Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen"

Transkript

1 Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen

2 FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande), definierar mänskliga rättigheter, och gör stater underordnade de kollektiva besluten i Säkerhetsrådet. 2. Skapa en uppsättning institutioner med formell kompetens att övervaka att plikterna efterlevs.

3 FN:s viktigaste institutioner Generalförsamlingen (GF), Säkerhetsrådet (SR) och Sekretariatet (administrativt stöd för GF och SR) utför de centrala funktionerna för FN. Övriga centrala institutioner: Internationella domstolen (ICJ)(löser tvister mellan stater), Ekonomiska och sociala rådet (ECOSOC)(bistår FN med rapporter, förslag och undersökningar till grund för beslut) och Förvaltarskapsrådet (ej längre verksamt).

4 FN:s viktigaste institutioner SR: Fattar beslut om internationell fred och säkerhet för samtliga medlemmar. Dessa resolutioner är juridiskt bindande. SR har femton medlemmar varav fem är permanenta (Kina, Frankrike, Ryssland, Storbritannien, USA) och 10 väljs av GF. Alla har en röst (för beslut krävs minst nio röster), men de permanenta har vetorätt.

5 FN:s viktigaste institutioner Generalförsamlingen (GF) är ett deliberativt organ där alla stater är medlemmar, som utfärdar rekommendationer till medlemmar inom områden som specificeras i FN stadgan (se t ex art. 55). Tillämpar majoritetsregel. Undantag: GF fattar beslut om FN:s budget och fördelningen av kostnader, som är bindande.

6 FN:s viktigaste institutioner Omvänd relation mellan demokratisk uppbyggnad och beslutandemakt: SR fattar bindande beslut; icke demokratiskt organiserad. GF är rådgivande; demokratiskt organiserad. GF:s organisering skänker FN legitimitet, men vid FN:s bildande ville inte stormakterna släppa kontrollen över den tvingande funktionen.

7 FN stadgan Det dokument stater undertecknar när de blir medlemmar. Anger FN:s uppgifter, befogenheter, arbetsordning och organisation. Preciserar medlemsländernas rättigheter och skyldigheter gentemot organisationen och varandra.

8 FN stadgan Två funktioner: Den motsvarar stadgarna för en förening, det vill säga fastställer organisationens ändamål och hur den ska arbeta. Den innehåller regler för staters beteende och är därmed ett folkrättsligt instrument. Representanter för 50 länder undertecknade FNstadgan den 26 juni 1945 i San Francisco och den trädde i kraft den 24 oktober samma år.

9 FN stadgan Ett stats centriskt avtal. Stater signerar och förbinder sig till det, ej individer eller andra grupper. Innehåller två slags klausuler: 1. De som uttrycker gemensamma värden och mål (särskilt Förordet). 2. De som uttrycker formellt juridiskt innehåll.

10 Staters förpliktelser 1. Att avstå från att använda våld för att lösa dispyter med andra stater (Art 2(4)). 2. Att bidra ekonomiskt till FN enligt en fördelning bestämd av Generalförsamlingen (Art. 17(2)). 3. Att stödja Säkerhetsrådets beslut (Art. 25).

11 Fördjupning: FN stadgans våldsförbud: Artikel 2(4) Alla medlemmar skola i sina internationella förbindelser avhålla sig från hot om eller bruk av våld, vare sig riktat mot någon annan stats territoriella integritet eller politiska oberoende, eller på annat sätt oförenligt med Förenta Nationernas ändamål. Vad är då våld?

12 Vilken typ av våld är förbjudet? The Declaration concerning friendly relations among states (1970) stipulerar följande: Aggressiva krig är förbjudna. Stater får inte använda våld eller hota med våld för att påverka befintliga internationella gränser. Stater får inte använda våld som ett medel för vedergällning. Stater får inte stödja aktörer som syftar till att kränka andra staters suveränitet. Stater får inte organisera eller stödja terrorism eller inbördeskrig i andra stater. Stater får inte erhålla andra staters territorium genom våldsanvändande.

13 Efterlevnad av våldsförbudet: tvång Enligt Art. 39 får Säkerhetsrådet agera tvingande när 1.) hot mot freden, 2.) fredsbrott, eller 3.) angreppshandling föreligger. Enligt Art. 41 kan SR besluta om icke militära sanktioner. Ekonomiska sanktioner, reseförbud, frysning av tillgångar, isolering etc. Enligt Art. 42 kan SR ta beslut om väpnande åtgärder. Det finns inga begränsningar på de åtgärder SR kan vidta eller godkänna men dessa måste vara proportionerliga och lämpliga för det avsedda syftet

14 Undantag från Art. 2(4): individuellt och kollektivt självförsvar (Art. 51) Ingen bestämmelse i denna stadga inskränker den naturliga rätten till individuellt eller kollektivt självförsvar i händelse av ett väpnat angrepp mot någon medlem av Förenta Nationerna, intill dess att säkerhetsrådet vidtagit nödiga åtgärder för upprätthållande av internationell fred och säkerhet. Åtgärder vidtagna av medlemmar under utövande av denna rätt till självförsvar skola omedelbart inberättas till säkerhetsrådet

15 Problem med självförsvarsrätten: Vad utgör ett väpnat angrepp? Väpnat angrepp är inte definierat i Stadgan. GF har definierat aggression, men GF resolutioner är ej bindande. Modern krigsföring försvårar ytterligare. Icke statliga aktörer kan utföra väpnande angrepp, men angreppen måste vara omfa ande och upprepade tillfälliga gränstvister räcker ej! Det kan vara svårt att fastslå vem som angrep först, vem som har självförsvarsrätt och vem som kränkte Art. 2(4). Vad göra när ett hot är allvarligt och överhängande?

16 Kollektivt självförsvar Enligt Art. 51 får stater ta hjälp av andra stater för att utöva självförsvar. Enbart legitimt om den attackerade staten förklarar sig attackerad och offentligt begär hjälp. Andra stater får annars inte bistå med hjälp. Kollektivt självförsvar är tillåtet om de väpnande angreppen är omfattande och upprepade.

17 För och nackdelar med kollektivt självförsvar Fördelar Enda sättet svaga stater kan skydda sig. Kollektiv säkerhet bygger på tanken om kollektivt försvar: att stater får och bör hjälpa andra stater. Kollektivt självförsvar har en avskräckande effekt.

18 För och nackdelar med kollektivt självförsvar Nackdelar Kollektivt självförsvar internationaliserar inhemska konflikter och är destabiliserande. Kollektivt självförsvar används som en ursäkt för geopolitiska intressen: Sovjet i Östeuropa, USA i Vietnam och Nicaragua.

19 FN som en aktör: Oberoende i förhållande till de ingående medlemmarna, och med särskilda plikter och rättigheter. som ett forum: En institutionell arena för stater där de kan förhandla och debattera. som en resurs: FN:s beslut, uttalanden, rapporter m.m. används av stater som politiska instrument för att uppnå egna mål.

20 FN:s begränsningar Organisationen är juridiskt överordnad stater eftersom den kan utfärda tvingande rättsregler. Men dess auktoritet baseras inte på någon överordnad tvångsmakt, utan på delegering från medlemmarna. Delegering kan återkallas!

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se

Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60

Läs mer

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: 2 Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna

Läs mer

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Folkrätten i svensk säkerhets politik Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska

Läs mer

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 24.2.2014 JOIN(2014) 7 final 2014/0060 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING om

Läs mer

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

FÖRENTA NATIONERNAS STADGA. och STADGA FÖR DEN INTERNATIONELLA DOMSTOLEN

FÖRENTA NATIONERNAS STADGA. och STADGA FÖR DEN INTERNATIONELLA DOMSTOLEN FÖRENTA NATIONERNAS STADGA och STADGA FÖR DEN INTERNATIONELLA DOMSTOLEN FÖRORD Förenta Nationernas stadga undertecknades den 26 juni 1945 i San Francisco vid avslutningen av "De förenade nationernas" konferens

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

På kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN.

På kongressen i Karlstad 2015 så antogs två punkter i handlingsprogrammet [1] om FN. RAPPORT VÄRLDSPARLAMENT Hur skulle ett nytt världssamfund se ut? Hanna Linnea Karlsson, utrikespoltisk talesperson för Liberala ungdomsförbundet Ludwig Mannius, ordförande i LUF:s utrikespolitiska arbetsgrupp

Läs mer

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon

Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155 Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

EU:s förteckning över personer, grupper och enheter som är föremål för särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism

EU:s förteckning över personer, grupper och enheter som är föremål för särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism EUROPEISKA UNIONEN ~FAKTABLAD~ EU:s förteckning över personer, grupper och enheter som är föremål för särskilda åtgärder i syfte att bekämpa terrorism 6 februari 2008 Det var efter terroristattackerna

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor

Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor Förenta nationerna 1999 Fakultativt protokoll till konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor De stater som är parter i detta protokoll, som konstaterar att Förenta nationernas

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

FN:s säkerhetsråds plikt att ingripa vid hot mot internationell fred och säkerhet: Har vetorätten spelat ut sin roll?

FN:s säkerhetsråds plikt att ingripa vid hot mot internationell fred och säkerhet: Har vetorätten spelat ut sin roll? J U R I D I C U M FN:s säkerhetsråds plikt att ingripa vid hot mot internationell fred och säkerhet: Har vetorätten spelat ut sin roll? Johanna Kastensson VT 2015 RV4460 Rättsvetenskap C (C-uppsats), 15

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken

Förslag till RÅDETS BESLUT. om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen och Syriska Arabrepubliken EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.8.2011 KOM(2011) 543 slutlig 2011/0235 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om tillfälligt upphävande av delar av samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska gemenskapen

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR34, Barn i väpnad konflikt, 7,5 högskolepoäng Children in Armed Conflict, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är en historisk, äldre version, faställd

Läs mer

Brasillien. Egypten. Frankrike. Italien. Iran. Israel

Brasillien. Egypten. Frankrike. Italien. Iran. Israel Brasillien Förbundsrepubliken Brasilien anser att frågan om reformering av säkerhetsrådet är mycket viktig. Uppdelningen är orättvis och det krävs reformeringar. Landet Brasilien tycker att uppdelningen

Läs mer

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA"

106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014. RESOLUTION från Regionkommittén STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA 106:e plenarsessionen den 2 3 april 2014 RESOL-V-012 RESOLUTION från Regionkommittén "STADGAN OM FLERNIVÅSTYRE I EUROPA" Rue Belliard/Belliardstraat 101 1040 Bruxelles/Brussel BELGIQUE/BELGIË Tfn +32 22822211

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Vad är Global Compact?

Vad är Global Compact? Vad är Global Compact? Vid det ekonomiska världsforumet (World Economic Forum) i Davos i januari 1999 uppmanade FN:s generalsekreterare Kofi Annan företagen att ansluta sig till en global pakt med gemensamma

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner

Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner Utrikesutskottets betänkande 2007/08:UU3 Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2006/07:132

Läs mer

Rätten till självförsvar

Rätten till självförsvar 2004:116 SHU EXAMENSARBETE Rätten till självförsvar En undersökning av artikel 51 i FN-stadgan MARTINA AHLBERG Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar RÄTTSVETENSKAPLIGA PROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Israel - Palestina Konflikten

Israel - Palestina Konflikten NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska,

Läs mer

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper

Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Stadga om den europeiska advokatkårens kärnprinciper Antagen vid CCBE:s plenum den 25 november 2006 I ett samhälle grundat på respekt för rättssäkerheten fyller advokaten en särskild funktion. En advokats

Läs mer

Juridiska institutionen MILITÄR KRISHANTERING. En analys av den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens påverkan på FN-systemet

Juridiska institutionen MILITÄR KRISHANTERING. En analys av den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens påverkan på FN-systemet Juridiska institutionen MILITÄR KRISHANTERING En analys av den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens påverkan på FN-systemet VT-07 Tillämpade studier 20p Internationell rätt Handledare: Per Cramér

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0514/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av uttalandena av rådet och kommissionen

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0514/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av uttalandena av rådet och kommissionen EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 25.9.2006 B6-0514/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av uttalandena av rådet och kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Pasqualina

Läs mer

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel

Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel Övervakningsmekanism Vad är konventionens syften? Europarådets konvention om åtgärder mot människohandel, som trädde i kraft den 1 februari 2008,

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 2. Teoretiska perspektiv: Realism och liberalism Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är en teori och vad ska vi ha den till? Vad menas med en teori? En uppsättning

Läs mer

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL

DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL DEMOKRATI SOM STYRELSEFORM OCH SOM LIVSSTIL OM DEMOKRATI 1. Demokrati som styrelsesätt: Demokrati är ett sätt att fatta beslut. Majoritetsprincipen, alla har en röst, yttrandefrihet. Ett sätt att styra

Läs mer

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter

Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Europeisk konvention om utövandet av barns rättigheter Inledning Europarådets medlemsstater och övriga stater som undertecknat denna konvention, som beaktar att Europarådets ändamål är att uppnå en större

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Suveränitet och realismens moral Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Internationell politisk teori Vad ska vi ha teorier om internationella relationer till? Vi utvecklar

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 2: Liberalism och folkens rätt Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Liberalismen De historiska och filosofiska grunderna: Liberalismen uppstod under andra halvan av 1600-talet.

Läs mer

RÅDETS BESLUT 2014/512/GUSP av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina

RÅDETS BESLUT 2014/512/GUSP av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina 31.7.2014 L 229/13 RÅDETS BESLUT 2014/512/GUSP av den 31 juli 2014 om restriktiva åtgärder med hänsyn till Rysslands åtgärder som destabiliserar situationen i Ukraina EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT

Läs mer

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN

III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN 13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING

EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING EUROPEISKA UNIONENS PRIORITERINGAR INFÖR 60:e SESSIONEN I FN:S GENERALFÖRSAMLING Inledning 1. Europeiska unionen har ett djupt engagemang för Förenta nationerna, för att upprätthålla och utveckla folkrätten

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 10. Globalisering Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är globalisering? Tre olika perspektiv: Hyperglobalister: Globalisering är ett verkligt och nytt fenomen. sprider

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Förenta Nationernas stadga Antagen den 26 juni 1945

Förenta Nationernas stadga Antagen den 26 juni 1945 Förenta Nationernas stadga Antagen den 26 juni 1945 Vi, de förenade nationernas folk, beslutna att rädda kommande släktled undan krigets gissel, som två gånger under vår livstid tillfogat mänskligheten

Läs mer

Säkerhetsrådet före och efter kalla kriget. av Gustav Stendahl

Säkerhetsrådet före och efter kalla kriget. av Gustav Stendahl Säkerhetsrådet före och efter kalla kriget. av Gustav Stendahl Bakgrund: När jag läste i boken The Oxford Handbook on the United Nations av Thomas G. Weiss och Sam Daws, om säkerhetsrådet, så stod det

Läs mer

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet

Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet HÖGTIDLIGHÅLLANDE AV FN-DAGEN DEN 24 OKTOBER 2009 Rättsstaten, mänskliga rättigheter, demokrati förutsättningar för internationell fred och säkerhet Välkomsthälsning som upptakt till fredsmässan The Armed

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism

Förslag till RÅDETS BESLUT. om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande av terrorism EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2015 COM(2015) 292 final 2015/0131 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Europarådets konvention om förebyggande

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT

Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 23.11.2016 JOIN(2016) 56 final 2016/0373 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010 PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1, 3 och 4.......s. 2 Förvaltningsrätt grupp 2.s. 3 Förvaltningsrätt grupp 5....s. 4 Förvaltningsrätt grupp 6.s. 5 EU-rätt grupp 7 och 10......s. 6 Folkrätt

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande

Läs mer

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER

UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER UPPFÖRANDEKOD FÖR LEVERANTÖRER INLEDNING Brunngård Group AB är ett inköpsorienterat grossisthandelsföretag utan egen tillverkning, med en företagskultur som framhåller engagemang,

Läs mer

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet

Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Frågor och svar om FN:s resolutioner 1325, 1820 och 1888 om kvinnor, fred och säkerhet Vad är FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 och vad innebär den? År 2000 enades FN:s säkerhetsråd om en resolution om

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU-FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor AP101.544/AA1-25 12.02.2014 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-25 Förslag till betänkande Medföredragande: Moses Kollie (Liberia) och Zita Gurmai

Läs mer

RUBRIK UTRIKESMINISTERIETS BESLUT OM BILAGORNA OCH TILL DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR EXPORT OCH TRANSITERING AV FÖRSVARSMATERIEL

RUBRIK UTRIKESMINISTERIETS BESLUT OM BILAGORNA OCH TILL DE ALLMÄNNA RIKTLINJERNA FÖR EXPORT OCH TRANSITERING AV FÖRSVARSMATERIEL AVDELNING RÄTTSAVDELNINGEN FÖRESKRIFT ANVISNING NR 106 MÅLGRUPP DATUM 04.08.2005 GILTIGHETSTID tills vidare BEFOGENHET Statsrådets beslut om allmänna riktlinjer för export och transitering av försvarsmateriel

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

Allmänna rådets möte den 13 december 2016

Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning rådet 2016-12-05 Statsrådsberedningen Allmänna rådets möte den 13 december 2016 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftningsöverläggningar 2. (Ev.) A-punkter

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Nr 15 Avtal med Danmark om polisiärt samarbete i Öresundsregionen

Nr 15 Avtal med Danmark om polisiärt samarbete i Öresundsregionen Nr 15 Avtal med Danmark om polisiärt samarbete i Öresundsregionen Öresundsförbindelsen den 6 oktober 1999 Regeringen beslutade den 30 september 1999 att ingå avtalet. Överenskommelsen trädde i kraft efter

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet

Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet Bilaga till regeringsbeslut 2014-02-13 (UF2014/9980/UD/SP) Resultatstrategi fö r glöbala insatser fö r ma nsklig sa kerhet 2014-2017 1 Förväntade resultat Denna strategi styr användningen av medel som

Läs mer

Förordning 356/2010, Somalia [10291]

Förordning 356/2010, Somalia [10291] Rådets förordning (EU) nr 356/2010 av den 26 april 2010 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ mot bakgrund av situationen

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen

Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor. Jörgen Ödalen Politisk teori 2 Föreläsning 4: Kommunitarianism, kosmopolitanism, och globala rättvisefrågor Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Bakgrund: Modern kommunitarianism uppstod under 80- talet, som en kritisk

Läs mer

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN.

Politikerna ska se till att FNs regler för personer med funktionshinder följs. Politiker i Sverige vill arbeta för samma sak som FN. F ö renta Nationerna FN betyder Förenta Nationerna FN bildades för 50 år sedan. 185 länder är med i FN. I FN ska länderna komma överens så att människor får leva i fred och frihet. I FN förhandlar länderna

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande.

Sveriges Kommuner och Landsting utser ordförande och vice ordförande. Stadgar för Pacta 1 Ändamål Pacta är ett arbetsgivarförbund för kommunalförbund och företag. Pacta är en ideell förening som har till ändamål att tillvarata och främja sina medlemmars gemensamma intressen

Läs mer

De mänskliga rättigheterna

De mänskliga rättigheterna MARIANNE B SKOU: De mänskliga rättigheterna Denna artikel har tidigare publicerats i den norska tidskriften Dyade 1978, nr 1-2, under rubriken "Menneskerettighetene - en stats indre anliggende?" I rubriken

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen

Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori. Jörgen Ödalen Internationell politik 2 Föreläsning 1: Kursintroduktion; Internationell politisk teori Jörgen Ödalen Jorgen.odalen@liu.se Kursinnehåll och lärandemål Kursen behandlar några aktuella och principiellt intressanta

Läs mer

En oreglerad kärna av statsfunktionen

En oreglerad kärna av statsfunktionen En oreglerad kärna av statsfunktionen Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON 1 Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av

Läs mer

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagar om ändring av 34 a kap. i strafflagen, 10 kap. i tvångsmedelslagen och 5 kap. i polislagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition

Läs mer

FN-ROLLSPEL. Säkerhetsrådsmöte om Skyldighet att skydda i Syrien. UN Photo/JC McIlwaine

FN-ROLLSPEL. Säkerhetsrådsmöte om Skyldighet att skydda i Syrien. UN Photo/JC McIlwaine FN-ROLLSPEL Säkerhetsrådsmöte om Skyldighet att skydda i Syrien UN Photo/JC McIlwaine FN-ROLLSPEL OM SYRIEN FRÅN SVENSKA FN-FÖRBUNDETFörord FÖRORD Konflikten i Syrien aktualiserar diskussionen om vad FN

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål

Lag (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 1 kap. Inledande bestämmelser 1 [8071] I denna lag finns bestämmelser om rättslig hjälp i brottmål i Sverige och utomlands. I detta kapitel finns bestämmelser

Läs mer

Regeringens proposition 2015/16:153

Regeringens proposition 2015/16:153 Regeringens proposition 2015/16:153 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

Regeringens proposition 2010/11:111

Regeringens proposition 2010/11:111 Regeringens proposition 2010/11:111 Svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen Prop. 2010/11:111 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 29 mars 2011

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja.

Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Irans kärnvapenspolitik genom realismens slöja. Grupp 8 Internationell Politik 733G20 2012-05- 23 Jakob Holmin Fridell Anton Holmstedt Isabelle Holmstedt Martin Hjers Table of Contents Irans atomenergiprogram...

Läs mer