Mänskliga rättigheter. en introduktion

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mänskliga rättigheter. en introduktion"

Transkript

1 Mänskliga rättigheter en introduktion

2 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet för de mänskliga rättigheterna inom FN, Europarådet, OSSE, EU och ILO samt mänskliga rättigheter i Sverige. I häftet finns också en ordlista över relevanta ord och begrepp. För ytterligare information se övriga utbildningshäften i serien samt regeringens webbplats för mänskliga rättigheter: www. manskligarattigheter.se eller FN:s högkommissaries webbplats Detta häfte ingår i Utrikesdepartementets och Integrations- och jämställdhetsdepartementets utbildningsmaterial om mänskliga rättigheter. Övriga häften i denna serie inkluderar: FN:s konventioner om mänskliga rättigheter ILO:s arbete för de mänskliga rättigheterna Regionala system för att främja och skydda mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Producerat av Utrikesdepartementet och Integrations- och jämställdhetsdepartementet 2007 Tryck: Edita, november 2007 Formgivning: Liedgren Design Illustrationer: Tove Siri Antonsson Fler exemplar kan beställas på Mänskliga rättigheter en introduktion Vad är mänskliga rättigheter? De mänskliga rättigheterna är en del av folkrätten, som reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. De är de rättigheter som staterna genom internationella överenskommelser ska garantera den enskilda individen. Staten ska skydda individen från ingrepp i de grundläggande friheterna, från olika typer av övergrepp och tillgodose hennes grundläggande behov. Rättigheterna är alltså knutna till individen som ska kunna åtnjuta rättigheterna ensam, eller tillsammans med andra. Rättigheterna fungerar som en begränsning av statens makt över individen. Det är staten, inklusive hela den offentliga sektorn, som har ansvar för att rättigheterna främjas och skyddas. Varje rättighet för individen innebär därför en skyldighet för staten. Utgångspunkten för den svenska regeringens arbete med att skydda och främja de mänskliga rättigheterna på nationell nivå är alltså de internationella åtaganden som Sverige har gjort. Staten ska ansvara för att de mänskliga rättigheterna omsätts i praktiken. Det kan ske genom bland annat ett fungerande rättsväsende, lagstiftning, undervisning och socialt stöd. Staten är skyldig att se till att dess företrädare agerar i enlighet med de mänskliga rättigheterna och måste på olika sätt hindra att företrädarna kränker rättigheterna. Staten har också viss skyldighet att se till att privata aktörer handlar i enlighet med rättigheterna. När privata aktörer bryter mot de begränsningar som staten bestämt begår de dock inte brott mot de mänskliga rättigheterna, men ofta brott mot landets lagstiftning. Den internationella humanitära rätten är, precis som de mänskliga rättigheterna, en del av folkrätten. Den humanitära rätten reglerar vad olika aktörer får och inte får göra under väpnade konflikter. De mänskliga rättigheterna är främst tillämpliga i fredstid, men också under väpnade konflikter. Under väpnade konflikter, och andra situationer av allmänt nödläge, kan undantag göras från vissa mänskliga rättigheter. Det finns dock en rad rättigheter som

3 4 5 det aldrig får göras undantag ifrån, till exempel förbudet mot tortyr och mot slaveri. Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter är en del av folkrätten Mänskliga rättigheter fungerar som en begränsning av statens makt över individen Staten har ansvar för att rättigheterna främjas och skyddas Varje rättighet för individen innebär en skyldighet för staten De mänskliga rättigheternas historia Det internationella samarbetet kring de mänskliga rättigheterna utvecklades framför allt efter andra världskriget. Erfarenheterna från kriget gjorde att det växte fram en uppfattning bland länderna i Förenta nationerna, FN, att världssamfundet måste ta ett gemensamt ansvar för den enskildes mänskliga rättigheter. Främjandet av de mänskliga rättigheterna är därför ett av FN:s mål, vilket också framgår av FN:s stadga. FN är den viktigaste globala aktören när det gäller mänskliga rättigheter. Den 10 december 1948 antog FN:s generalförsamling den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Förklaringen är ett unikt internationellt dokument och fastställer att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. I den allmänna förklaringen slås bland annat fast att rättigheterna gäller för var och en, oavsett till exempel ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk uppfattning eller social ställning. Förutom FN-stadgan och den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna har det inom FN tagits fram bindande konventioner som behandlar mänskliga rättigheter. Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter antogs båda Andra konventioner behandlar barnets rättigheter, avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor samt förbud mot tortyr och rasdiskriminering. Det finns också en konvention om förebyggande och bestraffning av folkmord och en konvention om flyktingars rättsliga ställning. Sverige har ratificerat, förbundit sig att följa, dessa konventioner 1. Vidare finns det sedan hösten 2006 två nya konventioner om mänskliga rättigheter, en om rättigheter för personer med funktionshinder och en till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden. Läs mer om de centrala konventionerna i utbildningshäftet FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Exempel på FN-dokument om mänskliga rättigheter: FN-stadgan, 1945 FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, 1948 Konventionen om förebyggande och bestraffning av brottet folkmord, 1948 Konventionen angående flyktingars rättsliga ställning, 1951 Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering, 1965 Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, 1966 Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966 Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor, 1979 Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling, 1984 Konventionen om barnets rättigheter, 1989 Konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, 2006 Konventionen till skydd för alla människor mot påtvingade försvinnanden, 2006 FN-dokument som behandlar de mänskliga rättigheterna 1 Sedan 1990 finns inom ramen för FN även en konvention om migrerande arbetares och deras familjers rättigheter. Endast 36 stater har i april 2007 ratificerat konventionen. Sverige avser inte att i nuläget ratificera denna konvention.

4 6 7 Regionala dokument som behandlar de mänskliga rättigheterna Inom Europarådet har det också tagits fram en rad dokument till skydd för de mänskliga rättigheterna. Europarådet bildades 1949, som en direkt följd av de grymheter som Europa och övriga världen hade mött under andra världskriget. Ett av organisationens syften var att ena Europa, men även att författa ett dokument om mänskliga rättigheter. Den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europakonventionen, antogs redan Senare har bland annat en konvention till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning antagits, en social stadga och en konvention respektive en stadga om rättigheter för nationella minoriteter, det vill säga nationella, etniska, religiösa eller språkliga minoriteter. På de amerikanska och afrikanska kontinenterna har det också tagits fram regionala dokument för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Läs mer om de regionala dokumenten i utbildningshäftet Regionala system för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Exempel på regionala dokument om mänskliga rättigheter: Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, 1950 Europeiska sociala stadgan (reviderad), 1996 Europeiska konventionen till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning, 1987 Ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter, 1995 Europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk, 1992 Amerikanska konventionen om mänskliga rättigheter, 1969 Afrikanska stadgan om mänskliga och folkens rättigheter, 1981 Mellanstatliga avtal De olika dokumenten om mänskliga rättigheter är resultatet av förhandlingar mellan stater. Dokumenten har arbetats fram inom ramen för internationella organisationer, som FN eller Europarådet. Enskilda organisationer och andra aktörer kan vara viktiga påtryckare vad gäller beslut om att påbörja förhandlingar om ett nytt dokument och dokumentets slutliga innehåll. Det är dock viktigt att understryka att de flesta förhandlingar förs av stater och att det i regel endast är stater som kan vara parter till olika dokument om mänskliga rättigheter. Juridiskt bindande Konventioner är, till skillnad från deklarationer, rekommendationer och förklaringar, juridiskt bindande för de stater som har förbundit sig att följa dem. Det innebär att det finns en folkrättslig förpliktelse för staterna att skydda och främja konventionsrättigheterna. I vissa fall kan även en deklaration eller förklaring anses juridiskt bindande. Till exempel anses stora delar av FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna vara juridiskt bindande genom sedvanerätt (se ordlista). För att en stat ska bli bunden av en konvention brukar den först underteckna och sedan ratificera konventionen. Undertecknandet kan ses som ett godkännande av texten och en signal att landet förbereder ratifikation av konventionen. Genom ratifikationen förklarar sig staten bunden av konventionens innehåll. Detta görs i de flesta stater av regeringen efter beslut i landets parlament. I Sverige fattar riksdagen beslut om ratifikation. Rättigheternas karaktär Rättigheterna i bland annat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna innehåller följande: de grundläggande friheterna, t.ex. yttrandefrihet, religionsfrihet och mötesfrihet, rättigheter till skydd mot övergrepp, t.ex. förbud mot slaveri och tortyr

5 8 9 samt rätten att inte bli godtyckligt frihetsberövad, rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven, t.ex. rätten till en tillfredsställande levnadsstandard och rätten till utbildning. Rättigheterna är universella, odelbara och samverkande Rättigheterna är alla viktiga. En rad beslut inom FN, till exempel vid världskonferensen om mänskliga rättigheter i Wien 1993, har understrukit vikten av att se rättigheterna som ömsesidigt samverkande, odelbara och delar av samma enhet. Den markeringen har kommit som en reaktion på att de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna, som finns för att tillgodose de grundläggande behoven, ofta i praktiken har fått lägre prioritet än andra rättigheter. De mänskliga rättigheterna är också universella de gäller för alla människor, utan åtskillnad, över hela världen, oavsett land, kultur eller specifik situation. Övervakning av rättigheternas efterlevnad För att övervaka staternas efterlevnad av rättigheterna finns bland annat olika övervakningsorgan. Inom FN har det till varje central konvention kopplats en övervakningskommitté. Varje kommitté består av självständiga experter. De ska övervaka staternas efterlevnad av respektive konventions rättigheter. Det innebär framförallt att kommittéerna granskar de rapporter som staterna är skyldiga att presentera med jämna mellanrum. En stat blir rapporteringsskyldig när den har ratificerat en konvention. I flera fall har kommittéerna även mandat, enligt respektive konvention eller särskilda protokoll, att utreda klagomål. De kan komma från enskilda eller stater och gälla kränkningar av konventionens rättigheter. Kommittéerna fungerar dock inte som domstolar. Deras beslut är inte bindande, utan speglar experternas åsikter och rekommendationer. Läs mer om kommittéerna under varje konvention i utbildningshäftet FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. Internationella arbetsorganisationen, ILO, är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO och dess organ kontrollerar efterlevnaden av ILO:s konventioner genom att granska ländernas rapporter, genom att utreda klagomål från arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer och genom mellanstatliga framställningar. Läs med om ILO i utbildningshäftet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter. Det finns även regionala övervakningssystem, till exempel den domstol som är kopplad till Europakonventionen. Genom åren har domstolen i Strasbourg utarbetat en rik praxis, som närmare visar på hur konventionen ska tolkas. I utbildningshäftet Regionala system för att främja och skydda mänskliga rättigheter går det att läsa mer om domstolens arbete och något om andra regionala övervakningsmekanismer. När en stat anklagas för att inte respektera de mänskliga rättigheterna ska staten först och främst se till att rätta till det eventuella felet på nationell nivå. Det kan ske till exempel genom att ett beslut som rör en enskild individ ändras, eller att skadestånd betalas till individen. Om detta inte görs, och individen har försökt med alla inhemska rättsmedel och fört sin sak till högsta instans, kan den enskilde vända sig till något av de internationella organ som kan ta emot enskilda klagomål, till exempel Europadomstolen i Strasbourg, för att få sin sak prövad. Flera olika organisationer inom FN har en mer eller mindre uttalad uppgift att främja tillämpningen av de mänskliga rättigheterna. Om en stat systematiskt kränker de mänskliga rättigheterna kan flera av FN:s övervakningskommittéer, liksom FN:s råd för de mänskliga rättigheterna och FN:s generalförsamling ta upp frågan. På så sätt får kränkningarna publicitet och uppmärksamhet och även andra länder kan trycka på för att påverka staten i fråga att stoppa kränkningarna. Effekten av att FN:s olika mekanismer, andra stater, internationell media och enskilda organisationer uppmärksammar kränkningarna ska inte underskattas. I vissa fall har också den internationella uppmärksamheten lett till att den utpekade staten utsatts för ekonomiska sanktioner. Skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige Sverige har ratificerat de flesta konventioner om mänskliga rättigheter som har utarbetats inom bland annat FN och Europarådet. Sverige är därför folkrättsligt skyldigt att främja och skydda de olika rättigheterna inom lan-

6 10 11 det. I Sverige skyddas de mänskliga rättigheterna främst genom tre grundlagar; regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Dessutom är Europakonventionen sedan 1995 svensk lag. Även en rad andra svenska lagar och föreskrifter berör den enskildes fri- och rättigheter. Det gäller till exempel föreskrifter inom områden som hälso- och sjukvård, socialtjänst, kriminalvård och skydd mot olika former av diskriminering. Flera frågor som tillhör EU:s kompetensområde berör i allra högsta grad mänskliga rättigheter. Som exempel kan nämnas asyl- och jämställdhetspolitiken. Skyddet för mänskliga rättigheter i Sverige Grundlagarna Europakonventionen Olika lagar och föreskrifter (som socialtjänstlagen, utlänningslagen, föräldrabalken och rättegångsbalken) EU:s regelsystem Kontrollmekanismer i Sverige Det är staten, i första hand regeringen och dess myndigheter, som har ansvar för att de mänskliga rättigheterna främjas och skyddas i Sverige, men även kommuner och landsting, liksom domstolar, har ett ansvar. Om en person anser att ett offentligt organ har kränkt en mänsklig rättighet kan han eller hon vända sig till myndigheten som har fattat beslutet för att få det ändrat. Den främsta kontrollen för tillvaratagande av rättigheterna är dock de nationella domstolarna. Det finns också en möjlighet att vända sig till Riksdagens ombudsmän dvs. Justitieombudsmännen, (JO). JO väljs av riksdagen för att kontrollera att myndigheter och deras tjänstemän följer lagarna och andra författningar i sin verksamhet. JO gör detta genom att pröva och utreda klagomål från allmänheten, genom inspektioner hos myndigheter och andra undersökningar. Det finns också olika ombudsmän som är underställda regeringen. Justitiekanslern (JK) är regeringens högste ombudsman och ska bland annat utöva tillsyn över myndigheter och deras tjänstemän. Tillsynsverksamheten är främst inriktad på att upptäck systematiska fel i den offentliga verksamheten. Vidare finns Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO). Dessa ombudsmän kan på olika sätt bistå enskilda i tillvaratagandet av deras rättigheter. Det är tänkt att JämO, DO, HO och HomO ska slås ihop till en ombudsmannamyndighet. Slutligen finns också Barnombudsmannen, som främst ska företräda barns och ungas rättigheter och intressen med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter (barnkonventionen). I motsats till de andra ombudsmännen kan Barnombudsmannen inte bistå enskilda angående eventuella kränkningar av barnets rättigheter. Även andra myndigheter har vissa viktiga kontrollfunktioner för efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna. Datainspektionen övervakar att behandlingen av personuppgifter inte medför otillbörligt intrång i den enskildes rätt till personlig integritet. Länsstyrelserna utövar bland annat tillsyn över socialtjänstens olika verksamheter för att kontrollera att dessa följer de lagar och regler som gäller. Arbetsmiljöverket har till uppgift att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningar följs. Dessutom spelar Europadomstolen, EG-domstolen och de olika övervakningskommittéerna som är kopplade till FN:s olika konventioner om mänskliga rättigheter en viktig kontrollerande roll för Sverige. Kontrollmekanismer för mänskliga rättigheter i Sverige Nationella domstolar Justitieombudsmännen, JO Ombudsmännen underställda regeringen (JK, JämO, DO, HO, HomO och Barnombudsmannen) Andra myndigheter, t.ex. Datainspektionen, länsstyrelserna och Arbetsmiljöverket Europadomstolen i Strasbourg

7 12 13 EG-domstolen i Luxemburg FN:s övervakningsorgan Vid FN:s världskonferens om mänskliga rättigheter i Wien 1993 rekommenderades medlemsstaterna att utarbeta nationella handlingsplaner för mänskliga rättigheter. Regeringens första handlingsplan för mänskliga rättigheter presenterades 2002 och den andra Enligt den andra handlingsplanen som gäller perioden är det långsiktiga målet att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna, ökad kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna samt bättre samordning av arbetet med att främja mänskliga rättigheter. Läs mer om regeringens arbete och den nationella handlingsplanen i utbildningshäftet Mänskliga rättigheter i Sverige. Arbetet för de mänskliga rättigheterna inom FN Utöver det arbete som genomförs i övervakningskommittéerna pågår inom flera olika FN-organ och fora ständigt ett arbete, ofta av mer politisk karaktär, för att främja och skydda rättigheterna. I mars 2006 ersattes FN:s kommission för mänskliga rättigheter (MR-kommissionen) av FN:s råd för mänskliga rättigheter (hädanefter MR-rådet). Till skillnad från MR-kommissionen som var underordnad FN:s ekonomiska och sociala råd, ECOSOC, lyder MR-rådet direkt under generalförsamlingen och får därmed en högre ställning än kommissionen. Syftet med MR-rådet är att periodiskt granska situationen för mänskliga rättigheter i alla stater där även rådets egna medlemmar granskas, och ta sig an akuta situationer där mänskliga rättigheter kränks. Rådet ska arbeta med förebyggande, samarbete och kapacitetsbyggnad i frågor som rör mänskliga rättigheter. De oberoende tematiska och landsspecifika specialrapportörerna som var knutna till kommissionen har behållits av MR-rådet. MR-rådet har 47 medlemmar till skillnad från MR-kommissionens 53 medlemmar, fördelade mellan de fem geografiska grupperna i FN. Medlemmarna väljs in för mellan ett till tre år för att skapa rotation. Det är länderna som är representerade i MR-rådet och delegaterna i rådet handlar således på uppdrag av sina regeringar. MR-rådet ska hålla åtminstone tre sessioner per år till skillnad från MR-kommissionen som endast träffades en gång per år. Underkommissionen för de mänskliga rättigheterna är ett expertorgan med 26 medlemmar. Underkommissionen förbereder olika frågor om mänskliga rättigheter på uppdrag av rådet för de mänskliga rättigheterna. Rådet för de mänskliga rättigheterna tillsätter specialrapportörer med olika uppgifter. Det kan handla om en rapportör som ska granska en viss sakfråga, såsom tortyr (tematisk rapportör), eller situationen avseende mänskliga rättigheter i ett visst land (landsspecifik rapportör). Generalförsamlingen har sex fasta utskott där det tredje utskottet behandlar sociala, humanitära och kulturella frågor. Många av de frågor som tas upp i FN:s råd för de mänskliga rättigheterna behandlas även av generalförsamlingen och vice versa. Skillnaden är dock att i rådet för mänskliga rättigheter kan endast rådets 47 medlemmar rösta medan alla FN:s medlemsländer har en röst i generalförsamlingens tredje utskott. En högkommissarie för de mänskliga rättigheterna tillsattes för första gången 1993 av FN:s generalförsamling. Högkommissarien ska främja och skydda de mänskliga rättigheterna, vara rådgivare till regeringar samt samordna aktiviteter inom FN-systemet som rör mänskliga rättigheter Exempel på viktiga fora och aktörer inom FN Övervakningskommittéer kopplade till respektive FN-konvention Generalförsamlingen FN:s råd för de mänskliga rättigheterna Underkommissionen för de mänskliga rättigheterna Specialrapportörer FN:s högkommissarie för de mänskliga rättigheterna

8 14 15 Internationella brottmålsdomstolen och krigsförbrytartribunalerna Internationella brottsmålsdomstolen (ICC), med sitt säte i Haag, är den första permanenta internationella domstolen för utredning och lagföring av folkmord, brott mot mänskligheten och krigsförbrytelser. Enligt Romstadgan, som ICC inrättats genom, kan domstolen endast ta upp brott om de har begåtts efter att stadgan trädde ikraft. Domstolen kan endast agera om det nationella rättsystemet inte anses ha väckt åtal mot en enskild individ på ett rimligt sätt. Exempel på sådana situationer är då det nationella rättssystemet har kollapsat, eller där det inte finns någon vilja att ställa den misstänkte inför rätta. Stater som har ratificerat Romstadgan erkänner domstolens jurisdiktion, rätt att döma, när det gäller de brott som finns nämnda i den. Innan Romstadgan trädde i kraft instiftade FN:s säkerhetsråd den Internationella tribunalen för brott mot humanitär rätt i före detta Jugoslavien (ICTY) och den Internationella brottstribunalen för brott mot humanitär rätt i Rwanda (ICTR) i ett försök att ställa de ansvariga för bland annat folkmord och krigsförbrytelser inför rätta. Dessa båda tribunaler är dock bara tillfälliga domstolar och deras möjligheter att åtala någon är begränsade när det gäller territorium, tid och lagstiftning. bättre arbetsvillkor i hela världen, samt värna om fackliga fri- och rättigheter. ILO hade till och med juni 2007 antagit 188 konventioner och 199 rekommendationer inom arbetslivsområdet. Internationella arbetskonferensen är ILOs högsta beslutsfattande organ. Det finns flera organ inom ILO för att följa upp hur medlemsländerna uppfyller sina skyldigheter. ILO:s expertkommitté granskar medlemsstaternas rapporter och ILO:s styrelse prövar klagomål från arbetstagar- och arbetsgivarorganisationer och kan tillsätta en särskild (trepartisk) granskningskommitté. Klagomål som gäller konventionerna (nr 87 och 98) om föreningsfrihet och organisations- och förhandlingsrätt behandlas först i ILO:s styrelses utskott för föreningsfriheten och sedan i ILO:s styrelse. Läs mera i utbildningshäftet ILOs arbete för mänskliga rättigheter. Exempel på viktiga fora inom ILO Internationella arbetskonferensen ILO:s styrelse Expertkommittén Utskottet för föreningsfriheten Internationella tribunaler för folkmord, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten Internationella brottmålsdomstolen (ICC) Internationella tribunalen för brott mot humanitär rätt i f.d. Jugoslavien (ICTY) Internationella tribunalen för brott mot humanitär rätt i Rwanda (ICTR) Internationella arbetsorganisationen ILO Internationella arbetsorganisationen, ILO, är FN:s fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor. ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. ILO ska främja sysselsättning och Arbetet för de mänskliga rättigheterna inom Europarådet Skyddet för de mänskliga rättigheterna tillhör Europarådets kärnområden. I arbetet spelar Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna, som har upprättats i enlighet med Europakonventionen, en avgörande roll. Europarådets ministerkommitté har bland annat till uppgift att övervaka att domstolens domar verkställs av staterna. Europarådets parlamentariska församling övervakar bland annat hur medlemsländerna uppfyller sina åtaganden som medlemmar av Europarådet. Främst nya medlemsländer granskas. Den europeiska kommittén för sociala rättigheter granskar hur stater uppfyller sina skyldigheter enligt den europeiska sociala stadgan. En liknande kommitté finns för att granska hur den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr, m.m. följs. Den rådgivande kommittén om tillämpningen av ramkon-

9 16 17 ventionen om skydd för nationella minoriteter övervakar hur länderna tillämpar denna konvention. Dessutom finns expertkommittén om tillämpningen av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk. Den europeiska kommittén mot rasism och intolerans, ECRI, övervakar medlemsländernas arbete mot bland annat rasism och etnisk diskriminering. Läs mer i utbildningshäftet Regionala system för att främja och skydda mänskliga rättigheter. Inom Europarådet pågår också annat arbete för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Sedan 1999 finns en kommissarie för de mänskliga rättigheterna som ska främja utbildning och ökad medvetenhet om mänskliga rättigheter i Europarådets medlemsländer. Kommissarien ska också identifiera eventuella brister i lagar, regler och praxis. Det övergripande målet är att främja respekten för mänskliga rättigheter i alla medlemsländer. Exempel på viktiga fora och aktörer inom Europarådet Europadomstolen för de mänskliga rättigheterna i Strasbourg Europarådets ministerkommitté Europarådets parlamentariska församling Europeiska kommittén för sociala rättigheter Europeiska kommittén till förhindrande av tortyr och omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning Rådgivande kommittén om tillämpningen av ramkonventionen om skydd för nationella minoriteter Expertkommittén om tillämpningen av den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk Europeiska kommittén mot rasism och intolerans, ECRI Europarådets kommissarie för de mänskliga rättigheterna Arbetet för de mänskliga rättigheterna inom OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE), är det enda säkerhetspolitiska samarbetsorgan i Europa där alla europeiska stater, liksom USA, Kanada och länderna i Centralasien, deltar på lika villkor. Organisationen är främst inriktad på att förebygga konflikter, på krishantering och att bygga upp samhällen igen efter konflikter. En grundläggande princip för OSSE är att varaktig säkerhet förutsätter demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och en fungerande rättsstat. Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter, ODIHR, är den institution inom OSSE som främst ansvarar för frågor som rör mänskliga rättigheter och demokrati. En stor del av verksamheten är inriktad på att främja förutsättningarna för demokratiska val och att stödja medlemsländernas arbete med att bygga upp och stärka demokratiska institutioner. OSSE:s högkommissarie för frågor om nationella minoriteter är inte någon övervakare av mänskliga rättigheter i traditionell mening, utan arbetar för att dämpa motsättningar i frågor som rör nationella minoriteter som annars skulle riskera att trappas upp till en konflikt. Detta hindrar inte att högkommissarien i sin verksamhet ofta arbetar med frågor om mänskliga rättigheter. OSSE:s medierepresentant har till uppgift att följa utveckling inom media och yttrandefrihet i hela OSSE-området och att stödja medlemsländernas arbete att utveckla dessa områden, men också att påtala när medlemsländerna bryter mot åtaganden om yttrandefrihet. Exempel på viktiga fora och aktörer inom OSSE ODIHR, kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter OSSE:s högkommissarie för frågor om nationella minoriteter OSSE:s medierepresentant Arbetet för de mänskliga rättigheterna inom EU Flera frågor, som tillhör EU:s interna kompetensområde, berör i allra högsta grad mänskliga rättigheter. Som exempel kan nämnas asyl- och jämställdhetspolitiken. Det finns också ett särskilt dokument till skydd för mänskliga rättigheter inom EU, stadgan om de grundläggande rättigheterna, även kallad EU-stadgan. Stadgan är inte juridiskt bindande. Den avser skyldigheter

10 18 19 gentemot medborgarna som ska respekteras av unionens institutioner, organ och medlemsländerna när de tillämpar EG-rätten. Europeiska rådet beslutade 2003 att mandatet för det europeiska centrumet i Wien för övervakning av rasism och främlingsfientlighet ska utvidgas så att centrumet blir en byrå för grundläggande rättigheter. EUMC har haft som främsta uppdrag att förse EU och medlemsstaterna med information om bland annat rasism och etnisk diskriminering. Sedan den 1 mars 2007 finns EU:s byrå för grundläggande rättigheter. Den oberoende byrån ska fungera som EU:s allmänna sakkunskapsorgan i frågor som rör grundläggande rättigheter. Byrån ska stödja unionen och medlemsstaterna att mer ingående och omfattande än hittills beakta de grundläggande rättigheterna. En annan viktig uppgift för byrån är att samla in, analysera och sprida information om de grundläggande rättigheterna inom unionens rättsliga tillämpningsområde. Det är dock en uppgift för Europarådet att bevaka hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i de enskilda medlemsländer. Byrån ska även årligen skriva och publicera en rapport om hur väl de grundläggande rättigheterna beaktas inom EU. Byrån ska också ha ett nära samarbete med enskilda organisationer och för detta samarbete inrättas ett särskilt organ, en samverkansplattform för grundläggande rättigheter. Byrån behandlar inte klagomål från enskilda angående eventuella kränkningar av de grundläggande rättigheterna av något av EU:s organ eller av någon medlemsstat. Europeiska ombudsmannen inrättades genom Maastrichtfördraget för att undersöka klagomål om att EU:s institutioner och organ inte följer de akter som styr institutionernas och organens verksamhet. De ärenden ombudsmannen oftast undersöker gäller frågor som otillbörlig försening, vägran att lämna information, diskriminering och maktmissbruk. Inom ramen för EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik drivs arbete för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna världen över. Inom EU samordnas medlemsländernas gemensamma agerande i FN och andra internationella fora. Mänskliga rättigheter tas även regelbundet upp vid de olika politiska dialoger som EU håller med länder som till exempel Iran och Kina. En rad verktyg har tagits fram för att stärka arbetet för de mänskliga rättigheterna. Bland annat finns riktlinjer i en rad frågor, till exempel för arbetet mot dödsstraffet och mot tortyr. Sedan 2005 finns också en representant för frågor om mänskliga rättigheter med placering hos europeiska rådets generalsekreterare och höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Dessutom ska främjandet av de mänskliga rättigheterna vara en väsentlig del av utvecklingspolitiken. För mer information se regeringens skrivelse 2003/04:20 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Exempel på viktiga fora och aktörer inom EU Byrån för grundläggande rättigheter Europeiska ombudsmannen Europeiska rådets generalsekreterare och höge representant för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken Andra viktiga aktörer i arbetet för de mänskliga rättigheterna Det finns andra viktiga aktörer, som arbetar för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Runt om i världen finns till exempel olika typer av nationella institutioner som arbetar för att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Det kan till exempel vara nationella kommissioner eller ombudsmän. Olika enskilda organisationer spelar också en viktig roll bland annat som påtryckare. Enskilda organisationer är fristående från staterna och arbetar på olika sätt. Både internationella och nationella organisationer har en viktig roll i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Många arbetar för att direkt påverka regeringar och internationella organisationer. Arbetet som görs av lokala organisationer är ofta av stor betydelse för utvecklingen i enskilda länder. Många enskilda organisationer är pådrivande för beslut om nya normer och riktlinjer och för bättre övervakning. En rad enskilda organisationer deltog till exempel aktivt i utarbetandet av FN:s konvention om barnets rättigheter och konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Enskilda organisationer skriver också ofta egna parallellrapporter, som de skickar till FN:s övervakningskommittéer när kommittéerna ska granska en rapport från en regering om hur en konvention efterlevs i det landet.

11 20 21 Ordlista Deklaration En deklaration är en politisk förklaring av stater och/eller internationella organisationer. En deklaration kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Till skillnad från konventioner (se konvention) är deklarationer oftast inte juridiskt bindande, utan slår fast en politisk vilja. Innehållet i en deklaration kan utgöra sedvanerätt (se sedvanerätt). Deklarationer tas oftast fram inom olika internationella organisationer som FN, Europarådet och OSSE. Folkrätt Folkrätten reglerar staters och internationella organisationers agerande och förhållandet mellan dem. Regler om mänskliga rättigheter, havsrätt, humanitär rätt, diplomati är exempel på områden inom folkrätten. Förklaring Se deklaration Inkorporering Inkorporering innebär att det i lag slås fast att en viss internationell överenskommelse ska gälla som svensk lag. Överenskommelsens ursprungliga text, på ett eller flera språk, är då grunden för den praktiska tillämpningen. (Jämför med transformering) Jurisdiktion Det geografiska och juridiska område som en domstol har rätt och möjlighet att döma inom. Konvention En konvention är en juridiskt bindande överenskommelse, ett avtal, mellan stater och/eller internationella organisationer. Den kan behandla olika frågor, till exempel mänskliga rättigheter. Konventioner utarbetas ofta inom ramen för olika internationella organisationer som FN och Europarådet. Det finns flera konventioner om de mänskliga rättigheterna. Normgivning Utfärdande av generella bindande regler. Protokoll, fakultativt protokoll eller tilläggsprotokoll För att komplettera, eller förändra, innehållet i en konvention (se konvention) utarbetas protokoll. De kallas fakultativa (frivilliga) protokoll eller tilläggsprotokoll. Dessa har samma juridiska status som en konvention. Ratificera Genom ratifikation förklarar sig ett land slutligt bundet av en konvention. Detta görs i de flesta stater av regeringen efter beslut i landets parlament. I Sverige fattar riksdagen detta beslut, om konventionen kräver ändring av svensk lag eller är av större vikt. När ett land ratificerat konventionen är staten juridiskt bunden av konventionens innehåll. (se underteckna) Reservation En reservation är ett ensidigt meddelande från en stat om att den kommer att utesluta eller ändra tillämpningen av vissa delar i en konvention. Reservationer görs vanligtvis i samband med ratifikation. Reservationer får inte strida mot konventionens ändamål och syfte. Resolution En resolution är ett beslut i en viss fråga i en internationell organisation som FN och Europarådet.

12 22 Sedvanerätt Sedvanerätt är oskrivna internationella regler som uppstår över tiden genom staters praxis. De accepteras som bindande av staterna.. Traktat Traktat är en överenskommelse mellan stater och/eller internationell organisation. Traktat är samma sak som en konvention. Transformering Transformering innebär att en internationell överenskommelse översätts till svenska och sedan tas in i en svensk lag, eller att överenskommelsen arbetas om till svensk lagtext. (Jämför med inkorporering) Underteckna För att visa ett lands vilja att bli bundet av en konvention (se konvention) undertecknar företrädare för regeringen konventionen. Genom undertecknandet åtar sig staten att inte agera i strid med konventionens syfte. Undertecknandet är ofta ett första steg mot ratifikation (se ratificera).

13 Utrikesdepartementet Integrations- och jämställdhetsdepartementet

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter En introduktion Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter liksom ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet innehållet i sex av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter liksom de övervakningsmekanismer

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter

Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter Faktaunderlag: Regler om mänskliga rättigheter Vad säger den svenska lagstiftningen om mänskliga rättigheter I Sverige är det grundlagarna som reglerar det demokratiska systemet och skyddar grundläggande

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Regeringens skrivelse 2001/02:83. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

Regeringens skrivelse 2001/02:83. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Skr. 2001/02:83 Regeringen

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA

EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/389 EUROPEISKA UNIONENS STADGA OM DE GRUNDLÄGGANDE RÄTTIGHETERNA (2010/C 83/02) 30.3.2010 Europeiska unionens officiella tidning C 83/391 Europaparlamentet,

Läs mer

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT

FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT GEMENSAMMA PARLAMENTARISKA AVS EU- FÖRSAMLINGEN Utskottet för politiska frågor 16.10.2014 FÖRSLAG TILL ARBETSDOKUMENT om kulturell mångfald och mänskliga rättigheter i AVS- och EU-länderna Medföredragande:

Läs mer

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det? Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA Förenta nationerna A/RES/48/134 Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA A/RES/48/134 85:e sessionen 20 december 1993 48/134. Nationella institutioner för att främja

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT

EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT EUROPARÅDET VÄKTARE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA EN ÖVERSIKT Non-member state of the Council of Europe (Belarus) MEDLEMSSTATER SÄTE OCH KONTOR BUDGET Albanien, Andorra, Armenien, Azerbajdzjan, Belgien,

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare

Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare Säkerställande av skydd Europeiska unionens riktlinjer om människorättsförsvarare I. SYFTE 1. Stöd till människorättsförsvarare är sedan länge ett inslag i de yttre förbindelserna i Europeiska unionens

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 8 124 74 22 132 28 103 135 1 Förord De mänskliga rättigheterna

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar till att förse EU med ett arbetsverktyg

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik

Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Foto: Scanpix/Viggo Rivad Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Regeringens skrivelse 2007/08:109 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Skr. 2007/08:109

Läs mer

PTSD och Dissociation

PTSD och Dissociation PTSD och Dissociation { -Vård som inte kan anstå? Asylsökande vuxna Samma sjukvård och tandvård som alla barn i Sverige asylsökande barn Papperslösa/gömda Hälsovård för asylsökande Gravida kvinnor Kvinnor

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar

Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna. Frågor och Svar Europeiska Domstolen för de Mänskliga Rättigheterna Frågor och Svar Frågor och Svar VAD ÄR DEN EUROPEISKA DOMSTOLEN FÖR DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA? Dessa frågor och svar har förberetts av domstolens kansli.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

mot rasism elevmaterial

mot rasism elevmaterial mot rasism elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN MOT RASISM.... 4 10 FAKTA OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 5 FÖRDJUPA ER INOM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 7 MATERIAL... 8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion

Läs mer

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Innehåll 1 Redogörelsen ett styrmedel för människorättsarbetet... 5 1.1 Beredningen av redogörelsen... 7 1.2 Grundprinciperna för arbetet för

Läs mer

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén,

(Antagen av ministerkommittén den 31 mars 2010 vid det 1 081:a mötet med ministrarnas ställföreträdare) Ministerkommittén, Ministerkommitténs rekommendation CM/Rec(2010)5 till medlemsstaterna om åtgärder för att motverka diskriminering som har samband med sexuell läggning eller könsidentitet (Antagen av ministerkommittén den

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 285/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen om godkännande av det fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande till konventionen om barnets rättigheter samt med förslag till lag om sättande

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT

KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT KONVENTIONSSAMLING I MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH HUMANITÄR RÄTT Sammanställd av: Frivilligorganisationernas fond för mänskliga rättigheter NORSTEDTS JURIDIK Adress till förlaget: Norstedts Juridik AB, Box

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Rättigheter och skyldigheter

Rättigheter och skyldigheter Rättigheter och skyldigheter Medborgerliga rättigheter Personliga rättigheter ex. yttrandefrihet, religionsfrihet, rättssäkerhet osv Politiska rättigheter ex. allmän och lika rösträtt, att själv får ställa

Läs mer

Känner du till barnens mänskliga rättigheter?

Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Känner du till barnens mänskliga rättigheter? Alla omfattas av de mänskliga rättigheterna, även alla barn. SVENSKA RUOTSI Som barn betraktas människor under 18 år. Vad innebär FN:s konvention om barnets

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS

EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS CRI(98)29 Version suédoise Swedish version EUROPEISKA KOMMISSIONEN MOT RASISM OCH INTOLERANS ECRI:S ALLMÄNNA POLICYREKOMMENDATION NR 3: BEKÄMPANDE AV RASISM OCH INTOLERANS MOT ROMER Strasbourg, 6 mars

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO

INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO INTERNATIONELLA ARBETSORGANISATION ILO Alla människor, oavsett ras, religion eller kön, äger rätt i frihet, ekonomisk trygghet och under lika förutsättningar arbeta i det materiella välståndets och den

Läs mer

Innehåll SAMMANFATTNING Bakgrund Konvention om avskaffande av all slags diskriminering. 1.2 Individuellt klagomålsförfarande...

Innehåll SAMMANFATTNING Bakgrund Konvention om avskaffande av all slags diskriminering. 1.2 Individuellt klagomålsförfarande... Innehåll SAMMANFATTNING...3 1 Bakgrund...4 1.1 Konvention om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor...4 1.2 Individuellt klagomålsförfarande...5 2 Tilläggsprotokollet till kvinnodiskrimineringskonventionen...7

Läs mer

Regeringens skrivelse 1997/98:89

Regeringens skrivelse 1997/98:89 Regeringens skrivelse 1997/98:89 Mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik Skr. 1997/98:89 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den 5 mars 1998 Göran Persson Lena Hjelm-Wallén

Läs mer

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna

Personalfrågor Europeiska Unionens stadga om de grundläggande rättigheterna Cirkulärnr: 2001:8 Diarienr: 2001/0061 P-cirknr: 2001-2:3 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: EG/ EU Kristina Ossmer Datum: 2001-01-16 Mottagare: Rubrik: Arbetsgivarpolitiska sektionen Kommunstyrelsen

Läs mer

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan

Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter. Mellan 1 Internationellt Avtal rörande respekt för och främjande av Internationella normer för arbetslivet och fackliga rättigheter Mellan Elanders ( Bolaget ) och UNI Global Union ( UNI ) 2 1. Inledning: 1.1

Läs mer

Att skydda och främja de mänskliga rättigheterna

Att skydda och främja de mänskliga rättigheterna Europeiska gröna partiet Tionde mötet i rådet Bryssel den 29 mars 2009 Att skydda och främja de mänskliga rättigheterna De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och oförytterliga. De är en grundläggande

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

P7_TA(2010)0290 Nordkorea

P7_TA(2010)0290 Nordkorea P7_TA(2010)0290 Nordkorea Europaparlamentets resolution av den 8 juli 2010 om Nordkorea Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av sina tidigare resolutioner om Koreahalvön, med beaktande

Läs mer

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus

VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus VAD ÄR RÄTTVISA? - en lektion om mänskliga rättigheter Talarmanus Text: Isabelle Sannestedt Mänskliga rättigheter är inget vi får ta för givet. Därför är det viktigt att vi utbildar oss i vilka rättigheter

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Europarådet

Mänskliga rättigheter i Europarådet Mänskliga rättigheter i Europarådet Innehåll I. II. III. IV. Europarådet Skydd av de mänskliga rättigheterna - Europakonventionen - Övervakningen av konventionen: Europeiska domstolen för de mänskliga

Läs mer