GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN. Sammanträdeshandling. Utskottet för sociala frågor och miljö"

Transkript

1 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS-EG-FÖRSAMLINGEN Sammanträdeshandling AVS EU/ /B/2007/SLUTLIG VERSION BETÄNKANDE om migration av utbildad arbetskraft och dess effekter på den nationella utvecklingen Utskottet för sociala frågor och miljö Medföredragande: Sharon Hay Webster (Jamaica) och Luisa Morgantini DEL B: MOTIVERING PR\ doc APP/ /Bv01-00

2 MOTIVERING De potentiella vinsterna (av internationell migration) är större än de potentiella vinsterna av en friare internationell handel. Kofi Annan, Internationell migration och utveckling: Generalsekreterarens rapport av den 18 maj 2006 Att hantera migrationen effektivare har blivit en viktig politisk fråga för de flesta industri- och utvecklingsländer. Detta är särskilt relevant i dag med tanke på utsikterna till fortsatt internationell migration på grund av den åldrande befolkningen i OECD-länderna, ökande brist på arbetskraft i många industriländer och ihållande skillnader i inkomst och levnadsstandard mellan industri- och utvecklingsländerna (OECD, 2006). Det finns en växande insikt om att migration, om den hanteras väl, kan skapa viktiga fördelar inte bara för migranterna själva utan även för ursprungs- och destinationsländerna. För att detta skall kunna ske måste kopplingen mellan migration och utveckling bli tydligare. Den internationella debatten om migrationsfrågorna har på senare år tydligt utvecklats i denna riktning. I diskussionerna om migrationsfrågor har man alltid fäst särskild uppmärksamhet vid den internationella rörligheten för högutbildad arbetskraft, den så kallade kompetensflykten, och hur den påverkar utvecklingen. Som framgår av själva begreppet har detta fenomen övervägande setts ur ett negativt perspektiv. Enligt den gemensamma förklaringen om migration och utveckling, som antogs av regeringsföreträdare från EU och Afrika i Tripoli den november 2006 skulle selektiva migrationsstrategier i industriländerna kunna utgöra ytterligare ett hot mot Afrikas sociala och ekonomiska utveckling. I förklaringen uttrycker man också oro över förlusten av viktiga investeringar från afrikanska regeringar till utbildning och utveckling av mänskligt kapital inom prioriterade områden och kompetensflyktens negativa effekter inom dessa sektorer. Det råder ingen internationell enighet om vilka effekter migrationen av högutbildad arbetskraft faktiskt får på ursprungsländerna. Erkända experter och institutioner publicerar undersökningar med motstridiga slutsatser. Debatten om kompetensflykt präglas fortfarande av en avsevärd förvirring och frustration, särskilt på grund av bristen på pålitliga statistiska uppgifter och konsekvensanalyser av möjliga politiska rekommendationer för att hantera fenomenet kompetensflykt. CCIM, FN:s globala kommission om internationell migration, 1 går längre och hävdar att föreställningen om kompetensflykt är [ ] något omodern, eftersom det antyder att en migrant som lämnar sitt land aldrig kommer att återvända. För närvarande finns det ett 1 GCIM är en gemensam arbetsgrupp som består av experter från IOM, UNCHR, IBRD, ILO, WHO och UNAIDS. APP/ /Bv /5 PR\ doc

3 behov av att dra fördel av den ökande rörligheten genom att främja föreställningen om kompetenscirkulation, där migranter återvänder regelbundet eller sporadiskt till sina hemländer och sprider vinsterna av de färdigheter och resurser som de har förvärvat när de har bott och arbetat utomlands. Vi rekommenderar också [ ] att destinationsländerna främjar cirkulär migration genom att bidra med mekanismer och kanaler som gör det möjligt för migranter att röra sig relativt lätt mellan sina ursprungs- och destinationsländer (GCIM, s. 31). Kommissionen rekommenderar regeringar och arbetsgivare att gemensamt se över nuvarande hinder för de högutbildades rörlighet i syfte att undanröja de hinder som i onödan försämrar den ekonomiska konkurrenskraften (GCIM, s. 79). Svaret på frågan om migration av högutbildade är en förlust eller en vinst för de relativt sett mindre utvecklade länderna beror på analysens nivå och synvinkel (Wets, 2007). På individuell nivå är migrationen av högutbildade inte bara en obestridlig individuell mänsklig rättighet utan tycks även vara en situation som alla parter vinner på, med undantag för när individer inte kan arbeta på den nivå som motsvarar deras kvalifikationer (kompetensslöseri). På nationell och regional nivå medför migration av (kvalificerad) arbetskraft obestridliga positiva effekter för ursprungsländerna: minskad arbetslöshet, den positiva roll som de utflyttade spelar, den positiva effekten av överföringar, stimulans från nya generationer att investera i utbildning. Migration av högutbildade kan dock medföra en betydande förlust för de länder som har investerat mycket i utbildning och situationen kan bli dramatisk i vissa länder och sektorer. Debatten kan reduceras till en fråga om tröskelvärden: det finns en nedre gräns under vilken ett samhälle lider av konsekvenserna av migrationen av högutbildad eller högt kvalificerad arbetskraft, eftersom det inte finns någon ersättningskapacitet (kompetensutarmning). Ovanför detta tröskelvärde kan migration vara någonting positivt tills antalet migranter når den övre gränsen, där all utvandring av högutbildade återigen blir ett problem, eftersom ersättningskapaciteten har tömts. Mellan de två tröskelvärdena är det möjligt att tala om kompetensöverföring, kompetenscirkulation och till och med kompetensvinster. Över och under tröskelvärdena är det bättre att tala om kompetensflykt. För varje land, varje region och till och med varje sektor är bilden olika (Wets, 2007). Hälsosektorn kan användas som exempel i olika delar av världen. Migrationen av utbildad personal påverkar hälsosektorn kraftigt i Afrika söder om Sahara. Sedan 2000 har till exempel närmare afrikanska sjuksköterskor registrerat sig enbart för att arbeta i Förenade kungariket. Endast 50 av 600 läkare som utbildats sedan Zambia blev självständigt arbetar fortfarande i landet. Och just nu arbetar det uppskattningsvis fler malawiska läkare i den nordengelska staden Manchester än i hela Malawi (GCIM, 2005, 24). Även Zimbabwes kompetensflykt har drabbat läkaryrket särskilt hårt. Mer än 80 procent av läkarna, sjuksköterskorna och terapeuterna som utexaminerades från Zimbabwes läkarhögskola sedan landet blev självständigt 1980 har enligt färska undersökningar gett sig av utomlands för att arbeta, huvudsakligen i Storbritannien, Australien, Nya Zeeland, Kanada och Förenta staterna. (The Observer, söndagen den 10 augusti 2003). PR\ doc 3/5 APP/ /Bv01-00

4 Olika beräkningar av det övre tröskelvärde som nämndes i det förra stycket 1 baserad på en ekonometrisk analys av uppgifter från OECD leder till slutsatsen att en måttlig kompetensflykt av mellan 5 och 10 procent av den högutbildade befolkningen har fler positiva än negativa effekter på ursprungsländerna. I de flesta länderna ryms den högutbildade utvandringen inom detta intervall på 5-10 procent. Men för en stor del av de fattiga länderna är siffrorna över utvandring av högutbildade betydligt högre. Förlusten av högutbildade överstiger 80 procent i små länder som Guyana, Surinam och Jamaica, för att nämna några. Situationen är också alarmerande i Afrika söder om Sahara och Centralamerika. Länder som Moçambique, Uganda eller Ghana förlorar nästan hälften av sin högutbildade arbetskraft till OECD-länderna (Docquier, o.a., 2007). Slutsatser och rekommendationer från medföredragandena Kompetensrörlighet innebär inte automatiskt kompetensflykt. Med tanke på den åldrande befolkningen i OECD-länderna, ökad brist på arbetskraft i många industriländer och ihållande skillnader i inkomst och levnadsstandard mellan industri- och utvecklingsländerna, kommer kompetensrörligheten i princip att ha fler fördelar än skadliga effekter på internationell nivå i den globaliserade världen. På nationell nivå kan dock bilden vara en helt annan. Det finns tydliga bevis på dramatiska situationer, särskilt i länder och sektorer där den ekonomiska och sociala utvecklingen i hela länder är i farozonen. Dessa situationer får inte åsidosättas eller överskuggas av de allmänna positiva effekterna av ökad kompetensrörlighet på internationell nivå. Det är beslutsfattarnas skyldighet att ge en pålitlig bild av konsekvenserna av högutbildades migration för den nationella utvecklingen i bestämda länder och sektorer. I detta sammanhang kan stödet för forskningsnätverk om migration i utvecklingsländerna, som planerats inom ramen för AVS EG-faciliteten för migration, bidra till att ge makthavarna i länderna i syd de nödvändiga verktygen. Det är därför makthavarnas skyldighet att reagera snabbt på de ibland förödande effekterna av den omfattande utvandringen av högutbildade. I egenskap av valda parlamentariker från EU och AVS-staterna har föredragandena försökt bidra till denna internationella insats genom att göra en pragmatisk och opartisk analys av tillgängliga uppgifter och, vilket är ännu viktigare, lämna konkreta politiska rekommendationer till ursprungs- och destinationsländerna för att mildra de negativa effekterna av migrationen av utbildade (kompetensflykt, kompetensutarmning, kompetensslöseri) och att maximera de positiva effekterna (kompetensinflyttning, kompetenscirkulation, kompetenskapital, överföringar, gemensam utveckling och de utflyttades roll). I sitt arbete har föredragandena tagit hänsyn till att diskussionen handlar om människor med kulturella band, familjer och individuella strävanden och inte bara om ekonomisk vinning och har förutsatt att det är en omistlig rättighet hos individen att flytta utomlands (dessutom har 1 Docquier, Lohest och Marfouk (2007), Stark (2001). APP/ /Bv /5 PR\ doc

5 försöken att begränsa denna rättighet för att hantera fenomenet kompetensflykt visat sig vara ineffektiva och ytterst kostsamma). Fördelarna med en välordnad internationell migration kan vara enorma, men detta kan endast bli verklighet om migrationen sker i en anda av äkta partnerskapsutveckling, där industriländerna en gång för alla går ifrån den defensiva, säkerhetsinriktade migrationsstrategin och utvecklingsländerna slutar vara beroende av enbart externa resurser för att ta itu med inhemska brister. Den senaste utvecklingen i den internationella debatten om migration och utveckling ser lovande ut och kopplingen mellan migrations- och utvecklingsfrågorna förefaller nu vara mycket stark (vilket är en klar förändring jämfört med för tre eller fyra år sedan). Det krävs dock fortsatt vaksamhet för att undvika att migrations- och utvecklingsinitiativ döljer försök att lägga beslag på utvecklingsfonder för att lösa problem på grund av migrationstrycket. Internationell migration är en av 2000-talets största utmaningar. De potentiella fördelarna, som nämndes tidigare, är enorma. Konsekvenserna av ett misslyckande skulle också bli enorma, både i fråga om det enskilda lidandet och för nationerna, som döms till permanent underutveckling. PR\ doc 5/5 APP/ /Bv01-00

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet.

För delegationerna bifogas de slutsatser som Europeiska rådet antog vid mötet. Europeiska rådet Bryssel den 26 juni 2015 (OR. en) EUCO 22/15 CO EUR 8 CONCL 3 FÖLJENOT från: Rådets generalsekretariat till: Delegationerna Ärende: Europeiska rådets möte (25 och 26 juni 2015) Slutsatser

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 18.11.2010 2010/0210(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för regional utveckling 2009 2008/0013(COD) 6.6.2008 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för regional utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utveckling 29.4.2015 2014/2204(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om ebolakrisen: långsiktiga lärdomar och hur hälso- och sjukvårdssystemen i utvecklingsländer kan stärkas

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Ekologiskt fotavtryck

Ekologiskt fotavtryck -, Ekologiskt fotavtryck Jordens människor använder mer natur än någonsin tidigare. Man kan beskriva det som att vårt sätt att leva lämnar olika stora avtryck i naturen. För att få ett ungefärligt mått

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 2009/0042(COD) 31.3.2009 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent

Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Ska ingångslön bli slutlön? Om löneökningar i kronor eller i procent Löneutveckling och fler jobb Löneutjämning och högre arbetslöshet 2 Lägre trösklar ger fler jobb LO-förbunden har inför 2013 års avtalsförhandlingar

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTRA GÖTALAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 24 juli 2001 DEFINITIVT FÖRSLAG 2001/2088(COS) Par2 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om kommissionens memorandum om

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 5 december 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för sysselsättning

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. MÄLARDALEN #4av5jobb Skapas i små företag. MÄLARDALEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar:

Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Nina Unkuri ställer sitt brev till Avelsstiftelsen ( SIFavel ) och det är SIFavels anställda avelsledare Heimir Gunnarsson som svarar: Heimir tillträde sin befattning som anställd på halvtid 1. januari

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 2014/2252(INI) 5.5.2015 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om årsrapporterna om subsidiaritet och proportionalitet 2012 2013 (2014/2252(INI)) Utskottet för

Läs mer

Jämlika förutsättningar för hälsa en

Jämlika förutsättningar för hälsa en Jämlika förutsättningar för hälsa en fråga om liv och död Ett barn som föds i Japan eller Sverige kan förvänta sig att leva i mer än 80 år, i Brasilien 72 år, i Indien 63 år och i vissa afrikanska länder

Läs mer

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID

RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID RAPPORT TILL NFS STYRELSE FRÅN ARBETSGRUPPEN OM NFS FRAMTID När man jämför Norden med resten av Europa är det tydligt att de nordiska samhällena bygger på en gemensam värdegrund. De nordiska länderna har

Läs mer

Hälsosamt åldrande hela livet

Hälsosamt åldrande hela livet Hälsosamt åldrande hela livet Åldrande med livskvalitet Livsvillkoren och våra levnadsvanor påverkar vår hälsa. Det är den grundläggande utgångspunkten för allt folkhälsoarbete. Vi kan aldrig undvika det

Läs mer

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring

6 Efterkrigstidens invandring och utvandring 6 Efterkrigstidens invandring och utvandring Sammanfattning Att invandra till Sverige är en efterkrigsföreteelse. Inflyttning till Sverige har visserligen förekommit i större och mindre omfattning sedan

Läs mer

Morgondagens arbetsmarknad

Morgondagens arbetsmarknad Morgondagens arbetsmarknad Förslag till arbetsmarknadskommission 2016-08-15 LUX HUN SVK POR ITA CZK USA POL GRE IRL ICE EST GBR ESP SWZ NOR SLO GER AUT FIN FRA DEN BEL NED SWE En arbetsmarknadskommision

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott 11 december 2001 PRELIMINÄR VERSION FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning,

Läs mer

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext

Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Kunskapsöverföring mellan akademin och det regionala näringslivet i en svensk kontext Mälardalsrådet 140212 Lars Haikola 2015-11-11 1 Varför är högskolan viktig i en regions utveckling? Klar positiv relation

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt

Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Tillväxtverkets arbete med regional tillväxt Lars Wikström 2016-01-22 Nationell myndighet med regional närvaro - 390 medarbetare - nio orter 1 Värt att fundera på Kommer företag att våga investera på platser

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009

Invandrarföretagare i Sverige och Europa. Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Invandrarföretagare i Sverige och Europa Farbod Rezania, Ahmet Önal Oktober 2009 Sammanfattning 1 Sammanfattning I denna rapport har möjligheter och hinder för företagandet i Sverige jämförts med motsvarande

Läs mer

Lönar det sig att gå före?

Lönar det sig att gå före? MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson

Lönesamtalet. 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönesamtalet 19 oktober 2005 Lars Karlsson Lönen förr och nu Från lön för det man är (befattning) till lön efter det man gör (bidrag till verksamheten) Vad bestämmer löneutvecklingen? 1. Marknadskrafterna

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03)

Kommissionens meddelande (2003/C 118/03) 20.5.2003 Europeiska unionens officiella tidning C 118/5 Kommissionens meddelande Exempel på försäkran rörande uppgifter om ett företags status som tillhörande kategorin mikroföretag samt små och medelstora

Läs mer

Högskolenivå. Kapitel 5

Högskolenivå. Kapitel 5 Kapitel 5 Högskolenivå Avsnittet är baserat på olika årgångar av Education at a glance (OECD) och Key Data on Education in Europe (EU). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A: Tabell 5.1 5.3. Många faktorer

Läs mer

Lönediskriminering praxis bland män?

Lönediskriminering praxis bland män? Lönediskriminering praxis bland män? Ni har säkert alla hört påståendet om ett märkbart lönegap mellan könen, eller hur? Ibland hävdas det att kvinnor sägs tjäna svindlande låga 80% av vad män tjänar,

Läs mer

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag

Arbetsgivaravgiftsväxling. PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Arbetsgivaravgiftsväxling PM om möjligheten att ersätta selektiva sänkningar av arbetsgivaravgiften med ett Arbetsgivaravdrag Henrik Sjöholm och Lars Jagrén november 2013 november 2013 Innehållsförteckning

Läs mer

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet

Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Därför prioriterar VINNOVA satsningar inom testverksamhet Test & demo ett sätt att stärka konkurrenskraften för Sverige Filip Kjellgren Agenda 1)Sveriges innovationssystem och utmaningar 2)Testverksamhet

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EG-FÖRSAMLINGEN Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 18.2.2005 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om framstegen med att uppnå allmän grundskoleutbildning och jämställdhet

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring

Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1669 av Finn Bengtsson och Andreas Norlén (båda M) Samordning av offentliga utgifter för sjukvård och sjukförsäkring Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor ACP-UE/101.261/B 5.9.2012 FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om utmaningar för EU och AVS-gruppen med avseende på den politiska och humanitära

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Industrin är grunden f

Industrin är grunden f Industrin är grunden f En livskraftig industri är en förutsättning för sysselsättningen, tillväxten och välståndet i landet. Exportintäkterna ger ett mycket stort bidrag till vår handelsbalans. All industriverksamhet

Läs mer

Lägre priser på världsmarknaden framöver

Lägre priser på världsmarknaden framöver På tal om jordbruk fördjupning om aktuella frågor 2014-07-11 Lägre priser på världsmarknaden framöver Priserna på världsmarknaden ser ut att utvecklas ganska svagt de kommande tio åren. Om man räknar bort

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009 2014 Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet 19.12.2011 2011/2307(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om vår livförsäkring, vårt naturkapital en strategi för biologisk mångfald

Läs mer

Avkastning à la Hungerprojektet:

Avkastning à la Hungerprojektet: Avkastning à la Hungerprojektet: Så fungerar jordens bästa affärsidé. Foto: Johannes Odé En win-win affär: Hungerprojektet är en ideell organisation som arbetar för att avskaffa hunger och fattigdom. Men

Läs mer

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018.

ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. ETT BÄTTRE DEGERFORS. FÖR ALLA. SOCIALDEMOKRATERNA I DEGERFORS VALPROGRAM 2015-2018. Annika Engelbrektsson, kandidat till kommunstyrelsens ordförande och förstanamn på Socialdemokraterna i Degerfors lista

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011)

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN. Årsrapport (2010 2011) EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.12.2012 COM(2012) 775 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Årsrapport (2010 2011) om tillämpningen av rådets förordning (EG) nr 953/2003 av den 26 maj 2003 om förhindrande

Läs mer

Riksbanken och fastighetsmarknaden

Riksbanken och fastighetsmarknaden ANFÖRANDE DATUM: 2008-05-14 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Barbro Wickman-Parak Fastighetsdagen 2008, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 11.1.2011 2010/2159(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen (2010/2159(INI)) Utskottet för kultur och

Läs mer

Arbetslöshet och utanförskap

Arbetslöshet och utanförskap Arbetslöshet och utanförskap Jan Edling Vid SKLs arbetsmarknadsdagar i Uppsala 12 mars 2015 20 mars 2015 1 Historisk tillbakablick 20 mars 2015 2 Nya regler i sjukförsäkring, förtidspensionering och a-kassa

Läs mer

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet

Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Vad händer med utsläppshandeln år 2013? Lars Zetterberg IVL Svenska Miljöinstitutet Utsläppshandel enligt Kyoto Kyotoprotokollet möjliggör tre marknadsbaserade instrument: CDM, JI och utsläppshandel, ETS

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för industrifrågor, utrikeshandel, forskning och energi PRELIMINÄR VERSION 2003/0262(COD) 10 februari 2004 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industrifrågor,

Läs mer

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27

Trivsel på jobbet en åldersfråga? Jobbhälsobarometern, Delrapport 2012:2, Sveriges Företagshälsor 2013-02-27 Trivsel på jobbet en åldersfråga? 2 Om Jobbhälsobarometern Jobbhälsobarometern bygger på telefonintervjuer med ett representativt urval av svenskar i åldern 20 65 år som arbetar minst halvtid. Jobbhälsobarometern

Läs mer

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1

Idé & framtid. LEdarna sveriges chefsorganisation. 2014 Ledarna 1 Idé & framtid LEdarna sveriges chefsorganisation alla vinner på ett bra ledarskap vi arbetar för att sverige ska ha världens bästa chefer 2014 Ledarna 1 verksamhetsidé Ledarna är en organisation för chefer.

Läs mer

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1

Manus Världskoll-presentation. Svenska FN-förbundet. Uppdaterad 2014-02-04. Bild 1 Manus Världskoll-presentation Svenska FN-förbundet Uppdaterad 2014-02-04 Bild 1 65 %, en klar majoritet, av alla svenskar tror att mindre än hälften av världens befolkning har tillgång till rent vatten.

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Förstudie om återvandringsmöjligheter i Norra Sudan och Sydsudan

Förstudie om återvandringsmöjligheter i Norra Sudan och Sydsudan Slutrapport för förstudien: Förstudie om återvandringsmöjligheter i Norra Sudan och Sydsudan Migrationsverket referensnummer 51-2011-25312 Yasin Ahmed Abdulrahim Jami Nätverkets ordförande (firmatecknare)

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för sysselsättning och socialfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för sysselsättning och socialfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för sysselsättning och socialfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 31 maj 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och socialfrågor till utskottet för kvinnors

Läs mer

Utred ekonomiorons effekter på Stockholms arbetsmarknad, svar på skrivelse från Carin Jämtin (s) m.fl.

Utred ekonomiorons effekter på Stockholms arbetsmarknad, svar på skrivelse från Carin Jämtin (s) m.fl. Tjänsteutlåtande Datum: Diarienr: 28 oktober 2008 SBR 42-146/2008 Handläggare: Telefon: Jesper Ackinger 08-508 280 31 jesper.ackinger@sbr.stockholm.se Till Styrelsen för Stockholm Business Region Utred

Läs mer

Hur länge ska folk jobba?

Hur länge ska folk jobba? DEBATTARTIKEL Bengt Furåker Hur länge ska folk jobba? Denna artikel diskuterar statsminister Fredrik Reinfeldts utspel tidigare i år om att vi i Sverige behöver förvärvsarbeta längre upp i åldrarna. Med

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för ekonomi och valutafrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för ekonomi och valutafrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för ekonomi och valutafrågor PRELIMINÄR VERSION 2 oktober 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor till utskottet för regionalpolitik,

Läs mer

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet

Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd

Läs mer

Ekologisk hållbarhet och klimat

Ekologisk hållbarhet och klimat Ekologisk hållbarhet och klimat Foto: UN Photo/Eskinder Debebe Läget (2015) Trenden Mängden koldioxid i atmosfären, en av orsakerna till växthuseffekten, är högre idag än på mycket länge, sannolikt på

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM63. olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s strategi mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljödepartementet 2014-03-13 Dokumentbeteckning KOM (2014) 64 slutlig Meddelande från kommissionen

Läs mer

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården

Svar på kommissionens offentliga samråd Grönbok Den europeiska arbetskraften inom vården Promemoria 2009 03 27 S2009/2697/HS Socialdepartementet Enheten för hälso- och sjukvård Kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Samråd om Grönboken Den europeiska arbetskraften inom

Läs mer

1.0 Kortfattade landsrapporter

1.0 Kortfattade landsrapporter 1.0 Kortfattade landsrapporter Detta avsnitt består av 27 kortfattade landsrapporter som presenterar de huvudsakliga lärlingsutbildningarna och praktikprogrammen i varje medlemsstat. Rapporterna ger en

Läs mer

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR

EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 41 42 43 44 45 46 47 48 49 50 51 52 53 EPSU:S RAPPORT ÖVER CENTRALA FRÅGOR Aktuell utveckling

Läs mer

Småföretagande i världsklass!

Småföretagande i världsklass! Småföretagande i världsklass! Vi vill att: det ska vara kul att driva företag fler vågar starta och livnära sig som företagare fler företag kan vara lönsamma och växa allt företagande ska bedrivas rättvist

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Var går gränsen? REMISSVAR

Var går gränsen? REMISSVAR REMISSVAR Var går gränsen? Svenska FN-förbundet föreslår utsläppsmål av växthusgaser i Sverige för år 2020 och 2050 som del av en ambitiös klimatpolitik i enlighet med Sveriges politik för global utveckling

Läs mer

Skåne län. Företagsamheten 2015

Skåne län. Företagsamheten 2015 MARS 2015 Företagsamheten 2015 Annette Andersson och Marie-Christine Martinsson, Solklart Vård. Vinnare av tävlingen s mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen...

Läs mer

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011

Utvecklingen i. Tranemo kommun - indikatorer 2011 Utvecklingen i Tranemo kommun - indikatorer 2011 1 Indikatorer 2011 Syftet med Tranemo kommuns omvärldsanalys är att denna skall utgöra ett av underlagen för den strategiska planeringen. I denna bilaga

Läs mer

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden

temaunga.se EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden temaunga.se T E M AG RU P P E N U N G A I A R B E T S L I V E T? b b o j å f a g un a l l a n Ka etsmarknaden? b Kris på art för unga år 2015 Om läge EUROPEISKA UNIONEN Europeiska socialfonden »ALLA UNGA

Läs mer

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa

Sveriges synpunkter på EU:s grönbok om psykisk hälsa Yttrande 2006-06-16 S2005/9249/FH Socialdepartementet Enheten för folkhälsa Europeiska kommissionen Generaldirektoratet för hälsa och konsumentskydd Enhet C/2 "Hälsoinformation" L-2920 LUXEMBURG Sveriges

Läs mer

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060

ESSÄ. Min syn på kompetensutveckling i Pu-process. Datum: 2006-04-26. Produktutveckling med formgivning, KN3060 ESSÄ Min syn på kompetensutveckling i Pu-process Datum: 2006-04-26 Produktutveckling med formgivning, KN3060 Utfört av: Kim Hong Tran Handledare: Rolf Lövgren Ragnar Tengstrand INLEDNING INLEDNING ESSÄNS

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2013/0285 (NLE) 5.2.2015 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att

Läs mer

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS

Ta bort och skrota utsläppsrätter i EU ETS Överskottet visar också att det varit billigare att uppnå målet än beräknat. Överskottet beror främst på; a) att tilldelningen av utsläppsrätter redan från början var mycket frikostig, särskilt FORES POLICY

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011. OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen för 2011 OFRs RAPPORTSERIE OFFENTLIG SEKTOR I FOKUS 1/2010 Sid 1 (5) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i budgetpropositionen

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM61. Meddelande om EU:s handlingsplan. mot olaglig handel med vilda djur och växter. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om EU:s handlingsplan mot olaglig handel med vilda djur och växter Miljö- och energidepartementet 2016-04-01 Dokumentbeteckning KOM (2016) 87 Meddelande från

Läs mer

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA

GLOBALA FAKTA OM LÄSFÖRMÅGA 10 GLOBALA FAKTA OM I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö A B C D E F G H 1. Det finns ungefär 800 miljoner vuxna som inte kan läsa i världen 1 KÖNSFÖRDELNINGEN BLAND VUXNA ANALFABETER ANDELEN ANALFABETER

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18

Tentamen i Nationalekonomi A. Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp. Datum: 2015-08-18 Tentamen i Nationalekonomi A Delkurs 2: Globalisering, 7,5 hp Datum: 2015-08-18 Ansvariga lärare: Patrik Karpaty Johan Karlsson Hjälpmedel: Skrivdon och miniräknare Maximal poängsumma: 26 För betyget G

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker.

en urvalsundersökning. en undersökning av företagsklimat eller av var företagen är störst eller mest lönsamma. en utmärkelse till kommunalpolitiker. Nationell utveckling... 2 Sammanfattning i korthet... 3 Länsutveckling... 5 Boxholms kommun... 6 Linköping kommun... 7 Övriga kommuner...8 Slutsatser och policyförslag... 9 Om Årets Företagarkommun...

Läs mer

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014.

Örebro län. Företagsamheten 2015. Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen Örebro läns mest företagsamma människa 2014. MARS 2015 Företagsamheten 2015 Anneli och Mikael Rådesjö, Karlskoga Wärdshus. Vinnare av tävlingen läns mest företagsamma människa 2014. län Innehåll 1. Inledning...2 Så genomförs undersökningen... 2 Vem

Läs mer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer

Katrineholm. Hur har det gått i Sörmland?...-2011 års redovisning av länets Lissabonindikatorer .Sörmland i siffror Katrineholm Hur har det gått i Sörmland?...-211 års redovisning av länets Lissabonindikatorer 211 1 Bakgrunden till de valda indikatorerna i den gamla Sörmlandsstrategin Våren 27 beslutade

Läs mer

Femton punkter för fler växande företag i Örebro

Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro Örebro 2010-09-10 Femton punkter för fler växande företag i Örebro Örebro behöver fler nya företag och att mindre företag växer och nyanställer. Därför måste Örebro kommun förbättra servicen och

Läs mer

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark

Brasilien. Fattigdomen skall bekämpas! Danmark Brasilien Idag lever 1.4 miljarder människor i fattigdom, och 925 miljoner är undernärda. Med djup beklagan anser Brasilien att något borde göras för att rädda den svältande befolkningen världen över.

Läs mer