Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU"

Transkript

1 Statsvetenskap 1, 30 hp Internationell politik, 7,5 hp Ansvarig lärare: Per Jansson Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Relationen och konflikten mellan Ukraina, Ryssland och EU Analys och tolkning utifrån fyra olika teoretiska perspektiv Tina Asp Vaileth Givik Sylvan Johanna Lunggren Sofia Jansson

2 Inledning Syftet med detta mindre alster är att analysera och tolka en aktuell händelse inom ramen för internationell politik. Den händelse som vi har valt att inrikta oss på är konflikten och relationen mellan Ryssland, Ukraina och EU. Med detta som underlag vill vi uppnå en förståelse av politiska relationer och konflikter på ett internationellt plan. Metoden för att nå vårt syfte är följaktligen analys med teoriperspektiv som utgångspunkt. Vid denna punkt har vi valt att begränsa oss till fyra olika teoriinriktningar för internationell politik; realism, liberalism, postmodernism och konstruktivism. Vidare har vi valt att begränsa oss inom de olika teorierna genom att välja vissa analysbegrepp och inriktningar, vilket presenteras i analysdelen av detta alster. För vår metod har vi använt oss av två typer av material, media och facklitteratur. Inom media har vi tagit del av artiklar från Internet. Som facklitteratur har vi främst använt oss av kurslitteraturboken för denna kurs, An Introduction to International Relations, men vi har även fått material från en annan facklitteraturbok, såsom Contemporary European Politics A Comparative Introduction. Ukraina-Ryssland-EU konflikten med realismen som underlag Ukraina befinner sig just nu i en svår ekonomisk situation. Deras mål är att förbättra sin ekonomi. Landet har mycket industri och är beroende av handel med andra länder. För att kunna förbättra sin situation måste de välja mellan att samarbeta med EU eller att samarbeta med Ryssland. Ryssland, som inte är medlem i EU, försöker få ett förbättrat samarbete med kringliggande länder, främst före detta Sovjet-stater. Detta kan ses som ett försök att balansera EU:s starka makt i Europa. Ryssland, eller egentligen främst Sovjetunionen, har tidigare varit en stormakt (Melén, 2013). Ett samarbete med Ryssland skulle gynna Ukraina, inte minst på kort sikt. Ryssland har under lång tid varit en viktig importör av ukrainska produkter och står för nästan en tredjedel av handeln (Landguiden, 2013). Ukrainas ekonomi skulle förbättras om detta samarbete stärktes i och med tullunionen. Att förlora Ryssland som handelspartner skulle slå hårt mot Ukrainas ekonomi. Rysslands hot om att stoppa handeln och exporten av gas till Ukraina är en viktig faktor till att Ukrainas president Viktor Janukovitj valde att inte skriva på ett associationsavtal med EU. Eftersom ett associationsavtal inte innebär att Ukraina kommer att få något ekonomisk stöd från EU skulle slutet på handeln med Ryssland skada Ukrainas ekonomi väldigt mycket. 1

3 Om Ukraina istället går med på ett samarbete med EU kan det underlätta den framväxande demokratin. EU har bl.a. ställt krav på att valen i Ukraina ska följa den internationella standarden. Om Ukraina går med på detta och inleder ett samarbete med EU kommer det att underlätta handel med EU-länder genom frihandelsavtal. I teorin skulle det bli samma effekt som tullunionen erbjuder, men frågan är då hur mycket Ukraina ett frihandelsavtal skulle hjälpa exporten till Västeuropa. Ryssland är redan en utforskad marknad för Ukraina. På det sättet är det ett bättre val. Ukraina räknas som ett av världens länder med mest korruption. Kraven som EU ställer på Ukraina för att ingå ett associationsavtal skulle förmodligen minska korruptionen, vilket skulle gynna landets ekonomi i längden (Europaportalen, 2013). Ett problem med båda alternativen är den delade befolkningen i Ukraina. En stor del av befolkningen är etniska ryssar. Demonstrationerna som pågår nu mot regeringen är från den västvänliga delen av befolkningen som vill att Ukraina ska ingå ett samarbete med EU. Om regeringen istället skulle skriva ett frihandelsavtal med EU skulle det uppröra andra delar av landets befolkning. Med ett splittrat folk i två olika läger går det inte att undvika att en stor del blir missnöjda. Det moraliska i frågan handlar om resultatet av handlandet. Det finns ingen universell etik om hur man ska uppnå detta. Realismen lyfter fram internationell anarki, med suveräna stater som betydande aktörer, som motsats till hierarki. Det påminner mycket om Hobbes naturtillstånd. EU är en överstatlig organisation, men har ingen makt lik den som en stat har över sin befolkning. Denna anarki innebär ständig osäkerhet bland staterna. En naturlig följd av detta blir då att de allierar sig med varandra för att båda parter vinner på samarbete, samt att inte krossas av en starkare makt. I det här fallet vinner Ukraina ekonomisk på att samarbeta. Argument för att ingå ett associationsavtal med EU är bland annat att det kommer att främja demokratin. Idealet demokrati har ur realismens perspektiv inte ett värde i sig, även om det kan resultera i många fördelar. Det har därför ingen betydelse i detta sammanhang (Chiaruzzi, 2012:36-46). Relationen och konflikten utifrån ett liberalistiskt perspektiv Varken Ukraina eller Ryssland innehar ett medlemskap i EU, men Ukraina ingår i EU:s European Neighbourhood Policy, ENP, inom det östliga partnerskapet tillsammans med Moldavien, Vitryssland, Azerbajdzjan, Georgien samt Armenien (Europaportalen, 2013). Det 2

4 låg i EU:s intresse att även få med Ryssland i det östliga partnerskapet inom ENP, men Ryssland har frånsagt sig ett sådant partnerskap med EU trots att Ryssland får finansiellt stöd från ENPI. Av detta skäl har EU istället format ett strategiskt samarbete med Ryssland där man bland annat samverkar för att förhindra internationell terrorism och internationella brott. Redan här kan man se en parallell till liberalismens idé om den internationella anarkin. Anarkin är ojämnt fördelad, men till skillnad från realismen anser liberalismen att det finns några öar av ordning, samarbeten och samverkan mellan stater och organisationer. EU, ENP och relationen mellan Ryssland och Ukraina är tydliga exempel på dessa samarbetsöar. Under 2009 uppstod ett spänt läge mellan Ryssland och EU gällande gaskonflikten mellan Ukraina och Ryssland, i vilken EU fick agera som medlare mellan de två staterna. Ryssland hade under en period stängt av gastillförseln till Ukraina som Ryssland enligt avtal skulle bistå Ukraina, vilket resulterade i att flera länder i området blev utan värme till hus. EU ville då påpeka för Ryssland vikten av att vara en trogen avtalspartner och att fullfölja sina avtalsåtaganden (Magone, 2011: ). Under senare tid har en liknande konflikt uppstått i relationen mellan Ryssland, Ukraina och EU. EU har presenterat ett nytt och mer omfattande associeringsavtal för Ukraina. Detta avtal kan ses som en följd av det partnerskaps- och samarbetsavtal från 1998 som har stått till grund för EU:s och Ukrainas relation. Det nya avtalet inkluderar ett djupgående frihandelsavtal mellan de båda parterna. Dock ställer EU vissa krav på Ukraina för att de ska få ta del av detta avtal. Stora delar av Ukrainas lagstiftning måste koordineras med EU för handeln ska underlättas. Utöver detta måste de förändringar som Europeiska rådet rekommenderar genomföras. Dessa är tre punkter; 1. De nationella valen ska följa internationell standard, 2. Ukraina måste motverka den selektiva rättvisan som finns i landet, 3. Ukraina måste införa reformerna som finns med i associeringsavtalet. Den Ukrainska presidenten menar att Ukraina arbetar mot en vidare integration med EU, men säger ändock ifrån om att ingå i avtalet. Anledningen till detta är främst att Ryssland har hotat med att stänga av all handel mellan Ukraina och Ryssland samt avstängning av gasförbindelsen. Återigen har EU fått agera medlare mellan de båda staterna (Europaportalen, 2013). Att EU tar på sig den rollen kan relateras till liberalernas idé om att demokratier inte går i krig med varandra (Richardson, 2012:54). Majoriteten av EU:s medlemsstater är demokratier, vilket innebär att det inom EU verkställs olika demokratiska värderingar och traditioner. Trots att EU har anklagats för demokratiskt underskott, kan man utifrån liberalismen betrakta EU som demokratiskt. Enligt liberalismen löser demokratier politiska konflikter och skillnader genom icke-våldslösningar, det vill säga genom diskussion 3

5 och konsensus (Richardson, 2012:54). EU vill bevara fred mellan Ryssland och Ukraina för att inte skada de internationella samarbetena. Dock vill EU samtidigt att Ukraina ingår i det nya associeringsavtalet då ett fortsatt samarbete kan leda till ett ukrainskt EU-medlemskap (Europaportalen, 2013). Utifrån ett liberalistiskt perspektiv på en sådan möjlig övergång kan ett medlemskap i EU bidra till demokratiseringsprocessen i Ukraina. Dessutom skulle en ekonomisk integration uppstå, vilken blir grund för den politiska integrationen. Detta förutsätter då en värdegemenskap med rättsstatlighet och kamp mot korruption. En sådan värdegemenskap är en av liberalismens grundidéer (Richardson, 2012:49-50). Postmodernismen och krisen i Ukraina med reflektioner Den kris som ledde till öppna protester från oppositionen mot sittande presidenten Viktor Janukovytj, med bland annat en stor demonstration på Självständighetstorget i Ukrainas huvudstad Kiev i november 2013, visar det fula spel som Ryssland bedriver med gamla kommuniststater. Republiken Ukraina var en delstat i Sovjetunionen från 1921 och blev självständigt när unionen föll samman Även om man har ett partnerskaps- och samarbetsavtal med Europeiska Unionen, bland annat för att stärka demokratin i landet genom att använda sig av EU:s regelverk, är Ukrainas beroende av Ryssland för handel och energiförsörjning stort (Bernitz och Kjellgren 2010: 197 ). Vår svenska utrikesminister Carl Bildt sa i början av december angående Ukrainas pausande av förhandlingarna om ett samarbets- och frihandelsavtal med EU och de pågående protesterna, att Ukraina kan ha frihandelsavtal med både EU och Ryssland, vilket Moskva menar inte kan förekomma (Svenska Dagbladet). USA stödde Ukraina i en förmodad kamp mot Ryssland, för självständighet och självbestämmande bland annat genom att republikanen och förre presidentkandidaten John McCain talade till demonstranterna på Självständighetstorget i mitten av december (SVT). Europeiska unionen satsar på kapitalistiska, men demokratiska projekt, på mångfald, frivillighet, och samverkan, medan ryssarna har en historiskt lång tradition av maktanspråk i odemokratisk anda, förtryck och korruption. Carl Bildts påstående ovan visar på den linje man i det EU vill ska råda. Här handlar det inte om någon inklusion eller exklusion, snarare ett samarbete (Bleiker, 2012:93). Ryssland söker däremot splittring. Att hota och agera maktfullkomligt handlar om att skrämma och få kontrollen i en situation. Ur en postmodern 4

6 synvinkel är det beklagligt att man väljer den vägen, dialog och samförstånd är annars något som man oftare vill uppnå i internationella relationer. I det här fallet ser det ut som vi har den klassiska moderna konflikten mellan öst och väst. En uppblossande kalla kriget konflikt (Bleiker, 2012:99). Konflikten med Ukraina, enligt Konstruktivism Konstruktivismens teori går i stor del ut på att dagens politiska situation formas utav hur vi som individer uppfattar situation i fråga. En stat grundas när en befolkning ser sig själva som en gemensam enhet och skapar gemensamma normer och värden. Där alla värden aldrig är konstanta utan ständigt föränderliga. Till exempel en militär kan bara uppfattas stark om någon känner sig hotad. Ett samhälle är socialt konstruerat av människor i samspel med varandra, ett exempel på det är kön. Konstruktivister anser att kön är socialt skapade kategorier. Man erkänner att det finns skillnader men att vi bestämmer många utav dessa skillnader (Thaddeus Jackson & Jones, 2012: ). Konstruktivism förklarar alltså att stater handlar efter deras intressen och identitet. Under Sovjet var Ukraina under ryskt styre så de har kvar en liten del av en rysk identitet samt intressen av att hålla sig på god sida med Ryssland. Intresse och identitet är som sagt under ständig förändring. Ryssland har på senare tid under Putin blivit allvarligare och ett större hot. Det kan vara en anledning till att Ukrainas motiv förändrats nu. Sedan finns det högt uppsatta politiker i Ukrainska regeringen med egna starka och sociala relationer till ryska politiker. Ukraina är beroende utav rysk handel men behöver samtidigt ett samarbete med EU för att det är vad folket vill ha. Ukraina vill alltså ha bägge delar men det går inte att kombinera dessa två. Ukraina fryste förhandlingarna med EU när Ryssland ställde krav och började hota med sanktioner om fortsatt samarbete med EU. Detta skapade enorma till en början fredliga demonstrationer som sedan urartade i våldsamma (Andersson, 2013). Till skillnad från realister anser konstruktivister att det vi ser idag som maktordning endast är socialt konstruerat. Enligt konstruktivister kan man inte ha internationella relationer alternativ internationell politik utan att ha vissa socialt baserade överenskommelser. Allt bygger på att vi agerar utifrån dessa överenskommelser som ständigt förändras. Vissa har naturligtvis 5

7 lättare att förändra dessa överenskommelser, för att det är fler som lyssnar på de, exempel på det är högt uppsatta människor med makt. Utan dessa socialt baserade överenskommelser finns det inget, man erkänner att det finns stater och på det sättet att det finns internationella relationer. Man tror på att det finns legitima regeringar och myndigheter. När sedan sådana här demonstrationer utlöses i Ukraina är det folk som försöker förändra vissa delar av den sociala överenskommelsen för att de längre inte håller med att regeringarna är legitima. Så vad vi ser är en, enligt konstruktivisterna, förändring bland folkets intressen och identiteter. Källförteckning Melén, Johanna (2013). Ordkrig mellan Ryssland och Ukraina om rysk gas.(elektronisk), Sverigesradio, 3 januari. Tillgänglig: < ( ) Landguiden (2013). Ukraina Utrikeshandel.(Elektronisk). Tillgänglig: < ( ) Europaportalen (2013). Tema Ukraina.(Elektronisk). Tillgänglig: < ( ) Chiaruzzi, Michele (2012). Realism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Richardson, James L. (2012). Liberalism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Bleiker, Roland (2012). Postmodernism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Thaddeus Jackson, Patrick & Jones, Joshua S. (2012). Constructivism. I: Devetak, Burke & George (red.) An Introduction to International Relations. New York: Cambridge University Press Andersson, Elisabeth (2013). EU-konflikt skakar om ett redan vacklande Ukraina.(Elektronisk). Svenska Dagbladet, 30 november. Tillgänglig: < ( ) 6

8 Bernitz, Ulf & Kjellgren Anders (2010). Europarättens grunder. Stockholm: Norstedts Juridik Utvecklingen i Ukraina, ( 2009 ), Sida, Stiftelsen för internationellt utvecklingssamarbete. Tillgänglig: < Ukraina/> ( ) Bildt, Ukraina kan få både ock, (2013), Svenska Dagbladet. Tillgänglig: < ( ) EU avbryter förhandlingar med Ukraina (2013). Sveriges Television. Tillgänglig: < ( ) 7

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander

Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik Ukraina Euromajdan Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander Konflikten i Ukraina Inledning Vi har valt att analysera de pågående

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN

RYSSLAND OCH CENTRALASIEN RYSSLAND OCH CENTRALASIEN Sedan 2014 har krisen i Ukraina och Rysslands olagliga annektering av Krim lett till nya ramar för de bilaterala relationerna mellan EU och Ryssland. Under senare år har den oroande

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Institutionen för statsvetenskap. Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014.

Institutionen för statsvetenskap. Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014. Institutionen för statsvetenskap Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014. Kandidatuppsats i statsvetenskap Magdalena Carlsson Handledare: Henrik

Läs mer

Tillsammans för en rättvisare värld

Tillsammans för en rättvisare värld Tillsammans för en rättvisare värld 2 Inledning Den värld vi lever i är inte rättvis. Miljoner människor lider av fattigdom, sjukdomar, krig och konflikter. Mänskliga rättigheter kränks och för många är

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati?

Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Matilda Falk Eventuell spänning mellan kapitalism och demokrati? Är det möjligt för ett kapitalistiskt samhälle att uppfylla kriterierna för en ideal demokrati? Inledning Kapitalism är inte följden av

Läs mer

Konflikten i den Centralafrikanska republiken

Konflikten i den Centralafrikanska republiken IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet 2013-12- 22 Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

P7_TA-PROV(2011)0514 Förhandlingar om associeringsavtalet mellan EU och Georgien

P7_TA-PROV(2011)0514 Förhandlingar om associeringsavtalet mellan EU och Georgien P7_TA-PROV(2011)0514 Förhandlingar om associeringsavtalet mellan EU och Georgien Europaparlamentets resolution av den 17 november 2011 med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och

Läs mer

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland:

Östgruppen vill veta vad X-partiet har för inställning till utvecklingen i Ryssland och till det svenska demokratistödet till Ryssland: Augusti-september 2014 Enkät om Sveriges demokratistöd till Ryssland Östgruppen för demokrati och mänskliga rättigheter har under lång tid bevakat och granskat det svenska demokratistödet till Ryssland,

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina (2014/2627(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina (2014/2627(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0248 Rysslands invasion av Ukraina Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om Rysslands invasion av Ukraina (2014/2627(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utrikesfrågor 18.7.2011 2011/2132(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med Europaparlamentets rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina

Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina P7_TA(2010)0035 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 25 februari 2010 om situationen i Ukraina Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland

EU OCH RYSSLAND 1/12. 3b 2010. EU och Ryssland EU OCH RYSSLAND 1/12 3b 2010 EU och Ryssland 2/12 EU OCH RYSSLAND EU och Ryssland har definierat sina förbindelser som ett strategiskt partnerskap, där man med hjälp av samarbete vill främja stabilitet

Läs mer

ÖSTLIGA PARTNER 1. EU:S GRANNAR ÖSTERUT

ÖSTLIGA PARTNER 1. EU:S GRANNAR ÖSTERUT ÖSTLIGA PARTNER Sex före detta sovjetiska delstater deltar i EU:s östliga partnerskap: Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland. Partnerskapet inrättades 2009 för att stödja

Läs mer

Hemtentamen: Politisk Teori 2

Hemtentamen: Politisk Teori 2 733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för utrikesfrågor 12.3.2015 2015/2001(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om läget avseende förbindelserna mellan EU och Ryssland (2015/2001(INI)) Utskottet för utrikesfrågor

Läs mer

UKRAINA: Revolution och vägen framåt

UKRAINA: Revolution och vägen framåt UKRAINA: Revolution och vägen framåt Varför ägde revolutionen rum? 2004 Orangea revolutionen. Inre stridigheter och beslutsoförmåga. Viktor Yanukovich vinner presidentmakten 2010. Utvecklas mot patrimonialism

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Ukrainakonflikten. Xxxxx Xxxxxxxxx. Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne

Ukrainakonflikten. Xxxxx Xxxxxxxxx. Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne Ukrainakonflikten Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Xxxxx Xxxxxxxxx Stagneliusskolan, Kalmar 2015 Handledare: Evelyn Hahne 1 ABSTRACT This study is about the ongoing conflict in Ukraine. The main focus has

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten

Förslaget lanserades först vid Medvedevs första statsbesök. Medvedev och den nya europeiska säkerheten Medvedev och den nya europeiska säkerheten Sedan Dmitrij Medvedev blev president i maj 2008 har hans förslag om ett nytt europeiskt säkerhetsavtal blivit en central fråga i rysk utrikespolitik. Förslaget

Läs mer

Det stora Ukraina Herdefolket

Det stora Ukraina Herdefolket Vad är demokrati? Anna-Lena Laurén: Frihetens pris är okänt. Om demokratiska revolutioner i Georgien, Ukraina och Kirgizistan Schildts & Söderströms/Atlantis. 213 sidor. Illustrerad Anna-Lena Laurén (f.

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

Den ryska minoritetens situation i Lettland

Den ryska minoritetens situation i Lettland Den ryska minoritetens situation i Lettland Europaprogrammet Projektarbete på B-nivå Högskolan på Gotland Vårterminen 2001 Gruppdeltagare: Anna Gahnström, Nadja Englund Lotta Nyborg, Peter Jakobsson Tomas

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

Konflikten i Ukraina

Konflikten i Ukraina Umeå universitet, Statsvetenskapliga institutionen Konflikten i Ukraina En kvalitativ fallstudie ur tre olika teoretiska perspektiv Uppsats för c-seminariet i statsvetenskap vid Umeå Universitet. HT 2016

Läs mer

Lisbeth Aggestam eu:s förmåga att tackla de globala utmaningarna: En fråga om ledarskap? 23

Lisbeth Aggestam eu:s förmåga att tackla de globala utmaningarna: En fråga om ledarskap? 23 Innehåll Förord 7 Inledning 9 Lisbeth Aggestam eu:s förmåga att tackla de globala utmaningarna: En fråga om ledarskap? 23 Arne Bigsten Biståndets roll i att överbrygga globala obalanser: eu och Afrika

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 25.9.2012 2012/2145(INI) ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-21 Mariya Gabriel (PE494.844v01-00) Årsrapporten om mänskliga

Läs mer

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan

Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan

Europeisering av civil protection - civilskydd. Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan Europeisering av civil protection - civilskydd Fil.dr Malena Britz Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan När kan EU spela en roll som krishanterare? Politiska kriser där

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen

Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen Protokoll 1 2010-11-02 UF2010/36062/EC (delvis) Utrikesdepartementet Stöd till Migrationsverket för fortsatt arbete med Söderköpingsprocessen 2 bilagor Ärendet Söderköpingsprocessen lanserades under det

Läs mer

Internationell politik, 7.5 hp

Internationell politik, 7.5 hp LINKÖPINGS UNIVERSITET 2010-05-06 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för Statsvetenskap Våren 2010 Kursansvarig: Rickard Mikaelsson, FD Internationell politik, 7.5 hp Vecka

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan

Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan Utrikesutskottets betänkande 2015/16:UU20 Avtal om fördjupat partnerskap och samarbete mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Kazakstan, å andra sidan Sammanfattning

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet

Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?"

Tal vid seminarium Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga? SPEECH/07/501 Margot Wallström Vice-President of the European Commission Tal vid seminarium "Den svenska modellen och ett social Europa kompletterande eller oförenliga?" Arrangerat av Ekonomiska och sociala

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen

I. MIGRATION. Den yttre dimensionen Europeiska rådet Bryssel den 15 december 2016 SN 97/16 Europeiska rådets slutsatser om migration, Cypern och Ukraina (15 december 2016) I. MIGRATION Den yttre dimensionen 1. Europeiska rådet erinrar om

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

EU integration Internationell Politik

EU integration Internationell Politik EU integration Internationell Politik Onsdag 13 maj 2009 Idag Vad är utrikespolitik Är inte EU utrikespolitik?! Utrikespolitiska mål Policy approach Utvidgningarna Vilken väg ska EU gå? Malin Stegmann

Läs mer

Vi ska kunna hantera det oförutsedda

Vi ska kunna hantera det oförutsedda Vi ska kunna hantera det oförutsedda intervju med ambassadör Olof Skoog, Sveriges representant vid EU-rådets kommitté för utrikes- och säkerhetspolitiska frågor Den 1 juli 2009 kliver Sverige in i ledande

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2014 om situationen i Ukraina (2014/2547(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2014 om situationen i Ukraina (2014/2547(RSP)) P7_TA(2014)0098 Situationen i Ukraina Europaparlamentets resolution av den 6 februari 2014 om situationen i Ukraina (2014/2547(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sin resolution

Läs mer

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi?

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Ibörjan av 90-talet och i samband med Sovjetunionens fall skedde, främst i Europa men även i många andra delar av världen, en stor utbredning av demokrati

Läs mer

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90%

Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Krisen i Syrien Kort fakta om Syrien: Här bor nästan 22 miljoner människor 21 615 919 (2010) Huvudstad: Damaskus 2 600 000 Majoriteten i landet är muslimer ca 90% Sunni 74%, övrig islam 16%, Kristna 10%

Läs mer

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet?

HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? HUT Skånes seminarium Kommer EU:s nya grundlag och Framtidskonvent att öka det folkliga inflytandet? Dokumentation Bakgrund Det folkliga inflytandet, dess problem och utmaningar för Sverige i EU, var ämnet

Läs mer

Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel. D-post: BRYR/2014-03-03/2222

Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel. D-post: BRYR/2014-03-03/2222 Sveriges ständiga representation vid Europeiska unionen Bryssel D-post: BRYR/2014-03-03/2222 Rådet för utrikesfrågor (FAC) 3 mars 2014 - rapport Extraordinärt FAC diskuterade situationen i Ukraina och

Läs mer

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG

11505/15 ADD 1 ph/son/mv 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 18 september 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0028 (COD) 11505/15 ADD 1 CODEC 1120 ENV 522 AGRI 439 MI 527 COMER 114 PECHE 271 I/A-PUNKTSNOT från: till:

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet

En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? VARFÖR? En stark svensk säkerhetsoch försvarsindustri ger Sverige säkerhetspolitisk handlingsfrihet VARFÖR? En stark svensk säkerhets- och försvarsindustri stärker Sveriges internationella inflytande

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.9.2013 COM(2013) 678 final 2013/0325 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EG) nr 55/2008 om införande av autonoma

Läs mer

Vandringsutställning producerad av Malmö Museer. Georg Oddner. Resa i Sovjet 1967

Vandringsutställning producerad av Malmö Museer. Georg Oddner. Resa i Sovjet 1967 Vandringsutställning producerad av Malmö Museer Georg Oddner Resa i Sovjet 1967 1 Bakgrund Georg Oddner reste till Sovjetunionen mitt under det kalla kriget för att skildra ett land 50 år efter den ryska

Läs mer

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken

Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken PowerPoint stoppade automatisk hämtning av den här bilden för att skydda din integritet. Lång historia utveckling baserad på den svenska säkerhets- och försvarspolitiken 1552 Åkers Krutbruk 1937 Saab 1600

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen

Sidan 3: Vägledande översikt: Jämförelse mellan förslagen till artiklar om medlemskap i unionen och de befintliga fördragen EUROPEISKA KONVENTET SEKRETARIATET Bryssel den 2 april 2003 (3.4) (OR. fr) CONV 648/03 NOT från: till: Ärende: Presidiet Konventet Avdelning X: Medlemskap i unionen Innehåll: Sidan 2: Huvudinslag Sidan

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010

Nato och Ryssland. inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 NO 1. Ingmar Oldberg. 15 Nov 2010 NO 1 15 Nov 2010 Published by Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Nato och Ryssland inför Nato-toppmötet 19-20 november 2010 Ingmar Oldberg associerad vid forskningsavdelningen, Utrikespolitiska

Läs mer