Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja."

Transkript

1 Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers

2 Table of Contents Irans atomenergiprogram... 3 Förklaring... 3 Analys... 4 Förklaring av realismen... 4 Analys... 5 Kritik mot realism

3 Irans atomenergiprogram Förklaring Iran har sedan långt ett atomenergiprogram som enligt Iran själva enbart har ett civilt syfte, det vill säga elproduktion. Det är dock en allmän uppfattning i världen om att det verkliga syftet är att producera kärnvapen, en uppfattning som under 2011 dessutom stärktes efter en rapport från IAEA i ämnet, där man bland annat uttrycker stark oro för möjliga militära dimensioner i Irankärnkraftsprogram. 1 Frågan ligger högt upp i den internationella politikens dagordning och är ständigt aktuell, vilket inte minst visas av att IAEAs generaldirektör besökte Teheran senast 20 maj. 2 Samtidigt blir Israels uttalande allt mer aggressiva, då man känner sig klart hotade av den nya potentiella kärnvapenmakten, ett land med en uttalad vilja om att utrota Israel som nation. Redan 2006 införde FN sanktioner mot landet i ett försök att stoppa Irans urananrikning, men hittills har det inte gett några resultat. I år har man tagit det än längre, i och med att USA har blockerat transaktioner med den iranska centralbanken. Något som gjort att man har svårt att få betalt för den olja man exporterar. Dessutom har man sedan tidigare slutat köpa iransk olja, en blockad som även EU har beslutat om att införa senare i år. Oljeexporten står för 85 % av Irans export. Om man då stryper den inkomsten kommer det onekligen att få känningar för landet. 3 IAEA har försökt att granska atomenergiprogrammet, och kan konstatera att man inte följt kravet på att avbryta urananrikningen utan tvärtom ökat mängden 20- procentig uran. Det är långt högre koncentration än vad som behövs för elproduktion och ett viktigt delmål vid produktion av kärnvapen. Även militära åtgärder har diskuterats, främst av USA och Israel, men i dagsläget verkar man allt för orolig över vilka konsekvenser det skulle får för stabiliteten i regionen. 1 rapport- stark- oro- for- iranska- karnvapen

4 Analys Förklaring av realismen För att kunna skriva en utförlig analys utifrån det valda teoretiska perspektivet kommer först en beskrivning om vårt valda perspektiv vilket är realism. Vi har valt realismen eftersom det bäst går att dra paralleller till vår fråga och ger en utförlig analys och diskussion. Realismen utgår ifrån att de aktörer på marknaden som spelar roll är staterna och inte t.ex. multinationella företag och NGOs. I grund och botten säger realismen att det skall finnas suveräna stater och att dessa suveräna stater ska ha samma intressen som grund för sin uppbyggnad. Det menas att det enda intresset som spelar roll är att beskydda staten och på så vis säkerställa sin fortsätta existens. Detta synsätt bidrar därför till att alla aktörer på den internationella politiska marknaden utgår från sina egna preferenser. Med vilket menas att alla länder har olika synsätt på hur de ska skydda sitt land och överleva. Vissa menar att detta leder till ett anarkiskt tillstånd på ett internationellt plan ungefär som Thomas Hobbes Allas krig mot alla där det dock var inom staten och inte mellan stater. Detta förutsätter också att det inte finns någon lag som reglerar de internationella aktörerna. 4 Realismen har enligt 5, tre olika inriktningar eller att det finns tre olika typer av realism. Det finns den klassiska realismen, vilket inriktar sig på den mänskliga naturen. Huvudmannen bakom denna tanke är Thukydides ( f.kr.), han menade att den internationella politiken är driven av en ändlös strävan efter makt, vilken har sin grund i den mänskliga naturen. Rättigheter, lag och samhället är ingen anledning till detta. Machiavelli och Morgenthau var också män som tyckte till om den klassiska realismen, men de menade mer att det handlar om en anpassning till maktspelet och att de lagar vi anpassar oss efter är de vi själva skapat. 6 Den klassiska realismen kan enligt vissa, sammanfattas som kampen för tillhörighet genom våld inom en spelplan som vi själva skapat. De andra två typerna är strukturell realism och neoklassisk realism. Den strukturella realismen inriktar sig på det internationella systemets påverkan av människan. Det är enligt denna inriktning, systemet vi lever i som skapar vår strävan efter makt och inte som i den klassiska realismen den mänskliga naturen. Man kan sammanfatta det som att det är det anarkisktita samhället och dess uppbyggnad som driver människor att föra en maktkamp. 7 4 The Globalization of World Politics, An introduction to international relations. 5e upplagan. John Baylis, Steve Smith & Patricia Owens. Oxford University Press s The Globalization of World Politics, An introduction to international relations. 5e upplagan. John Baylis, Steve Smith & Patricia Owens. Oxford University Press s ibid. 7 7 The Globalization of World Politics, An introduction to international relations. 5e upplagan. John Baylis, Steve Smith & Patricia Owens. Oxford University Press s

5 Den sista typen som tas upp är neoklassisk realism, vilket kortfattat är en blandning av de två ovanstående, men med kritik på synsättet av maktdelning mellan politik och internationella relationer. 8 Avslutningsvis sammanfattas realismen oftast med tre huvudprincipiella ord vilka är, stater, överlevnad och säkerhet. Vilket kortfattat är staternas eget ansvar att överleva och upprätthålla säkerhet. Analys Med detta i åtanke vill vi nu återkoppla till Irans kärnvapenpolitik. Iran har haft ett kärnvapenprogram till och från, ända sen 50- talet 9. Det har dock varit kärnkraftsenergi som man tidigare fokuserat på, ända fram tills talet. I slutet av år 2011 gav nämligen FNs atomenergiorgan, IAEA, en rapport som påvisade att Iran med högsta sannolikhet är på väg att framställa kärnvapen, alternativt att det redan har skett Många länder ställer sig mycket kritiska till detta där västvärlden, med Israel och USA i spetsen, speciellt har uttryckt oro över situationen 12. Sanktioner har redan genomförts mot Iran 13 14, vilket har lett till att Iran har hotat med att blockera Hormuzsundet 15. Stämningen är innerligen spänd och utifrån en realists perspektiv kan man förstå detta. Trots att Iran tillåter den globala organisationen FN inspektera dess nukleära anordningar tänker inte Israel lätta upp deras påtryckningar gentemot Iran och deras eventuella kärnvapensprogram 16. Detta är för att Israel anser sin suveränitet och säkerhet vara hotad. Det är alltså ett hot mot nationen Israels politiska inflytande, makt och fortsatta existens; som en realist hade argumenterat. Att Iran som egen suverän har rätt till införskaffa kärnvapen är inget som Israel, USA med flera; tar hänsyn till. För ur en realists perspektiv är den internationella arenan en anarki, där kärnvapen onekligen är en internationell angelägenhet. På så sätt har kritikerna till Irans kärnvapenprogram rätt till att invända sig emot, och även genomföra aktioner emot, Irans kärnvapenpolitik. Det kan även argumenteras (med hjälp av den ovan nämnda klassiska realismen) att då den internationella politiken drivs av en strävan efter makt, med grund i den mänskliga naturen, så behöver inte Israel och USA ta hänsyn till Irans rättigheter och lagar. 8 The Globalization of World Politics, An introduction to international relations. 5e upplagan. John Baylis, Steve Smith & Patricia Owens. Oxford University Press s. 90 och nuclear- program/p rapport- stark- oro- for- iranska- karnvapen military- attack- legal- debate 13 iran- sanctions- idustre7ak27d iran- sanctions- idusl1e8glmrv hotar- stoppa- oljeleveranser 16 skeptical- of- iranian- deal- with- un/article / 5

6 I grund och botten baseras alltså omvärldens kritik emot Irans kärnvapenprogram på att omvärldens inflytande, självständighet, makt och överlevnad; hotas. Ur en realists perspektiv finns det inga universella värden utan det är varje nations intressen som prioriteras och endast genom självhjälp kan varje nation säkerställa sin säkerhet och överlevnad. Omvärlden genomför därför sanktioner och hotar med väpnad konflikt mot Iran, för att säkerställa sin egen maktposition. Allt enligt deras egna preferenser. Ur realismens synvinkel är det också intressant att se varför Iran försöker få/har skaffat kärnvapen. Enligt 17 införskaffas kärnvapen för att visa sina förmågor, för att säkerställa sin säkerhet och framförallt (genom en realists synsätt) för att öka sin makt. Genom att förfoga över kärnvapen kan Iran minska risken för att attackeras av andra stater, öka sitt inflytande på den internationella arenan och därmed öka chanserna för sin fortsatta existens. Enligt realismen är viljan till makt omättlig och då borde även införskaffandet av kärnvapen vara en naturlig utveckling för en nation, i strävan efter mer makt. Enligt den klassiska realismen är varken motiv eller ideologi något som borde tas in i en stats agerande och då det varken finns bra eller dåliga stater. Därför agerar alltså Iran korrekt när de väljer att införskaffa kärnvapen, enligt realismen. Även ur den strukturella realismens synvinkel kan Iran anses handla korrekt. I den strukturella realismen är det (som nämnt ovan) det anarkiska systemets utformning som ger skäl till individers och nationers agerande. Det är alltså inte den mänskliga naturen som i sin tur formar den internationella anarkin, som den klassiska realismen argumenterar. Då det internationella systemets struktur bestäms av staters andel av makt och inflytande, kan ett innehav av kärnvapen bidra till ökad säkerhet och därmed makt. Det faller sig alltså naturligt för Iran att skaffa kärnvapen, då det ger dem ökad säkerhet och makt på den internationella arenan. Värt att poängtera är dock att ökad makt kan vara kontraproduktivt, vilket den neoklassiska realismen anser. Att Iran har valt att skaffa kärnvapen har onekligen gett dem uppmärksamhet på den internationella arenan. Frågan är dock ifall deras makt och suveränitet är mer hotad nu, än vad den var innan de valde att införskaffa kärnvapen. 17 The Globalization of World Politics, An introduction to international relations. 5e upplagan. John Baylis, Steve Smith & Patricia Owens. Oxford University Press

7 Kritik mot realism Som nämnts innan har realismen ett antal grundantaganden. Då det främsta internationella intresset är överlevnad och överlevnad är direkt kopplat till makt är det naturligt att stater hela tiden strävar efter att utöka sitt maktutrymme, enligt realismen. Staten vill hela tiden maximera nationell säkerhet och intresse. Att maximera nationellt intresse kanske inte enbart uppnås genom självhjälp och en respektingivande regim i det globaliserade samhället vi lever i idag, utan även ett gott samarbete, utbyte med andra länder. Utifrån realismen sett, agerar inte Iran utefter något annat än att säkra sin egen nations säkerhet och makt. Iran agerar för att bli en regional stormakt. Dock leder det till att länder runt omkring ständigt rustar sig för att kunna besvara en eventuell attack från Iran, då även de andra länderna vill försvara sig själva. Realismen rättfärdigar att nationer med större makt härskar över de mindre. Fred upprätthålls med hjälp av skräck, istället för samarbete. Till skillnad från realismen menar liberalismen att det finns många inflytelserika aktörer och inte enbart staten. Liberalismen strävar efter möjligheter till samarbete och realismen efter maktmaximering. Alla kan inte födas till stora politiska ledare. I grund och botten handlar det om hur man kan påverka en människa genom auktoritet. En auktoritär statschef eller politisk ledare har större chans att påverka hur världen ser ut en vad en enskild individ har. Detta är vad realismen anknyter sig till, medan exempelvis liberalismen ger individen större utrymme. En realist menar att makt och inflytande säkrar nationens överlevnad och säkerhet. I samma sekund IAEA:s rapport offentliggjordes blev Irans hotbild gentemot andra länder mycket större. Frågan är om innehavet av kärnvapen säkrar Irans överlevnad eller om det i själva verket utsätter landet för större osäkerhet på grund av den ökade hotbilden. Kärnvapen = makt, eller samarbete = makt? I en värld där ekonomisk-, social- och politisk integration och samarbete numera är mer eller mindre en grundförutsättning för välfärd, kan man ställa sig frågan om realismens värderingar börjar bli omoderna. En del av globaliseringen är som känt handel mellan olika länder. Införda sanktioner börjar ta tydlig form i Iran, importvaror blir dyrare och medborgarna behöver lägga om sin ekonomi. Omvärldens import av iransk olja, som nämndes i början av arbetet, är helt avbruten vilket motsvarar en stor del av Irans inkomst. Att staten har den primära rollen och de övriga aktörerna endast har en liten betydelse ger en ofullständig bild av situationen. Överstatliga och internationella organisationer börjar få allt större inflytande. Kärnvapen som skulle leda till makt och säkerhet har alltså istället lett till utfrysning och ekonomiska kriser, för Irans del. 7

Internationell politik, 7.5 hp

Internationell politik, 7.5 hp LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-05-06 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Statsvetenskap Våren 2010 Kursansvarig: Rickard Mikaelsson, FD Internationell politik, 7.5 hp Vecka

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Irans kärnvapenprogram En analys av ett internationellt problem utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv

Irans kärnvapenprogram En analys av ett internationellt problem utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv Irans kärnvapenprogram En analys av ett internationellt problem utifrån ett konstruktivistiskt perspektiv 2012-05-22 733G20 Internationell politik Rikard Sjöstrand Josefin Strömberg Sofia Sjöstrand Oskar

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits

Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap. 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Dnr: 2015/2965 3.1.2 Kursplan Fakulteten för samhällsvetenskap Institutionen för statsvetenskap 1SK101 Statsvetenskap I, 30 högskolepoäng Political Science I, 30 credits Huvudområde Statsvetenskap Ämnesgrupp

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga 2003:116 SHU EXAMENSARBETE Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga En neoklassisk analys SOFIA MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen

Läs mer

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2017 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Statskunskap, grundkurs,

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps

Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Den externa dimensionen av Lissabonstrategin: Vilka intressen vill EU främja och hur? Anna Michalski Sieps Vad är Lissabonstrategin?..within a decade: to become the most competitive and dynamic knowledgebased

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) 1(5) Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits Kurskod: SK001G Utbildningsområde: Samhällsvetenskapliga

Läs mer

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län

Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Mika Metso Statsvetenskapliga institutionen Yrkesförberedande praktik, HT 2011 Stockholms universitet Praktikrapport - Socialdemokraterna i Stockholms län Praktikplats: Socialdemokraterna i Stockholms

Läs mer

Världskrigen. Talmanus

Världskrigen. Talmanus Världskrigen I början av 1900-talet var det två stora krig, första och andra världskriget. Många barn hade det mycket svårt under krigen. Men de som krigade tyckte inte att de hade något ansvar för barnen

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp

Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp 1 (5) Kursplan för: Samhällskunskap GR (B), Samhällskunskap 31-60, 30 hp Civics Ba (B) Allmänna data om kursen Kurskod Ämne/huvudområde Nivå Progression Inriktning (namn) Högskolepoäng SH008G Samhällskunskap

Läs mer

Bra, men inte tillräckligt

Bra, men inte tillräckligt Bra, men inte tillräckligt Den kinesiska centralbanken meddelade i juni att den har för avsikt att öka flexibiliteten i landets växelkursregim. Ett positivt men blygsamt och otillräckligt första steg för

Läs mer

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi?

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Ibörjan av 90-talet och i samband med Sovjetunionens fall skedde, främst i Europa men även i många andra delar av världen, en stor utbredning av demokrati

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Konflikten i den Centralafrikanska republiken

Konflikten i den Centralafrikanska republiken IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet 2013-12- 22 Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson

Läs mer

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna

Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över SOU 2008:38 EU, allmännyttan och hyrorna Sammanfattning Gemensam Välfärd Stockholm avfärdar utredningens bägge förslag, vilka i praktiken innebär att

Läs mer

Hemtentamen, politisk teori 2

Hemtentamen, politisk teori 2 Hemtentamen, politisk teori 2 Martin Nyman Bakgrund och syfte Privat sjukvård är ett ämne som har diskuterats flitigt den senaste tiden, det är också ett ämne som engagerar debatten otroligt mycket. Förmodligen

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

De mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna MARIANNE B SKOU: De mänskliga rättigheterna Denna artikel har tidigare publicerats i den norska tidskriften Dyade 1978, nr 1-2, under rubriken "Menneskerettighetene - en stats indre anliggende?" I rubriken

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi

Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:3296 av Håkan Svenneling m.fl. (V) med anledning av skrivelse 2015/16:48 Regeringens exportstrategi 1 Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Internationell politik

Internationell politik Internationell politik Introduktion (kap. intro-2) Rickard Mikaelsson, FD 1 Introduktion Baylis, Smith & Owens, kap Intro - 2 Introduktion Globalisering och global politik Kursens föreläsningen kommer

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Inställningen till FN och internationella frågor bland gymnasieungdomar i Sverige

Inställningen till FN och internationella frågor bland gymnasieungdomar i Sverige Inställningen till FN och internationella frågor bland gymnasieungdomar i Sverige Svenska FN-förbundet Box 15115 104 65 Stockholm Tel: 08-462 25 40 E-post: info@fn.se www.fn.se 1 Innehåll Inledning...

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5)

Kursplan. Statskunskap, grundkurs, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål. Kursens huvudsakliga innehåll 1(5) 1(5) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Vårterminen 2017 Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Statskunskap, grundkurs,

Läs mer

Produktionen flyttar utomlands?

Produktionen flyttar utomlands? SASCHA O. BECKER KAROLINA EKHOLM KATARIINA NILSSON HAKKALA Produktionen flyttar utomlands? Om offshoring och arbetsmarknaden SNS Förlag sns Förlag Box 5629 114 86 Stockholm Telefon: 08-507 025 00 Telefax:

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Vad är det du exporterar? och till vem?

Vad är det du exporterar? och till vem? Vad är det du exporterar? och till vem? produktion: Säkerhetspolisen grafisk formgivning och illustrationer: Typisk Form designbyrå tryck: Edita Bobergs, juni 2015 Vad är det du exporterar? och till vem?

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Kursplan. Statskunskap A, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå.

Kursplan. Statskunskap A, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30 Credits. Mål 1(5) Mål för utbildning på grundnivå. 1(5) Denna kursplan är nedlagd eller ersatt av ny kursplan. Kursplan Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap Statskunskap A, 30 högskolepoäng Political Science, Basic Course, 30

Läs mer

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet?

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? Dokumentation Bakgrund Det folkliga inflytandet, dess problem och utmaningar för Sverige i EU, var ämnet

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

Hur långt bär resolution 1325?

Hur långt bär resolution 1325? Hur långt bär resolution 1325? Målet med FN-resolutionen 1325 är att ge mer makt åt kvinnor i fredsprocesser. Istället för att ses som passiva offer ska kvinnor synliggöras som pådrivande aktörer. Men

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008.

Kommittédirektiv. Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst. Dir. 2008:44. Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Kommittédirektiv Utvärdering av förbudet mot köp av sexuell tjänst Dir. 2008:44 Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utvärdera tillämpningen

Läs mer

Verksamhetsplan 2014-2015

Verksamhetsplan 2014-2015 Verksamhetsplan 2014-2015 Med arbetsplan och budget för 2013 Vår vision är o Ett Västra Götaland där individen lever ett gott liv i ett hållbart och tryggt samhälle utan alkohol eller andra droger. Vårt

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll 3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson

MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06. Närvarande från länsstyrelsen: Anna-Lena Fritz, Magnus Martinsson och Ingrid Thomasson MINNESANTECKNINGAR Datum 2015-11-06 Dnr 511-1375-15 1(7) Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2015-11- 03 angående undersökningen i riksintresseområdet Filehajdar, Hejnum hällar

Läs mer

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte 3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - -

- - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Europaudvalget 2008-09 EUU Alm.del Bilag 459 Offentligt - - - -CHECK AGAINST DELIVERY - - - - - Statsministerns presentation av ordförandeskapsprioriteringarna i riksdagen den 23 juni Herr/Fru talman,

Läs mer

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län

Strategi. Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län Strategi Länsstyrelsens arbete med Jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Titel: Strategi - Länsstyrelsens arbete med jämställdhetsintegrering i Södermanlands län 2014-2016 Utgiven av:

Läs mer

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har

Läs mer

Momentguide: Nationalekonomiska teorier

Momentguide: Nationalekonomiska teorier Momentguide: Nationalekonomiska teorier Ekonomi, hushållning med knappa resurser, har varit centralt i mänsklighetens liv och leverne genom alla år. För de allra flesta människor och stater har det handlat

Läs mer

Anmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00

Anmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00 2012-02-23 MYNDIGHETEN FÖR RADIO OCH TV Box 33 121 25 Stockholm-Globen Anmälan av nyhetsinslag om Iran: TV4 2012-02-15, kl. 22.00 Knappt sju minuter in i 22-nyheterna onsdagen den 15:e february 2012 sades

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:540 av Fredrik Malm (FP) Kurdistan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Kurdistan och tillkännager detta

Läs mer

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys

En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Flygskatt: En skatt på möten mellan människor En konsekvensanalys Sammanfattning När ett flygplan startar eller landar skapar det jobb, stärker personliga relationer och ökar vår globala och lokala förståelse.

Läs mer

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE

RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE ICRC RÖDA KORSETS OCH RÖDA HALVMÅNENS INTERNATIONELLA RÖRELSE Röda Korsets och Röda Halvmånens internationella rörelse är världens största humanitära nätverk. Dess syfte är att lindra mänsklig nöd och

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09

Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09 Karlstads universitet Avdelningen för Politiska och historiska studier Statsvetenskap Detaljschema för SVGA, delkurs 4, Campus, Politik på den internationella arenan, 7,5 poäng, ht-09 Lärare: Thomas Wennstam

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Vår rödgröna biståndspolitik

Vår rödgröna biståndspolitik 2010-08-20 Stockholm Vår rödgröna biståndspolitik En rättvis värld är möjlig 2 (8) Solidaritetspolitik Det finns stora orättvisor och svåra utmaningar som världen måste ta sig an för att kunna utrota fattigdomen,

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU

Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU Statsvetenskap 1, 30 hp 2014-01-07 Internationell politik, 7,5 hp Ansvarig lärare: Per Jansson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights

TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS kontroversiellt patentavtal Trade Related Intellectual Property Rights TRIPS-avtalet (Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights) reglerar immaterialrätt, eller skydd av intellektuell

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar

Läs mer

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA

TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA TALLINN RIGA VILNIUS WARSZAWA PRAG BRATISLAVA BUDAPEST LJUBLJANA ZAGREB BUKAREST SOFIA UPPSTART: Hur globaliserad är du? Om du tittar dig runt i din vardag inser du ganska snart att du har väldigt många

Läs mer

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson

Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Hur gemensam är EU:s gemensamma flyktingpolitik? Hans E Andersson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Det är en lika spridd som felaktig uppfattning att det är EU som har skapat vad

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

De mänskliga rättigheternas beskyddare

De mänskliga rättigheternas beskyddare C-uppsats i Statsvetenskap De mänskliga rättigheternas beskyddare Författare:Erika Konradsson Handledare:Gunnar Hanson Termin: VT13 1 Abstract The Human Rights mean that all humans have special rights

Läs mer

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025

Yttrande över Trafikverkets förslag till plan för införandet av ERTMS i Sverige 2015-2025 2015-09-14 Er ref: trafikverket@trafikverket.se, ertms@trafikverket.se Karolina Boholm Diarienr: TRV 2015/63202 Remissvar ERTMS 2015-2025 karolina.boholm@skogsindustrierna.org Trafikverket 08-762 72 30

Läs mer

Bakgrundsupplysningar for ppt1

Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bakgrundsupplysningar for ppt1 Bild 1 Klimatförändringarna Den vetenskapliga bevisningen är övertygande Syftet med denna presentation är att presentera ämnet klimatförändringar och sedan ge en (kort) översikt

Läs mer

Arktis - Lärarhandledning

Arktis - Lärarhandledning Arktis - Lärarhandledning Den mänskligt orsakade globala uppvärmningen öppnar upp dörren för en rad nya möjligheter, men även för nya konflikter, runt Arktis. Vi lever idag i en värld där en stor del av

Läs mer

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013 SÄRSKILT BOENDE - 2013 1 (13) VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? Vad tycker de äldre om äldreomsorgen är en rikstäckande undersökning av äldres uppfattning om kvaliteten i hemtjänst och äldreboenden.

Läs mer

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö

GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/100.012/B/2007/SLUTLIG VERSION 8.3.2007 BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen

Läs mer

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen

Införande av vissa internationella standarder i penningtvättslagen REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/106 Er referens: Fi2014/2420 1 (8) 2014-09-29 Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen Enheten för bank och försäkring fi.registrator@regeringskansliet.se Införande

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm

DOM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm I STOCKHOLM 2012-12-06 Meddelad i Stockholm Mål nr UM 10438-11 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPARTER 1. 2. Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Malmö, migrationsdomstolen,

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013

Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21

M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21 M i g r a t i o n s ö v e r d o m s t o l e n MIG 2012:21 Målnummer: UM10438-11 Avdelning: 1 Avgörandedatum: 2012-12-06 Rubrik: En kvinna har haft tidsbegränsat uppehållstillstånd på grund av anknytning

Läs mer

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället?

Medias inflytande. Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Samhällskunskap årskurs 8 Arbetsområde: Media År: XT 201X Medias inflytande Hur påverkas samhället av media, och hur påverkar media samhället? Förmågor i fokus Reflektera över hur individer och samhällen

Läs mer

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Flerpartimotion Motion till riksdagen: 2014/15:3040 av Emma Henriksson m.fl. (KD, M, C, FP) med anledning av skr. 2014/15:72 Riksrevisionens rapport om primärvårdens styrning Förslag till riksdagsbeslut

Läs mer

Motion till riksdagen 1989/90:0645

Motion till riksdagen 1989/90:0645 Motion till riksdagen 1989/90:0645 av Lars Werner m.fl. (vpk) Mänskliga rättigheter och demokrati FN:s folkrättsdecennium 1989 blev ett genombrottsår i kampen för demokrati och mänskliga rättigheter. I

Läs mer

GRETHE V JERNÖ: av spanningen

GRETHE V JERNÖ: av spanningen GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, JUNI 2014

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, JUNI 2014 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, JUNI 2014 En kung abdikerade, en ny kung har proklamerats Ömtålig vändning i den spanska ekonomin Är det läge att köpa semesterbostad i Spanien? Spanien vinnare som turistdestination

Läs mer