FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige"

Transkript

1 FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde!

2 Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010

3 Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige REGERINGENS LÅNGSIKTIGA MÅL är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Arbetet för de mänskliga rättigheterna är en långsiktig process och arbetet måste ständigt fortgå. De mänskliga rättigheterna reglerar statens makt i förhållande till individen och får inte kränkas. Sverige har anslutit sig till internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Det innebär att regeringen har förbundit sig att säkerställa att dessa folkrättsliga åtaganden följs och får genomslag i lagstiftning och andra offentliga åtaganden. FÖR ATT DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA ska respekteras behövs kunskap om de mänskliga rättigheterna och Sveriges internationella åtaganden. Det är viktigt att tjänstemän inom den offentliga sektorn har tillräcklig kunskap om de mänskliga rättigheterna för att inse när en rättighet aktualiseras i yrkesutövningen. Även allmänheten behöver kunskap och medvetenhet om sina rättigheter för att kunna bevaka dem, liksom för att kunna respektera andras rättigheter. SVERIGE HAR TRADITIONELLT satt respekten för folkrätten och de mänskliga rättigheterna i det främsta rummet. Vi vill ha ett fritt samhälle där alla människor ska ha samma möjlighet att förverkliga sin fulla potential utan att hållas tillbaka av fördomar och diskriminering. Vi måste fortsätta att arbeta för ett öppet och tolerant samhälle och för alla människors lika värde. FÖR ATT SVERIGE ska uppfylla målet om att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna krävs ett systematiskt arbete. Regeringen har därför under 2014 beslutat om ett antal insatser. Insatserna är en del av arbetet med en strategi för ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige och beskrivs i denna broschyr. Erik Ullenhag Integrationsminister

4 Mänskliga rättigheter Vad är mänskliga rättigheter? FAKTA Sverige har anslutit sig till sju centrala FN-konventioner om mänskliga rättigheter: Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR). Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR). Konventionen om avskaffande av alla former av rasdiskriminering (CERD). Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (CEDAW). Konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (CAT). Konventionen om barnets rättigheter (CRC). Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ICRPD). De mänskliga rättigheterna är universella och gäller för alla människor. De slår fast att alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De mänskliga rättigheterna reglerar förhållandet mellan staten och enskilda människor. De utgör en begränsning av statens makt över individen och slår samtidigt fast vissa skyldigheter som staten har gentemot individen. De mänskliga rättigheterna uttrycks i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948 och i ett flertal konventioner som utarbetats inom FN och inom andra internationella organisationer. Sveriges internationella åtaganden om mänskliga rättigheter avspeglas på ett flertal ställen i den nationella lagstiftningen, bland annat i regeringsformen. Konventionerna innehåller en lång rad rättigheter som innefattar grundläggande friheter, rätten till skydd mot övergrepp och rättigheter för att tillgodose de grundläggande behoven. Mänskliga rättigheter i Europa Europakonventionen och Europadomstolen Europarådet grundades 1949 av tio länder för att värna demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer. Idag har Europarådet 47 medlemsländer. Europarådets huvuduppgifter är att värna individens rättigheter och organisationen ska bidra till fred, stabilitet och säkerhet i Europa. Europarådet antog 1950 den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna (Europakonventionen). Sedan 1995 är Europakonventionen svensk lag. Några av rättigheterna i konventionen är rätten till liv, förbud mot tortyr, rätten till frihet och personlig 4 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

5 Mänskliga rättigheter säkerhet, rätten till en rättvis rättegång, rätten till skydd för privat- och familjeliv, tanke-, samvets- och religionsfrihet, yttrandefrihet, föreningsfrihet och rätten att delta i sammankomster samt förbud mot diskriminering. Efterlevnaden av konventionen kontrolleras genom att den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna (Europadomstolen) kan pröva klagomål från enskilda som anser att deras fri- och rättigheter enligt konventionen eller något av tilläggsprotokollen blivit kränkta. Europadomstolens avgöranden är rättsligt bindande för den berörda staten. EU och stadgan om grundläggande rättigheter Den 13 december 2007 undertecknade EU:s stats- och regeringschefer ett reformfördrag i Lissabon. Lissabonfördraget trädde ikraft den 1 december 2009, efter att fördraget ratificerats av samtliga medlemsländer. Lissabonfördraget innebär bland annat att den stadga om de grundläggande rättigheterna som antogs år 2000 som en politisk förklaring nu är juridiskt bindande. I stadgan behandlas medborgerliga, politiska, ekonomiska och sociala rättigheter. Lissabonfördraget öppnar också vägen för att EU som union ska kunna ansluta sig till Europakonventionen. Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap Artikel 1 Allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna FAKTA Europarådet ska inte förväxlas med Europeiska rådet, vilket är organet för EU:s stats- och regeringschefer. Detsamma gäller Europeiska unionens råd, även kallat ministerrådet eller rådet, vilken är den institution där EU-ländernas ministrar träffas för att diskutera och besluta i olika politiska sakfrågor. Inte heller ska Europadomstolen sammanblandas med EU-domstolen i Luxemburg. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 5

6 Regeringens arbete Hur arbetar regeringen med de mänskliga rättigheterna i Sverige? FAKTA Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en myndighet som arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter. Barnombudsmannen (BO) arbetar för barns och ungas rättigheter och intressen utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter; barnkonventionen. Myndigheten för delaktighet (MFD) arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara delaktiga i samhället. De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. Regeringens arbete med att se till att de mänskliga rättigheterna respekteras ingår därför som en del i det ordinarie arbetet vid ett flertal departement. Det finns även flera statliga myndigheter som arbetar med frågorna, däribland Diskrimineringsombudsmannen (DO), Barnombudsmannen (BO) och Myndigheten för delaktighet (MFD). Handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna Två nationella handlingsplaner för de mänskliga rättigheterna har tagits fram, en för och en för Genom handlingsplanerna lades grunden för ett samlat synsätt på frågor om mänskliga rättigheter i Sverige. Genom den andra nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter inrättades också en delegation för mänskliga rättigheter i Sverige. Delegationen, som var verksam mellan 2006 och 2010, hade uppdraget att stödja statliga myndigheter, kommuner och landsting i deras arbete med att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i verksamheten. De båda De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. nationella handlingsplanerna har utvärderats. Delegationen och utvärderaren av den andra handlingsplanen framhåller båda att ett fortsatt systematiskt arbete med frågor om mänskliga rättigheter på nationell nivå är nödvändigt för att Sverige ska uppfylla målet om att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Regeringens arbete är därför inriktat på att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige. 6 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

7 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 7

8 Regeringens arbete FAKTA Regeringens webbplats för mänskliga rättigheter är en källa till information om mänskliga rättigheter och vad regeringen gör nationellt och internationellt. Webbplatsen är ett verktyg för att främja kunskaps- och informationsspridning om de mänskliga rättigheterna i enlighet med våra konventionsåtaganden. Sveriges rapportering till internationella organ Sverige och andra stater rapporterar till internationella organ om hur konventioner om mänskliga rättigheter genomförs i landet. Regeringskansliet sammanställer regeringens rapporter om bland annat hur FN- och Europarådskonventioner genomförs i Sverige. Europadomstolens och EU-domstolens domar är bindande för Sverige, medan de olika expertkommittéerna och andra granskningsorgan inom bl.a. FN och Europarådet lämnar synpunkter och rekommendationer som inte är juridiskt bindande. Dessa har dock stor betydelse som vägledning för staternas arbete med konventionerna på nationell nivå. Regeringen anser att stort avseende bör fästas vid rekommendationer och att dessa bör användas aktivt i Sveriges arbete med att följa upp hur konventioner om mänskliga rättigheter efterlevs nationellt. Det civila samhället Det civila samhället har en central betydelse i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Organisationer inom det civila samhället har flera viktiga roller, bl.a. att bevaka att de mänskliga rättigheterna respekteras inom den offentliga verksamheten, att dokumentera och påtala kränkningar av rättigheterna och att företräda enskilda, grupper och intressen, såväl nationellt som internationellt. Organisationer 8 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

9 Regeringens arbete inom det civila samhället har ofta stor kunskap om vilka erfarenheter enskilda har av hur de mänskliga rättigheterna efterlevs i praktiken. Vidare utgör det civila samhället och dess organisationer viktiga arenor för att sprida kunskap och medvetenhet om de mänskliga rättigheterna. Regeringen samråder därför med det civila samhället för att ta tillvara på organisationernas kunskaper och synpunkter, bland annat vad gäller Sveriges rapportering till olika konventionskommittéer. De nationella handlingsplanerna och Sveriges rapporter till internationella organ, liksom synpunkter och rekommendationer som dessa organ har lämnat om Sverige, finns tillgängliga på regeringens webbplats om mänskliga rättigheter, Det civila samhället har en central betydelse i arbetet för de mänskliga rättigheterna. Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna antas. FN bildas och FN-stadgan undertecknas. Wiendeklarationen om de mänskliga rättigheterna antas. Där bekräftas rättigheternas universella verkan FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antas. Den nuvarande svenska regeringsformen, vilken bland annat innehåller en katalog över grundlagsskyddade mänskliga rättigheter, antas. Europakonventionen införlivas i svensk lag. Genom Lissabonfördraget blir Sverige direkt bundet av EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 9

10 Insatser Insatser för att främja ett fortsatt systematiskt arbete med mänskliga rättigheter i Sverige För att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige har regeringen under 2014 beslutat om ett antal insatser. För att främja ett fortsatt systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige har regeringen under 2014 beslutat om ett antal insatser. Insatserna är en del av arbetet med en strategi för ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige och beskrivs i denna broschyr, men förteckningen är inte heltäckande. Regeringen bedriver ett systematiskt och samordnat arbete på flera områden som rör de mänskliga rättigheterna. Det finns ett flertal propositioner, skrivelser och andra dokument som behandlar nationella eller internationella frågor med anknytning till de mänskliga rättigheterna där frågorna behandlas mer detaljerat. De rättigheter som uttrycks i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och de konventioner som därefter har utvecklats och ratificerats av Sverige utgör ett normsystem som är utformat för att den offentliga makten ska utövas med en grundläggande respekt för individen. Det är därför av vikt att offentligt anställda har Regeringen bedriver ett systematiskt och samordnat arbete på flera områden som rör de mänskliga rättigheterna. kunskap om de mänskliga rättigheterna och vilka skyldigheter dessa rättigheter innebär för den offentliga verksamheten så att kränkningar av rättigheterna kan förebyggas och förhindras. Flera av de insatser som regeringen har vidtagit under 2014 har därför varit inriktade på kompetensutveckling om mänskliga rättigheter inom den offentliga sektorn. 10 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

11 Samordning och utveckling av länsstyrelsernas arbete för mänskliga rättigheter Länsstyrelserna är strategiska aktörer i arbetet med att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i den statliga förvaltningen. Därtill har de en viktig roll vad gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i kommunal verksamhet. Denna roll omfattar både att beakta Sveriges konventionsåtaganden om mänskliga rättigheter inom ramen för länsstyrelsernas tillsyn av bl.a. kommunal verksamhet och att stödja kommunernas arbete med dessa frågor. För att ytterligare stärka arbetet med mänskliga rättigheter har regeringen gett Länsstyrelsen i Dalarnas län medel för att under perioden samordna och utveckla detta arbete. I uppdraget ingår att samordna ett fortsatt nätverk för samtliga länsstyrelsers arbete med mänskliga rättigheter. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska vara drivande i nätverkets arbete med att bl.a. samordna, utveckla och sprida metoder och material för ett rättighetsbaserat arbetssätt i länsstyrelsernas verksamhet och identifiera tillsynsområden där det finns behov av att utveckla särskilda program eller strategier för verksamhetsanpassad kompetensutveckling. Nätverket ska även verka för samarbete med andra myndigheter och stödja kommunerna i länet. Länsstyrelserna är strategiska aktörer i arbetet med att säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i den statliga förvaltningen. Satsning på kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för statligt anställda Regeringen har gett Uppsala universitet i uppdrag att under perioden utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om de mänskliga ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 11

12 Insatser Många beslut som rör enskilda individer och som handlar om mänskliga rättigheter fattas på kommunal nivå. rättigheterna för statligt anställda. Arbetet ska inkludera bland annat framtagande av utbildningsmaterial och metoder för spridning av materialet. Därefter ska utbildningsinsatser riktas till ett urval av statliga myndigheter vars verksamhet särskilt tydligt aktualiserar frågor om mänskliga rättigheter. De mänskliga rättigheterna omfattar många perspektiv och samhällsområden. Syftet med uppdraget är att de utvalda myndigheternas personal ska ha tillräcklig kännedom om de mänskliga rättigheterna och deras innebörd för att kunna känna igen situationer där rättighetsfrågor aktualiseras inom ramen för den egna yrkesutövningen. Det är därför angeläget att det utbildningsmaterial som tas fram kan anpassas till såväl myndigheternas olika behov som olika behov inom respektive myndighet. Målsättningen är att de utbildningar som tas fram inom ramen för arbetet ska kunna integreras i de utvalda myndigheternas ordinarie verksamhet samt även spridas till andra myndigheter. Satsning på arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå Många beslut som rör enskilda individer och som handlar om mänskliga rättigheter fattas på kommunal nivå. Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har därför kommit överens om att genomföra en treårig satsning för att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå. Överenskommelsen som har ingåtts mellan regeringen och SKL syftar till att stärka respekten för mänskliga rättigheter samt kunskapen om hur mänskliga rättigheter kan omsättas i praktiken inom den kommunala verksamheten. SKL ska inledningsvis genomföra en kartläggning som identifierar behovet av stöd och insatser 12 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

13 Insatser för att kunna omsätta mänskliga rättigheter i praktiken med utgångspunkt i de rekommendationer och synpunkter från internationella granskningsorgan som rör kommuner och landsting. Kartläggningen ska vara klar senast den 1 februari Utifrån kartläggningen ska en handlingsplan utformas för hur arbetet med att genomföra överenskommelsen ska bedrivas under perioden juni 2015 juni Handlingsplanen ska omfatta förslag med särskilt fokus på bl.a. utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser och hur samarbete planeras ske med berörda aktörer såsom länsstyrelserna, Diskrimineringsombudsmannen, Barnombudsmannen, Myndigheten för delaktighet och det civila samhället. SKL ska även se till att arbetet med att genomföra överenskommelsen dokumenteras och sprids. Översättning av Europadomstolens avgöranden Sverige är bundet av Europakonventionen som även gäller som lag i Sverige. Europadomstolen har till uppgift att säkerställa att Europakonventionens förpliktelser efterföljs. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige är part är bindande för Sverige. I syfte att säkerställa att det finns kunskap och medvetenhet om Europakonventionen Sverige är bundet av Europakonventionen som även gäller som lag i Sverige. och Europadomstolens avgöranden har regeringen gett Domstolsverket i uppdrag att ansvara för översättning till svenska av vissa av Europadomstolens avgöranden. Dessa översättningar kommer att tillgängliggöras i Europadomstolens databas HUDOC och via en extern länk på Domstolsverkets webbsida och på webbsidan FAKTA Det är Europarådets medlemsstater som har det främsta ansvaret för att Europakonventionen genomförs i den interna rättsordningen. Sverige inkorporerade Europakonventionen i svensk lagstiftning 1995 genom lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Det betyder att Europakonventionen numera gäller som lag i Sverige. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige är part är bindande för Sverige och måste därför beaktas i den interna rättsordningen. Europadomstolens avgöranden i mål där Sverige inte är part är vägledande för tolkningen och tillämpningen av Europakonventionen. ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige 13

14 FAKTA Vad är folkbildning? Den moderna folkbildningens historia i Sverige börjar på 1800-talet. Då startade de första folkhögskolorna, biblioteken, föreläsarföreningarna och bildningscirklarna. De första folkhögskolorna bildades redan 1868, medan de första studieförbunden tillkom i början av 1900-talet. Under mellankrigstiden växte folkbildningen, med allt fler folkhögskolor och studieförbund. Mänskliga rättigheter inom folkbildningen Ett syfte med folkbildningen är att stödja verksamhet som bidrar till att stärka och utveckla demokratin. Målet för demokratipolitiken är en levande demokrati där individens möjligheter till inflytande förstärks och de mänskliga rättigheterna respekteras. Respekten för de mänskliga rättigheterna är således en viktig del av arbetet för demokrati. Folkbildningen tillhandahåller metoder och verktyg för kunskap om de mänskliga rättigheternas betydelse och innebörd samt hur den enskilde själv kan respektera och använda rättigheterna. Studieförbunden och folkhögskolorna bedriver redan i dag flera verksamheter som berör de mänskliga rättigheterna, och folkbildningen når ut brett till såväl allmänheten som det civila samhället. Ökad kunskap Ökad kunskap om Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter kan sägas stärka människors egenmakt. om Sveriges konventionsåtaganden om enskildas mänskliga rättigheter kan sägas stärka människors egenmakt. Folkbildningsorganisationerna når genom kurser, seminarier och annan verksamhet ett stort antal människor. En utbildningsinsats om mänskliga rättigheter inom folkbildningen kan således, förutom att vara till fördel för individen, öka kunskapsnivån om dessa frågor i samhället och leda till att demokratin stärks. Regeringen har därför beviljat Folkbildningsrådet medel för en utbildningsinsats inom folkbildningen med inriktning på mänskliga rättigheter. Folkbildningsrådet ska fördela medel till folkhögskolor och studieförbund i syfte att stärka kunskaperna om de mänskliga rättigheterna i samhället. 14 ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i sverige

15

16 Arbetsmarknadsdepartementet

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter Per-Ola Ohlsson A right in its fundamental sense, is power held by the powerless (Hunt Federle 1994) Mänskliga rättigheter Vad är en mänsklig rättighet? Kan man identifiera en mänsklig

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 4 2014-06-13 Vårt dnr 14/1994 Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-06-19 DNR KS 2014.230 EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende:

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter

Funktionshinderpolitik. - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Funktionshinderpolitik - En Fråga om Mänskliga Rättigheter Grunderna i funktionshinderspolitiken Mille Salomaa Lindström Myndigheten för delaktighet: Vi är ett kunskapsnav som bidrar till genomförandet

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det? Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga

Läs mer

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 14 april 2015

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 14 april 2015 Välkomna till MR-forum MR-forum den 14 april 2015 Mänskliga rättigheter i rollen som statsanställd Uppdrag till Uppsala universitet Uppdrag att utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Sofie Rehnström/CA 2011-03-25 20100572 ERT DATUM ER REFERENS 2010-11-30 J2010/1768/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Göteborgs Stad har länge haft en tydlig inriktning om att stadens verksamheter ska integrera ett flertal horisontella perspektiv

Läs mer

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter

Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för regeringens nationella arbete för mänskliga rättigheter Regeringsbeslut I:18 2018-08-30 Ku2018/01727/DISK Kulturdepartementet Statistiska centralbyrån Box 24300 104 51 STOCKHOLM Uppdrag till Statistiska centralbyrån att ta fram förslag till indikatorer för

Läs mer

Uppdrag till Uppsala universitet angående kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för statligt anställda

Uppdrag till Uppsala universitet angående kompetensutveckling om mänskliga rättigheter för statligt anställda Kopia Regeringsbeslut I:8 2017-05-18 Ku2017/00254/DISK Ku2017/00961/DISK Kulturdepartementet Uppsala Universitet Box 256 751 05 Uppsala Uppdrag till Uppsala universitet angående kompetensutveckling om

Läs mer

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 18 maj 2015

Välkomna till MR-forum. MR-forum den 18 maj 2015 Välkomna till MR-forum MR-forum den 18 maj 2015 Mänskliga rättigheter i rollen som statsanställd Uppdrag till Uppsala universitet Uppdrag att utarbeta och genomföra ett övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter Regeringsbeslut 2 2017-03-09 Ku2017/00707 /DISK Ku2017/00255/DISK Kulturdepartementet Länsstyrelsen i Dalarnas län 791 84 Falun Uppdrag att samordna och utveckla länsstyrelsernas arbete med mänskliga rättigheter

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter

Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter. Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Västra Götalandsregionens arbete med mänskliga rättigheter Emma Broberg Avdelning mänskliga rättigheter Kommittén för mänskliga rättigheter Kommittén har ett strategiskt och samordnande ansvar för VGRs

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017

Kommittédirektiv. Översyn av styrningen inom. funktionshinderspolitiken 2017:133. Dir. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Kommittédirektiv Översyn av styrningen inom Dir. funktionshinderspolitiken 2017:133 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska se över styrningen inom

Läs mer

1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till

1 Den tidigare beredningen beskrivs i en promemoria av den 17 februari 2010 från ordförandeskapet till Diskussionsunderlag från Europeiska unionens domstol angående vissa aspekter av Europeiska unionens anslutning till Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42

Kommittédirektiv. Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt. Dir. 2017:42 Kommittédirektiv Behandlingen av personuppgifter inom Försvarsmakten och Försvarets radioanstalt Dir. 2017:42 Beslut vid regeringssammanträde den 27 april 2017 Sammanfattning En särskild utredare ska göra

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

Myndigheten för delaktighet

Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet Full delaktighet för alla oavsett funktionsförmåga Annika Streiler & Mille Salomaa Lindström Det här kommer vi att prata om: Myndighetens roll och uppdrag Individens rättigheter

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM120. Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Ramprogram för EU:s byrå för grundläggande rättigheter 2018-2022 Kulturdepartementet 2016-08-23 Dokumentbeteckning KOM (2016) 442 Förslag till rådets beslut om inrättande

Läs mer

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Kommittédirektiv. Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Dir. 2018:19. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Kommittédirektiv Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning Dir. 2018:19 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över demokrativillkoren i statsbidragsförordningar

Läs mer

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 12/2017 Vårt ärendenr: 17/00003 2017-06-09 Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Ärendenr:

Läs mer

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4 Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Sammanfattning Utredaren Lise Bergh har haft i uppdrag att föreslå hur en nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-institution)

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Barnkonventionen kort version

Barnkonventionen kort version Barnkonventionen kort version Fullständig version på länken: https://www.raddabarnen.se/rad och kunskap/skolmaterial/barnkonventionen/helabarnkonventionen/ FN:s konvention om barnets rättigheter består

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

internationell folkrätt

internationell folkrätt internationell folkrätt humanitär rätt mänskliga rättigheter övriga områden genevekonventionerna haagkonventionerna konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter konventionen om ekonomiska, sociala

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Handlingsplan Barnkonventionen

Handlingsplan Barnkonventionen 2017-06-21 Handlingsplan Barnkonventionen Munkedals kommun 2018-2019 Handlingsplan Barnkonventionen 2018-2019 Dnr: 2017-322 Typ av dokument: Handlingsplan Handläggare: Catharina Sundström, folkhälsostrateg

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Dnr UUE 2014/25 Mänskliga rättigheter Övergripande program för kompetensutvecklingsinsatser om mänskliga rättigheter för statsanställda Avdelningen för uppdragsutbildning, Uppsala den 15 februari 2015

Läs mer

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet

Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter i statliga myndigheters verksamhet Regeringsbeslut II:15 2016-12-20 S2016/07875/FST (delvis) Socialdepartementet Barnombudsmannen Box 21006 104 22 STOCKHOLM Uppdrag att stödja arbetet med att säkerställa tillämpningen av barnets rättigheter

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter

Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter U'\)J-0{'U". '. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL.. f ~ TRANÅS KOMMUN." KOMMUNSTRYRELSENS AU Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) 294 Dm 356/12 Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter Folkpartiet

Läs mer

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta

Läs mer

minoritetspolitiska arbete

minoritetspolitiska arbete TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Stina Nordström 2019-06-10 KS 2019/0685 Kommunfullmäktige Riktlinjer för Kalmar kommuns minoritetspolitiska arbete 2019-2022 Förslag till beslut Kommunfullmäktige

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet

Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag. Mönsterås 1 oktober. Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Länsstyrelsens funktionshindersuppdrag Mönsterås 1 oktober Åsa Felix Everbrand Enheten för social hållbarhet Nationellt mål för funktionshinderspolitiken Det nationella målet för funktionshinderspolitiken

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER OCH SVENSK JURIDIK RATIFICERADE KONVENTIONER Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Konventionen om

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige

Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun Antagen av: Kommunfullmäktige Ett samhälle för alla - Tillgänglighetspolicy för Bodens kommun 2013-2017 Antagen av: Kommunfullmäktige 2013-02-18 5 Innehållsförteckning Inledning 3 Syfte 3 Definitioner 3 Tillgänglighetspolicy för Bodens

Läs mer

Funktionsrättskonventionen som verktyg

Funktionsrättskonventionen som verktyg Funktionsrättskonventionen som verktyg Vad ska projektet göra? Verktygslåda för uppföljning av rekommendationerna Driva fall med våra medlemsförbund Handbok för föräldrar: anmäla, överklaga och driva rättsfall

Läs mer

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp:

Uppgift 2. Redogör kort för följande begrepp: Uppgift 2 Redogör kort för följande begrepp: 1) EU-rättens företräde 2) Direktivens spärrverkan 3) Estoppel effekt 4) Principen om direktivkonform tolkning 5) Direktivens horisontella direkta effekt Uppgift

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4

Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4 Farsta 22 maj 2019 Till: Arbetsmarknadsdepartementet Ku2018/02102/DISK a.remissvaregeringskansliet.se Vår referens: Eugenia Rudenberg Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution

Läs mer

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen *

1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * 1. Grundläggande rättigheter i Europeiska unionen * A5-0064/2000 Europaparlamentets resolution om utarbetandet av en stadga om grundläggande rättigheter i Europeiska unionen (C5-0058/1999-1999/2064(COS))

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2017-09-06 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Olle Stenman samt justitierådet Svante O. Johansson. Inkorporering av FN:s konvention om

Läs mer

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010

Kommittédirektiv. Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag. Dir. 2010:55. Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Kommittédirektiv Kompetensinsatser gällande ny plan- och bygglag Dir. 2010:55 Beslut vid regeringssammanträde den 12 maj 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska underlätta införandet av en ny planoch

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter

Lokal barnombudsman och handlingsprogram för att stärka barns rättigheter HÄGERSTEN-LILJEHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SOCI AL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2013-03-11 Handläggare: Inger Nilsson Telefon: 08-508 23 305 Susanne Forss-Gustafsson Telefon: 08-508

Läs mer

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG

Rättigheter och barnperspektiv. NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Rättigheter och barnperspektiv NKA den 10 mars 2014 Cecilia Wiestål Brukarkooperativet JAG Mänskliga rättigheter De mänskliga rättigheterna är universella, odelbara och ömsesidigt beroende. De mänskliga

Läs mer

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009. Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter

Läs mer

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA 1 När vi arbetar rättighetsbaserat i skolan upplever både elever och skolpersonal en större trygghet och arbetsglädje. Eleverna engagerar sig och vill ha mer inflytande i skolan. Om alla på skolan vet

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Kulturdepartementet Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter Skälen för en överenskommelse Mänskliga rättigheter är en förutsättning

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet

Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet STENUNGSUNDS KOMMUN Policy för tillgänglighet, delaktighet och jämlikhet Typ av dokument Policy Dokumentägare Administrationen/kansliet Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Ses över varje mandatperiod

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155

Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155 Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Kommittédirektiv En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen Dir. 2018:99 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vilka åtgärder

Läs mer

REMISSVAR AVSEENDE PROMEMORIAN FÖRSLAG TILL EN NATIONELL INSTITUTION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE (DS 2019:4)

REMISSVAR AVSEENDE PROMEMORIAN FÖRSLAG TILL EN NATIONELL INSTITUTION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE (DS 2019:4) Stockholm 22 maj 2019 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm a.remissvar@regeringskansliet.se REMISSVAR AVSEENDE PROMEMORIAN FÖRSLAG TILL EN NATIONELL INSTITUTION FÖR MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I SVERIGE

Läs mer

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun

Ansvarig: Socialnämnden Senaste ändringen antagen: KF , 160. Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun Funktionsrättspolitiskt program för Fagersta kommun 1 Bakgrund Fagersta kommuns funktionsrättspolitiska program har sin grund i den nationella funktionshinderpolitiska målsättningen, antagen av regeringen,

Läs mer

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4)

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) PM Rotel IX (Dnr KS 2019/334) Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige (Ds 2019:4) Remiss från Kulturdepartementet Remisstid 22 maj 2019 Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille

Alla barn. har egna rättigheter. Barnkonventionen i Partille Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille Reviderad oktober 2013 Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-10-22 SID 1 (5) 2009-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor

Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor Bilaga till 88 2017-06-05 Kulturdepartementet Uppdragsbeskrivning för utredning om inrättande av ett nationellt center för romska frågor Sammanfattning En utredare ska närmare utreda hur ett nationellt

Läs mer

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet

Jämlik hälsa. en mänsklig rättighet Jämlik hälsa = en mänsklig rättighet Aspekter av mänskliga rättigheter Juridik Politik/ Verksamhet MR Etik Mänskliga rättigheter beskriver Vad som inte får göras mot någon människa Vad som måste göras

Läs mer

Funktionshinderpolitiskt program

Funktionshinderpolitiskt program Funktionshinderpolitiskt program 2016 2020 Antaget av kommunfullmäktige 2016-10-25 97 Ett kommunalt program baserad på FN:s standardregler för delaktighet och jämlikhet för människor med funktionsnedsättning.

Läs mer

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION

GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-0104/2019 } B8-0105/2019 } B8-0106/2019 } RC1 12.2.2019 GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artikel 123.2 och 123.4 i arbetsordningen som ersätter

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 16 juni 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0130 (NLE) 9969/15 ADD 1 FÖRSLAG från: inkom den: 15 juni 2015 till: JAI 463 DROIPEN 63 COPEN 156 ENFOPOL 156

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 8 124 74 22 132 28 103 135 1 Förord De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Välkomna till MR-forum. Frukostmöte den 25 mars 2015

Välkomna till MR-forum. Frukostmöte den 25 mars 2015 Välkomna till MR-forum Frukostmöte den 25 mars 2015 Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Respekt för lika värde, frihet och värdighet All offentlig makt ska utövas med en grundläggande

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige

Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Produktion: Socialdepartementet Form: Blomquist Annonsbyrå Tryck: Edita Västra Aros, Västerås, 2011 Foto: Lars Forssted Artikelnummer: S2010.026 Strategi

Läs mer

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist

Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Barnkonventionen och vad innebär det att den ska bli lag? Karin Sjömilla Fagerholm, jurist Vad kommer jag att prata om? Barnkonventionen som lag Barnkonventionens grundprinciper Nyanlända barns psykiska

Läs mer

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006

Kommittédirektiv. Delegationen för romska frågor. Dir. 2006:101. Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Kommittédirektiv Delegationen för romska frågor Dir. 2006:101 Beslut vid regeringssammanträde den 14 september 2006 Sammanfattning av uppdraget En delegation för romska frågor inrättas för att, med utgångspunkt

Läs mer

1 2 3 4 5 6 Vad är viktigast? Att mötas och bemöta på ett respektfullt sätt Kartlägg behoven Sätt upp tydliga mål Uppmuntra de starka sidorna Skapa struktur Anpassa miljön Var tydlig Var spännande 7 Bemötande/att

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

BARNKONVENTIONEN. Kort version

BARNKONVENTIONEN. Kort version BARNKONVENTIONEN Kort version BARNKONVENTIONEN FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den också kallas, innehåller bestämmelser om mänskliga rättigheter för barn. Som barn räknas

Läs mer