Konflikten i den Centralafrikanska republiken

Transkript

1 IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson Tora von Eckardstein Victoria von Heideman Jenny Matsson

2 Inledning Vi valde att titta närmare på konflikten i Centralafrikanska Republiken (fortsättningsvis nämnt som CAR) som med små uppehåll pågått sedan CAR blev självständigt från Frankrike, och som nu blossat upp igen. I samband med detta valde Frankrike - med FN-mandat - att utöka sin militära närvaro i landet, vilket vi kommer att granska närmare i vår diskussion. De teoretiska perspektiv vi valt att använda oss av för att belysa centrala delar av utländsk (Frankrikes) intervention i konflikten återfinns inom liberalismen och realismen. Bakgrund CAR:s författning antogs Denna fastställer att de mänskliga rättigheterna ska respekteras. Verkligheten i landet är emellertid en helt annan, politisk oro, militärkupper och annat utbrett våld har lett till att medborgarnas fri- och rättigheter ofta kränkts. CAR:s partipolitik präglas i stor utsträckning av etnisk och geografisk tillhörighet. Detta har varit en utlösande faktor till politisk instabilitet, med oräkneliga maktskiften genom statskupper samt strider mellan olika rebellgrupper och regeringsarmén. Konflikten har mer eller mindre varit ett faktum sedan självständigheten från Frankrike Vidare omnämns Frankrikes mångåriga kolonialisering av landet som en av nyckelaspekterna till konflikten i CAR, då denna fått stora följder för landets förmåga att skapa en egen fungerande politisk stabilitet. 2 I samband med att rebellrörelsen Séléka störtat dåvarande president François Bozizé i mars 2013 upphävde den självutnämnde presidenten Michel Djotodia författningen. Afrikanska ledare klargjorde då att de inte erkände Djotodia som landets president och föreslog att en annan övergångsregering skulle styra fram till ett nytt val inom 18 månader. Djotodia, valdes dock och blev den 13 april 2013 erkänd som president för övergångsregeringen. 3 Angående följderna denna långvariga konflikt fått för landets civilbefolkning är situationen enligt FN:s flyktningorgan UNHCR ohållbar, framförallt i CAR:s nordliga provinser. Avsaknaden av stabilt centralt styre har lett till att mycket vapen cirkulerar i landet och utvecklingen av flera väpnade rebellgrupper. Landets dåliga ekonomiska situation har även fått en ökning av rån, mord och annan kriminell verksamhet som följd. En miljon människor beräknas leva i skräck för de olika väpnade grupperna människor har flytt till andra ställen i CAR och har sökt tillflykt i Tchad, Kamerun och Kongo. Befolkningen har minimal tillgång till hälsotjänster och har några av världens sämsta siffror för förväntad livstid, barn- och mödradödlighet och spridning av hiv republiken Ibid 4 Centralafrikanska- republiken

3 Nulägesanalys; utländsk intervention FN i CAR FN:s högsta prioritet i konflikten i CAR är att etablera säkerheten i landet. Att CAR inte har fungerande polis-och militärinstitutioner har gjort det lätt för rebellgrupper att om och om igen ta makten. De som drabbas hårdast är civilbefolkningen, då rebellgrupperna inte har några ekonomiska medel och landet står utan statskassa 5. Vidare anses den humanitära krisen ha förvärrats i form av en ökning av sexuellt våld, avrättningar och utnyttjandet av barnsoldater. Man uppskattar dessutom att över 10 procent av landets befolkning är på flykt i landet och att över människor tvingats fly bara under den senare halvan av FN:s fredsbevarande styrka i landet, BINUCA, viktigaste ansvar i CAR är förutom att etablera säkerheten att medla mellan de olika rebellgrupperna och bidra till den demokratiska strukturen. Detta med förhoppningen att förse landet med de medel som krävs för att så småningom hålla egna demokratiska val. Säkerhet för landets invånare, enighet mellan de olika folkgrupperna och konsolidering av demokratin är alltså centralt. 7 Frankrike i CAR CAR var en fransk koloni fram till 1960 och Frankrike har också efter självständigheten visat intresse för inrikespolitiken i landet. Frankrike bidrog bland annat till att genomföra Operation Barracuda i CAR 1979, då de tillsammans med Centralafrikanska folkets befrielserörelse (MLPC) avsatte den dåvarande diktator Jean-Bédel Bokassa och tillsatte David Dacko. 8 Frankrike har nu tagit upp konflikten i CAR med FN, men BBC rapporterar att man på grund av att det skulle ta lång tid att samordna medlemsstaterna i en gemensam intervention valt att agera själva, med FN-mandat. Frankrike valde efter turbulensen i december att skicka 1600 soldater (utöver de soldater man redan har i landet), samt begär stöd från EU att bistå med ekonomiska medel. 9 5http:// n_republic displacement.org/idmc/website/countries.nsf/(httpenvelopes)/92d95e127abcf350c12577e ?OpenDocument http:// n_republic Historia Frankrike vill få med fler i afrikansk militärinsats, Dagens Nyheter,

4 Diskussion För att på bästa sätt kunna problematisera Frankrikes agerande i CAR har vi valt att använda oss av två teoretiska perspektiv; realismen och liberalismen. Frankrikes intervention i CAR utifrån ett realistiskt perspektiv Utifrån ett realistiskt perspektiv framstår Frankrikes val att intervenera och gå in i CAR som välunderbyggt. Enligt realister är konflikter inte bara oundvikliga, utan till och med nödvändiga och när konflikter inte kan lösas med hjälp av diplomati och förhandlingar, så är krig eller våld den enda metoden att lösa konflikten på 10 FN och Frankrike har försökt att lösa konflikten genom förhandlingar i omgångar ända sedan den först blossade upp för över 50 år sedan. Det kan därför tyckas rimligt att dra slutsatsen att det inte är möjligt att lösa konflikten och etablera demokratiskt styre med hjälp av förhandlingar, utan att det helt enkelt var nödvändigt att gå in med trupper, som en sista utväg. Angående drivkraften bakom Frankrikes intervention i CAR har denna endast motiveras med humanitära skäl. Detta behöver nödvändigtvis inte vara falskt, men är emellertid intressant att diskutera, framförallt med utgångpunkt i ett realistiskt perspektiv. Frankrike går in i ett konfliktområde med stora naturtillgångar och får FN:s stöd att göra detta. Utifrån ett realistiskt synsätt på FN:s roll som instrument (FN fungerar i enlighet med detta som en arena, instrument och en aktör). för att legitimera mäktiga staters politiska agenda 11 skulle Frankrikes intåg i CAR under FN-mandat kunna vara en täckmantel för skäl som i själva verket är ekonomiska snarare än humanitära. Detta påstående understöds bland annat av att Frankrike var ett av de första länderna som erkände president François Bozizé och hans regering efter statskuppen Enligt landguiden.se var detta av strategiska skäl då man befarade att ännu ett regimskifte skulle leda till ännu större oordning i regionen och därmed begränsade Frankrikes möjligheter till fortsatt handel med CAR. 12 Vissa realister går så långt som att påstå att det inte finns något världsintresse för fred. Staterna vill bara gynna sig själva. 13 Bozizés politik kom dock att rikta sig mot nya allierade, hans regim sökte stöd hos Sydafrika och handeln med Kina ökade efter kuppen 14. När Djotodia i spetsen för Sélékarebellerna tog makten i mars 2013 meddelade han att han ämnade se över de olje- och gruvkontrakt som hans föregångare upprättat med Sydafrika och Kina och sände dessutom en önskan till Frankrike om assistans för att utbilda den centralafrikanska militären 15. I december samma år gick Frankrike ut med att de planerar att utbilda afrikanska soldater om året, något som skulle kunna ses som ett svar på Djotodias förfrågan och en antydan till en önskan om ökat samarbete. 16 Frankrike är sedan länge en av CAR:s främsta handelspartners och ett franskt företag har investerat i en uranutvinningsanläggning i landet, vilken var planerad att vara i full 10 Devetak:36, Jansson, 2012 Internationell organisation, Forsvar Devetak:40, Forsvar Centralafrika ser över oljekontrakt, Tidningarnas Telegrambyrå, Trupper ska förhindra folkmord, Dagens Nyheter,

5 produktion Möjligheten till utvinning kommer antagligen att påverkas av situationen i CAR och med största sannolikhet gynnas av om Frankrike lyckas sätta stopp för den väpnade konflikt som nu råder. Avslutningsvis definierar realismen stater utifrån två klasser; haves respektive have-nots. Detta påverkar i stor utsträckning relationer mellan stater, vilket inflytande olika länder får samt hur de ses på och värderas. Have-staterna sitter på olika former av rikedomar och är nöjda med den nuvarande existerande internationella ordningen, medan en have-notstat besitter inte några rikedomar eller gynnas av den nuvarande internationella ordningen. 18 Om vi tittar på Frankrike och CAR utifrån dessa klassar kan konstateras att Frankrike är en have-stat medan CAR ses som en have-not-stat (CAR har visserligen tillgång på olika former av rikedomar men kan i dags läget inte utnyttja dessa resurser). Detta är något vi tror påverkar Frankrikes agerande i CAR samt ger dem en fördelaktig utgångspunkt i handeln med landet. Frankrikes intervention utifrån ett liberalistiskt perspektiv Då demokrati och frihet är centrala principer inom den liberala teorin har kolonialismen öppnat upp för intern diskussion; kritikerna fördömer detta då kolonialism äventyrar den grundläggande självständigheten, medan förespråkare menar att kolonialiseringen av länder har varit ett bra sätt att sprida europeiska liberala värderingar; ett så kallat civilising mission of European colonial rule 19. Förespråkarnas argument skulle kunna legitimera Frankrikes långa och brokiga inblandning på den afrikanska kontinenten i allmänhet och CAR i synnerhet, då detta var en fransk koloni fram till Att lära sig av sina misstag och hela tiden utvecklas i sina internationella relationer är också centralt inom liberalismen 20, vilket liberala teoretiker skulle kunna anse ligger till grund för Frankrikes agerande i CAR närvarade franska FN-trupper i Rwanda i vad som i efterhand kom att ses som ett av FN:s stora misstag i modern tid; de franska soldaterna var för få och saknade mandat att ta till vapen och tvingades bevittna hur situationen urartade till ett regelrätt folkmord. Detta ledde till starka reaktioner i Frankrike och dåvarande utrikesminister Alain Jupp - som senare blev premiärminister - gjorde omfattande ändringar i Frankrikes Afrikapolicy, något som även har engagerat hans efterföljare 21. De franska interventioner som följt har varit uttalat neutrala och fredsbevarande och man söker aktivt stöd i FN innan man agerat. Frankrike har också gått via EU, men aktat sig för att agera utan att först kontrollera att de har stöd av internationell lag vilket är viktigt inom den liberala teorin 22. Man har även valt att ta hänsyn till afrikanska aktörer. Ett undantag är Libyen 2011 då man valde att intervenera trots att detta gick emot AU, som ville fortsätta dialogen. Trots att denna humanitära intervention hyllas av bland annat Richard Devetak 23 var Hollande noga med att tydliggöra att relationen mellan Frankrike och Afrika ska vara ett partnership of respect, even when there are disagreements 24 vilket förkroppsligats i den dialog mellan Hollande och afrikanska ledare dels innan intåget i Mali 2013 och dels innan upptrappningen av aktionen i CAR, som varit väl förankrad i det afrikanska politiska 17 Energi Devetak:39, Devetak:53, Jansson, Klassisk teori om internationell politik, Linköpings Universitet, africa Datum: Devetak:53, Devetak:438, africa Datum:

6 samhället. Enligt Wheeler skall en humanitär intervention vara den absolut sista utvägen i en konflikt och man bör alltid försöka lösa konflikten genom dialog innan man intervenerar 25. Slutsats För att summera går det att konstatera att Frankrike bedriver en aktiv politik på den afrikanska kontinenten, och har flera motiv för detta. I nuläget kan militär närvaro legitimeras av det oroliga läget i CAR, framförallt för att undvika ett nytt folkmord. Detta bygger dock på liberala värderingar vilket man inom den marxistiska teorin ser som problematiskt på grund av strävan efter fred utan att se till de underliggande strukturerna i samhället; strukturer av makt, i form av bland annat materiella tillgångar och kapital 26. De materiella tillgångarna i CAR är kopplade till utländska (också franska) företag som utvinner landets naturtillgångar. Det går alltså inte att förbise att Frankrike de facto har ekonomiska intressen i landet, och idag - 50 år efter självständigheten - fortfarande har stort inflytande över CAR. 25 Jansson, Mänskliga rättigheter och humanitär intervention, Linköping Universitet, Devetak:66-67:2012 6

7 Källförteckning Litteratur Devetak Richard et.al. 2012, An introduction to international relations, Cambridge: Cambridge University Press. 2:a upplagan. Elektroniska källor BBC News Hämtad: FN:s Department of Political Affairs epublic Hämtad: Globalis Hämtad: Hämtad: Internal Displacement Monitoring Center ?OpenDocument Hämtad: Landguiden.se Hämtad: Hämtad: Hämtad: Hämtad: Mediearkivet (web.retriever-info.com) Frankrike vill få fler med i afrikansk militärinsats, Dagens Nyheter, Centralafrika ser över oljekontrakt, Tidningarnas Telegrambyrå, Trupper ska förhindra folkmord, Dagens Nyheter, Säkerhetspolitik.se Muntliga källor Föreläsningar i kursen Internationell politik 733G20, Linköpings Universitet, HT 2013, föreläsare Per Jansson. Ø Klassisk teori om internationell politik,

8 Ø Mänskliga rättigheter och humanitär intervention, Ø Internationell organisation,