganden och förutsättningar, samt applicera sociologiska teorier i egna analyser av sociala fenomen. Fx = Otillräckligt. För att erhålla betyget krävs att kursdeltagaren kan i viss mån kan redogöra för innehållet i kurslitteraturen samt göra försök till att applicera sociologiska teorier i egna analyser av sociala fenomen. F = Helt Otillräckligt. Studerande som fått betyget Fx eller F på ett prov har rätt att genomgå ytterligare prov (så länge kursen ges) för att uppnå lägst betyget E. Studerande som fått lägst betyget E på prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma betyg på provet. Framställan ska göras till studierektor. Litteratur Boglind, A., Eliasson, S., Månson, P. (2005) Kapital, rationalitet och social sammanhållning 5:e reviderade upplagan. (BEM) Goffman, E. (2005) Jaget och maskerna. Nordstedts. (EG) Månson, P.(red) (2007) Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker. Nordstedts. (kap 1, 4-5, 7-9, 11) (PM) Weber, M. (1978) Den protestantiska etiken och kapitalismens anda. Lund: Argos. (s.7-87) (MW) Smith, D. E. (1991) Writing Women's Experience into Social Science, Feminism & Psychology, 1 (2): Kompendium 1 med originaltexter av Marx och Durkheim. (K1) Kompendium 2 med originaltexter av Simmel, Habermas, Bourdieu samt textbokskapitel om Simmel och Martineau. (K2) 4

5 Artikeln av Smith går att ladda ner från universitetsbibliotekets hemsida Anvisningar om hur detta kan göras kommer att ges på Mondo. Lärare Thomas Florén Elias le Grand Magnus Haglunds Sanja Magdalenic Mikaela Sundberg (kursansvarig, nås lättast via e-post: mottagningstid enligt överenskommelse.) Instuderingsfrågor till kurslitteraturen För att underlätta inläsningen av litteraturen och vad som är viktigast att förstå i denna kan det vara bra att fundera över hur du skulle besvara följande frågor i relation till de teorier de syftar på. Frågorna behöver alltså inte besvaras skriftligt eller lämnas in. I fall du utebliver från ett seminarium är det dock de kursiverade frågorna om de aktuella teoretikerna som ska besvaras skriftligt och lämnas in till läraren som har hand om det seminariet. (Om du exempelvis missar seminariet om Marx och Weber ska du alltså besvara de kursiverade frågorna om Marx och Weber och lämna till Elias.) Observera att andra, mer utförliga frågor kommer att diskuteras på seminarierna. Dessa frågor delas ut i samband med varje seminarium. Marx 1. Enligt Marx finns det fyra aspekter av alienation i det kapitalistiska samhället. Vilka är de? 2. Marx är historisk materialist. Vad innebär det? Redogör för (a) Marx materialism och (b) det historiska i denna materialism. 3. Två av Marx berömda metaforer är dem om bas och överbyggnad. Förklara vad han menar med dessa termer och hur de förhåller sig gentemot varandra. 4. Redogör för de grundläggande dragen i Marx mervärdeslära. Weber 1. Vad är en idealtyp enligt Weber? 2. Redogör för innebörden av Webers fyra idealtyper av socialt handlande. 3. Vad menar Weber med legitim ordning? På vilka sätt kan sociala ordningar få legitimitet? 4. Redogör för grunddragen i den asketiska protestantismens yrkesetik. Hur bidrar den till att förklara uppkomsten av kapitalismen? 5. Redogör för Webers tankar kring rationaliseringstendensen i historien. Durkheim 1. Vad är ett socialt faktum, enligt Durkheim? 2. Vad menar Durkheim när han säger att sociala fakta bör behandlas som ting? 3. Durkheim skriver i "Sociologins metodregler" att sociala fenomen befinner sig "utanför individerna". Vilka argument använder Durkheim sig av som grund för detta påstående? 4. Durkheim identifierar tre olika typer av självmord. Vad kännetecknar var och en av dem? 5. I boken om samhällets arbetsdelning identifierar Durkheim två olika typer av sociala sammanhållning. Vad utmärker respektive sammanhållningtyp? 5

6 6. I Durkheims analys av det religiösa livets elementära former använder han sig av en viktig åtskillnad mellan det sakrala och det profana. Vad utmärker detta begreppspar, och hur fungerar denna åtskillnad i det sociala livet? Simmel 1. Simmel brukar beskrivas som dualist. Vad innebär det? 2. Vad menar Simmel när han talar om att interaktioner kan utkristalliseras till strukturer? 3. Bland annat Simmel har porträtterat den moderna storstadsmänniskan som en individ som söker extrema uttryck. Vad ligger enligt Simmel bakom denna strävan? 4. Redogör för vad Simmel avser med distinktionen form och innehåll, exemplifiera 5. Simmel beskriver i essän Främlingen en idealtypisk karaktär som denna benämner den potentiella vandraren. Vad kännetecknar denna? Martineau och Smith 1) Den feministiska teoriutvecklingen kan delas in i olika faser. Vilka? 2) Vad kännetecknar marxistisk feminism, radikalfeminism och liberal feminism? 3) Vilka idéer är centrala för den feministiska vetenskapskritiken? 4) Vad bör sociologer studera och hur, enligt Harriet Martineaus teoretiska perspektiv? 5) Vilken betydelse har vardagslivet i Dorothy Smiths teori? Goffman 1. Vad menar Goffman med situationsdefinitionen? 2. Vad menar Goffman med personlig front inklusive uppförande/inramning? 3. Vad menar Goffman med team? 4. Vad menar Goffman med främre regionen (inklusive dekorum) respektive bakre regionen? 5. Vad menar Goffman med intrycksstyrning (impression management)? Bourdieu 1. Hur är Bourdieus begrepp fält relaterat till det sociala rummet? 2. Bourdieu menar att hans olika kapitalbegrepp inte är socialt neutrala. Vad menar han med det? 3. Bourdieu var på flera sätt gränsöverskridande. Ge några exempel på det. 4. Vad avser Bourdieu med symboliskt kapital och vad skiljer denna form av kapital från de tre övriga kapitalformerna? Habermas 1. Vad innebär kommunikativt respektive ändamålsrationellt handlande? 2. Vad innebär livsvärlden respektive systemen? 3. Hur ser relationen mellan de två handlingstyperna (fråga 1) och livsvärlden och systemen ut i traditionella respektive moderna samhällen? 4. I det (sen)kapitalistiska samhället, vilket förhållande råder mellan vetenskap och teknik i å ena sidan och politik (och ideologi) å andra sidan? 5. Hur kan Habermas övergripande mål med utvecklingen av sin samhällsteori beskrivas i korthet? 6