Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Transkript

1 Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

2 Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet. Fick stor spridning i och med den industriella revolutionen från mitten av talet och framåt. Framsteg var ledordet för samhällsutvecklingen under denna tid.

3 Liberalismen John Locke (slutet av 1600-talet), såg stor potential för mänsklig utveckling i det framväxande moderna samhället och den kapitalistiska ekonomin. För att denna potential skulle kunna realiseras krävdes att individuella friheter garanterades. Statens syfte är att skydda medborgarnas friheter. Staten är inte ett maktinstrument, utan en konstitutionell enhet som ska etablera och skydda medborgarnas rätt till liv, frihet och egendom. En syn på staten som en Rechtstaat snarare än en Machtstaat.

4 Liberalismen I och med den industriella revolutionen spreds liberala idéer, som Lockes, till andra delar av Europa och till Nordamerika. Idéerna vidareutvecklades av upplysningstänkare (från mitten till slutet av 1700-talet) som Adam Smith, David Hume, Immanuel Kant m.fl. Upplysningstänkarna: Människans förnuft, hennes rationalitet, är nyckeln till mänsklig utveckling. Med förnuftets hjälp kan människan komma över sin fruktan, eller sin lust till makt.

5 Liberalismen Immanuel Kant om Den eviga freden (1795). Ursprunget till s.k. demokratisk fredsteori. Moderna konstitutionella rättsstater krigar inte med varandra; de respekterar varandra och kan etablera en varaktig fred. Skälet till att stater krigar har inte att göra med det internationella systemet. Inhemska problem driver stater till krig. Om beslutet att gå i krig ligger hos folket som får bära de största kostnaderna av krig kommer antalet konflikter att minska. Konstitutionella rättsstater ingår fredsförbund med varandra; antar gemensamma regler och lagar för deras utbyten detta sprider fred. Denna sammanslutning av stater bör dock inte få bli en världsstat. Det riskerar att leda till antingen en global despotism eller en svag stat med interna konflikter.

6 Liberalismen Även hos liberala utilitarister som Jeremy Bentham finner vi tankegods som återkommer i modern liberal IR-teori. Bentham argumenterade, likt Kant, för att konstitutionella rättsstater bör respektera varandra och följa internationell rätt eftersom detta ligger i deras rationella egenintresse. I förlängningen kan detta skapa en universell och evig fred.

7 Liberalismen Grundläggande utgångspunkter: 1. Universella mänskliga rättigheter. 2. Positivt förhållningssätt till den mänskliga naturen. 3. Internationella relationer kan utgöras av samarbete snarare än konflikt. 4. Utvecklingstro. Människan kan bli bättre, och få det bättre. Stater och det internationella systemet kan förbättras; göra människor friare.

8 Modern liberalism Sociologisk liberalism: Internationella relationer handlar inte bara om relationer mellan stater. Det handlar också om transnationella relationer mellan individer, grupper och organisationer som tillhör olika stater. Dessa relationer är viktigare för samarbete och fred än relationerna mellan nationella regeringar. I en transnationell värld spänner gemensamma intressen över nationsgränser.

9 Modern liberalism Sociologisk liberalism: Det anarkiska, statscentrerade, systemet har inte försvunnit, men en ny multi-centric world has emerged that is composed of diversed sovereignty-free collectives which exist apart from and in competition with the state-centric world of sovereignty-bound actors (Rosenau, 1992) I en värld med allt fler kosmopolitiska individer, som är medlemmar i överlappande transnationella nätverk, kommer väpnade konflikter allt mer sällan uppstå.

10 Modern liberalism Interdependens-liberalism: Moderniseringen har ökat omfattningen och intensiteten i det ömsesidiga beroendet mellan stater. De mest framgångsrika staterna är ekonomiskt globaliserade hög-industrialiserade stater. Vägen till tillväxt, rikedom, välfärd går inte längre genom militärmakt. Tillgång till territorium och naturresurser är inte längre lika viktigt som en välutbildad arbetskraft, tillgång till information och finanskapital. Välfärd, inte säkerhet, har blivit det överordnade målet för moderna stater. Internationella relationer utgörs därför idag i högre grad av samarbete, snarare än konflikt.

11 Modern liberalism Interdependens-liberalism: En mer försiktig syn på global utveckling jämfört med andra liberaler. The appropriate response to the changes occuring in world politics today is not to discredit the traditional wisdom of realism [ ], but to realize its limitations and supplement it with insights from the liberal approach. (Nye, Jr., 1990) Även industrialiserade stater kan falla tillbaka på militärmakt och konfliktinriktat beteende om någon politisk fråga blir en fråga om liv och död.

12 Modern liberalism Institutionell liberalism/neoliberalism: Framhåller betydelsen av internationella organisationer; vilket inflytande de har och hur de verkar för fred, samarbete och stabilitet. Woodrow Wilson (am. president ): internationella organisationer kan förändra internationell politik från en djungel till en djurpark. Upphovsman till Nationernas Förbund 1920 (senare FN). Internationella organisationer förstås antingen som mer eller mindre (av stater) oberoende organisationer (som EU eller FN) eller som regimer, d.v.s. uppsättningar av regler normer som reglerar staters samvaro på ett visst område (t.ex. handel, miljö), samt de organisationer som överinser efterlevnaden av reglerna (som WTO).

13 Modern liberalism Institutionell liberalism/neoliberalism: Internationella institutioner 1. Skapar informationsflöden och möjligheter för stater att förhandla. 2. Ökar möjligheterna för stater att övervaka andra staters regelefterlevnad. 3. Stärker förväntningarna på överenskommelsers styrka. Sammantaget ökar detta staters tillit till varandra och kan skapa stabilitet även i multipolära system.

14 Modern liberalism Republikansk liberalism följer direkt i Kants och Benthams fotspår; liberala demokratier krigar inte med varandra. Detta p.g.a. att de har 1. interna politiska kulturer baserade på fredlig konfliktlösning. 2. gemensamma värden. 3. fred stärks av ekonomiskt samarbete och interdependens. Den republikanska liberalismen är den mest normativa varianten av modern liberalism. Att sprida demokrati för att skapa fred är ett moraliskt ansvar.

15 Modern liberalism Rawls Folkens rätt En teori för liberal utrikespolitik: Hur ska liberala stater förhålla sig till varandra; till icke-liberala, hierarkiska, stater; till rövarstater ; samt till fattiga stater. Rawls återvänder till sin idé om en ursprungsposition; denna gång är det en internationell ursprungsposition. Frågan är vilka former för samarbete skulle fria och jämlika folk komma överens om under skäliga omständigheter?

16 Modern liberalism Rawls Folkens rätt Åtta principer som bör reglera den internationella grundläggande strukturen: 1. Folk är fria och oberoende; deras frihet och oberoende ska respekteras av andra folk. 2. Folk ska respektera internationella avtal och överenskommelser. 3. Folk är jämlika och är parter i de överenskommelser som binder dem. 4. Folk ska respektera plikten att inte intervenera (utom vid fall av grova människorättsbrott). 5. Folk har rätt till självförsvar, men får ej starta krig av andra skäl. 6. Folk ska respektera mänskliga rättigheter. 7. Folk ska respektera särskilda restriktioner när det gäller hur man får bedriva krig. 8. Folk har en skyldighet att hjälpa andra folk som lever under svåra omständigheter som förhindrar dem att skapa en rättvis eller anständig politisk och social regim.

17 Modern liberalism Rawls Folkens rätt Observera att aktörerna i Rawls teori varken är individer eller stater, utan folk (eller samhällen ). Ett folk är en grupp av individer, som lever under ett gemensamt styre, som binds samman av att de identifierar sig med varandra ( common sympathies ) och att de har en gemensam uppfattning om rättvisa.

18 Modern liberalism Rawls Folkens rätt Folk kan delas in i två kategorier, beroende på hur deras interna politiska institutioner är utformade: Liberala folk uppfyller den politiska liberalismens krav ; de har legitima liberala konstitutioner och är demokratiskt styrda. Anständiga folk ( decent peoples ) är inte internt rättvisa, utifrån liberala principer (de accepterar endast begränsad pluralism; ser inte medborgare som fria och jämlika; är inte demokratiskt styrda), men är tillräckligt välordnade för att åtnjuta jämlikt medlemskap i det internationella samfundet. Detta eftersom de inte bedriver en aggressiv utrikespolitik, för att de respekterar vissa grundläggande mänskliga rättigheter, och för att de internt har en anständig konsultationshierarki.

19 Modern liberalism Rawls Folkens rätt I sin utrikespolitik bör liberala folk tolerera och behandla anständiga folk som jämlikar. Något annat vore att misslyckas att visa tillräcklig respekt för att det finns olika sätt (utöver liberala) att organisera ett samhälle. Ett viktigt skäl för liberala folk att tolerera anständiga folk är att de senare säkrar grundläggande mänskliga rättigheter för sina befolkningar; rätt till liv, skydd, egendom, formell jämlikhet inför lagen, och viss åsikts- och religionsfrihet.

20 Modern liberalism Rawls Folkens rätt I nästa steg går Rawls från ideal till ickeideal teori, dvs från situationer där det finns stater som inte vill eller inte kan respektera folkens rätt (dvs de åtta principerna). Bland de åtta principerna inkluderar Rawls principer (nummer 4-8) som liberala stater bör följa för att hantera dessa situationer.

21 Modern liberalism Rawls Folkens rätt Rövarstater ( Outlaw states ): Undergräver fredlig samexistens genom att försöka expandera sin makt och sitt inflytande, eller genom att bryta mot mänskliga rättigheter. Principerna tillåter liberala stater att försvara sig mot dessa rövarstater, och att ta till tvångsåtgärder för att förhindra brott mot mänskliga rättigheter. Vid krig måste principerna för krigets lagar respekteras (t ex undvika att attackera civila). Syftet med krig måste vara att få rövarstater att respektera folkets rätt för att därmed kunna bli fullvärdiga medlemmar i det internationella samfundet.

22 Modern liberalism Rawls Folkens rätt Samhällen tyngda av ogynnsamma betingelser ( burdened societies ), har p.g.a. försvårande ekonomiska och sociala omständigheter svårt att skapa eller upprätthålla liberala eller anständiga institutioner. I sådana situationer har liberala folk en plikt att hjälpa dessa samhällen att skapa detta slags institutioner, så att de kan bli välordnade och fullvärdiga medlemmar i det internationella samfundet.