VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR"

Transkript

1 VILKEN MAKTBALANS BÖR VI HA INOM VÅRDEN OCH VARFÖR? EN FRÅGA OM ANSVAR CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE

2 Maktfrågans centrala ställning för vårdens etik, politik och praktik E-frågorna är bara de senaste i raden av exempel Vårdens organisation: primär specialist, akut planerad, placering, leverantör, logistik, kedjor, m.m. Vilka vårdinsatser som anses goda nog Vilka vårdinsatser som ska vara allmänt finansierade Det kliniska mötet: agenda, interaktion, utvärdering, planering, beslut Varje vård- och omvårdnadssituation

3 E-lösningar har ingen automatisk maktfördelnings-effekt Kan lika gärna leda till ökad styrning och kontroll av patienter, som befrielse av... Deltagande och medverkan är inte detsamma som ökad makt eller inflytande, kan lika gärna vara tvärtom Kan lika gärna tvinga människor att ställas inför och hantera val som de hade velat slippa, som att stärka dem i att göra val de själva vill kunna göra Tydlig motsättning i tendensen kring journalen: patientens egen mobila vs. den centralt kontrollerade E-lösningar framtvingar ofta ökad standardisering av dokumentation: mindre flexibilitet för den enskildes specifika omständigheter

4 Med makt följer ansvar, med ansvar följer skyldigheter, med skyldigheter skuld Ju mer makt en person har makt över något, desto mer är det hens ansvar att sköta detta som man ska Inget undantag för hälsa och ohälsa: ökad patientmakt innebär ofrånkomligen att ansvar flyttas från vårdens professionella och organisationer till enskilda patienter Gäller alltifrån de mest övergripande organisationsfrågor till det mest konkreta, enskilda vårdmöte Med skyldigheter följer också möjligheten till skuld (då man gör fel) och därmed ett olika skäl att utkräva ansvar: finansiering, prioritering, annat? Den som har ansvar och skyldigheter bör också vara rustad att bära och leva upp till det

5 Med makt följer ansvar, med ansvar följer skyldigheter, med skyldigheter skuld Ju mer makt en person har makt över något, desto mer är det hens ansvar att sköta detta som man ska Inget undantag för hälsa och ohälsa: ökad patientmakt innebär ofrånkomligen att ansvar flyttas från vårdens professionella och organisationer till enskilda patienter Gäller alltifrån de mest övergripande organisationsfrågor till det mest konkreta, enskilda vårdmöte Med skyldigheter följer också möjligheten till skuld (då man gör fel) och därmed ett olika skäl att utkräva ansvar: finansiering, prioritering, annat? Den som ges ansvar och skyldigheter bör också vara rustad att bära och leva upp till det

6 Grundläggande skillnader mellan vården och patienten (förenklat!) Resurser: offentliga infrastrukturer vs. det privata livets variationer Kunnande och kunskaper: regelmässiga och offentliga vs. enskilda och privata Erfarenheter: generalla och ackumulerade vs. singulära och momentana Intressen och mål: institutionellt definierad hälsa vs. vad som helst som man kan finna meningsfullt Utgångsläge: stark vs. svag

7 Standard-modellen: hur mycket vill vi (alla!) ändra på den? I så fall varför? Samhället ansvarar för: Kvalitetskrav på utbud och verksamhet Finansiering och prioritering Övervakning och utvärdering Professionerna (särskilt läkarna) ansvarar för: Kvalitetskrav på utbud och verksamhet Att patienter medvetandegörs om vårdens innehåll och gång Att patienter ges uttrymme att utöva sitt självbestämmande Att andra etiska hänsyn tas Att patienter ges möjlighet att ta det egenvårdsansvar som är nödvändigt Patienterna ansvarar för:?? Att upplysa vårdprofessionella om sådant de inte kan få reda på annars Att tacka nej till erbjudanden som patienten inte vill ha Att hantera de omedelbara symtomatiska konsekvenserna om vården inte sker i enlighet med beslutad plan

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR?

ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR? ÄR BEHOVSPRINCIPEN ETISKT GODTAGBAR? (OCH VAD ÄR DET I SÅ FALL VI GODTAR?) DELEGATIONEN FÖR MEDICINSK ETIK CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE ARBETSGRUPPEN FÖR ORDNAT

Läs mer

DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING

DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING DELAKTIGHET, ANSVAR & PRIORITERING CHRISTIAN MUNTHE, PROFESSOR I PRAKTISK FILOSOFI, CHRISTIAN.MUNTHE@GU.SE Ökad delaktighet i vården en stark trend Patient-/Personcentrerad vård Delat beslutsfattande Patientlagen

Läs mer

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG

Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig

Läs mer

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik

Rökstopp inför operation. Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Rökstopp inför operation Håkan Bengtsson, journalist ledamot av Svenska Läkaresällskapets Delegation för medicinsk etik Patientinformation om rökstopp inför planerad operation i Norrbottens läns landsting

Läs mer

IT och etisk kompetens

IT och etisk kompetens IT och etisk kompetens Moraliska problem Du har nyligen fått ett uppdrag från ett företagsavdelning som aldrig lyckats uppnå sina produktivitetsmål. För att ändra på det får du som uppgift att konstruera

Läs mer

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap Ledarskapet i vården spelar en avgörande roll för att skapa en vård som utgår från individens

Läs mer

Patientinflytande vackra ord eller verklighet?

Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Patientinflytande vackra ord eller verklighet? Ulrika Winblad, docent Hälso- och sjukvårdsforskning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Uppsala Universitet Etiska rådets konferens om prioritering

Läs mer

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER

VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER VÄRDEGRUND OCH VÄRDIGHETSGARANTIER för äldre- och omsorgsverksamheten i Sigtuna kommun DETTA ÄR VÅR VÄRDEGRUND SJÄLVBESTÄMMANDE Att själv få bestämma över sitt liv är en rättighet. För oss innebär det

Läs mer

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård

Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Utvecklingsplan för framtidens hälso- och sjukvård Varför gör vi en utvecklingsplan? Framtiden ger oss både nya möjligheter och nya utmaningar och det kommer att krävas nya strukturer och arbetssätt. För

Läs mer

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk

Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE. Carina Nordqvist Falk Uppföljning (och utveckling) så jobbar vi i Region SKÅNE Carina Nordqvist Falk 1 Olika möjligheter för regionen att bedriva vård på Egen regi Upphandlad enligt LoU Upphandlad enligt LoV Verksamhetsbidrag

Läs mer

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling?

Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? 10.00 Inledning Olle Olsson SKL och Anne Bylund NuH Vilken kunskap/kompetens (kontaktnät) behövs för att utveckla analysen av vilka insatser som behövs inför beställning/upphandling? Gunnar Moa SKL, Mårten

Läs mer

Projekt Digitala vårdmöten

Projekt Digitala vårdmöten Projekt Digitala vårdmöten Rapport studie 1 Behovsinventering mars 2018 Information 2018 04 10 Kerstin Hinz kerstin.hinz@vgregion.se 076 131 42 10 3 studier under våren Återkommande i varje studie Hur

Läs mer

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås

Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås Anhörigskap & frivillighet - familjen, vård och omsorgen och civilsamhällets roll, resurser & prioriteringar Lars Sandman Högskolan i Borås Linköpings universitet Västra Götalandsregionen Framtida etiska

Läs mer

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2

Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Etik i klinisk vardag - kurs för ST-läkare, del 2 Marit Karlsson Anna Milberg 2 2016-11-18 Upplägg idag Diskussioner kring fall ca 15-20 min/fall Ca 14.30 Fika Ca 15.30 teoretisk återkoppling och diskussion

Läs mer

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet

Specialistsjuksköterskans funktion. Professionskriterier. Professionell yrkesverksamhet Specialistsjuksköterskans funktion Docent Institutionen för Vårdvetenskap och Hälsa Professionskriterier Samhällsnytta och offentligt erkännande Vetenskaplig kunskap och lång teoretisk utbildning Etisk

Läs mer

Uppsala. Värdegrund. Bra

Uppsala. Värdegrund. Bra Uppsala Värdegrund Vårdkedja och team med olika professioner istället för täta skott mellan vårdnivåer. Kompetensutnyttjande HSL följs bättre med människovärdesprincipen först. Mindre vårdkostnader i längden,

Läs mer

Evidensbaserad praktik och vårdplanering

Evidensbaserad praktik och vårdplanering Evidensbaserad praktik och vårdplanering Vilken behandling av vem är mest effektiv för denna individ med dessa specifika problem och under vilka villkor? Baskurs Malmö, missbruk-och beroendevård den 17

Läs mer

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR)

Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) 2010-01-19 Sid. 1 (7) Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av Transportstyrelsens rapport Förslag till införlivande av regler i första järnvägspaketet i svensk lagstiftning (N2009/9192/TR) På uppdrag

Läs mer

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten

Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten NPÖ-guiden NPÖ Nationell Patientöversikt Nationell patientöversikt en lösning som ökar patientsäkerheten Den här guiden riktar sig till vårdgivare landsting, kommuner och privata vårdgivare som ska eller

Läs mer

Från medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv

Från medel till mål. att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv Från medel till mål att organisera och styra mot en samordnad vård och omsorg ur ett patient- och brukarperspektiv Agenda Samordningen brister i vården och omsorgen Så här har analysen genomförts Organisera

Läs mer

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR

FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR FRÅN EN UTOMSTÅENDE BETRAKTARE: NÅGRA AV GERIATRIKENS STYRKOR integrativ ansats samverkan med närstående samverkan med samhället samverkan över specialitetsgränser samordningsförmåga/systemkunskap teamarbete

Läs mer

IVO, Inspektionen för vård och omsorg

IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO, Inspektionen för vård och omsorg IVO har som främsta uppgift att svara för tillsyn och tillståndsprövning inom hälso- och sjukvård och därmed jämförlig verksamhet, socialtjänst och verksamhet enligt

Läs mer

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt

Vision e-hälsa Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Vision e-hälsa 2025 Karina Tellinger McNeil Malin Amnefelt Agenda Utmaningar och möjligheter Svensk hälso- och sjukvård Vision e-hälsa 2025 Axplock nationella tjänster 3 4 5 Hur ska vi klara välfärden?

Läs mer

VIKTIGA VÄRDEN I VÄRLDEN VIKTIGA VÄRLDEN I VÄRLDEN Meningsskapandet i mötet mellan mitt liv och ditt arbetsliv Habilitering med engagemang att skapa

VIKTIGA VÄRDEN I VÄRLDEN VIKTIGA VÄRLDEN I VÄRLDEN Meningsskapandet i mötet mellan mitt liv och ditt arbetsliv Habilitering med engagemang att skapa VIKTIGA VÄRDEN I VÄRLDEN VIKTIGA VÄRLDEN I VÄRLDEN Meningsskapandet i mötet mellan mitt liv och ditt arbetsliv Habilitering med engagemang att skapa värde och mening för livet Tone Engen 2018 09 13 HÄLSA

Läs mer

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum

Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad utmönstring hur kan det gå till? Lars Sandman professor, etisk rådgivare, PrioriteringsCentrum Ransonering och ordnad Ransonering Beror på resursbrist Granskning av behov, effekt

Läs mer

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg

Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Social inequity in health how do we close the gap? Nordisk folkhälsokonferens, Ålborg Professor Olle Lundberg, ordförande Hur sluter vi hälsoklyftorna? Frågan som alla vill ha svar på och som den svenska

Läs mer

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT

IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT IT i skolan 2015 FRÅN TEKNIK TILL RESULTAT Norge Sverige Förskola För- och grundskola Gymnasieskola Vuxenutbildning Vi styr mot kvalitet Attraktiva enheter Ändamålsenlig kvalitet väl rustade barn/elever/deltagare

Läs mer

Ineras kommunala uppdrag. Johan Assarsson, vd

Ineras kommunala uppdrag. Johan Assarsson, vd Ineras kommunala uppdrag Johan Assarsson, vd Om Inera Landstingens och regionernas gemensamma digitaliseringsresa via Inera ett 40-tal tjänster 1999 2019 A HS Nästan alla kommuner har gått in som nya ägare

Läs mer

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet

Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ. Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Studievägledaren och etiken Organisation, profession och individ Nina Nikku Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet Etiska dimensioner och konflikter Informativ paternalism

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa LUFT-konferensen, 15 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan samhällsgrupper

Läs mer

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade

Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Revisionsrapport* Uppföljning avseende granskning av Samverkan mellan kommun och landsting avseende vården av psykiskt funktionshindrade Bollnäs Kommun Februari 2007 Margaretha Larsson *connectedthinking

Läs mer

Digitalt Vårdmöte. Effektiv och smidig kommunikation, komplett med tal, text och video.

Digitalt Vårdmöte. Effektiv och smidig kommunikation, komplett med tal, text och video. Digitalt Vårdmöte Effektiv och smidig kommunikation, komplett med tal, text och video. VårdX3, en komplett digital tjänst med tal, text och video Med modern teknik kan patienten idag få professionell vård

Läs mer

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson

PERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt

Läs mer

Professionernas behov av e-hälsa. Socialdepartementet

Professionernas behov av e-hälsa. Socialdepartementet Professionernas behov av e-hälsa Professionernas behov av e- hälsa E-hälsodagen Stockholm 22 oktober 2014 Göran Stiernstedt Två uppdrag Effektivare resursutnyttjande inom hälso- och sjukvården. Nationell

Läs mer

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop!

Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Säkerhet och trygghet för framtidens äldre workshop! Förväntningar inför dagarna (från måndagen) o Inblick i framtidens äldreboende, mänskliga tekniska lösningar o Framtidssäkring beslut idag morgondagens

Läs mer

Funktionsrättskonventionen som verktyg

Funktionsrättskonventionen som verktyg Funktionsrättskonventionen som verktyg Vad ska projektet göra? Stödja medlemsförbunden att driva rättsfall Guide för hur enskilda personer kan anmäla och överklaga kränkningar av de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer

Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer Frigöra läkartid med hjälp av data och datorer Lösa tankar från en barnpsykiater Frågor som kan ställas Hur ska vi använda de resurser vi har?? Tänk om det inte blir fler specialister än idag inom psykiatrin?

Läs mer

Fritt val i vård och omsorg LOV

Fritt val i vård och omsorg LOV Fritt val i vård och omsorg LOV Bakgrund till LOV Två modeller Entreprenadmodellen valfrihetsmodellen Så byggs ett valfrihetssystem Exempel på valfrihetssystem Utveckling i andra länder Bakgrund LOV Politiskt

Läs mer

Patientlagen 2014:821

Patientlagen 2014:821 Patientlagen 2014:821 141117 Patientmaktsutredningen hur patientens ställning inom och inflytande över hälso- och sjukvården kan stärkas ( ) förbättra förutsättningarna för en god och jämlik vård ( ) också

Läs mer

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se

Metod och allians i evidensbaserad praktik. Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Metod och allians i evidensbaserad praktik Anneli Jäderland SKL Anneli.jaderland@skl.se Evidensbaserad praktik i socialt arbete ännu inte fullt ut som daglig praktik Bränsle till rundabordsdiskussion om

Läs mer

Riktad primärvård för äldre

Riktad primärvård för äldre Nära vård Riktad primärvård för äldre Temakonferens 28 april 2017 Jan.Marcusson@liu.se Jan Marcusson 2017 04 25 2 Egna och gemensamma beslutsprocesser Forskning Utbildning Utveckling Sjukvård Forskning

Läs mer

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 31 maj 1 juni 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 31 maj 10.00 Utgångspunkter idag 11.00

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Riktlinjer Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 2 2013-12-09 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare

Mötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den

Läs mer

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017

Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017 Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa Mötesplats social hållbarhet, 14 september 2017 Professor Olle Lundberg, ordförande Vad avser vi med ojämlikhet i hälsa? Systematiska skillnader i hälsa mellan

Läs mer

Palliativ vård - behovet

Palliativ vård - behovet God palliativ vård Exempel från specialiserad hemsjukvård, särskilt boende och betydelsen av gott ledarskap Elisabeth Bergdahl Sjuksköterska, Med dr. FoU nu / SLL Universitetet Nordland Norge elisabeth.bergdahl@sll.se

Läs mer

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr

ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN. Lars Sandman. Praktisk filosof Lektor, Fil Dr ATT FÅ BESTÄMMA SJÄLV AUTONOMI INOM ÄLDREOMSORGEN Lars Sandman Praktisk filosof Lektor, Fil Dr 2005-08-17 Allt material på dessa sidor är upphovsrättsligt skyddade och får inte användas i kommersiellt

Läs mer

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län

Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning vid psykisk ohälsa 2015 Cecilia Ingard, enheter för Välfärd och FoU stöd Regionförbundet, Uppsala län Återhämtning - hur är det möjligt? Individen själv måste göra jobbet Involvera personens

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2)

UTBILDNINGSPLAN. Specialistutbildning för sjuksköterskor. Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Dnr 2923/03-390 KAROLINSKA INSTITUTET STOCKHOLM UTBILDNINGSPLAN Specialistutbildning för sjuksköterskor Akutsjukvård med inriktning mot ambulanssjukvård II 40 poäng (AKAM2) Graduate Diploma in Emergency

Läs mer

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik

LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik LATHUND VID LÄKARBESÖK för personer med utvecklingsstörning (och i vissa fall autism) och samtidig beteendeproblematik Lathunden är tänkt att vara ett stöd till professionella och underlätta samverkan

Läs mer

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring

Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Instruktion Samtycke vid direktåtkomst till sammanhållen journalföring Version 4 2018-09-11 Riktlinjerna är upprättade av medicinskt ansvariga sjuksköterskor och medicinskt ansvariga för rehabilitering

Läs mer

Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018

Framtidens vårdinformationsmiljö. September 2018 Framtidens vårdinformationsmiljö September 2018 Valet? eller 2 Invånarnas resa genom vården blir enklare genom att både Västra Götalandsregionen och alla de 49 kommunerna deltar i arbetet VISIONEN MED

Läs mer

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12

Att handleda framtidens kollega. Birgitta Fläckman 16 05 09-12 Att handleda framtidens kollega AVC - Vad är det? Kamratlärande kontra Idag finns åtta Akademiska vårdcentraler i Stockholmsområdet, inom Stockholms läns landsting, de driver nätverk och knyter samman

Läs mer

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016

Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Kartläggning av e-hälsan i ambulanssjukvården Sverige 2016 Samverkansprojekt Bakgrund Saknades en nationell bild av e-hälsan inom ambulanssjukvården Bidra till att öka kunskapen Underlag för förbättrings-

Läs mer

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar

Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar Myndigheten för vård och omsorgsanalys Anteckningar 2018 05 24 Maria Ljung, GR Maria Ljung hälsar välkommen. Eftermiddagen kommer att handla om samverkan. Kajsa Westling och Peter Nilsson från Vårdanalys

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund

Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund Sveriges tänder behöver Sveriges Tandläkarförbund Agenda 29 januari Hanna Bjuggren, utredare och studenthandläggare Kort om Tandläkarförbundet Tandläkaryrket Tandläkarutbildningen Alternativt urval Råd

Läs mer

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020

Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa. Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Social hållbarhet Mänskliga rättigheter Folkhälsa Fattigdomsbekämpning Barnkonvention Health 2020 Utmaningar Konkurrens om värdegrunder Konkurrens om helhetstänkande Ingång helheter Tvärsektorialitet Utjämnande

Läs mer

Vårdförbundets lönepolitiska idé

Vårdförbundets lönepolitiska idé Vårdförbundets lönepolitiska idé Det här vill Vårdförbundet Vårdförbundets lönepolitiska idé Det övergripande målet för lönearbetet är en varaktig värderingsförändring av Vårdförbundets yrkesgrupper. Lönen

Läs mer

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner

Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Vårdval i primärvården Jämförelse av ersättningsprinciper och förutsättningar för konkurrens i sju landsting och regioner Anders Anell Institutet för ekonomisk forskning, Lunds universitet Frågor i Vinnvård

Läs mer

Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3. Specialisttandvård... 4. Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5

Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3. Specialisttandvård... 4. Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5 Barn och ungdomstandvård, allmän tandvård... 3 Specialisttandvård... 4 Tandvård till personer med ökat tandvårdsbehov... 5 IT-stöd, barn och ungdom, nödvändig tandvård... 6 Nätverk... 7 Detta dokument

Läs mer

Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering

Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering Anders Nordgren Professor i bioetik Föreståndare Centrum för tillämpad etik Linköpings universitet Vad är etik? Uppfattningar om vad som är rätt och fel

Läs mer

Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser.

Sällsynt övergång. Riksförbundet Sällsynta diagnoser. Sällsynt övergång Riksförbundet Sällsynta diagnoser www.sallsyntadiagnoser.se/verksamhet/overgangsprojektet/ Steg 1 BREVET Inbjudan till tjänsten som överlämnas av barnläkare till ungdomen Hej! Nu kan

Läs mer

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016

Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet. Stockholm november 2016 Grundkurs i behovs- och befolkningsperspektivet Stockholm 23-24 november 2016 Inledning och innehåll Vem är vi? Vem är ni? Varför är du här? Innehåll i korthet Dag 1 23 november Dalarnas Hus 09.00 Fika

Läs mer

Varför införs en patientlag?

Varför införs en patientlag? 1 2 Varför införs en patientlag? Lagen ska: - stärka patientens ställning - främja patientens integritet, delaktighet och självbestämmande. Lagen kräver ett nytt förhållningssätt av vården i mötet med

Läs mer

Innehållsförteckning lägesrapport omställningen

Innehållsförteckning lägesrapport omställningen Innehållsförteckning lägesrapport omställningen Bild 2-7 Övergripande presentation av omställningen + beslutsinformation Bild 8-10 Lägesrapport Nära vård Bild 11-13 Lägesrapport Koncentration Bild 14-16

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Arthur C. Clarke on the future The Future local Arthur C Clarke 1 Revolution Den industriella revolutionen Sverige

Läs mer

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet.

Agneta Franksson Säljdirektör för Lifecare Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Lifecare Programmet. Morgondagens vårdsystem finns redan idag Agneta Franksson Säljdirektör för Hjalmar Jacobson IT-arkitekt, e-hälsa Marko Pyy Chef för Programmet April 2015 Agenda Introduktion Vad är? Medborgartjänster Hur

Läs mer

Socialdepartementet Stockholm. Sjukgymnastförbundets remissvar på betänkandet Vårdval i Sverige, SOU 2008:37

Socialdepartementet Stockholm. Sjukgymnastförbundets remissvar på betänkandet Vårdval i Sverige, SOU 2008:37 1(6) 2008-08-15 Socialdepartementet 103 33 Stockholm. Sjukgymnastförbundets remissvar på betänkandet Vårdval i Sverige, SOU 2008:37 Sjukgymnastförbundet har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade

Läs mer

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver

Läs mer

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård

Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård Strategi för forskning inom hälso- och sjukvård 2018-2024 Forskning och utveckling en förutsättning för god hälso- och sjukvård Landsting och regioner bedriver en kunskapsintensiv verksamhet. De behöver

Läs mer

Framtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare

Framtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare 1 Framtidens vårdinformationsmiljö Information för medarbetare 2 Vad betyder framtidens vårdinformationsmiljö för dig som medarbetare? 3 det betyder bland annat att ditt journalsystem och vissa kringliggande

Läs mer

Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL

Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12. Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Åpent og retferdig prioriteringer i helsetjenesten Den norska prioriteringsutredningen, NOU 2014:12 Susanne Waldau, strateg kunskapsstyrning VLL Välfärdsstatens värden (NOU 2014:12) Människovärde Solidaritet

Läs mer

BARNKONSEKVENS- ANALYS

BARNKONSEKVENS- ANALYS BARNKONSEKVENS- ANALYS RF:s bidrag till anläggningar och idrottsmiljöer Barnkonsekvensanalys Varför barnkonsekvensanalyser Riksidrottsförbundet ställer krav på att en barnkonsekvensanalys ska göras och

Läs mer

Finansdepartementet. Magnus Enzell Finansdepartementet

Finansdepartementet. Magnus Enzell Finansdepartementet Magnus Enzell Att utveckla den svenska förvaltningen En förvaltning förverkligar politiska mål En effektiv förvaltning skapar grogrund för tillväxt Stolta anor men stor ryggsäck Förvaltningspolitisk doktrin:

Läs mer

Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne

Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne Nära vården och hälso- och sjukvårdsavtalet, vad händer i Skåne Seminarium och workshop Lund 25 januari 2019 DOKUMENTATION Seminarium & workshop 25 januari Förslag till angreppssätt för dagens diskussioner

Läs mer

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039

Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039 Minnesanteckningar 1 (7) Demokratiberedningen Sekretariatet Handläggare Datum Diarienummer Marina Tilderlindt 2015-05-26 LK/150039 Plats Lokal Skogsstjärnan, Centralsjukhuset (Psykiatrihuset), Karlstad,

Läs mer

2008 01 25 Neuroradiologi 1

2008 01 25 Neuroradiologi 1 Neuroradiologi 1 Innehåll 2008 01 25 Övergripande kompetensdefinition 3 Definition av kompetensområdet 3 Kompetenskrav 3 Medicinska kompetenskrav 3 Kommunikativ kompetens 4 Ledarskapskompetens 5 Kompetens

Läs mer

Brukarkunskap och upphandling. Magnus Karlsson, professor Institutionen för socialt arbete

Brukarkunskap och upphandling. Magnus Karlsson, professor Institutionen för socialt arbete Brukarkunskap och upphandling Magnus Karlsson, professor Institutionen för socialt arbete Upphandlingen som arena för brukarkunskap - en offentlig upphandling är en konkurrensorienterad och juridiskt reglerad

Läs mer

Utveckling inom Televård

Utveckling inom Televård Utveckling inom Televård Program för medicinsk informatik, KI, HT 2006 Föreläsare: Sabine Koch Begrepp Telemedicin * Televård * Telehealth * e-hälsa Termdatabanken (Socialstyrelsen) Terminologicentrum,

Läs mer

Studentmedverkan i förbättringsarbete

Studentmedverkan i förbättringsarbete Studentmedverkan i förbättringsarbete Ett samarbete mellan Landstinget i Östergötland och Hälsouniversitetet i Linköping Regional samverkan mellan sju parter Dartmouth Medical school Better outcome (patient,

Läs mer

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter

RAPPORT. Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter RAPPORT Kliniska riktlinjer för användning av obeprövade behandlingsmetoder på allvarligt sjuka patienter Förslag från arbetsgrupp: Olle Lindvall, Kungl. Vetenskapsakademien Ingemar Engström, Svenska Läkaresällskapet

Läs mer

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering

Åttonde nationella prioriteringskonferensen. En summering Åttonde nationella prioriteringskonferensen 2015 En summering Vilken väg ska prioriteringsarbetet i Sverige ta? Hur används den etiska plattformen för prioriteringar och behöver den utvecklas? Hur ska

Läs mer

DIVISION Landstingsdirektörens stab

DIVISION Landstingsdirektörens stab Patientlagen (1 Januari 2015) -ett ökat patientinflytande Patientlagens syfte Stärka och främja patientens ställning Främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet Patienten som partner

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård

Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Hälsa Sjukvård Tandvård Viktigt med en strategisk agenda Vi tror på att nära vård med god tillgänglighet och kvalitet har betydelse för befolkningens hälsa och vår förmåga att klara vår uppgift i framtiden

Läs mer

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag

Västra Götalandsregionen. Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Västra Götalandsregionen Från politiska intentioner till konkreta uppdrag Region Västra Götaland Bildades 1998 Syftet var regional utveckling Fyra landsting blev en region Stora kulturella skillnader Skilda

Läs mer

Kulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016

Kulturpolitikens framväxt och mål. Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitikens framväxt och mål Introduktionskurs i kulturpolitik Karlstad 6 september 2016 Kulturpolitik som historiskt fenomen De viktigaste aktörerna för stöd till kultur under olika tidsperioder:

Läs mer

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Etiska utmaningar för framtidens välfärd. Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Etiska utmaningar för framtidens välfärd Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen Framtida etiska utmaningar för Framtida resursgap välfärden

Läs mer

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi

Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Socialstyrelsens arbete med välfärdsteknologi Utredare Sara Lundgren 2016-01-26 Socialstyrelsens roll Socialstyrelsen arbetar för medborgarnas bästa, och vårt uppdrag är att värna hälsa, välfärd och allas

Läs mer

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera?

Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Hur kan man organisera? Healthcare in Housing space & organization Vad händer när allt mer av vård och hälsovård flyttar in i hemmen? Vad I fysiska miljön behöver utvecklas? Hur kan man organisera? Bakgrund Demografiska situationen

Läs mer

Sjukskrivningarnas anatomi

Sjukskrivningarnas anatomi Sjukskrivningarnas anatomi En ESO-rapport om sjukförsäkringens drivkrafter Nätverksträff 23/8-2017 Pathric Hägglund, docent i nationalekonomi, Riksrevisionen Per Johansson, professor i statistik, Uppsala

Läs mer

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG

PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD PERSON- CENTRERAD VÅRD REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG REGION KRONOBERG Vad är skillnaden mellan att ha patienten i centrum och att ha ett personcentrerat förhållningssätt? Vad gör vi om en patient inte vill vara delaktig och aktiv i planeringen av sin egen vård? Tar det längre

Läs mer

Beslut på bättre grund.

Beslut på bättre grund. Beslut på bättre grund. Kunskapskällor i evidensbaserad praktik - Systematisk uppföljning en grund för kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik Lycksele 20 november 2014 Anneli.jaderland@skl.se Kunskapsutveckling

Läs mer

Bokslut ALF Datum:

Bokslut ALF Datum: Bokslut ALF 2016 Datum: 2017-02-06 Innehåll 1 Resultat... 3 2 Grundutbildning... 5 3 Forskning... 6 4 Balanserade medel... 8 2 1 Resultat Resultatet för år 2016 är ett underskott med 4,2 mnkr (år 2015:

Läs mer

Simulering av sjukvårdsverksamhet

Simulering av sjukvårdsverksamhet Simulering av sjukvårdsverksamhet Att vården är ett oerhört viktigt område i vårt samhälle råder det knappast några som helst tvivel om. Man arbetar dagligen med frågor som har människors liv som insats

Läs mer

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet

och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet Språket i vårdenv och Tystnadsplikt Ann-Christin Johansson Leg.Tandhygienist Tandhygienistprogrammet Inför r Din kommande profession Ställs krav & förväntningar på Dej från Patienter Kollegor Andra vårdgivare

Läs mer

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs!

Plats för proffsen KORTVERSION. Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN. Gör plats för hemtjänstens. proffs! KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I HEMTJÄNSTEN Gör plats för hemtjänstens proffs! 1 2 KORTVERSION Plats för proffsen ETT ALTERNATIV TILL NEW PUBLIC MANAGEMENT I

Läs mer

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1)

Student Portfolio. 1. observations-/ deltagarperspektiv i omvårdnadssituationer (professionsblock 1) Student Portfolio Vad är en Student Portfolio? Student Portfolio är studentens dokument och är ett medel för måluppfyllelse. Den ska fungera som ett stöd samt ge en tydlig struktur i studentens lärandeprocess

Läs mer

Professor och forskningschef bodahlbom.se

Professor och forskningschef bodahlbom.se Bo Dahlbom Professor och forskningschef bodahlbom.se aktivering.se sust.se Staying Alive Arthur C. Clarke on the future The Future local 1 Revolution Den industriella revolutionen Sverige år 1900 Bo Dahlbom

Läs mer