Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)"

Transkript

1 REMISSYTTRANDE Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker Delegationens förslag om rättsligt skydd för de mänskliga rättigheterna, inrättandet av en nationell institution för de mänskliga rättigheterna, styrning och tillsyn, utbildning och kompetensutveckling, forsknings- och kunskapsutveckling samt det civila samhällets och näringslivets roll m a p de mänskliga rättigheterna. Sametinget vill därutöver lämna följande synpunkter på slutbetänkandet från Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige: Inledning Sametinget vill inledningsvis uppmärksamma det samiska folkets särställning som urfolk i Sverige. FNs urfolksdeklaration har ratificerats av Sverige år 2007 och utgör del av mänskliga rättigheterna. En av de bärande delarna av FNs urfolksdeklaration är rätten för ett folk att själv bestämma sin politiska status och sin sociala, kulturella och ekonomiska utveckling samt urfolkens rätt att äga, bruka och kontrollera land, territorier och naturresurser. Sverige har också i sin rapportering S2006/1910/SK kring efterlevandet av FN:s konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter i juli 2006 redovisat följande: "Det är Sveriges regerings uppfattning att urfolk har rätt till självbestämmande då de utgör folk enligt den betydelse som avses i den gemensamma artikel 1 i 1966 års internationella konvention om medborgerliga och politiska rättigheter och 1966 års internationella konvention om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter"

2 Riksdagen har i november 2010 beslutat om en reformerad grundlag i vilken anges: Samernas och andra etniska, språkliga och religiösa minoriteters möjligheter att behålla och utveckla ett eget kultur- och samfundsliv ska främjas. En folkrättslig tolkning av den reformerade grundlagen är att samernas status som folk förtydligats. Sametinget konstaterar också att ILO konventionen nr 169 om urbefolkningar har ännu inte ratificerats av Sverige. Allmänt Utgångspunkten för Delegationens överväganden är att det bör finnas en hög grad av medvetenhet om de mänskliga rättigheterna inom rättstillämpande myndigheter och allmänheten. Så är inte fallet i dag. Delegationen finner därför att bestämmelserna om de mänskliga rättigheterna bör vara tydliga och synliga. Delegationen konstaterar också att de mänskliga rättigheterna omfattar juridiska, etiska och politiska dimensioner. För att kunna skydda de mänskliga rättigheterna och att säkerställa att dessa får genomslag i den offentliga verksamheten behöver de etiska och politiska dimensionerna inom mänskliga rättigheter ges utrymme. Lagstiftnings- och rättstillämpning Både Riksdagen och regeringen har fastställt att de mänskliga rättigheterna enligt de internationella åtagandena ska respekteras full ut i Sverige. Sametinget konstaterar, i likhet med Delegationen, att det idag finns ett fåtal hänvisningar till Sveriges internationella åtaganden om de mänskliga rättigheterna i svensk lagstiftning. Sametinget delar Delegationens bedömning att tydligare lyfta fram de mänskliga rättigheterna under lagstiftningsprocessen och i rättstillämpningen. Om full respekt för de mänskliga rättigheterna ska säkerställas och kränkningar av rättigheterna ska förebyggas behöver de mänskliga rättigheterna skyddas och beaktas både i lagstiftningen och i rättstillämpningsprocessen. Tydliggörande i lag Delegationen föreslår att lämpligheten av inkorporering av flera konventioner om mänskliga rättigheter i svensk rätt ska utredas. En sådan utredning bör analysera för och nackdelar med inkorporering av konventioner om mänskliga rättigheter samt ta ställning till om inkorporering av konventioner om mänskliga rättigheter bör ske samt vilka konventioner som är lämpliga att inkorporera. Inkorporering av konventioner kan enligt Delegationen mycket väl ske i kombination med att annan lagstiftning införs eller ändras. För att skyddet av de mänskliga rättigheterna ska säkerställas och att tydliggöra att respekten av de mänskliga rättigheterna enligt internationella konventioner som Sverige åtagit sig att följa, och att tydliggöra att efterlevnaden av mänskliga rättigheter är det allmännas ansvar, föreslår Delegationen att bestämmelser om mänskliga rättigheter förs in i ett flera befintliga lagar. Sametinget delar Delegationens förslag om utredning om inkorporering av konventioner och att skyddet av mänskliga rättigheter införs i ett antal befintliga lagar.

3 En nationell institution för mänskliga rättigheter Sverige saknar idag en nationell institution för mänskliga rättigheter. FNs generalförsamlig antog i december 1993 de s k Parisprinciperna som anger riktlinjer för nationella institutioner för mänskliga rättigheter med uppgift att främja och skydda de mänskliga rättigheterna. Världskonferensen antog 1993 Wiendeklarationen som bl a rekommenderar FNs medlemsstater att inrätta nationella institutioner för de mänskliga rättigheter med beaktande av Parisprinciperna. Sverige var pådrivande för arbetet med Wiendeklarationen. FNs generalförsamling har i mars 2010 uppmanat medlemsstaterna att inrätta effektiva, oberoende och pluralistiska nationella institutioner för de mänskliga rättigheterna och att stärka de institutioner som redan finns. Internationella övervakningsorgan har vid ett flertal tillfällen rekommenderat Sverige att inrätta en nationell institution för mänskliga rättigheter enligt Parisprinciperna. FNs råd för mänskliga rättigheter granskade Sveriges efterlevnad av mänskliga rättigheter i maj 2010 rekommenderade 14 länder att en nationell institution inrättas i Sverige och två länder kommenterade avsaknaden av en sådan institution. Delegationen föreslår nu att en nationell institution för mänskliga rättigheter inrättas enligt Parisprinciperna och att institutionen har ett uppdrag som utgår direkt från de internationella överenskommelserna om mänskliga rättigheter snarare än nationell lagstiftning. För att arbetet för det av riksdagen fastställda målet om att stärka full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige finner delegationen att den nationella institutionen bör ges en övergripande, undersökande, stödjande och pådrivande roll i förhållande till andra samhällsaktörer. Delegationen föreslår att den nationella institutionen inrättas under riksdagen för att förtydliga dess oberoende ställning samt i form av en ny myndighet. Institutionen ska ges ett brett mandat utifrån internationellt erkända mänskliga rättigheter enligt konventioner och andra internationella dokument för att främja säkerställandet av de mänskliga rättigheterna i Sverige. Sametinget välkomnar Delegationens förslag om en nationell institution för skydd av de mänskliga rättigheterna. Trots att Sverige är pådrivande både i FN och i Världssamfundet när det gäller efterlevnaden av de mänskliga rättigheterna och trots återkommande kritik från internationella organ har Sverige ännu inte säkerställt det samiska folkets förutsättningar och möjligheter till självbestämmande i frågor som rör samerna. Styrning och tillsyn Sametinget finner att Delegationens förslag att bestämmelser införs i såväl förvaltningslagen som i myndighetsförordningen, instruktionerna för vissa myndigheter samt i förordningen om konsekvensutredning vid regelgivning för att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna. Vidare föreslås delegationen att en bestämmelse införs i kommittéordningen om att de förslag som kommittéer och särskilda utredare lämnar ska vara utformade så att skyddet för den enskildes mänskliga rättigheter enligt Sverige internationella åtaganden respekteras och vid

4 behov förstärks. Delegationen föreslår också att regeringen vidareutvecklar arbetet med mänskliga rättigheter i en tredje nationell handlingsplan eller strategidokument. Slutligen föreslår delegationen att kommunernas och landstingens ansvar för de mänskliga rättigheter tydliggörs i kommunallagen. Sametinget finner att Delegationen förslag i fråga om styrning och tillsyn av de offentliga myndigheternas verksamhet är nödvändig för att stärka full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige och för skydd och säkerställande av de mänskliga rättigheterna. Utbildning och kompetensutveckling om de mänskliga rättigheterna Sametinget delar Delegationens uppfattning att kunskapen och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna behöver stärkas och att det av den anledningen är nödvändigt att rättigheterna behandlas i den obligatoriska skolan, gymnasiet och i högre utbildning. Här igenom förmedlas kunskap om de mänskliga rättigheterna och om att utforma verksamheten på ett sätt som förmedlar respekt för rättigheterna. Sametinget tillstyrker att utbildning om mänskliga rättigheter införs i läroplanerna och i kursplaner i det allmänna skolväsendet, i lärarutbildningarna och att mänskliga rättigheter tydliggörs i läromedel och utbildningsmaterial. Sametinget tillstyrker också att högskolorna i sin verksamhet ska respektera den enskildes mänskliga rättigheter enligt internationella överenskommelser samt att förmedla och förankra rättigheterna. Forskning och kunskapsutveckling om mänskliga rättigheter i Sverige Sametinget delar Delegationens mening att kunskapen om de mänskliga rättigheterna i relation till det svenska samhället behöver utvecklas och förstärkas både inom den offentliga sektorn och i samhället i stort. Behovet av ökad kunskap om mänskliga rättigheter kräver ökad satsning på forskning om mänskliga rättigheter. Sametinget tillstyrker Delegationens förslag att ett långsiktigt forskningsprogram om mänskliga rättigheter i Sverige inrättas. Forskningsprogrammet om mänskliga rättigheter föreslås bestå av grundforskning, forskarskola, behovsmotiverade forskningsstudier och ett forskningsnätverk. Sametinget anser att forskningsprogrammet för mänskliga rättigheter ska finansieras genom ett nytt forskningsanslag för politiken för de mänskliga rättigheterna. Nationella mål och indikatorer för de mänskliga rättigheterna. Sametinget tillstyrker Delegationens förslag att regeringen, inom ramen för en tredje nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna, utvecklar nationella mål och indikatorer för rättigheterna. Sametinget delar också Delegationens uppfattning att det är nödvändigt att det för mänskliga rättigheter utformas eget indikatorsystem som utgår från FNs modell d v s strukturella indikatorer, processindikatorer och resultatindikatorer. Indikatorer för mänskliga rättigheter kan vara ett bra underlag för uppföljning av hur mänskliga rättigheter främjas och skyddas.

5 Statistik om de mänskliga rättigheterna Delegationen redovisar att det är väsentligt att det finns offentlig statistik som möjliggör kunskapsutveckling både om hur de mänskliga rättigheterna respekteras och genomförs i Sverige och om hur kunskap och attityder hos allmänheten och inom den offentliga sektorn visar Sveriges internationella åtaganden. Behovet av statistik som över tid speglar och följer kränkningar av mänskliga rättigheter, kunskapsläget om de mänskliga rättigheterna, attityder till och uppfattningar om rättigheterna samt hur rättigheterna skyddas och bevakas är särskilt angelägna. Enligt Delegationen bör statistiken utformas så att det kan användas som underlag för arbetet med indikatorer för de mänskliga rättigheterna. Sametinget tillstyrker Delegationens förslag att statistik om det mänskliga rättigheterna. Civilsamhälle och näringsliv Sametinget tillstyrker Delegationens förslag att regeringen genomför åtgärder för att aktivt sprida den kommande internationella standarden för socialt ansvar ISO för att kunna användas som utgångspunkt för organisationer inom alla samhällssektorer vid integrering av mänskliga rättigheterna i verksamheten. Sametinget tillstyrker också Delegationens förslag att regeringen vidtar åtgärder för att genomföra FNs ramverk för de mänskliga rättigheterna för näringslivet. Ramverket antogs av FN råd för mänskliga rättigheter Ramverket tydliggör näringslivets sociala ansvar avseende mänskliga rättigheter. Delegationen föreslår att regeringen också avsätter tillräckliga resurser för arbetet. Vidare föreslår Delegationen att regeringen låter översätta till svenska OECDs uppdaterade riktlinjer för multinationella företag som avser respekten för mänskliga rättigheter samt att omarbeta samt omarbeta den tidigare handboken i enlighet med den nya versionen. Sammanfattning Sametinget vill avslutningsvis uppmärksamma att det samiska folkets rätt till självbestämmande har bekräftats i konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (CCPR) och konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella Rättigheter (CESCR) I båda konventionernas artikel 1 anges att: "Alla folk har rätt till självbestämmande. I kraft av den rätten bestämmer de själva sin politiska status och råder själva över sin ekonomiska, sociala och kulturella utveckling." Sametinget finner att den rättsliga och politiska otydlighet som regeringen och riksdagen uppvisar när det gäller det samiska folkets ställning som urfolk och som folk i ett folkrättsligt perspektiv samt när det gäller rätten till självbestämmande i frågor om rör samerna inte överensstämmer med riksdagens och regeringens mål om full respekt för mänskliga rättigheter i dagsläget trots att Sverige ratificerat ett flertal internationella konventioner om mänskliga rättigheter. Sametinget vill här också understryka att inte heller det samiska folkets rätt att använda mark, vatten och naturresurser för sin fortlevnad har respekterats fullt ut. Ingrid Inga Styrelseordförande

Sammanfattning. Bilaga 2

Sammanfattning. Bilaga 2 Bilaga 2 Sammanfattning Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige lämnar i detta slutbetänkande en redovisning av hur den genomfört de uppgifter av främjande natur som ingått i delegationens uppdrag.

Läs mer

SOU 2010:70 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (Dnr: J2010/1768/DISK)

SOU 2010:70 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (Dnr: J2010/1768/DISK) 2011-03-10 Till Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm registrator@employment.ministry.se (2 ex via brev och via epost) SOU 2010:70 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (Dnr: J2010/1768/DISK)

Läs mer

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70)

Socialstyrelsens yttrande över betänkandet Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter, (SOU 2010:70) 2011-03-23 Dnr 38454/2010 1(6) Avdelningen för kunskapsstyrning Elis Envall elis.envall@socialstyrelsen.se Regeringskansliet Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm Socialstyrelsens

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100)

3 Punkt 97 4 Punkt Punkt 104 och Punkt kap. Högskoleförordningen (1993:100) Sverige välkomnar rådgivande kommitténs tredje yttrande. Sverige har gått igenom innehållet i rapporten och anser att rådgivande kommitténs analys är grundligt genomförd och av innehållet i yttrandet framgår

Läs mer

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter SOU 2010:70

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter SOU 2010:70 Skapat den Sveavägen 59 Box 350, SE-101 26 Stockholm, Sweden Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter The Swedish federation for Lesbian, Gay, Bisexual and Transgender

Läs mer

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten)

Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Regional mineralstrategi Sápmi (Norr- och Västerbotten) Eva-Lisa Myntti, jurist Fredrik Juuso, näringshandläggare Motivet för varje enskild aktör att medverka i strategins genomförande är primärt den egennytta

Läs mer

Romska Delegationen, Antidiskrimineringscenter ROMA, Nationella Romani Unionen Norden och Roma Internationals yttrande till betänkandet SOU 2010:70:

Romska Delegationen, Antidiskrimineringscenter ROMA, Nationella Romani Unionen Norden och Roma Internationals yttrande till betänkandet SOU 2010:70: YTTRANDE 2011-03-24 Ny struktur för mänskliga rättigheter i Sverige yttrande till betänkandet: Ny struktur för mänskliga rättigheter i Sverige SOU 2010:70 Arbetsmarknadsdepartementet Rosenbad 4 103 33

Läs mer

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 I riktning mot en hållbar välfärd Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan Agenda 2030 kräver en samhällsomställning där hållbar utveckling är ett övergripande mål för

Läs mer

Socialdepartementet Stockholm 1 (7) Dnr: :3084. Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Socialdepartementet Stockholm 1 (7) Dnr: :3084. Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Skolinspektionen Socialdepartementet 2016-10-14 103 33 Stockholm 1 (7) Yttrande över betänkandet Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Sammanfattning Skolinspektionen tillstyrker förslaget att

Läs mer

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter.

Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. Handlingsplan för Region Skånes arbete med att säkerställa de nationella minoriteternas rättigheter. 1 Innehållsförteckning Bakgrund....sidan 3 Aktuell lagstiftning samt konventioner...sidan 5 Prioriterade

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå MEDDELANDE FRÅN STYRELSEN NR 4 2014-06-13 Vårt dnr 14/1994 Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Kommunstyrelserna Landstingsstyrelserna/regionstyrelserna Överenskommelse mellan staten och

Läs mer

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL

Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Svensk minoritetspolitik UTBILDNINGS- OCH INSPIRATIONSDAG KARLSKRONA 5 MAJ 2015 HELENA CRONSÉLL Sverige före 1809 Sverige och Finland en nation Samiska och finska talas i samhället, kyrkan och skolan Judiska

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Stockholm 15 december 2016 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Diarienr: Ku2016/01696/DISK YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDE KRAFTSAMLING MOT ANTIZIGANISM, SOU 2016:44 Sammanfattning Civil Rights Defenders välkomnar

Läs mer

FNs Konvention om Barnets rättigheter

FNs Konvention om Barnets rättigheter FNs Konvention om Barnets rättigheter I teori och praktik Eva Geidenmark 1 Förmiddagens program Introduktion till barnkonventionen Historik Innehåll Uppföljning Arbeta praktiskt med barnkonventionen Barnets

Läs mer

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011

Samråd Minoritetspolitikens motor. Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Samråd Minoritetspolitikens motor Lennart Rohdin Länsstyrelsen i Stockholms län Luleå, 24 februari, 2011 Europarådets konventioner Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (1950) Europeiska stadgan

Läs mer

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering

GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL 9 I KONVENTIONEN. Slutsatser av kommittén för avskaffande av rasdiskriminering KOMMITTÉN FÖR AVSKAFFANDE AV RASDISKRIMINERING 81:a sessionen Den 6 31 augusti 2012 CERD/C/FIN/CO/20-22 31.08.2012 Originalspråk: engelska GRANSKNING AV KONVENTIONSSTATERNAS RAPPORTER I ENLIGHET MED ARTIKEL

Läs mer

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå

Tjänsteskrivelse Informationsärende: överenskommelse mellan staten och SKL om att stärka arbetet med mänskliga rättigheter på kommunal nivå VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2014-06-19 DNR KS 2014.230 EMELIE HALLIN SID 1/2 UTREDARE 08-58785203 EMELIE.HALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Informationsärende:

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 1 (9) Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning LF 2011-09-21 79 Lena Karlström 2011-10-01 Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet

Läs mer

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304.

Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Strategi för Lunds kommuns arbete med nationella minoriteters rättigheter Antagen av KF den 20 december 2016, 304. Varför en strategi och handlingsplan? Lunds kommuns strategi och handlingsplan för nationella

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget.

Regeringen bemyndigar statsrådet Ullenhag eller den som han sätter i sitt ställe att ingå en överenskommelse i överensstämmelse med förslaget. Protokoll II 1 vid regeringssammanträde 2014-06-12 A2014/2289/DISK A2011/4602/DISK Arbetsmarknadsdepartementet Bemyndigande att ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting 1 bilaga Efter

Läs mer

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det? Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 februari 2011 (15.2) (OR. en) 6387/11 FREMP 13 JAI 101 COHOM 44 JUSTCIV 19 JURINFO 5 I/A-PUNKTSNOT från: Generalsekretariatet till: Coreper/rådet Föreg. dok. nr:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan

Hållbar upphandling Gemensamt projekt Inköp med socialt ansvar ger hållbar upphandling Uppförandekod Verktyg för påverkan Hållbar upphandling Hållbar upphandling Gemensamt projekt Stockholms Läns landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne är huvudmän för framförallt sjukvård men också för kollektivtrafik och hållbar

Läs mer

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013

Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter. 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter & Handlingsplan 2013-2017 för att förverkliga barnets rättigheter 24 april 2013 Policy för att förverkliga barnets rättigheter Målet för den svenska barnrättspolitiken

Läs mer

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk

Meddelandeblad. Ny lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk Meddelandeblad Mottagare: Kommuner och landsting, socialnämnder eller motsvarande, landstingsnämnder, chefer och personal inom socialtjänstens individ och familjeomsorg, chefer och personal inom hälso-

Läs mer

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3

INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 Riktlinje för Land stinget Västm manlands arbete med barnkonventionenn 2 (9) INNEHÅLL 1 Bakgrund och syfte... 3 2 Definitioner landstinget västmanland... 4 3 Inriktningsmål... 6 4 Organisation... 7 5 Styrande

Läs mer

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19)

Barnkonventionen blir svensk lag (SOU 2016:19) Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2016-06-15 Handläggare Anahitta Shaghoie Telefon: 0850833664 Till Utbildningsnämnden 2016-08-18 Barnkonventionen blir svensk lag

Läs mer

Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter

Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter U'\)J-0{'U". '. SAMMANTRÄDESPROTOKOLL.. f ~ TRANÅS KOMMUN." KOMMUNSTRYRELSENS AU Sammanträdesdatum 2015-12-01 Sida 30(35) 294 Dm 356/12 Svar på motion om tryggande av mänskliga rättigheter Folkpartiet

Läs mer

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick

Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen Uppdaterad 2014-02-18 1(7) Barnkonventionen 25 år en tillbakablick Barnombudsmannen 2014-02-05 2(7) 1. Om barnkonventionen i korthet FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen

Läs mer

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun

Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Policy Policy för barnkonventionen i Tierps kommun Antagen av kommunfullmäktige 15/2011 att gälla från 1 mars 2011 Tierps kommun 815 80 TIERP i Telefon: 0293-21 80 00 i www.tierp.se Policy för barnkonventionen

Läs mer

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna

Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga

Läs mer

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna

LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit

Läs mer

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll.

Mer än bara trösklar. Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning. www.sll. Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning www.sll.se Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för

Läs mer

med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter

med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3515 av Mia Sydow Mölleby m.fl. (V) med anledning av skr. 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter 1 Förslag till

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle

En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Bilaga En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle MFD:s förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Myndigheten för delaktighet Myndigheten

Läs mer

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna

135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige. En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 135 åtgärder för mänskliga rättigheter i Sverige En förkortad version av regeringens nationella handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 8 124 74 22 132 28 103 135 1 Förord De mänskliga rättigheterna

Läs mer

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11)

Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) 1 YTTRANDE 2010-06-04 Dnr Ku2010/292/KV Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Spela samman en ny modell för statens stöd till regional kulturverksamhet (SOU 2010:11) Sammanfattning och allmänt Svenska Tornedalingars

Läs mer

Synpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden

Synpunkter på förslag i del Handläggare: Marie-Louise Luther. Socialdepartementet Stockholm. Kopia till Handikappförbunden 161219 Handläggare: Marie-Louise Luther Socialdepartementet 103 33 Stockholm Kopia till Handikappförbunden Remiss; En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle - Myndigheten för delaktighets

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 11.1.2006 B6-0036/2006 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av fråga för muntligt besvarande B6-0345/2005 i enlighet med artikel 108.5 i arbetsordningen från Margrete

Läs mer

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1

Handlingsplan för FN:s barnkonvention. Bilaga 1 Handlingsplan för FN:s barnkonvention Bilaga 1 Bakgrund Vad är barnkonventionen FN: s konvention om barnets rättigheter antogs i FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige var ett av de första

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Kommittédirektiv Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling Dir. 2016:18 Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016 Sammanfattning Regeringens ambition är att Sverige ska vara ledande i genomförandet

Läs mer

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C

10005/16 sa/gw 1 DGD 2C Europeiska unionens råd Bryssel den 9 juni 2016 (OR. en) 10005/16 LÄGESRAPPORT från: av den: 9 juni 2016 till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 8946/16, 9455/16 FREMP 108 JAI 551

Läs mer

Funktionsrättskonventionen som verktyg

Funktionsrättskonventionen som verktyg Funktionsrättskonventionen som verktyg Vad ska projektet göra? Stödja medlemsförbunden att driva rättsfall Guide för hur enskilda personer kan anmäla och överklaga kränkningar av de mänskliga rättigheterna

Läs mer

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009. Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter

Läs mer

Jokkmokksdeklarationen

Jokkmokksdeklarationen Jokkmokksdeklarationen Förklaring från den första sameparlamentarikerkonferensen Jokkmokk 24 februari, 2005 Den historiska och första Sameparlamentarikerkonferensen, sammansatt av representanter från Sametingen

Läs mer

Mer än bara trösklar

Mer än bara trösklar Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Kansliavdelningen Elisabet Åman 2009-12-14 1 (9) Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program 2011 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Läs mer

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande.

Föredragande borgarråden Åsa Lindhagen och Ann-Margrethe Livh anför följande. PM 2016:209 RVI+IX (Dnr 110-1564/2016) En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle förslag på struktur för genomförande, uppföljning och inriktning inom funktionshindersområdet Remiss

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

Regeringens proposition 2009/10:232

Regeringens proposition 2009/10:232 Regeringens proposition 2009/10:232 Strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige Prop. 2009/10:232 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 23 juni 2010 Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben

Landstingsfullmäktige 27 november 2012. Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn

Läs mer

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem

Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem REMISSVAR 2015-10-12 3.9:0634/15 Skolverket Fleminggatan 14 106 20 Stockholm Förändringar i läroplanen om förskoleklass och fritidshem (dnr 2015:201) Sammanfattning Barnombudsmannen tillstyrker i stort

Läs mer

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden.

Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda förhållanden. 090531 Göran Hägglund Talepunkter inför Barnhälsans dag i Jönköping 31 maj. [Det talade ordet gäller.] Sverige är ett unikt bra land att växa upp i. De flesta svenska barn mår bra och växer upp under goda

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23)

Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Bergdahl Olle Datum 2017-05-15 Diarienummer KSN-2017-1683 Kommunstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Digitalforvaltning.nu (SOU 2017:23) Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1

Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Vad innebär det att Barnkonventionen blir lag? Karin Fagerholm Jurist Rädda Barnen karin.fagerholm@rb.se 1 Kort om Rädda Barnen Bildades 1919 Sveriges största barnrättsorganisation Medlem i Internationella

Läs mer

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman

Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Utlåtande 2015:49 RI+VI (Dnr 105-499/2015) Instruktion för Stockholms stads barnombudsman Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige beslutar följande. Instruktionen för Stockholms stads barnombudsman

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010

Kommittédirektiv. Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och. och barnäktenskap. Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Kommittédirektiv Stärkt skydd mot tvångsäktenskap och barnäktenskap Dir. 2010: Beslut vid regeringssammanträde den 20 maj 2010 Sammanfattning av uppdraget Den svenska rättsordningen godtar inte tvångs

Läs mer

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA

Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA Förenta nationerna A/RES/48/134 Generalförsamlingen Distribution: ALLMÄN 20 december 1993 ORIGINALSPRÅK: ENGELSKA A/RES/48/134 85:e sessionen 20 december 1993 48/134. Nationella institutioner för att främja

Läs mer

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12

Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Sammanfattande introduktion av Allmän kommentar 1 om artikel 12 Likhet inför lagen Myndigheten för delaktighet Myndigheten för delaktighet,

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2008:4 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Sociala krav vid upphandling uppförandekod för leverantörer Föredragande landstingsråd: Chris Heister Ärendet Landstingsdirektören framhåller

Läs mer

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är:

Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna. De viktigaste förslagen är: 2009-01-29 Integrations- och jämställdhetsdepartementet Från erkännande till egenmakt regeringens strategi för de nationella minoriteterna De viktigaste förslagen är: Ny lag om nationella minoriteter och

Läs mer

Sammanfattning SOU 2015:22

Sammanfattning SOU 2015:22 Sammanfattning Rektorsfunktionen är central för skolverksamhetens kvalitet och utveckling. Mitt uppdrag har bland annat varit att undersöka hur arbetssituationen för rektorerna inom skolväsendet kan förändras

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling

Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Yttrande Utkast till lagrådsremiss Miljö-, social- och arbetsrättsliga hänsyn vid upphandling Bakgrund Svenska ILO-kommittén har genom remiss den 26 februari 2016 (Fi2016/00530/UR) ombetts att yttra sig

Läs mer

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016

Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 PM 2016:120 RVI (Dnr 110-565/2016) Tolktjänst för vardagstolkning Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 20 juni 2016 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Som

Läs mer

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA

UNICEF RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA RÄTTIGHETSBASERAD SKOLA 1 När vi arbetar rättighetsbaserat i skolan upplever både elever och skolpersonal en större trygghet och arbetsglädje. Eleverna engagerar sig och vill ha mer inflytande i skolan. Om alla på skolan vet

Läs mer

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER

RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER Strasbourg, 17 april 2008 GVT/COM/II(2008)001 RÅDGIVANDE KOMMITTÉN OM RAMKONVENTIONEN OM SKYDD FÖR NATIONELLA MINORITETER SVERIGES REGERINGS KOMMENTARER TILL RÅDGIVANDE KOMMITTÉNS ANDRA YTTRANDE OM GENOMFÖRANDET

Läs mer

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30

Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län. Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Barnkonventionen och barnfattigdom i norra Örebro län Sara Gustavsson, projektledare sara.gustavsson@nora.se 070-604 87 30 Bakgrund Avtal om samverkan för lokalt folkhälsoarbete mellan Örebro läns landsting

Läs mer

Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43)

Konsultation i frågor som rör det samiska folket (Ds 2017:43) YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-11-17 Sektionen för demokrati och styrning Björn Kullander I samråd med Avdelningen för juridik Helena Linde Kulturdepartementet 10333 STOCKHOLM Konsultation i frågor som rör

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Regeringens skrivelse 2016/17:29

Regeringens skrivelse 2016/17:29 Regeringens skrivelse 2016/17:29 2016/17:29 Regeringens strategi för det nationella arbetet med mänskliga rättigheter Skr. 2016/17:29 Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen. Stockholm den

Läs mer

Remissvar: Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Remissvar: Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Lund University Faculty of Law From the SelectedWorks of Anna Nilsson Spring March, 2011 Remissvar: Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Ny struktur för skydd av mänskliga

Läs mer

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare

När Barnkonventionen blir lag. Förberedande frågor till beslutsfattare När Barnkonventionen blir lag Förberedande frågor till beslutsfattare Snart är Barnkonventionen lag Regeringen har gett besked om att Barnkonventionen ska bli lag i Sverige. Den här foldern är till för

Läs mer

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket

SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska ramverket 1 (5) Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar från Länsstyrelsen i Stockholms län, dnr 700-5233-2017 SOU 2017:4 För en god och jämlik hälsa En utveckling av det folkhälsopolitiska

Läs mer

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun

Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Styrande dokument för integrationsarbetet i Alingsås Kommun Riktlinjer för integration av nya svenskar Dokumentet har skapats i samverkan med förvaltningar och bolag i Alingsås kommun samt med Arbetsförmedlingen

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116

Kommittédirektiv. Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk. Dir. 2016:116 Kommittédirektiv Förbättrade möjligheter för elever att utveckla sitt nationella minoritetsspråk Dir. 2016:116 Beslut vid regeringssammanträde den 22 december 2016 Sammanfattning En särskild utredare ska

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun

Handlingsplan Våld i nära relationer. Socialnämnden, Motala kommun Handlingsplan Våld i nära relationer Socialnämnden, Motala kommun Beslutsinstans: Socialnämnden Diarienummer: 13/SN 0184 Datum: 2013-12-11 Paragraf: SN 192 Reviderande instans: Diarienummer: Datum: Paragraf:

Läs mer

Ett barn är varje människa under 18 år

Ett barn är varje människa under 18 år barns rätt åstorp Ett barn är varje människa under 18 år Åstorp - Söderåsstaden där människor och företag möts och växer www.astorp.se barns rätt åstorp är en policy med syftet att stärka barns och ungas

Läs mer

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt?

Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Förskola och äldreomsorg på finska hur har det utfallit nationellt? Tiina Kiveliö Länsstyrelsen i Stockholms län tiina.kivelio@lansstyrelsen.se 08-785 40 21 Europarådets konventioner Europeiska konventionen

Läs mer

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt

Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Mänskliga rättigheters utgångspunkt Varför är det inte en självklarhet att alla har rätt till vård? Vi har ju skrivit på! Elisabeth Abiri Mänskliga rättigheters utgångspunkt! Alla människor är lika i värdighet och rättigheter! Alla människor

Läs mer