FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige"

Transkript

1 FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde!

2 Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010

3 Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige REGERINGENS LÅNGSIKTIGA MÅL är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Arbetet för de mänskliga rättigheterna är en långsiktig process och arbetet måste ständigt fortgå. De mänskliga rättigheterna reglerar statens makt i förhållande till individen och får inte kränkas. Sverige har anslutit sig till internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Det innebär att regeringen har förbundit sig att säkerställa att dessa folkrättsliga åtaganden följs och får genomslag i lagstiftning och andra offentliga åtaganden. FÖR ATT DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA ska respekteras behövs kunskap om de mänskliga rättigheterna och Sveriges internationella åtaganden. Det är viktigt att tjänstemän inom den offentliga sektorn har tillräcklig kunskap om de mänskliga rättigheterna för att inse när en rättighet aktualiseras i yrkesutövningen. Även allmänheten behöver kunskap och medvetenhet om sina rättigheter för att kunna bevaka dem, liksom för att kunna respektera andras rättigheter. SVERIGE HAR TRADITIONELLT satt respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i det främsta rummet. Vi vill ha ett fritt samhälle där alla människor ska ha samma möjlighet att förverkliga sin fulla potential utan att hållas tillbaka av fördomar och diskriminering. Vi måste fortsätta att arbeta för ett öppet och tolerant samhälle och för alla människors lika värde. FÖR ATT SVERIGE ska uppfylla målet om att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna krävs ett systematiskt arbete. Regeringen har därför under 2014 beslutat om ett antal insatser. Insatserna är en del av arbetet med en strategi för ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige och beskrivs i denna broschyr. Erik Ullenhag Integrationsminister

4 Mänskliga rättigheter Vad är mänskliga rättigheter? FAKTA Sverige har anslutit sig till sju centrala FN-konventioner om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD). Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT). Konventionen om barnets rättigheter (CRC). Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD). De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla människor. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De mänskliga rättigheterna uttrycks i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och i ett flertal konventioner som utarbetats inom FN och inom andra internationella organisationer. Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter avspeglas på ett flertal ställen i den nationella lagstiftningen, bland annat i regeringsformen. Konventionerna innehåller en lång rad rättigheter som innefattar grundläggande friheter, rätten till skydd mot övergrepp och rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven. Mänskliga rättigheter i Europa Europakonventionen och Europadomstolen Europarådet grundades 1949 av tio länder för att värna demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Idag har Europarådet 47 medlemsländer. Europarådets huvuduppgifter är att värna individens rättigheter och organisationen ska bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Europarådet antog 1950 den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen). Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag. Några av rättigheterna i konventionen är rätten till liv, förbud mot tortyr, rätten till frihet och personlig 4 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

5 Mänskliga rättigheter säkerhet, rätten till en rättvis rättegång, rätten till skydd för privat- och familjeliv, tanke-, samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten att delta i sammankomster samt förbud mot diskriminering. Efterlevnaden av konventionen kontrolleras genom att den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) kan pröva klagomål från enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. Europadomstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. EU och stadgan om grundläggande rättigheter Den 13 december 2007 undertecknade EU:s stats- och regeringschefer ett reformfördrag i Lissabon. Lissabonfördraget trädde ikraft den 1 december 2009, efter att fördraget ratificerats av samtliga medlemsländer. Lissabonfördraget innebär bland annat att den stadga om de grundläggande rättigheterna som antogs år 2000 som en politisk förklaring nu är juridiskt bindande. I stadgan behandlas medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. Lissabonfördraget öppnar också vägen för att EU som union ska kunna ansluta sig till Europakonventionen. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap Artikel 1 Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna FAKTA Europarådet ska inte förväxlas med Europeiska rådet, vilket är organet för EU:s stats- och regeringschefer. Detsamma gäller Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet eller rådet, vilken är den institution där EU-ländernas ministrar träffas för att diskutera och besluta i olika politiska sakfrågor. Inte heller ska Europadomstolen sammanblandas med EU-domstolen i Luxemburg. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 5

6 Regeringens arbete Hur arbetar regeringen med de mänskliga rättigheterna i Sverige? FAKTA Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Barnombudsmannen (BO) arbetar för barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter; barnkonventionen. Myndigheten för delaktighet (MFD) arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. Regeringens arbete med att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras ingår därför som en del i det ordinarie arbetet vid ett flertal departement. Det finns även flera statliga myndigheter som arbetar med frågorna, däribland Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barnombudsmannen (BO) och Myndigheten för delaktighet (MFD). Handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna Två nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna har tagits fram, en för och en för Genom handlingsplanerna lades grunden för ett samlat synsätt på frågor om mänskliga rättigheter i Sverige. Genom den andra nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter inrättades också en delegation för mänskliga rättigheter i Sverige. Delegationen, som var verksam mellan 2006 och 2010, hade uppdraget att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i deras arbete med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten. De båda De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. nationella handlingsplanerna har utvärderats. Delegationen och utvärderaren av den andra handlingsplanen framhåller båda att ett fortsatt systematiskt arbete med frågor om mänskliga rättigheter på nationell nivå är nödvändigt för att Sverige ska uppfylla målet om att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Regeringens arbete är därför inriktat på att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. 6 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

7 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 7

8 Regeringens arbete FAKTA Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter är en källa till information om mänskliga rättigheter och vad regeringen gör nationellt och internationellt. Webbplatsen är ett verktyg för att främja kunskaps- och informationsspridning om de mänskliga rättigheterna i enlighet med våra konventionsåtaganden. Sveriges rapportering till internationella organ Sverige och andra stater rapporterar till internationella organ om hur konventioner om mänskliga rättigheter genomförs i landet. Regeringskansliet sammanställer regeringens rapporter om bland annat hur FN- och Europarådskonventioner genomförs i Sverige. Europadomstolens och EU-domstolens domar är bindande för Sverige, medan de olika expertkommittéerna och andra granskningsorgan inom bl.a. FN och Europarådet lämnar synpunkter och rekommendationer som inte är juridiskt bindande. Dessa har dock stor betydelse som vägledning för staternas arbete med konventionerna på nationell nivå. Regeringen anser att stort avseende bör fästas vid rekommendationer och att dessa bör användas aktivt i Sveriges arbete med att följa upp hur konventioner om mänskliga rättigheter efterlevs nationellt. Det civila samhället Det civila samhället har en central betydelse i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Organisationer inom det civila samhället har flera viktiga roller, bl.a. att bevaka att de mänskliga rättigheterna respekteras inom den offentliga verksamheten, att dokumentera och påtala kränkningar av rättigheterna och att företräda enskilda, grupper och intressen, såväl nationellt som internationellt. Organisationer 8 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

9 Regeringens arbete inom det civila samhället har ofta stor kunskap om vilka erfarenheter enskilda har av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i praktiken. Vidare utgör det civila samhället och dess organisationer viktiga arenor för att sprida kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna. Regeringen samråder därför med det civila samhället för att ta tillvara på organisationernas kunskaper och synpunkter, bland annat vad gäller Sveriges rapportering till olika konventionskommittéer. De nationella handlingsplanerna och Sveriges rapporter till internationella organ, liksom synpunkter och rekommendationer som dessa organ har lämnat om Sverige, finns tillgängliga på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Det civila samhället har en central betydelse i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna antas. FN bildas och FN-stadgan undertecknas. Wiendeklarationen om de mänskliga rättigheterna antas. Där bekräftas rättigheternas universella verkan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antas. Den nuvarande svenska regeringsformen, vilken bland annat innehåller en katalog över grundlagsskyddade mänskliga rättigheter, antas. Europakonventionen införlivas i svensk lag. Genom Lissabonfördraget blir Sverige direkt bundet av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 9

10 Insatser Insatser för att främja ett fortsatt systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige För att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige har regeringen under 2014 beslutat om ett antal insatser. För att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige har regeringen under 2014 beslutat om ett antal insatser. Insatserna är en del av arbetet med en strategi för ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige och beskrivs i denna broschyr, men förteckningen är inte heltäckande. Regeringen bedriver ett systematiskt och samordnat arbete på flera områden som rör de mänskliga rättigheterna. Det finns ett flertal propositioner, skrivelser och andra dokument som behandlar nationella eller internationella frågor med anknytning till de mänskliga rättigheterna där frågorna behandlas mer detaljerat. De rättigheter som uttrycks i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de konventioner som därefter har utvecklats och ratificerats av Sverige utgör ett normsystem som är utformat för att den offentliga makten ska utövas med en grundläggande respekt för individen. Det är därför av vikt att offentligt anställda har Regeringen bedriver ett systematiskt och samordnat arbete på flera områden som rör de mänskliga rättigheterna. kunskap om de mänskliga rättigheterna och vilka skyldigheter dessa rättigheter innebär för den offentliga verksamheten så att kränkningar av rättigheterna kan förebyggas och förhindras. Flera av de insatser som regeringen har vidtagit under 2014 har därför varit inriktade på kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga sektorn. 10 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

11 Samordning och utveckling av länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter Länsstyrelserna är strategiska aktörer i arbetet med att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i den statliga förvaltningen. Därtill har de en viktig roll vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i kommunal verksamhet. Denna roll omfattar både att beakta Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter inom ramen för länsstyrelsernas tillsyn av bl.a. kommunal verksamhet och att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. För att ytterligare stärka arbetet med mänskliga rättigheter har regeringen gett Länsstyrelsen i Dalarnas län medel för att under perioden samordna och utveckla detta arbete. I uppdraget ingår att samordna ett fortsatt nätverk för samtliga länsstyrelsers arbete med mänskliga rättigheter. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska vara drivande i nätverkets arbete med att bl.a. samordna, utveckla och sprida metoder och material för ett rättighetsbaserat arbetssätt i länsstyrelsernas verksamhet och identifiera tillsynsområden där det finns behov av att utveckla särskilda program eller strategier för verksamhetsanpassad kompetensutveckling. Nätverket ska även verka för samarbete med andra myndigheter och stödja kommunerna i länet. Länsstyrelserna är strategiska aktörer i arbetet med att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i den statliga förvaltningen. Satsning på kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för statligt anställda Regeringen har gett Uppsala universitet i uppdrag att under perioden utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om de mänskliga ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 11

12 Insatser Många beslut som rör enskilda individer och som handlar om mänskliga rättigheter fattas på kommunal nivå. rättigheterna för statligt anställda. Arbetet ska inkludera bland annat framtagande av utbildningsmaterial och metoder för spridning av materialet. Därefter ska utbildningsinsatser riktas till ett urval av statliga myndigheter vars verksamhet särskilt tydligt aktualiserar frågor om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. Syftet med uppdraget är att de utvalda myndigheternas personal ska ha tillräcklig kännedom om de mänskliga rättigheterna och deras innebörd för att kunna känna igen situationer där rättighetsfrågor aktualiseras inom ramen för den egna yrkesutövningen. Det är därför angeläget att det utbildningsmaterial som tas fram kan anpassas till såväl myndigheternas olika behov som olika behov inom respektive myndighet. Målsättningen är att de utbildningar som tas fram inom ramen för arbetet ska kunna integreras i de utvalda myndigheternas ordinarie verksamhet samt även spridas till andra myndigheter. Satsning på arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå Många beslut som rör enskilda individer och som handlar om mänskliga rättigheter fattas på kommunal nivå. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför kommit överens om att genomföra en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Överenskommelsen som har ingåtts mellan regeringen och SKL syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. SKL ska inledningsvis genomföra en kartläggning som identifierar behovet av stöd och insatser 12 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

13 Insatser för att kunna omsätta mänskliga rättigheter i praktiken med utgångspunkt i de rekommendationer och synpunkter från internationella granskningsorgan som rör kommuner och landsting. Kartläggningen ska vara klar senast den 1 februari Utifrån kartläggningen ska en handlingsplan utformas för hur arbetet med att genomföra överenskommelsen ska bedrivas under perioden juni 2015 juni Handlingsplanen ska omfatta förslag med särskilt fokus på bl.a. utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser och hur samarbete planeras ske med berörda aktörer såsom länsstyrelserna, Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Myndigheten för delaktighet och det civila samhället. SKL ska även se till att arbetet med att genomföra överenskommelsen dokumenteras och sprids. Översättning av Europadomstolens avgöranden Sverige är bundet av Europakonventionen som även gäller som lag i Sverige. Europadomstolen har till uppgift att säkerställa att Europakonventionens förpliktelser efterföljs. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige är part är bindande för Sverige. I syfte att säkerställa att det finns kunskap och medvetenhet om Europakonventionen Sverige är bundet av Europakonventionen som även gäller som lag i Sverige. och Europadomstolens avgöranden har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att ansvara för översättning till svenska av vissa av Europadomstolens avgöranden. Dessa översättningar kommer att tillgängliggöras i Europadomstolens databas HUDOC och via en extern länk på Domstolsverkets webbsida och på webbsidan FAKTA Det är Europarådets medlemsstater som har det främsta ansvaret för att Europakonventionen genomförs i den interna rättsordningen. Sverige inkorporerade Europakonventionen i svensk lagstiftning 1995 genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det betyder att Europakonventionen numera gäller som lag i Sverige. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige är part är bindande för Sverige och måste därför beaktas i den interna rättsordningen. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige inte är part är vägledande för tolkningen och tillämpningen av Europakonventionen. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 13

14 FAKTA Vad är folkbildning? Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet. Då startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna och bildningscirklarna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Mänskliga rättigheter inom folkbildningen Ett syfte med folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Respekten för de mänskliga rättigheterna är således en viktig del av arbetet för demokrati. Folkbildningen tillhandahåller metoder och verktyg för kunskap om de mänskliga rättigheternas betydelse och innebörd samt hur den enskilde själv kan respektera och använda rättigheterna. Studieförbunden och folkhögskolorna bedriver redan i dag flera verksamheter som berör de mänskliga rättigheterna, och folkbildningen når ut brett till såväl allmänheten som det civila samhället. Ökad kunskap Ökad kunskap om Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter kan sägas stärka människors egenmakt. om Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter kan sägas stärka människors egenmakt. Folkbildningsorganisationerna når genom kurser, seminarier och annan verksamhet ett stort antal människor. En utbildningsinsats om mänskliga rättigheter inom folkbildningen kan således, förutom att vara till fördel för individen, öka kunskapsnivån om dessa frågor i samhället och leda till att demokratin stärks. Regeringen har därför beviljat Folkbildningsrådet medel för en utbildningsinsats inom folkbildningen med inriktning på mänskliga rättigheter. Folkbildningsrådet ska fördela medel till folkhögskolor och studieförbund i syfte att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället. 14 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

15

16 Arbetsmarknadsdepartementet

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-06-19 DNR KS 2014.230 EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende:

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det? Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga

Läs mer

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 18 maj 2015

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 18 maj 2015 Välkomna till MR-forum MR-forum den 18 maj 2015 Mänskliga rättigheter i rollen som statsanställd Uppdrag till Uppsala universitet Uppdrag att utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Dnr UUE 2014/25 Mänskliga rättigheter Övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om mänskliga rättigheter för statsanställda Avdelningen för uppdragsutbildning, Uppsala den 15 februari 2015

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 8 124 74 22 132 28 103 135 1 Förord De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 2 om artikel 9 Tillgänglighet Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter

Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter U'\)J-0{'U". '. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL.. f ~ TRANÅS KOMMUN." KOMMUNSTRYRELSENS AU Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) 294 Dm 356/12 Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter Folkpartiet

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020

TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 TJÄNSTESKRIVELSE Datum: 2015-07-21 Kommunstyrelsen D.nr:15/226 020 Regeringskansliets diarienummer A2015/1903/A Remisssvar (förslag); Genomförande av EU:s direktiv om fri rörlighet för arbetstagare (Ds

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011

Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK. Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 Elizabeth Englundh Socionom, Fil. Dr I PEDAGOGIK Sveriges Kommuner och Landsting 1 september 2011 1 Bakgrund Kommun Frivilligorganisation Myndighet (BO) Landsting 2 Regeringens proposition 2009/10:232

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

Välkomna till MR-forum. Frukostmöte den 25 mars 2015

Välkomna till MR-forum. Frukostmöte den 25 mars 2015 Välkomna till MR-forum Frukostmöte den 25 mars 2015 Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Respekt för lika värde, frihet och värdighet All offentlig makt ska utövas med en grundläggande

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014

Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter. juni2014 Nordiskt perspektiv på främjandet av minoriteters rättigheter juni2014 Ingrid Burman, presentation Ordförande Handikappförbunden 37 förbund Ca 400 000 individer Olika funktionsnedsättningar Intressepolitisk

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls.

Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges beslut. Landstingsstyrelsens förslag bifölls. 1 PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2007-11-27 LS-LED06-393 99 Ratificering av Europarådet för lokala och regionala organs (CLRAE) deklaration om kampen mot människohandel, trafficking Ärendet behandlades. Landstingsfullmäktiges

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter

Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas rättigheter Policy avseende Malmö stads arbete med att tillgodose de nationella minoriteternas Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: 2013-12-17 1.0 Sigrid Saveljeff/Jenny Malmsten/Gunnar Bergström Stadskontoret

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringsbeslut II:6 2015-04-01 S2015/2415/FST Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Uppdrag om kommunikationssatsning om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Regeringens

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Montessoriförskolan Paletten

Montessoriförskolan Paletten Montessoriförskolan Paletten Likabehandlingsplan Med förebyggande och åtgärdande handlingsplaner mot diskriminering, mobbning och annan kränkande behandling. Upprättad 16-01-15 1 Innehållsförteckning Mål

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009 Regeringens skrivelse 2005/06:95 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006 2009

Läs mer

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning

EN KOMMUN FÖR ALLA. Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning w EN KOMMUN FÖR ALLA Policy för att undanröja hinder för personer med funktionsnedsättning Framtagen i samråd med Rådet för funktionshinderfrågor och handikappföreningar i Skövde kommun. Beslutad av kommunfullmäktige

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014

Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Statsrådets redogörelse om de mänskliga rättigheterna 2014 Innehåll 1 Redogörelsen ett styrmedel för människorättsarbetet... 5 1.1 Beredningen av redogörelsen... 7 1.2 Grundprinciperna för arbetet för

Läs mer

Lag (1993:335) om Barnombudsman

Lag (1993:335) om Barnombudsman Barnombudsmannens uppgifter Lag (1993:335) om Barnombudsman Företräda barns och ungas rättigheter Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Driva på genomförandet av barnkonventionen Informera och bilda

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. FN:s konventioner om mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter FN:s konventioner om mänskliga rättigheter I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet innehållet i sex av FN:s konventioner om mänskliga rättigheter liksom de övervakningsmekanismer

Läs mer

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15

Likabehandlingsplan. Förskolan Växthuset 2010-06-15 Likabehandlingsplan Förskolan Växthuset 2010-06-15 Tankarna nedan utgör förskolans värdegrund och ska synas i det dagliga arbetet. De tillsammans med lagtexter (se nedan) bildar tillsammans grunden för

Läs mer

mot rasism elevmaterial

mot rasism elevmaterial mot rasism elevmaterial INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN. 3 AKTION FN MOT RASISM.... 4 10 FAKTA OM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER. 5 FÖRDJUPA ER INOM MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER... 7 MATERIAL... 8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion

Läs mer

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen

ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen STRATEGI PROCESS PLAN POLICY RIKTLINJER RUTIN ETISKA RIKTLINJER Vägledande principer för Rädda Barnens anställda och personer som verkar på uppdrag för Rädda Barnen RIKTLINJER Fastställda av: Generalsekreteraren

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun

Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun 1 Funktionshinderpolitiskt program för Torsås kommun Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning. Till programmet hör en handlingsplan.

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009. Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter

Läs mer

Mänskliga rättigheter. en introduktion

Mänskliga rättigheter. en introduktion Mänskliga rättigheter en introduktion 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga rättigheter, arbetet

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM54. Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Regeringskansliet Faktapromemoria Förebyggande av radikalisering som leder till terrorism och våldsbejakande extremism Justitiedepartementet 2014-02-18 Dokumentbeteckning KOM (2013) 941 slutlig MEDDELANDE

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter En introduktion Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter En introduktion Detta utbildningshäfte innehåller en introduktion till de mänskliga rättigheterna. Här ges en beskrivning av bland annat begreppet mänskliga

Läs mer

9101/16 /ss 1 DG C 1

9101/16 /ss 1 DG C 1 Europeiska unionens råd Bryssel den 23 maj 2016 (OR. fr) 9101/16 COAFR 136 CFSP/PESC 402 RELEX 410 COHOM 52 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 23 maj 2016 till: Delegationerna Föreg.

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

Sammanfattning. Bilaga 2

Sammanfattning. Bilaga 2 Bilaga 2 Sammanfattning Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige lämnar i detta slutbetänkande en redovisning av hur den genomfört de uppgifter av främjande natur som ingått i delegationens uppdrag.

Läs mer

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016

CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 CEMR Jämställdhetsdeklaration Handlingsplan för implementering 2014-2016 Beslut Kommunfullmäktige beslutade vid sammanträdet 2014-06-16 att anta följande handlingsplan för implementering av CEMR Jämställdhetsdeklaration

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Dnr 2013/46 Id 50165 Funktionshinderpolitiskt program 2016-2020 Antagen av Kommunfullmäktige 2016-06-27 173 Funktionshinderpolitiskt program för Vimmerby kommun Funktionshinderpolitik handlar om mer än

Läs mer

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN

POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN POLICY FÖR BEAKTANDE AV BARNKONVENTIONEN GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-30, 230 Dnr: KS 2015/429 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel: 0506-360 00

Läs mer

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun

Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun POLICY 2013-06-25 Vårt Dnr: 2008-0707 Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-23, 102 Policy för minoritetsspråk i Kiruna kommun Postadress: Kiruna kommun, 981 85 Kiruna Organisationsnr: 21 20 00-2783 Besöksadress:

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Stockholm 15 december 2016 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr: Ku2016/01696/DISK YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Sammanfattning Civil Rights Defenders välkomnar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer