Perspektiv och teorier i internationell politik

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Perspektiv och teorier i internationell politik"

Gerd Lindqvist
för 6 år sedan
Visningar:

1 Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den okända terrängen framför oss. Utan dem går vi vilse. Joseph Nye Realismen o Alla stater har nationella intressen som försvaras till varje pris Nyckelbegrepp: makt, stater, krig Starkast vinner Stater har störst makt Anarki präglar internationell politik Varje stat rustar för att de saknar tillit till systemet Fokus på militär styrka Krig förekommer då staters intressen kolliderar Neorealism Stater är de viktigaste aktörerna o Sett ur ett globalt perspektiv o Strukturen av hur stater förhåller sig till varandra Säkerhetsdilemmat o Rustar en stat upp följer andra efter o Upprustningsspiral = ökad risk för krig Maktbalans o Enda sättet att bevara fred mellan stater o Bipolärt system

2 o Finns det bara en stormakt blir systemet/strukturen unipolär. o Osäkert och övergående enligt neorealister FN och övriga aktörer i den internationella politiken är statister i maktspelet mellan länder mot realismen? För stort fokus på stater Bortser från andra aktörer än stater vilka ges för liten makt att handla själva Starka stater leder till maktbalans och fred (kalla kriget, fullt av konflikter, där enskilda stater agerade) Dagens krig är till största delen inomstatliga och ej mellan stater. Terrorism, miljöfrågor och finans- och valutakriser ligger utanför realismens ramar Begrepp Aktör Person eller part som agerar, gör något, deltar Anarki När det inte finns någon styrande eller kontrollerande makt Neo Förstavelse, prefix som betyder ny (ursprungligen från grekiskan) Kalla kriget Kallas den period av spänt politiskt läge som rådde mellan USA och Sovjetunionen mellan 1946 och 1990 Bipolär När något har två poler, två ytterlägen, motsats till unipolär Liberalism Har sitt ursprung och bygger delvis på den politiska ideologin med samma namn. Bildades genom tanken på NF (kollektiv säkerhet) o Råder intresseharmoni i det internationella systemet

3 Nyckelbegrepp: mänskliga rättigheter, demokrati, marknadsekonomi Intresserar sig för grupperna inom en stat snarare än staten i sig Inrikespolitiken påverkar utrikespolitiken, demokratier krigar ej med varandra Samarbete + handel leder kollektiv säkerhet Betonar ömsesidigt beroende (interdependens) Optimistisk människosyn (vill gott och lär av historien, undviker konflikter) Andra aktörer än staten uppmärksammas Internationella aktörer vill samarbeta och öka välfärden Folkrätten påverkar aktörernas agerande konflikter löses fredligt Handel leder till ökad tilltro och fredag Krig uppkommer då aktörer är felkonstruerade mot liberalismen? Tycker för gott om det internationella systemet Övertro på att samarbete leder till fred och välfärd Frihandel är ett sätt att bevara orättvisor Går ej att påverka det anarkistiska systemet så mycket som liberalerna tror Konstruktivismen o Det finns inga naturliga intressen för en stat Staters intressen är konstruerade där ländernas uppfattning om sig själva styr handlandet Identitetsbegreppet handlar om att definiera sin egen stat i förhållande till andra o vi-dom tänkande Normer, idéer, kulter m.m styr staternas handlande Allt är inte konstant utan förändras över tid och i samspelet mellan människor mot konstruktivismen

4 Kritiseras för bristande analyser Blandar ihop den sociala verkligheten med den materiella En del realister och liberaler ser konstruktivismen som en viktig pusselbit till deras perspektiv. Marxism Bygger på Karl Marx idéer Klasskamp mellan kapitalister och proletariat Klasslöst samhälle är målet Internationell klasskamp mellan den rika och fattiga världen Rika länder utnyttjar fattiga Kapitalismen måste bort för att orättvisor ska försvinna Krig och konflikter beror på att kapitalismen försöker vinstmaximera och tvinga på sin struktur Aktörerna i dagens klasskamp i den globaliserade världen består av det kapitalistiska systemet och multinationella företag vs internationella rörelser som motsätter sig systemet Världsekonomin ser helt annorlunda ut idag vilket gör teorin svår att utgå från Svårt att förklara varför det kapitalistiska systemet finns kvar Kapitalistiska stater har lyckat hålla fred mellan varandra Sovjetunionen och Östeuropa Feminism Ursprung ur kvinnorörelsen och feministisk forskning Kön, könsordning, socialt kön och genus är centrala begrepp Könsordning: maktrelationer mellan kvinnor och män Genus: används för att förstå föränderligheten i vad socialt, kulturellt och historiskt innebär att vara kvinna eller man istället för att förklara livsvillkor utifrån biologiskt kön Socialt kön: hur kön konstrueras på socialt och kulturellt sätt genom att vi ger män och kvinnor olika egenskaper

5 I internationella relationer är det viktigt att lyfta fram kvinnor likväl som män Feministiskt perspektiv ser exempelvis till vilken betydelse kvinnor har i krig och konflikter offer eller arbetskraft Inom gerilla och terrorverksamhet har kvinnor en annan roll Kvinnor ses som positivt i fredsbevarande styrkor då de upplevs som mindre provocerande och lättare att få kontakt med Analyserna ser endast till könsaspekten Klass och etnicitet får mindre betydelse än kön/genus Intersektionalitet: etnicitet, klass och kön samverkar och ingen rangordning sker Gröna teorier Ekologiskt perspektiv är grunden Kritiskt förhållningssätt mot rådande föreställningar (se feminism) Fokus på förhållandet mellan människa och miljö Politiska beslut bör analyseras utifrån konsekvenser för miljön Stater agerar kortsiktigt (för att få väljare) vilket leder till att naturen/miljön får lida Miljöproblem är gränsöverskridande och globala och behöver internationella uppgörelser Konflikt mellan nord och syd då nord överutnyttjar resurserna och ser syd som sin soptipp Säkerhetspolitiken bör, enligt detta perspektiv, utgå från miljön (bristande naturtillgångar/ren luft och rent vatten) Hot mot miljön kan leda till konflikter Inrikes och utrikespolitik kan suddas ut med ett ömsesidigt beroende För sakfrågespecifik och får för stor plats i analysen Handlar ytterst om staters självbestämmande och ligger nära realismen

Relevanta dokument

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden