Neorealism. Marco Nilsson

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Neorealism. Marco Nilsson"

Transkript

1 Neorealism Marco Nilsson

2 Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin. War and Change in World Politics 1981 John Mearsheimer. The Tragedy of Great Power Politics 2001 Syfte: Att bygga om den klassiska realismen till en positivistisk samhällsvetenskap? Rational choice-teori (Människan förutsätts vara rationell och självintresserad) Stort inflytande under de senaste 30 åren Kritiserat! Men ändå centralt. Utmanas i dag av neoklassisk realism?

3 Neorealism kategoriserad Neorealism Förklarar systemiska händelser (stabilitet, krigsrisk i systemet) fokus på maktfördeln. Ingen teori om utrikespolitiskt beslutsfattande! Defensive Real. Int. syst. skapar incentiv för expansion bara ibland Waltz (maktbalans teorin) Offensive Real. Int. syst. skapar alltid incentiv för expansion Gilpin (hegemonisk krig teorin) Mearsheimer (stormakts teorin)

4 Hur mycket makt är nog enligt neorealister? Offensiva realister Stater försöker maximera sin makt (man kan inte vara säker på att makt någonsin räcker för säkerhet) Yttersta mål: Hegemoni Defensiva realister Stater söker makt nog för att kunna freda sig (expansion sällan skapar mer säkerhet) Hegemoni ett hopplöst mål

5 Waltz neorealism Waltz tog avstånd från den klassiska realismens fokus på individnivån: (Internationell politik är en maktkamp pga. att människor vill härska över andra människor. Anarkin tillåter maktkamp men leder inte till den. Människan är bristfällig.) Han koncentrerade sig på system nivån: (Internationell politik är en maktkamp pga. det anarkiska internationella systemet som gör en rädd för att andra ska härska över en. Internationella systemet är bristfälligt.)

6

7 Waltz, antaganden: 1. Internationella systemet är anarkiskt 2. Staterna är de primära aktörerna i anarki 3. Staterna är lika i och med att de vill överleva i anarkin. Men de har olika maktresurser. 4. Stater måste skaffa mer makt för att överleva om andra stater skaffar mer makt

8 Waltz, konsekvenser: 1. En maktbalans formas automatiskt oavsett människans natur. 2. Det blir svårt för stater att samarbeta då de bryr sig om relativa fördelar = rädda för att den andra staten får mer utav samarbetet (t.ex. USA och Kina vägrade skriva på Kyotoprotokollet) och kan använda det för att rubba maktbalansen och ens överlevnad.

9 Waltz, biljardbollteorin Rädsla för att förlora sin suveränitet driver alla staters beteende. De är som biljardbollar som studsar (pga. hotbilder, krig) mot varandra under fysikens lagar (bara de stater som skaffar sig militärmakt överlever).

10 biljardbollteorin

11 Teoretisk klarhet men hur är det med förklaringskraften? Neorealister är skeptiska till internationella organisationer (USA vägrade skriva på Kyoto protokollet, men vill använda FN för att främja sina egna intressen) Men varför finns det så mycket samarbete t.ex. Norden? Och kan neorealism förklara EU samarbete? Varierar neorealismens förklaringskraft i tid och rum?

12 Varför neorealism? Officiell förklaring: Ett försök att förbättra realism genom att göra den mer vetenskaplig: Rational choice antagandet (rationella aktörer söker makt/säkerhet i anarkin) istället för människans natur. (Människans natur är konstant och kan inte förklara något som varierar krig och fred)

13 Varför neorealism? Den inofficiella förklaringen: Genom att bli av med människans naturförklaringen blev man också av med realismens konservatism och pessimism. Waltz neorealism bär spår av liberalism och optimism:

14 Optimism Är konflikt oundviklig? 1. JA, om den beror på människans eviga natur. 2. NEJ, om den beror på anarkin, som kan förändras (t.ex. militärteknologin kan påverka säkerhetsdilemmat)

15 Liberalism Finns det en intressekonflikt i samhället? 1. JA, om aktörerna motiveras av att vilja härska över varandra. (Andra skaffar sig makt för att härska över mig. Människans natur kan inte förändras) 2. NEJ, om aktörerna motiveras av sin rädsla för varandra. (Andra skaffar makt för att känna sig säkra. Rädslan kan i princip minskas för att göra samarbete möjligt. )

16 Vidare optimism Waltz tror att bipolaritet skapar stabilitet och minskar risken för stormaktskrig eftersom 1. Det blir lättare att se hot och balansera rätt än i multipolaritet. 2. I multipolaritet vet man inte heller vem som ska ansvara för balansering.

17 Bäst maktfördelning för säkerhet och stabilitet? Neorealister tvistar om vilket statssystem som är mest stabil: Multipolär (David Singer: mer flexibelt system) Flera stormakter balanserar mot varandra Ex: Europa till 1945 Bipolär (Kenneth Walt: klarare system) Två stormakter balanserar mot varandra Ex: Kalla kriget Unipolär (Robert Gilpin: enklast ordning) Endast en supermakt (en cirkel av unipolaritet: ) Ex: Världen sedan 1989?

18

19 Hegemonic theory of war Gilpin: (ingen automatisk maktbalans!) 1. En stat vill sträva efter hegemoni om den förväntade nyttan är större än kostnaden 2. Den expanderar tills kostnaden för mer expansion är högre än nyttan 3. Men till sist blir kostnaden för att upprätthålla hegemonin högre än nyttan Hegenomen försvagas och utmanas av en ny stat

20 Fallstudiet Kina

21 Kina ökar sin makt Ekonomisk jätte Snart världens största ekonomi (IMF: 2016?) Tillväxt i snitt >10 procent de senaste 25 åren Befolkning på över 1,3 miljarder Militär stormakt 2,1 miljoner soldater i Folkets befrielsearmé 83 miljarder euro per år i militärutgifter (brukar öka med ca. 10% per år) Kärnvapen

22 Fredlig uppgång eller bäddat för stormaktskrig?

23 Kina och neorealism Offensiv realism (Gilpin, Mearsheimer) Kina kommer att satsa på att bli regional hegemon USA kommer att resa motstånd Defensiv realism (Waltz) Kina kommer att försöka skifta maktbalansen till sin egen fördel men kan ändå samexistera fredligt med USA och sina grannar

24 Kina och neoklassisk realism (realister tar hänsyn till nya variabler) Offense-defense theory (Robert Jervis): kärnvapen är avskräckande (defensiva) och hindar stormaktskrig. Balance of threat theory (Stephen Walt): utvecklingen beror på hur USA och Kina uppfattar varandra ( hot eller samarbetspartner ).

25 Kina och framtidens polaritet? Ska vi gå från dagens uni-polära världsordning till: multipolaritet? USA, Kina, Japan, Ryssland, Indien Problem: fler tillfällen för stormaktskonflikter Fördelar: fler sätt att balansera (många allianskombinationer) bipolaritet? USA vs Kina Fördelar: stabilt som under Kalla kriget Problem: USA har goda skäl att förebygga Kinas uppgång eftersom bipolariet kan leda till uni-polaritet

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga

Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga 2003:116 SHU EXAMENSARBETE Fyra staters intervention i Koreas återföreningsfråga En neoklassisk analys SOFIA MATTI Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

Våldsanvändning Marco Nilsson 2014-05-20 1

Våldsanvändning Marco Nilsson 2014-05-20 1 Våldsanvändning Marco Nilsson 2014-05-20 1 Introduktion n All history shows that nations active in international politics are continuously preparing for, actively involved in, or recovering from organized

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Teoretiska perspektiv 1. Rickard Mikaelsson, FD

Teoretiska perspektiv 1. Rickard Mikaelsson, FD Teoretiska perspektiv 1 Rickard Mikaelsson, FD 1 Teoretiska perspektiv 1 För att nå målet att förklara och förstå krävs analytiska sorteringsinstrument. Den här kursen komma att fokusera på sex sådana

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

Revisionism. Stormaktsambitioner

Revisionism. Stormaktsambitioner Revisionism och Stormaktsambitioner En studie av Rysslands internationella agerande Författare: För: Handledare: Janne Svensson Griparic Malmö Högskola IMER Internationella Relationer 41-60p Våren 2007

Läs mer

NATO och humanitär intervention

NATO och humanitär intervention Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 HT12 Handledare: Ivan Gusic NATO och humanitär intervention Ett realistiskt perspektiv Victor Nordin Ib Rundqvist Abstract Under FN-toppmötet 2005

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Varför finns Nato idag?

Varför finns Nato idag? Lunds universitet STVA22 Statsvetenskapliga institutionen HT 2012 Handledare: Maria Strömvik Varför finns Nato idag? En fallstudie om Nato, före och efter Kalla Kriget Jesper Welander Staffan Fjellander

Läs mer

C-UPPSATS. Kina. - ett framtida hos mot USAs dominans? Anders Lundbäck. Luleå tekniska universitet

C-UPPSATS. Kina. - ett framtida hos mot USAs dominans? Anders Lundbäck. Luleå tekniska universitet C-UPPSATS 2006:057 Kina - ett framtida hos mot USAs dominans? Anders Lundbäck Luleå tekniska universitet C-uppsats Samhällskunskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?

Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen? FORSVARSAKADEMIET Fakultet for Strategi og Militære Operationer VUT II/L-STK 2004/2005 5 APRIL 2005 Paradigmskifte eller paradigmförändring i kinesisk nationell försvarspolicy? Vilket bud ger neorealismen?

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik 2003:217 SHU EXAMENSARBETE EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik MARCUS SJAGGO Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

Internationell Politik

Internationell Politik Internationell Politik 733G20 Jensen Emma, Johnsson Gustav, Juholt Anton, Järneteg Anna, Kant Albertina 2012-05-22 Inledning Miljön debatteras ständigt och avtal för att minska utsläppen stiftas mellan

Läs mer

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar

Absoluta och relativa Internationell politik. fördelar Absoluta och relativa Relativa (realism) Kapprustningslogik Samarbete måste gynna mig mer än motpart för att vara av godo Om konflikt skadar motpart mer än den egna staten är den eftersträvansvärd. fördelar

Läs mer

Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Erik Ringmar STAR WARS EPISOD II

Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen Handledare: Erik Ringmar STAR WARS EPISOD II Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen VT2014 Handledare: Erik Ringmar STAR WARS EPISOD II Om den säkerhetspolitiska utvecklingen i rymden efter kalla kriget OSKAR BERGESEN 1990-01-06-0798

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Stormakternas roll för en koreansk återförening

Stormakternas roll för en koreansk återförening Lunds universitet FKV K01 Statsvetenskapliga institutionen Vt 2008 Freds- och konfliktvetenskap Handledare: Jan Teorell Stormakternas roll för en koreansk återförening När valar slåss, får hummern skador

Läs mer

Hotet från grannen. - En studie av regional säkerhetskomplex-teori utifrån europeiska och post-sovjetiska erfarenheter.

Hotet från grannen. - En studie av regional säkerhetskomplex-teori utifrån europeiska och post-sovjetiska erfarenheter. Hotet från grannen - En studie av regional säkerhetskomplex-teori utifrån europeiska och post-sovjetiska erfarenheter Peter Ottosson C-uppsats Malmö Högskola: KS/GPS Internationella relationer III Höstterminen

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander

Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik. Ukraina Euromajdan. Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander Linköpings universitet 722G20: Internationell Politik Ukraina Euromajdan Anna Hentzer Sara Jägare Filip Stojceski Torbjörn Velander Konflikten i Ukraina Inledning Vi har valt att analysera de pågående

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.

Läs mer

Institutionen för statsvetenskap. Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014.

Institutionen för statsvetenskap. Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014. Institutionen för statsvetenskap Då Ryssland tog tillbaka Krim från Ukraina. En fallstudie av den ryska erövringen av Krimhalvön 2014. Kandidatuppsats i statsvetenskap Magdalena Carlsson Handledare: Henrik

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Europeisk fascism som ideologi

Europeisk fascism som ideologi Ny ordning Mussolini talade om en totalitär regim : hela befolkningen omfattas av systemet, offentligt och privat liv styrdes, individens intressen underordnades staten/nationen Europeisk fascism som ideologi

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

NATO: Sveriges framtida försvarsförsäkring?

NATO: Sveriges framtida försvarsförsäkring? Institutionen för statsvetenskap NATO: Sveriges framtida försvarsförsäkring? En textanalys av två riksdagspartier i frågan om svenskt Natomedlemskap utifrån teorierna liberalism, realism och marxism. C-uppsats

Läs mer

EXAMENSARBETE. Mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet. En studie om fångarnas situation på Guantanamobasen.

EXAMENSARBETE. Mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet. En studie om fångarnas situation på Guantanamobasen. EXAMENSARBETE Mänskliga rättigheter kontra nationell säkerhet En studie om fångarnas situation på Guantanamobasen Nishtiman Mahmudi Politices kandidatexamen Statsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor

Industri och imperier HT Instuderingsfrågor Industri och imperier HT 2016 Instuderingsfrågor Det allra bäst är egentligen om ni som studenter skapar era egna frågor och problem vid inläsningen av kurslitteraturen, men det är inte alltid så enkelt.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008

IR-teorier. Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 IR-teorier Måndag 15 december 2008 Onsdag 17 december 2008 Idag Realism Liberalism Konstruktivism Marxism Att tänka på... Realism Staten Militär kapacitet Enhetlig aktör Suveräna stater Grundläggande intresse

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

De mänskliga rättigheternas beskyddare

De mänskliga rättigheternas beskyddare C-uppsats i Statsvetenskap De mänskliga rättigheternas beskyddare Författare:Erika Konradsson Handledare:Gunnar Hanson Termin: VT13 1 Abstract The Human Rights mean that all humans have special rights

Läs mer

Politics Among Nations

Politics Among Nations Politics Among Nations Förordet i den sjunde upplagan av Hans J. Morgenthaus bok Politics Among Nations inleds med ett påstående. Om vår disciplin (Internationella Relationer) har någon grundare är det

Läs mer

Ryssland och missilförsvaret

Ryssland och missilförsvaret Malmö Högskola Internationella Relationer 91-120p Globala politiska studier Vårterminen 2008 Ryssland och missilförsvaret en extern/intern analys av Rysslands negativa inställning till USA:s planerade

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

Den uteblivna interventionen i Syrien

Den uteblivna interventionen i Syrien Umeå universitet Statsvetenskapliga institutionen Den uteblivna interventionen i Syrien En motivanalys av FN:s säkerhetsråd Uppsats för C-seminariet i Freds- och konfliktstudier vid Umeå universitet VT-2012

Läs mer

Orsaker till Irakkriget

Orsaker till Irakkriget Lunds universitet STV 102 Statsvetenskapliga institutionen Ht04 Handledare: Maria Strömvik Orsaker till Irakkriget -Interimperialistisk konkurrens eller maktkamp mellan suveräna stater? Paul Andersson

Läs mer

Institutionell reform inom internationella organisationer

Institutionell reform inom internationella organisationer GÖTEBORGS UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Institutionell reform inom internationella organisationer En teoritestande studie om institutionell reform inom FN SK 2531 Magisteruppsats 30 hp Vårterminen

Läs mer

Inhemska preferensers påverkan på Internationella protokoll

Inhemska preferensers påverkan på Internationella protokoll Statsvetenskapliga institutionen Inhemska preferensers påverkan på Internationella protokoll En jämförande analys av Australiens och Kanadas inblandning i Kyotoprotokollet Uppsats för C-seminariet i statsvetenskap

Läs mer

Centralasiatisk Stormaktspolitik

Centralasiatisk Stormaktspolitik Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK01 HT10 Handledare: Martin Hall Centralasiatisk Stormaktspolitik USA och Sovjetunionen i Afghanistan Björn Sundman Abstract My thesis is about the

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Säkerhetsrådets argumentation kring Syrien och Libyen

Säkerhetsrådets argumentation kring Syrien och Libyen Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK02 VT15 Handledare: Douglas Brommesson Säkerhetsrådets argumentation kring Syrien och Libyen - En studie genom två IR perspektiv Victoria Bergstrand

Läs mer

Framväxten av Europeiska Unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

Framväxten av Europeiska Unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik Framväxten av Europeiska Unionens gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik En teoriprövning utifrån Hans Morgenthaus Politics Among Nations. The development of the Common Foreign and Security Policy 7

Läs mer

Kinas syn på säkerhet

Kinas syn på säkerhet Lunds universitet FKVA22.4 Statsvetenskapliga institutionen Ht 2012 Freds- och konfliktvetenskap Handledare: Lisa Strömbom Kinas syn på säkerhet En kvalitativ textanalys av Kinas vitbok China s National

Läs mer

UTGÅNGSPUNKTER. - Vi ser om eleverna kan /llämpa och generalisera begrepp och som varit i fokus under andra moment av samhällskunskapsundervisningen.

UTGÅNGSPUNKTER. - Vi ser om eleverna kan /llämpa och generalisera begrepp och som varit i fokus under andra moment av samhällskunskapsundervisningen. UTGÅNGSPUNKTER - Sy.e: Analysera samhällsstrukturer (samhällsfenomen) med samhällsvetenskapliga modeller. - : Ur läroplanen: samhällsfrågor, internakonella konflikter, konflikthantering och analys. I dena

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna

LINKÖPINGS UNIVERSITET. Arabiska Våren. Konsekvenserna LINKÖPINGS UNIVERSITET Arabiska Våren Konsekvenserna Magnus Roback, Adam Palm Lamerstedt, Mariwan Nisstany, Gabriel Forsberg, Alexander Öström 12/19/2012 Konsekvenserna? Vi har valt att arbeta med frågan

Läs mer

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke

733G22:Statsvetenskapliga metoder Metod PM. Hobbes vs. Locke 733G22:Statsvetenskapliga metoder Ann Fernström 29-09-2014 911130-1009 Metod PM Hobbes vs. Locke Människan beter sig olika i olika situationer beroende på vilken typ av individer de är. Frågan är hur individuella

Läs mer

Sverige under andra Världskriget

Sverige under andra Världskriget Linnéuniversitetet Statsvetenskap 61-90 Sverige under andra Världskriget En uppsats om neo-realism och neutralitet Andreas Olsson C-uppsats, statsvetenskap 61-90hp Linnéuniversitetet, HT 2010 Handläggare:

Läs mer

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson

Det sociala landskapet. Magnus Nilsson Det sociala landskapet Magnus Nilsson Det sociala landskapet vad är det? Består av interagerande delar Helheten framträder bara på avstånd De olika delarna har olika påverkan på varandra Hur lanskapet

Läs mer

Konflikten i den Centralafrikanska republiken

Konflikten i den Centralafrikanska republiken IEI Statsvetenskap Internationell politik, 733G20 Linköpings universitet 2013-12- 22 Konflikten i den Centralafrikanska republiken En analys av Frankrikes val att intervenera Johanna Blixt Max Larsson

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Svensk säkerhetspolitik i förändring

Svensk säkerhetspolitik i förändring 2003:117 SHU EXAMENSARBETE Svensk säkerhetspolitik i förändring KRISTIAN RASIN ULF STANGEBYE Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Kriget som USA kan förlora

Kriget som USA kan förlora Skymning för Pax Americana? Kriget som USA kan förlora USA har för mycket att förlora i en öppen konflikt med Kina. Därför är det troligt att en pragmatisk inställning uppbackad av en fortsatt stark militär

Läs mer

Svensk Solidaritet Avsteg eller snedsteg från neutralitetspolitiken?

Svensk Solidaritet Avsteg eller snedsteg från neutralitetspolitiken? Självständigt arbete i Krigsvetenskap 18 hp Författare: Elsa Söderbäck Program/Kurs: /1OP147 Svensk Solidaritet Avsteg eller snedsteg från neutralitetspolitiken? - En studie av det nordiska försvarssamarbetet

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER. Internationella relationer ROS14

STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER. Internationella relationer ROS14 STATER OCH INTERNATIONELLA ORGANISATIONER Internationella relationer ROS14 STATER Centralt innehåll Olika aktörer, deras mål och medel samt hur dessa samspelar inom utrikes- och säkerhetspolitik. Den moderna

Läs mer

Snowden och supermakterna

Snowden och supermakterna Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 HT13 Handledare: Jakob Gustavsson Snowden och supermakterna Orsaker till asylbeslutet Henrik Petersson & Ulf Alvarsson Abstract Innan Edward Snowden

Läs mer

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell

Mänsklig säkerhet och genusperspektiv. Robert Egnell Mänsklig säkerhet och genusperspektiv Robert Egnell Battle-related deaths What kills? 4 iakttagelser 1. Det är en lång rad saker som vi som individer räds och som också dödar oss, men som inte

Läs mer

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur

Förslag till teman LÄRARMATERIAL. Natur och Kultur Förslag till teman LÄRARMATERIAL Natur och Kultur BOKFÖRLAGET NATUR OCH KULTUR Kundtjänst/order: Förlagsdistribution, Box 706, 176 27 Järfälla Tfn 08-453 85 00, Fax 08-453 85 20 Redaktion: Box 27 323,

Läs mer

Behöver Finland Nato?

Behöver Finland Nato? Institutionen för statsvetenskap Behöver Finland Nato? En textanalys av två finska dagstidningar i frågan om finländskt Natomedlemskap utifrån teorierna realism och liberalism. Magisteruppsats, Statsvetenskap

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss

Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

D-UPPSATS. Sveriges energibehov ur två säkerhetsperspektiv

D-UPPSATS. Sveriges energibehov ur två säkerhetsperspektiv D-UPPSATS 2006:094 Sveriges energibehov ur två säkerhetsperspektiv En analys av neorealismens och interdependensteorins förklaringsvärde Mikael Andersson Luleå tekniska universitet D-uppsats Statsvetenskap

Läs mer

C-UPPSATS. Bushdoktrinen

C-UPPSATS. Bushdoktrinen C-UPPSATS 2009:254 Bushdoktrinen - realism eller liberalism? Thomas Lassi Luleå tekniska universitet C-uppsats Statsvetenskap Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen för

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

NATO En förändrad allians i en förändrad värld

NATO En förändrad allians i en förändrad värld EXAMENSARBETE 2004:260 SHU NATO En förändrad allians i en förändrad värld MARCUS SJAGGO Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar Institutionen för Industriell ekonomi och samhällsvetenskap Avdelningen

Läs mer

Regional Integration

Regional Integration Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVA22 HT13 Handledare: Jakob Gustavsson Regional Integration En jämförande studie mellan EU och NAFTA Jonas Jansson 861108-4057 Abstract Jag har i denna

Läs mer

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi?

Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Kosmopolitisk demokrati möjlighet eller utopi? Ibörjan av 90-talet och i samband med Sovjetunionens fall skedde, främst i Europa men även i många andra delar av världen, en stor utbredning av demokrati

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Kriget mot terrorismen

Kriget mot terrorismen Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen Kriget mot terrorismen Ett modernt säkerhetsdilemma Författare: Christian Eklind, Gustav Wiel-Berggren Termin: STVA22 Statsvetenskap, fortsättningskurs,

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll

LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll LPP 9P2 Geografi, Samhällskunskap, historia och religion Centralt innehåll Individer och gemenskaper Immigration till Sverige förr och nu. Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker

Läs mer

Vart är Europeiska Unionens försvarspolitik på väg? En analys av unionens ännu uteblivna gemensamma försvarspolitik och försvar

Vart är Europeiska Unionens försvarspolitik på väg? En analys av unionens ännu uteblivna gemensamma försvarspolitik och försvar Kandidatuppsats Vart är Europeiska Unionens försvarspolitik på väg? En analys av unionens ännu uteblivna gemensamma försvarspolitik och försvar Författare: Gustav Arfvén Handledare: Anders Persson Termin:

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Lund Universitet Statsvetenskapliga Institutionen Handledare: Jakob Gustavsson. Kashmirkonflikten

Lund Universitet Statsvetenskapliga Institutionen Handledare: Jakob Gustavsson. Kashmirkonflikten Lund Universitet Statsvetenskapliga Institutionen STVK01 HT-11 Handledare: Jakob Gustavsson Kashmirkonflikten - En kvalitativ fallstudie om Kashmirkonfliktens uppkomst Mirela Aljic Abstract In 1947 the

Läs mer

Från invasions- till insatsförsvar

Från invasions- till insatsförsvar Malmö Högskola Internationella Relationer 41-60 p IMER Vårterminen 2006 Internationella Relationer Handledare: Magnus Ericson Från invasions- till insatsförsvar En teoriprövande studie av den svenska Försvarsmaktens

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

Språkrevitalisering och ortografi

Språkrevitalisering och ortografi *!"#$%&'(#)"*+,-*'(#)"&."/+0+1$2*3450$1-.&.#*+,-*6&37/$/17#*%4#*($&.'73$'"7* 8#5.(0+1*9:*375*;

Läs mer

Kampen över Mellanöstern

Kampen över Mellanöstern Lunds universitet Statsvetenskapliga institutionen STVK02 VT16 Handledare: Erik Ringmar Kampen över Mellanöstern En fallstudie av konflikten i Syrien Teba Awni Abstract This thesis is a case study about

Läs mer

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp

Samhällskunskap. Ämnesprov, läsår 2012/2013. Delprov B. Årskurs. Samhällskunskap åk 9 vt 2013. Elevens namn och klass/grupp Ämnesprov, läsår 2012/2013 Samhällskunskap Delprov B Årskurs 9 Elevens namn och klass/grupp Prov som återanvänds omfattas av sekretess enligt 17 kap. 4 offentlighets- och sekretesslagen. Detta prov återanvänds

Läs mer

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning

Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning Stockholm 2010-04-20 Socialdemokraternas tolvpunktsprogram för nedrustning En svensk offensiv mot massförstörelsevapen och för nedrustning 1. Minska kärnvapenarsenalerna Sverige måste med politiska och

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer