Sverige och folkrätten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sverige och folkrätten"

Transkript

1 OVE BRING, SAID MAHMOUDI OCH PÅL WRANGE Sverige och folkrätten Femte upplagan UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBliOTHEK - NORSTEDTS JURIDIK

2 Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 kap. Inledning: Folkrättens begrepp, karaktär och uppbyggnad 1. Om teori och praktik 15 Folkrätten i teorin och i praktiken Internationell rått och nationell suveränitet 20 Begreppet internationell rätt 20 Förhållandet till nationell suveränitet Folkrättens och denna boks uppbyggnad 24 2 kap. Folkrättens källor och doktriner Artikel38 i Internationella domstolens stadga Naturrätt, positivism och andra skolor 33 3 kap. Traktaträtten Allmänt Ingående av traktater Reservationer Efterlevnad\ tolkning och tillämpning av traktater Ändring av traktatregler Ogiltighet., frånträde, upphörande och suspension 51 4 kap. Folkrätt och svensk rätt Monism och dualism Lagstiftning och rättstillämpning 62 5 kap. Staten och andra folkrättssubjekt Statsbegreppet: grunder Staten, suveräniteten och territoriet 68 Suveränitet 68 Statsterritoriet Självbestämmanderätten Statssuccession Erkännande 76 Nya stater 76 Effektivitetsprincipen mot rättsenlighetsprincipen 78

3 6 Innehåll Nya regeringar 79 Svensk erkännandepraxis Andra folkrättssubjekt 84 6 kap. Internationella organisationer, inklusive FN Inledning Befogenheter och rättslig ställning Förenta Nationerna Ändra organisationer 97 7 kap. Jurisdiktion och immunitet Allmänt om jurisdiktion och immunitet Straffrättsligjurisdiktion 101 Territorialitetsprincipen 102 Nationalitetsprincipen 103 Skyddsprincipen 104 Universalitetsprincipen 105 Otillåtna verkställighetsåtgärder inom andra staters territorium 106 Utlämning Immunitet 107 Statsimmunitet, m.m. 107 Diplomatisk immunitet och okränkbarhet 125 Internationella organisationers immunitet kap. Statsansvar Statsansvarets förutsättningar Frågan om tillskrivande Grunder for ansvarsfrihet Konsekvenser av folkrättsstridiga handlingar Ansvar ur den skadelidandes perspektiv; motåtgärder Ansvar på grund av illabehandling av utländska medborgare Diplomatiskt skydd (Jusprotectionis) kap. Internationell tvistlösning Inledning, grundprincip Tvistlösningsmekanismer 160 Diplomatisk-politiska mekanismer 160 Juridiska mekanismer Jurisdiktion Särskilt om Internationella domstolen (ICJ) 167

4 Innehåll 7 10 kap. Internationell våldsanvändning Inledning Icke-interventionsprincipen Förbud mot användning av våld Undantagfrån våldsförbudet Kontroversiella undantag kap. Sverige, Förenta Nationerna och den kollektiva säkerheten Anslutningen och neutraliteten Kollektiv säkerhet och fredsbevarande insatser Kollektiv säkerhet och fredsframtvingande åtgärder Den svenska sanktionslagstiftningen kap. Sverige och de mänskliga rättigheterna Det idéhistoriska perspektivet: Från Birger Jarl till Immanuel Kant och Lars Johan Hierta Det universella perspektivet: Naturrätten och FN-systemet Det regionala perspektivet: Europakonventionen och EU-rätten 226 Europakonventionen och domstolen i Strasbourg 227 EU-rätten och de mänskliga rättigheterna 239 Övriga regioner Det nationella perspektivet 242 Inkorporering och grundlagsändring Migrationsrätt inklusive flyktingrätt kap. Sverige och den internationella humanitära rätten Krigets lagar och humanitär rätt 258 Begrepp och distinktioner Att hindra krigsförbrytelser: Prevention och reaktion Diplomati och vapenförbud: Från S:t Petersburg till Ottawa kap. Sverige och den internationella straffrätten samt åtgärder för att bekämpa terrorism Inledning och historisk tillbakablick på den internationella straffrätten Brotten 275 Folkmord 275 Brott mot mänskligheten 277 Krigsförbrytelser 277 Aggressionsbrott (brott mot freden) Internationella brottmålsdomstolar Beivrande av brotten i nationella domstolar 280

5 8 Innehåll 5. Ansvaretfor internationella brott Sverige och folkrättsbrott Tjänar den internationella straffrätten sitt syfte? Bekämpning av terrorism kap. Sverige och havsrätten Havsområden under kuststatens jurisdiktion 291 Baslinjer 291 Inre vatten 292 Territorialhavet 293 Sund nyttjade för internationell sjöfart 295 Angränsande zon 299 Ekonomisk zon 300 Kontinentalsockeln 303 Avgränsning av havsområden Havsområden utanför kuststatens jurisdiktion 308 Det fria havet 308 Området Skydd av den marina miljön Biläggande av tvister kap. Sverige och den internationella miljörätten Den internationella miljörättens tillkomst och uppbyggnad Regleringsformer och grundläggande principer Sverige och internationella miljökonventioner 327 Vatten 327 Klimat 330 Luft och atmosfär 331 Skyddade områden och skydd för djur- och växtarter 332 Farliga ämnen 335 Övriga miljökonventioner kap. Sverige och den Internationella ekonomiska rätten Inledning Internationell handelsrätt 340 WTO:s struktur 340 WTO-avtalen - GATT 341 Övriga avtal 344 Tvistlösning Internationell investeringsrätt 346 Sak- och personregister 353

3- En misstänkt brottsling kan lämnas ut till ett annat land:

3- En misstänkt brottsling kan lämnas ut till ett annat land: Skrivning i folkrätt 24 augusti 2015 Svarsmall Del A- Kortfrågor 1- Med retorsion menar vi: Åtgärder som i normala fall står i strid med gällande avtal eller sedvanerätt Kollektiva sanktioner X Politiska

Läs mer

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte.

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Folkrättens källor SUVERÄNITET Bara stater är suveräna i juridisk mening Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Rätt att utöva jurisdiktion Jurisdiktion är ett samlingsbegrepp för den makt

Läs mer

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte.

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Folkrättens källor SUVERÄNITET Bara stater är suveräna i juridisk mening Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Rätt att utöva jurisdiktion Jurisdiktion är ett samlingsbegrepp för den makt

Läs mer

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp)

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp) VT 2019 Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp) 1 Allmänt om kursen Grundkursen i folkrätt är en obligatorisk kurs inom ramen för juristprogrammet och filosofie kandidatexamen i rättsvetenskap vid Stockholms universitet.

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp)

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp) 1 PM 2018-10-03 (PW) Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp) 1 Allmänt om kursen Grundkursen i folkrätt är en obligatorisk kurs inom ramen för juristprogrammet och filosofie kandidatexamen i rättsvetenskap vid

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp)

Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp) 1 PM 2017-02-16 (MK) Kursbeskrivning Folkrätt (6 hp) 1 Allmänt om kursen Grundkursen i folkrätt är en obligatorisk kurs inom ramen för juristprogrammet och filosofie kandidatexamen i rättsvetenskap vid

Läs mer

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Sverige och folkrätten PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Sverige och folkrätten PDF ladda ner Sverige och folkrätten PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Said Mahmoudi. Boken redogör på ett lättillgängligt sätt för folkrättens karaktär, dess förhållande till svensk rätt och dess

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Egalitet råder alla stater är suveränt likställda Rätt att utöva jurisdiktion

SUVERÄNITET. Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Egalitet råder alla stater är suveränt likställda Rätt att utöva jurisdiktion Folkrättens källor SUVERÄNITET Bara stater är suveräna i juridisk mening Suveränitet är odelbar, antingen finns den eller inte. Egalitet råder alla stater är suveränt likställda Rätt att utöva jurisdiktion

Läs mer

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015 LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 29 september 2015 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. Fråga 1 Frågan ger visst utrymme för att ta upp

Läs mer

YTTRANDE Dnr SU

YTTRANDE Dnr SU 1(6) YTTRANDE 2010-09-20 Dnr SU 302-2017-10 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm M2010/3188/R Remiss: Förslag till genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/56/EG av

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Folkrätten i svensk säkerhets politik Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige. Dir.

Kommittédirektiv. Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige. Dir. Kommittédirektiv Folkrätten i väpnad konflikt en översyn av hur den internationella humanitära rätten har genomförts i Sverige Dir. 2007:134 Beslut vid regeringssammanträde den 19 september 2007 Sammanfattning

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Typsvar till tentamen 7 november 2014

Typsvar till tentamen 7 november 2014 LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 7 november 2014 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. 1 Fråga 1, Examinator: Peter Gottschalk, 12 poäng

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JAMR35, Internationell straffrätt, 7,5 högskolepoäng International Criminal Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetens

Läs mer

Justitieminister Johannes Koskinen

Justitieminister Johannes Koskinen Statsrådets skrivelse till Riksdagen med anledning av ett förslag till rådets rambeslut (bekämpande av rasism och främlingsfientlighet) I enlighet med 96 2 mom. grundlagen översänds till riksdagen Europeiska

Läs mer

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN

AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN AVTAL MELLAN KONUNGARIKET SVERIGES REGERING OCH FÖRENADE ARABEMIRATENS REGERING OM UTBYTE AV UPPLYSNINGAR I SKATTEÄRENDEN Konungariket Sveriges regering och Förenade Arabemiratens regering, som önskar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål; SFS 2012:605 Utkom från trycket den 2 oktober 2012 beslutat den

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Fördragskonform tolkning

Fördragskonform tolkning Fördragskonform tolkning Kränker Sverige rätten till ett självständigt liv? 17 april 2019 Patrik Bremdal Juridiska institutionen Patrik.bremdal@jur.uu.se Vad är egentligen folkrätt? För det första. Är

Läs mer

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM

REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition

Läs mer

Kursplan. Europa och världen, 30 högskolepoäng Europe and the World, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå.

Kursplan. Europa och världen, 30 högskolepoäng Europe and the World, 30 Credits. Mål 1(6) Mål för utbildning på grundnivå. 1(6) Denna kursplan har ersatts av en nyare version. Den nya versionen gäller fr.o.m. Höstterminen 2014 Kursplan Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete Europa och världen, 30 högskolepoäng

Läs mer

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010 PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1, 3 och 4.......s. 2 Förvaltningsrätt grupp 2.s. 3 Förvaltningsrätt grupp 5....s. 4 Förvaltningsrätt grupp 6.s. 5 EU-rätt grupp 7 och 10......s. 6 Folkrätt

Läs mer

Typsvar till tentamen 9 november 2015

Typsvar till tentamen 9 november 2015 LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 9 november 2015 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. Fråga 1 Ulf Linderfalk (1) Avgörande för bedömningen

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Tillkännagivande av överenskommelser som avses i lagen (2000:562) om internationell rättslig hjälp i brottmål; SFS 2011:108 Utkom från trycket den 22 februari 2011 beslutat den

Läs mer

Innehåll. 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Lagförslag Bakgrund... 13

Innehåll. 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Lagförslag Bakgrund... 13 Innehåll 1 Promemorians huvudsakliga innehåll... 7 2 Lagförslag... 9 3 Bakgrund... 13 4 Den internationella regleringen... 17 4.1 Förenta nationernas havsrättskonvention...17 4.1.1 Allmänt...17 4.1.2 Olika

Läs mer

Kommentar till T6 tentamen Kommentar till fråga 1

Kommentar till T6 tentamen Kommentar till fråga 1 Kommentar till T6 tentamen 30-05-2016 Kommentar till fråga 1 För att kunna ange vilka befogenheter polisen har vid Storks uppträdande i universitetsparken måste klargöras vad för slags samling orkestern

Läs mer

Religionsfrihetens rättsliga ramar

Religionsfrihetens rättsliga ramar Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG Innehållsförteckning 1 Ingång 13 1.1 Om ämnet 13 1.2 Syfte och avgränsning 15 1.2.1 Syfte

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:209

Regeringens proposition 2005/06:209 Regeringens proposition 2005/06:209 Straffrättsliga regler mot förorening från fartyg : Prop. 2005/06:209 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 1 juni 2006 Göran Persson

Läs mer

Wienkonventionen om traktaträtten

Wienkonventionen om traktaträtten Wienkonventionen om traktaträtten Antagen i Wien den 23 maj 1969. Trädde i kraft den 27 januari 1980 De till denna konvention anslutna staterna har, i betraktande av traktaters grundläggande betydelse

Läs mer

ANNEX BILAGA. till. Förslag till rådets beslut

ANNEX BILAGA. till. Förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.6.2018 COM(2018) 453 final ANNEX BILAGA till Förslag till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av avtalet om att förebygga oreglerat fiske på

Läs mer

Remiss: Betänkandet Folkrätt i väpnad konflikt (SOU 2010:72) - svensk tolkning och tillämpning

Remiss: Betänkandet Folkrätt i väpnad konflikt (SOU 2010:72) - svensk tolkning och tillämpning 1 (5) YTTRANDE 2011-05-09 Dnr SU 50-3483-10 Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Betänkandet Folkrätt i väpnad konflikt (SOU 2010:72) - svensk tolkning och tillämpning Stockholms

Läs mer

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA FÖRVALTNINGSBESLUT

ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA FÖRVALTNINGSBESLUT Skrifter utgivna vid Juridiska fakulteten i Lund Nr 173 Acta Societatis Juridicae Lundensis ERKÄNNANDE AV UTLÄNDSKA FÖRVALTNINGSBESLUT HENRIK WENANDER Juristförlaget i Lund Distribution: eddy.se Innehåll

Läs mer

KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN

KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN De stater som är parter i denna konvention, beslutna att bidra till förverkligandet av målen och principerna i Förenta nationernas stadga, djupt oroade över de förödande

Läs mer

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: 2 Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter En introduktion Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga

Läs mer

JURIDISKA INSTITUTIONEN

JURIDISKA INSTITUTIONEN JURIDISKA INSTITUTIONEN HRO600 Internationell rätt, 15 högskolepoäng Public International Law, 15 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Handelshögskolans fakultetsnämnd 2007-06-29

Läs mer

Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm

Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm 2015-08-10 Utrikesdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande SOU 2015:10 Gränser i havet Kungl. Örlogsmannasällskapet (KÖMS) som grundades 1771, är en av de kungliga akademierna i landet. Akademiens syfte

Läs mer

Folkrätt dagens rättr. Dr. Erik Wennerström

Folkrätt dagens rättr. Dr. Erik Wennerström Folkrätt dagens rättr Dr. Erik Wennerström Den nationella rättsordningens r struktur Lagstiftande makt Verkställande makt Dömande makt Rättssubjekt (individer företag) Ett vertikalt system Den internationella

Läs mer

Folkrättsliga instrument

Folkrättsliga instrument Havsrätt Folkrättsliga instrument 4 Genèvekonventioner 1958 Territorialhav och den angränsande zonen (GKTH) Kontinentalsockeln (GKKS) Fria havet (GKFH) Fiske och bevarande av de levande tillgångarna i

Läs mer

Vapenhandelsfördraget

Vapenhandelsfördraget Vapenhandelsfördraget Prop. 2013/14:190 Inledning De stater som är parter i detta fördrag, som vägleds av ändamålen och principerna i Förenta nationernas stadga, som erinrar om artikel 26 i Förenta nationernas

Läs mer

UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR. och UNDERUTSKOTTET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER

UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR. och UNDERUTSKOTTET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER UTSKOTTET FÖR MEDBORGERLIGA FRI- OCH RÄTTIGHETER SAMT RÄTTSLIGA OCH INRIKES FRÅGOR och UNDERUTSKOTTET FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER Konferens om allvarliga internationella brott GEMENSAM UTFRÅGNING Måndagen

Läs mer

IS som aktör - ingen stat, men kontrollerar delar av Irak och Syrien Vem kan ingripa mot IS? Vad får Irak göra? Vad får Syrien göra? Vad kan FN göra?

IS som aktör - ingen stat, men kontrollerar delar av Irak och Syrien Vem kan ingripa mot IS? Vad får Irak göra? Vad får Syrien göra? Vad kan FN göra? IS som aktör - ingen stat, men kontrollerar delar av Irak och Syrien Vem kan ingripa mot IS? Vad får Irak göra? Vad får Syrien göra? Vad kan FN göra? Har IS satt folkrättsliga regler ur spel? Folkrätt

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 6. Internationell rätt, och krigets lagar och moral Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Vad är internationell rätt? Ett system av lagar skapat av stater för att reglera

Läs mer

RÄTTSLIGA RAMAR FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE. FÖRVALTNINGSMYNDIGHETERS INTERNATIONELLA AVTALSFÖRHÄLLANDEN

RÄTTSLIGA RAMAR FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE. FÖRVALTNINGSMYNDIGHETERS INTERNATIONELLA AVTALSFÖRHÄLLANDEN Skrifter utgivna vid Juridiska Fakulteten i Lund NrlöO Acta Societatis Juridicae Lundensis RÄTTSLIGA RAMAR FÖR GRÄNSÖVERSKRIDANDE SAMARBETE. FÖRVALTNINGSMYNDIGHETERS INTERNATIONELLA AVTALSFÖRHÄLLANDEN

Läs mer

Uppfostran och straff

Uppfostran och straff Mats Kumlien Uppfostran och straff Studier kring 1902 ärs lagstiftning om reaktioner mot ungdomsbrott LUND 1997 Innehällsförteckning Förord Innehällsförteckning VII IX I. Inledning 1 1. Värd och straff

Läs mer

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 18 februari 2016

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 18 februari 2016 LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 18 februari 2016 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. Fråga 1 - Letizia Lo Giacco 1) Since Mr. Magou is

Läs mer

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JUFN30, International Legal Structure, 15 högskolepoäng International Legal Structure, 15 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska

Läs mer

Det är de här brotten vi flyr ifrån. Rättvisa för Syrien i svenska och tyska domstolar

Det är de här brotten vi flyr ifrån. Rättvisa för Syrien i svenska och tyska domstolar Det är de här brotten vi flyr ifrån Rättvisa för Syrien i svenska och tyska domstolar Sammanfattning Dessa fall är viktiga. Vi behöver känna till att dessa rättegångar pågår eftersom det är de här brotten

Läs mer

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2011

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2011 PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1 och 2.......s. 2 Förvaltningsrätt grupp 3.s. 3 Förvaltningsrätt grupp 4 och 6...s. 4 Förvaltningsrätt grupp 5.s. 5 IP-rätt grupp 7 s. 6 EU-rätt grupp 8, 9

Läs mer

Kriminalisering av tortyr en uppfylld förpliktelse?

Kriminalisering av tortyr en uppfylld förpliktelse? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Cecilia Stridh Kriminalisering av tortyr en uppfylld förpliktelse? Examensarbete 30 ECTS Handledare: Helén Örnemark-Hansen Ämnesområde: Straff- och Processrätt

Läs mer

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps

EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget. Jörgen Hettne, Sieps EU:s handelspolitik i nytt sammanhang institutionella och rättsliga förändringar genom Lissabonfördraget Jörgen Hettne, Sieps Unionens yttre åtgärder EU-fördraget: Allmänna bestämmelser om unionens yttre

Läs mer

Rätten till asyl. Johanna Mattsson Elisabeth Valdemarsson. Rättsvetenskap, kandidat 2018

Rätten till asyl. Johanna Mattsson Elisabeth Valdemarsson. Rättsvetenskap, kandidat 2018 Rätten till asyl Konflikten mellan mänskliga rättigheter och verkställighetshinder Johanna Mattsson Elisabeth Valdemarsson Rättsvetenskap, kandidat 2018 Luleå tekniska universitet Institutionen för ekonomi,

Läs mer

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter. en introduktion Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL

NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL - eller den gemensamma säkerhetens historia ATLANTIS INNEHÅLL 9 Förord 11 FÖRKORTNINGAR 13 INLEDNING: Om neutralitet och gemensam säkerhet DEL 1: NEUTRALITETENS HISTORIA

Läs mer

Sveriges erkännande av Palestina - Lagligt? Lämpligt?

Sveriges erkännande av Palestina - Lagligt? Lämpligt? JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Robin Kvist Sveriges erkännande av Palestina - Lagligt? Lämpligt? LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Uppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng Handledare: Peter

Läs mer

En oreglerad kärna av statsfunktionen

En oreglerad kärna av statsfunktionen En oreglerad kärna av statsfunktionen Av jur. stud. TORMOD OTTER JOHANSSON 1 Svenska militära internationella insatser är oreglerade i svensk rätt, trots att de sedan decennier utgjort en viktig del av

Läs mer

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS

Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Planprocess för nationell havsplanering i Sverige Vasa, SeaGIS Susanne Gustafsson susanne.gustafsson@havochvatten.se 2014-08-26 Havsplanering syftar till att Bidra till en långsiktigt hållbar utveckling

Läs mer

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 september 2016

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 september 2016 LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 september 2016 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. Fråga 1 - Britta Sjöstedt 1. Enligt den bifogade

Läs mer

Internationella brottmålsdomstolen

Internationella brottmålsdomstolen 7BAggressionsbrottet och Internationella brottmålsdomstolen Pål Wrange Utgiven av Totalförsvarets folkrättsråd, Försvarsdepartementet Redaktör: Mikael Andersson & Maria Hedegård Grafisk form: Regeringskansliet

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2018/1006 av den 16 juli 2018 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Republiken Maldiverna

RÅDETS BESLUT (GUSP) 2018/1006 av den 16 juli 2018 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Republiken Maldiverna L 180/24 RÅDETS BESLUT (GUSP) 2018/1006 av den 16 juli 2018 om restriktiva åtgärder med hänsyn till situationen i Republiken Maldiverna EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT med beaktande av

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.1.2015 COM(2015) 21 final 2015/0013 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av Förenta nationernas konvention om öppenhet

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155 Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)

Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62) Stockholm den 6 mars 2018. Justitiedepartementet Straffrättsenheten 103 33 Stockholm Ju2017/09803/L5 Yttrande över utredningen Ett särskilt straffansvar för deltagande i en terroristorganisation (Ds 2017:62)

Läs mer

Lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete

Lag (2000:1219) om internationellt tullsamarbete Smugglingslagen m.m./internationellt tullsamarbete 1 1 kap. Allmänna bestämmelser [7961] Denna lag tillämpas på internationellt tullsamarbete som 1. följer av en internationell överenskommelse med en annan

Läs mer

Immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen

Immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen Justitieutskottets betänkande 2004/05:JuU8 Immunitet och privilegier för Internationella brottmålsdomstolen Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:171. I propositionen

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Fiskeriutskottet 2012/0278(COD) 3.4.2013 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från fiskeriutskottet till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet över förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter

Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna

Läs mer

FKVA12, Freds- och konfliktvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Peace and Conflict Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle

FKVA12, Freds- och konfliktvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Peace and Conflict Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten FKVA12, Freds- och konfliktvetenskap: Grundkurs, 30 högskolepoäng Peace and Conflict Studies: Level 1, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 11 maj 2004 Ö 4158-02 KLAGANDE Capri Marine Limited, c/o Starlady Marine Limited, 61-65 Filonos street, 18535 PIREAUS, Grekland Ombud:

Läs mer

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 mars 2015

LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 mars 2015 LAGF01 FOLKRÄTT Typsvar till tentamen 27 mars 2015 Eventuell begäran om omprövning av betyg lämnas via e-post till studieadministratör Hans Liepack. 1 Fråga 1, Examinator: Peter Gottschalk, 12 poäng Som

Läs mer

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125

Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125 Kommittédirektiv Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser Dir. 2010:125 Beslut vid regeringssammanträde den 18 november 2010 Sammanfattning En särskild

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Kustbevakningens författningssamling

Kustbevakningens författningssamling Kustbevakningens författningssamling Kustbevakningens föreskrifter och allmänna råd om förundersökningsledning KBVFS 2019:1 Publicerad den 19 juni 2019 beslutade den 18 juni 2019. Kustbevakningen föreskriver

Läs mer

FÖRENTA NATIONERNAS HAVSRÄTTSKONVENTION OCH AVTALET OM GENOMFÖRANDE AV DEL XI I DENNA KONVENTION (*)

FÖRENTA NATIONERNAS HAVSRÄTTSKONVENTION OCH AVTALET OM GENOMFÖRANDE AV DEL XI I DENNA KONVENTION (*) 23.6.98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 179/3 ÖVERSÄTTNING BILAGA I FÖRENTA NATIONERNAS HAVSRÄTTSKONVENTION OCH AVTALET OM GENOMFÖRANDE AV DEL XI I DENNA KONVENTION (*) (*) Texterna till

Läs mer

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER C 202/266 Europeiska unionens officiella tidning 7.6.2016 PROTOKOLL (nr 7) OM EUROPEISKA UNIONENS IMMUNITET OCH PRIVILEGIER DE HÖGA FÖRDRAGSSLUTANDE PARTERNA, SOM BEAKTAR att, i enlighet med artikel 343

Läs mer

Folkrätten och flyktingar till sjöss

Folkrätten och flyktingar till sjöss Folkrätten och flyktingar till sjöss Av Martin Ratcovich Särtryck ur Tidskrift i Sjöväsendet N:r 5 2015 Sid 455-464 Något Jur Kand (LL.M.) MARTIN RATCOVICH Martin Ratcovich (jur. kand., LL.M.) är doktorand

Läs mer

Gerhard Wikren Hakan Sandesjö. Utlänningslagen. med kommentarer. Attonde upplagan. Norstedts Juridik

Gerhard Wikren Hakan Sandesjö. Utlänningslagen. med kommentarer. Attonde upplagan. Norstedts Juridik Gerhard Wikren Hakan Sandesjö Utlänningslagen med kommentarer Attonde upplagan Norstedts Juridik Innehält Förord 9 Förord till tredje upplagan 9 Förord till attonde upplagan 10 Inledning 13 Tidigare utlänningslagstiftning

Läs mer

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE?

GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? GÄLLER BARNKONVENTIONEN BARN SOM ÄR UTSATTA EU- MEDBORGARE I SVERIGE? Louise Dane, Barnrättscentrum, Stockholms universitet Karin Ödquist Drackner, UNICEF Sverige Barnrättsdagarna 12 april 2016 BAKGRUND

Läs mer

Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2004

Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2004 JURIDISKA FAKULTETEN VID HELSINGFORS UNIVERSITET URVALSPROVET 23.6.2004 (sökande med kunskaper i svenska) Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2004 Uppgift 1 2 Svaret baserar sig på

Läs mer

Tillägnas före detta kabinettssekreteraren Sverker Åström

Tillägnas före detta kabinettssekreteraren Sverker Åström lagen mot krig Tillägnas före detta kabinettssekreteraren Sverker Åström rolf andersson, mats björkenfeldt, per boström & lars-gunnar liljestrand LAGEN MOT KRIG om fn-stadgans våldsförbud och aggressionskrigen

Läs mer

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2012

PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2012 PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1........s. 2 Förvaltningsrätt grupp 2 och 3...s. 3 Förvaltningsrätt grupp 4....s. 4 Förvaltningsrätt grupp 4 och 5...s. 5 IP-rätt grupp 8 och 9. s. 6 EU-rätt

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

JUFN20, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle

JUFN20, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Juridiska fakulteten JUFN20, Migration Law, 7,5 högskolepoäng Migration Law, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Juridiska fakultetsstyrelsens utbildningsnämnd

Läs mer

Inget centraliserat system Stater bestämmer folkrättens innehåll

Inget centraliserat system Stater bestämmer folkrättens innehåll Folkrätt (7½ hp) Nära samband mellan folkrätt och stat Folkrätt reglerar mellanstatliga relationer Staterna är de viktigaste rättssubjekten i folkrätten, dvs. bärare av rättigheter och skyldigheter Internationella

Läs mer

Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet

Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet Juridiska institutionen Vårterminen 2018 Examensarbete i folkrätt 30 högskolepoäng Internationella brottmålsdomstolens jurisdiktion över aggressionsbrottet Tolkningen av Kampalaändringarna i ljuset av

Läs mer

Kommittédirektiv. Dir. 2015:61. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015

Kommittédirektiv. Dir. 2015:61. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 2015 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism (Ju 2014:26) Dir. 2015:61 Beslut vid regeringssammanträde den

Läs mer

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK

Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod. Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Jorgen Hettne och Ida Otken Eriksson (red.) EU-rattslig metod Teori och genomslag i svensk rattstillampning NORSTEDTSJURIDIK Innehall Forord av Ulf Bernitz 5 Forfattarnas forord 7 Forkortningar och forklaringar

Läs mer