HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT"

Transkript

1 Handikappförbundens samarbetsorgan, Synskadades Riksförbund, Forum Kvinnor och Funktionshinder samt Svenska kommittén för Rehabilitation International, nedan kallad handikapporganisationerna vill med detta brev delge vår åsikt om den framtida övervakningsmekanismen. Inledande kommentarer Enligt punkt två i artikel 33 ska konventionsstaterna bibehålla, förstärka, utse eller upprätta en mekanism, inklusive en eller flera oberoende mekanismer enligt vad som befinns ändamålsenligt för att, främja, skydda och övervaka genomförandet av konventionen. Vad gäller uppgifterna att främja, skydda och övervaka konventionens genomförande har handikapporganisationerna utgått från de i bilaga 1 beskrivna definitionerna. (I detta dokument finns definitionerna inklippta under respektive avsnitt). Övergripande synpunkter Handikapporganisationerna anser att den framtida/ de framtida instansernas mandat måste regleras av lag. Handikapporganisationerna anser att det är av yttersta vikt att instansen/instanserna får ett brett mandat som inte kan inskränkas på ett otillbörligt sätt eller på sätt som är oförenliga med exempelvis Parisprinciperna. Handikapporganisationerna är tveksamma till att främjande, skyddande och övervakande bör finnas hos samma instans. Den övervakande rollen måste vara fristående från främjanderollen för att den övervakande instansen på ett oberoende sätt ska kunna övervaka konventionens genomförande. Instanser för främjande Främjande (promotion) är en mycket generell term som omfattar ett brett spektrum av möjliga aktiviteter. Främjande omfattar exempelvis: att informera och utbilda om mänskliga rättigheter, att befrämja utvecklingen av värden och attityder som upprätthåller de mänskliga rättigheterna, att uppmuntra till aktiviteter med syfte att försvara mänskliga rättigheter och förhindra kränkningar av mänskliga rättigheter. Att informera och utbilda innebär bland annat att skapa medvetenhet och sprida kunskap om mänskliga rättigheter. Begreppet främja kan tolkas så brett att det inte enbart omfattar medvetandehöjande åtgärder utan även att uppmana länder att ratificera och implementera konventioner. HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Uppgifterna att främja konventionens genomförande måste åläggas ett stort antal instanser i Sverige. Handikapporganisationerna anser att alla offentliga aktörer, däribland myndigheter, landsting, kommuner m fl måste få tydliga direktiv om att 1

2 respektive verksamhet ska leda till att konventionens rättigheter förverkligas. Handikapporganisationerna tror dock att samordning, kompetensstöd och aktivt påverkansarbete är nödvändigt för att rättigheterna i konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning ska främjas på ett fullgott sätt. Myndigheten för handikappolitisk samordning, HANDISAM, har redan i uppdrag att verka pådrivande i Svensk handikappolitik och därmed börjat utveckla verktyg och metoder för att verka pådrivande och främja konventionens rättigheter. Handikapporganisationerna anser att Handisam skulle kunna bli lämplig instans att samordna och verka pådrivande när det gäller konventionens genomförande. Handikapporganisationerna anser dock att Handisam endast kan få den uppgiften om myndigheten får en från regeringen mer oberoende ställning. Handisams nuvarande roll som stabsmyndighet, och som därigenom verkar direkt under regeringen är inte förenlig med exempelvis Parisprincipernas krav på oberoende. Ska uppgiften att samordna främjandet och verka pådrivande åläggas Handisam måste Handisams mandat ändras. Handisam måste genom lag få mandat att själv avgöra hur arbetet ska bedrivas. Samarbetet med handikapprörelsen måste också intensifieras och bli en mer naturlig del i hela Handisams arbete. Flera förbund har uttalat att Handisams kunskap om levnadsvillkor för vissa funktionsnedsättningar är alldeles för låg. Kritik riktas mot att Handisam inte samverkar med handikapporganisationer och därigenom får den nödvändiga kunskapen som behövs för att arbetet ska bli fullgott. Om regeringen anser att Handisams uppdrag inte bör förändras anser handikapporganisationerna att Handisam ska kvarstå som stabsmyndighet men i reducerad omfattning. Delar av Handisams resurser måste då istället flyttas till Diskrimineringsombudsmannen (alternativt som en särskild enhet under Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige om myndighetens verksamhet permanentas.). Det är fortfarande oklart vad som kommer hända med Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige efter Delegationen har i dagsläget en verksamhet som ligger inom uppgiften att främja mänskliga rättigheter ur ett generellt perspektiv. Handikapporganisationerna skulle välkomna en permanent förlängning av MRdelegationens uppdrag. Delar av Handisams verksamhet/resurser kan då istället flyttas över till MR-delegationen som därigenom skulle få fördjupad kompetens i frågor som särskilt gäller mänskliga rättigheter i relation till människor med funktionsnedsättning. I enlighet med konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning måste dock MR-delegationen samarbeta med handikapporganisationerna i betydligt högre utsträckning än vad som nu görs. Instans för skyddande Begreppet skydda inkluderar bland annat att ta emot och behandla klagomål för att försvara mänskliga rättigheter. En mycket viktig uppgift som en nationell institution för mänskliga rättigheter bör anförtros är behörighet att utreda misstänkta kränkningar av mänskliga rättigheter. Uppgiften bör inte enbart omfatta utredning av individuella klagomål. Institutionen måste också ha möjlighet att genomföra utredningar på eget initiativ samt kunna ifrågasätta lagstiftning, rättssystem och praxis. 2

3 HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Diskrimineringsombudsmannen (DO) kan åläggas skyddandeuppgiften. För att det ska vara möjlight måste dock DO:s mandat utvidgas avsevärt: A. DO:s rätt att driva enskildas ärenden måste utökas och även omfatta möjligheten att driva fall relaterade till Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. B. DO måste få uttalat direktiv att samverka med Justitieombudsmannen och andra instanser som skyddar enskildas rättigheter. C. DO måste få ett uttalat mandat att bistå enskilda som vill överklaga till utomnationella klagoinstanser exempelvis till Europadomstolen eller någon av FN:s övervakningskommittéer. A. DO:s rätt att driva enskildas ärenden måste utökas DO får i dagsläget endast driva fall till domstol som grundar sig på Diskrimineringslagen 2008:567 och Föräldraledighetslagen (1995:584). Dessa två lagar täcker inte in alla de rättighetsområden som omfattas av Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Flera av de rättigheter fastslagna i Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning omfattas dock av den Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna. Denna Europakonvention har inkorporerats som svensk lag och kan därmed åberopas inför domstol. DO kan inom ramen för en talan relaterad till diskrimineringslagen och föräldraledighetslagen även åberopa Europakonventionen, men, kan inte driva ett fall som endast bygger på Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Mot bakgrund av att Europakonventionens skydd mot diskriminering är mycket vidare än den svenska diskrimineringslagen, samt eftersom kunskapen hos olika instanser, däribland hos personal i domstolar, ofta är otillräcklig, vilket bland annat framgår av den svenska handikapprörelsens alternativa rapport om medborgerliga och politiska rättigheter, anser handikapporganisationerna att DO ska kunna driva diskrimineringsärenden som bygger på Lag (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. (För mer information om den svenska diskrimineringslagen i relation till Europakonventionen hänvisas till artikel 2 i handikapprörelsens alternativrapport om medborgerliga och politiska rättigheter.) I propositionen om Sveriges ratificering av konventionen skriver regeringen: Av den nya Lagen om Diskrimineringsombudsmannen följer att ombudsmannen ska verka för att diskriminering som har samband med bl a funktionshinder inte förekommer på några områden av samhällslivet. Detta täcker in alla de områden som den nya FN-konventionen omfattar. Ombudsmannen ska dessutom också i övrigt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, 3

4 etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Handikapporganisationerna vill här särskilt framhålla att uppgiften att verka för lika rättigheter och möjligheter och få driva fall som gäller diskriminering är olika saker. Handikapporganisationerna välkomnar att DO ska kunna verka för lika rättigheter och möjligheter på områden som ligger utanför Diskrimineringslagen, men, anser samtidigt att DO:s nuvarande mandat inte är tillräckligt för att skydda konventionens rättigheter. B. DO måste få uttalat direktiv att samverka Den som anser sig ha blivit felaktigt eller orättvist behandlad av en myndighet eller tjänsteman vid en myndighet inom den statliga eller kommunala sektorn kan klaga till Justitieombudsmannen, JO. Om JO, vid sin tillsyn upptäcker att en tjänsteman har tillämpat en lag felaktigt kan JO exempelvis väcka åtal mot en tjänsteman för tjänstefel eller annat brott i tjänsten. Vanligast är dock att JO i sin tillsynsverksamhet gör kritiska, vägledande och/eller rådgivande uttalanden. (Ett sådant uttalande från JO är dock aldrig rättsligt bindande, men, det ingår i de s k nationella rättsmedlen som måste uttömmas innan fall kan överklagas till högre instans.) Handikapporganisationerna anser att även detta uppdrag ingår i den så kallade skyddanderollen. Handikapporganisationerna anser att utredaren, Kerstin Janson måste utröna länken mellan DO, JO och även andra relevanta instanser. DO:s relaterade, övergripande ansvar att skydda mänskliga rättigheter måste utrönas och länkas därtill. C. DO måste få ett uttalat mandat att bistå enskilda som vill överklaga till utomnationella klagoinstanser I relation till flera av de internationella konventionerna om mänskliga rättigheter som Sverige ratificerat, däribland konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, har internationella/utomnationella instanser etablerats dit enskilda individer kan överklaga beslut och situationer som inte är förenliga med berörd konvention. Handikapporganisationerna anser att den instans som åläggs uppgiften att skydda mänskliga rättigheter ska få ett uttalat mandat och nödvändiga ekonomiska resurser att bistå enskilda individer som vill överklaga fall till någon av dessa utomnationella instanser. DO måste få resurser att kunna säkerställa den enskildes rätt att få tillgång till teckenspråkstolkar, och annan kommunikativ och personell assistans som kan behövas för att fall ska kunna överklagas. Handikapporganisationerna anser att det är mycket viktigt att den instans som åläggs uppgiften att skydda konventionens rättigheter arbetar diskrimineringsgrundsöverskridande Detta för att säkerställa att förekomsten av flerfaldig diskriminering uppmärksammas. DO jobbar mot diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. DO har därigenom redan påbörjat arbetet med att arbeta diskrimineringsgrundsöverskridande. 4

5 En mycket central komponent är skyddandeinstansens samarbete med handikapprörelsen. I enlighet med Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och de så kallade Parisprinciperna måste handikapporganisationerna involveras i det fortlöpande arbetet. Formerna för hur detta ska ske måste utrönas. Handikapporganisationerna kommer via projekt Agenda 50 internt utreda möjligheter, förutsättningar och lämpliga tillvägagångssätt för inflytande när det gäller såväl konventionens genomförande som övervakning. Instanser för främjande, skyddande, övervakning och genomförande kommer bjudas in till diskussion. Handikapporganisationerna vill avslutningsvis även nämna vikten av att medel tillförs relaterad verksamhet på lokal nivå. På lokal nivå finns verksamheter som bistår enskilda i frågor om mänskliga rättigheter/diskrimineringsärenden/rättighetslagarna. Bland dessa instanser finns exempelvis antidiskrimineringsbyråerna och brukarstödscentra. Dessa verksamheter är viktiga för att enskilda ska få vägledning om vilka rättigheter de har samt om var, hur och på vilka grunder fall kan anmälas och överklagas. Dessa verksamheter måste anses utgöra viktiga led i skyddandeuppgiften. Instans för övervakning Övervakning omfattar bland annat att regelbundet analysera vilka framsteg som har gjorts i genomförandet och vilka svårigheter som uppstått. Övervakning omfattar en mer systeminriktad granskning och uppföljning av situationen i landet än vad skyddandeuppgiften omfattar. I övervakningen ingår bland annat att granska om lagar och förvaltning, propositioner och förslag överensstämmer med de mänskliga rättigheterna liksom att identifiera luckor i regelverket. Instansen ska exempelvis kunna rapportera kränkningar eller andra missförhållanden till regeringen, riksdagen och andra behöriga/vederbörliga instanser. Institutionen ska ha möjlighet att rapportera kränkningar av rättigheter som institutionen beslutar att behandla. Institutionerna ska även kunna uppmärksamma regeringen på situationer i landet där mänskliga rättigheter kränks och lämna förslag till hur dessa ska stoppas. De ska på eget initiativ kunna göra bredare studier av ett samhällsområde och då inbegripa granskning av såväl offentliga som privata aktörer. HANDIKAPPORGANISATIONERNA ANSER ATT Uppgiften att övervaka konventionens genomförande bör åläggas Diskrimineringsombudsmannen, DO. DO:s nuvarande uppdrag måste dock utvidgas. Befintliga tillsynsinstanser måste också uppmuntras att löpande bedriva sin tillsyn utifrån Sveriges internationella överenskommelser om mänskliga rättigheter. Handikapporganisationernas utgångspunkt är att övervakning bland annat omfattar att regelbundet analysera vilka framsteg som gjorts i genomförandet och vilka svårigheter som uppstått. I övervakningen ingår även bland annat att granska om lagar och förvaltning, propositioner och förslag överensstämmer med de mänskliga rättigheterna liksom att identifiera luckor i regelverket. Övervakningen måste även innefatta granskning av hur exempelvis domstolar, JO med flera beaktar de mänskliga rättigheterna i praktiken. Handikapporganisationerna anser även att det är av yttersta vikt att det lokala genomförandet av mänskliga rättigheter länkas till den 5

6 nationella övervakningsmekanismen. Handikapporganisationerna anser därför att utredaren bör undersöka möjligheter och förutsättningar att länka den kommunala revisionen till genomförandet och övervakningen av mänskliga rättigheter. I åtgärd 109 i den nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter framgår att: Regeringen avser att under 2006 och 2007 diskutera med Sveriges Kommuner och Landsting hur de mänskliga rättigheterna kan beaktas i den kommunala revisionen. Ett arbete med ett människorättsperspektiv i den kommunala revisionen bör därmed ha påbörjats. Övervakningen består således av en mängd olika komponenter. Exempelvis att granska arbetet med mänskliga rättigheter på olika nivåer i samhället, inom olika rättighetsområden och i relation till olika individer och målgrupper. I Sverige finns många instanser som på olika sätt, direkt eller indirekt, ansvarar för, utövar tillsyn av eller på annat sätt följer utvecklingen i Sverige. En central uppgift som den framtida övervakningsinstansen bör erhålla är att samla, samordna, analysera underlag från andra instanser i relation till de mänskliga rättigheterna samt kunna föreslå utredningar som kan tas fram internt eller av andra aktörer. Barnombudsmannen har i dagsläget en särskild rättslig befogenhet som framgår av Lag (1993:335) om Barnombudsman: 5 Förvaltningsmyndigheter, kommuner och landsting skall på Barnombudsmannens uppmaning lämna uppgifter till ombudsmannen om vilka åtgärder som vidtagits för att i den egna verksamheten genomföra barns och ungas rättigheter enligt Barnkonventionen. De är också skyldiga att på ombudsmannens uppmaning komma till överläggningar med denne. Handikapporganisationerna anser att, oavsett vilken instans som åläggs uppgiften att övervaka konventionens genomförande bör instansen i lag få ett liknande mandat som BO redan har. På så sätt kvarstår det nuvarande tillsynsinstitutet, men, analysen av hur verksamheter lever upp till Sveriges internationella åtaganden kan åläggas den övervakande instansen. Handikapporganisationerna anser att övervakningsmekanismen måste arbeta diskrimineringsgrundsöverskridande. Detta för att förekomsten av flerfaldig diskriminering ska kunna uppmärksammas och bekämpas. Handikapporganisationerna kan i dagsläget endast se ett tänkbart alternativ - DO med ett utvidgat mandat. DO arbetar redan diskrimineringsgrundsöverskridande vilket handikapporganisationerna anser är nödvändigt. DO:s erfarenheter från arbetet med att skydda konventionens rättigheter bör också kunna bli en bra grund för att övervaka konventionens genomförande. DO:s uppdrag enligt 3 i lagen om diskrimineringsombudsmannen (SFS 2008:568) är också en mycket bra grund för att DO ska kunna övervaka konventionens genomförande. Av 3 framgår att Diskrimineringsombudsmannen ska vidare inom sitt verksamhetsområde informera, utbilda, överlägga och ha andra kontakter med myndigheter, företag, enskilda och organisationer, följa den internationella utvecklingen och ha kontakter med internationella organisationer, följa forsknings- och utvecklingsarbete, hos regeringen föreslå författningsändringar eller andra åtgärder som kan motverka 6

7 diskriminering, och ta initiativ till andra lämpliga åtgärder. DO saknar dock det tydliga uppdrag att, så som ovan beskrivs samla, samordna och analysera underlag från andra instanser i relation till samtliga mänskliga rättigheter. Ska DO åläggas den övervakande uppgiften måste DO:s uppdrag utvidgas. Handikapporganisationerna tror dessutom att, om DO ska kunna få fram nödvändig information om hur såväl Sveriges statliga förvaltning som annan offentlig och privat verksamhet bedrivs i relation till Sveriges internationella överenskommelser, måste de internationella överenskommelser (konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige sagt att vi ska följa) även vara centrala för de tillsynsinstanser som finns i Sverige. Handikapporganisationerna anser att det är långt kvar innan det svenska tillsynsinstitutet relaterar sina tillsynsverksamheter på ett naturligt sätt till mänskliga rättigheter. I dagsläget har handikapporganisationerna inte uppmärksammat skrivningar i svensk lag eller annan nationell normering som förhindrar att tillsynsinstanserna relaterar sin tillsyn i relation till Sveriges internationella överenskommelser, men, incitament för att det ska ske i större utsträckning måste skapas. Ett exempel är Riksrevisionen. Riksrevisionen har som uppgift att granska den statliga verksamheten. Exempelvis utifrån om - ledningens förvaltning följer tillämpliga föreskrifter och särskilda beslut. Riksrevisionen har en mycket väl utvecklad granskningsverksamhet och har därtill ett grundlagsskyddat oberoende. Handikapporganisationerna vet att Riksrevisionen kan granska den statliga verksamheten utifrån Sveriges internationella överenskommelser men att detta sällan görs. Handikapporganisationerna anser att Riksrevisionen liksom andra tillsynsinstanser i Sverige tydligare måste få i uppdrag att granska verksamheter i relation till Sveriges internationella överenskommelser Avslutningsvis måste relationen Barnombudsmannen Diskrimineringsombudsmannen klarläggas. Handikapporganisationerna anser att utredaren, Kerstin Janson, måste utröna hur dessa instanser ska samverka när det gäller övervakning av genomförandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning när det gäller barn. För mer information är du välkommen att kontakta Annika Åkerberg, annika.akerberg@hso.se Projekt Agenda 50 verktyg för våra rättigheter -om förverkligandet av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Inledande synpunkter. Tel

Inledande synpunkter. Tel 1 2009-10-21 Vår referens: Annika Åkerberg Tel. 070-745 37 38 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar gällande delbetänkande av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige Främja, Skydda, Övervaka

Läs mer

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter Vårt diarienr: Sundbyberg 2010-05-25 10-018 Till: Hans Ytterberg Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Angående utvärderingen av nationella handlingsplanen för mänskliga rättigheter

Läs mer

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen

BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING BYGGSTEN: Barnets rättigheter och konventionen Denna byggsten innehåller: - Kort beskrivning av barnkonventionen - Förhållandet mellan barnkonventionen

Läs mer

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4

Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige. Ds 2019:4 Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Sammanfattning Utredaren Lise Bergh har haft i uppdrag att föreslå hur en nationell institution för mänskliga rättigheter (MR-institution)

Läs mer

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009.

Sammanfattning. Konventionen började att gälla i Sverige den 14 januari år 2009. Sammanfattning Utredning om vilka som ska ha ansvar för att vi följer och arbetar för Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning År 2006 sade FN ja till Konventionen om rättigheter

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018

Kommittédirektiv. En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen. Dir. 2018:99. Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Kommittédirektiv En effektiv och ändamålsenlig tillsyn över diskrimineringslagen Dir. 2018:99 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska se över vilka åtgärder

Läs mer

DO en samlad kraft mot diskriminering

DO en samlad kraft mot diskriminering DO en samlad kraft mot diskriminering DOs vision principen om allas lika värde och rättigheter genomsyrar det svenska samhället Sida 2 Mänskliga rättigheter då och nu Då För 70 år sedan kunde Maria bli

Läs mer

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70

LOs yttrande över utredningen Ny struktur för mänskliga rättigheter SOU 2010:70 HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Arbetslivsenheten Sofie Rehnström/CA 2011-03-25 20100572 ERT DATUM ER REFERENS 2010-11-30 J2010/1768/DISK Integrations- och jämställdhetsdepartementet 103 33 Stockholm

Läs mer

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter att motverka diskriminering. Dir. 2014:10. Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Kommittédirektiv Bättre möjligheter att motverka diskriminering Dir. 2014:10 Beslut vid regeringssammanträde den 30 januari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur arbetet mot diskriminering

Läs mer

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering?

Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? 38 Träff6. Vart vänder vi oss om vi upplever diskriminering? Mål för den sjätte träffen är att få kunskap om vart jag vänder mig om mina rättigheter kränkts få kunskap om hur jag kan anmäla diskriminering

Läs mer

I propositionen om Sveriges ratificering av konventionen bör framhållas att:

I propositionen om Sveriges ratificering av konventionen bör framhållas att: BILAGA 1 (till remissvar Ds 2008:23) 2008-05 Sammanställning av Handikappförbundens förslag till propositionen Denna bilaga innehåller en sammanställning av de i remissvaret föreslagna skrivningar och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Återupprättad 20151209 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Vitsippans Förskola 20151209-20161209 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Utredningen om bättre möjligheter att motverka diskriminering (A 2014:01) Dir. 2015:129 Beslut vid regeringssammanträde den 3 december 2015 Utvidgning av och förlängd

Läs mer

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering

Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering YTTRANDE 2017-09-18 Dnr 3.9:0458/17 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Betänkandet (SOU 2016:87) Bättre skydd mot diskriminering (dnr Ku2016/02814/DISK) Inledning Barnombudsmannens synpunkter på utredningens

Läs mer

Ett starkare skydd mot diskriminering

Ett starkare skydd mot diskriminering Ett starkare skydd mot diskriminering Diskrimineringsombudsmannen www.do.se, do@do.se, 08-120 20 700 eva.nikell@do.se, 08-120 20 716 Det här är DO Statlig myndighet Nationell MR-Institution Arbetar mot

Läs mer

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun

BARNETS BÄSTA. Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun BARNETS BÄSTA Plan för att stärka barns rättigheter i Ystads kommun Antagen av Kommunfullmäktige 15 mars 2018 INNEHÅLL Ystads kommuns syn på barn Viktiga begrepp Utgångspunkter för arbetet med barnens

Läs mer

Yttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149)

Yttrande över Förslag till ny Plan- och bygglag samt förslag till ändringar i anläggningslagen (1973:1149) Sundbyberg 2009-08-18 Vår referens: Stefan Eklund Åkerberg Tel. 08 546 40 422 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Diarienummer Ange diarienummer vid all korrespondens Yttrande över Förslag till ny Plan-

Läs mer

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008

Kommittédirektiv. Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen. Dir. 2008:25. Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Kommittédirektiv Bildandet av Diskrimineringsombudsmannen Dir. 2008:25 Beslut vid regeringssammanträde den 6 mars 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska förbereda och genomföra bildandet

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan

Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Förstärkt skydd mot diskriminering i skolan Lärardagarna i Örebro 2 november 2010 George Svéd Diskrimineringsombudsmannen do@do.se, 08-120 20 700 Diskrimineringslagen och skollagen Lagarna uppbyggda kring

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA

LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA LIKABEHANDLINGSPLAN SJÖSTIERNANS FÖRSKOLA 2011-10-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Innehållsförteckning sid 1 Inledning och regelverk sid 2-3 Vad står begreppen för? sid 4-5 Diskriminering Trakasserier och kränkande

Läs mer

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet)

Vad säger lagen? Bakgrunden till lagstiftningen. Skollagen (14 a kapitlet) Vad säger lagen? Det finns två lagar som ska skydda barn och elever från kränkningar, diskriminering och trakasserier i skolan (detta gäller alla skolformer som regleras i skollagen): skollagen (14 a kapitlet)

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36

Främja, Skydda, Övervaka - FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsät t- ning Svar på remiss av SOU2009:36 SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖR- VALTNINGEN KANSLIAVDELNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SAN 2009-10-22 SID 1 (5) 2009-10-01 Handläggare: Lisbeth Westerlund Telefon: 08-508 25 016 Till Socialtjänst- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Prästkragens Förskola Bjuvs förskolor En känsla av härlighet! Återupprättad dec 2015 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Prästkragens Förskola 151210-161210 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Solvallens förskola läsåret 2016-08-26 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Solvallens förskola läsåret 2016-17 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot

Läs mer

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén

En sammanhållen diskrimineringslagstiftning, SOU 2006:22 Remiss av slutbetänkande av Diskrimineringskommittén Kansliavdelningen S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Lisbeth Westerlund Tfn: 08-508 25 016 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2006-05-22 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2006-06-13 DNR 106-0305/2006 Till Socialtjänstnämnden En

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för. Jordens uteförskola läsåret 2014/15 2014-12-01 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Jordens uteförskola läsåret 2014/15 1. Inledning Förskolan ska ha en plan mot diskriminering enligt diskrimineringslagen och en plan mot

Läs mer

Likabehandlingsplan vid Ahlafors Fria Skola

Likabehandlingsplan vid Ahlafors Fria Skola LÄSÅRET 16-17 Likabehandlingsplan vid Ahlafors Fria Skola Beskrivning över likabehandlingsplanen vid Ahlafors Fria Skola Förord : Sedan 1 januari 2009 och 1 augusti 2010 regleras likabehandlingsarbetet

Läs mer

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm

Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm Likabehandlingsplan 2018 Komvux Bjurholm Plan mot kränkande behandling För allas lika värde och jämställdhet, mot diskriminering och kränkande behandling på Komvux i Bjurholm. Likabehandlingsplanen gäller

Läs mer

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING VERKSAMHETSOMRÅDE HANDIKAPPOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (8 2008-05-02 DNR 172-08-006 SDN 2008-05-22 Handläggare: Susanne Rydberg-Lif Telefon: 08-508 06 125 Till Bromma stadsdelsnämnd

Läs mer

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng

Likabehandlingsplan Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Likabehandlingsplan 2015-2016 Förskolorna Framtidsfolket Sunnanäng Innehållsförteckning Bakgrund...3 Förskolorna Framtidsfolket 5 Fördjupningsområden 2015-2016...7 Rutiner för att utreda, åtgärda och följa

Läs mer

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15

och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Storumans kommun Förskolan Gungan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan läsåret 2014-15 Innehållsförteckning Bakgrund.1 Definitioner.2 Mål och ansvar 3 Kartläggning, förebyggande åtgärder,

Läs mer

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1

Västra Skaraborg. Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial. sid 1 Västra Skaraborg Presentation: Eli Abadji Källa: DO Informationsmaterial sid 1 Facket har förstahandsrätt att företräda sina medlemmar i diskrimineringsärenden. Den här miniguiden är till för dig som är

Läs mer

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen

Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Information om Haninge kommuns arbete med barnkonventionen Foto: mostphotos voy KSF 2019-04-24 Haninge kommun intensifierar arbetet med barnkonventionen Haninge kommun och dess verksamheter har sedan lång

Läs mer

VAD BETYDER DET ATT BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG?

VAD BETYDER DET ATT BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG? VAD BETYDER DET ATT BARNKONVENTIONEN BLIR SVENSK LAG? UNICEF/Karim Schermbrucker Omslagsbild: UNICEF/Melker Dahlstrand Ordlista Ratificering När en stat ratificerar en konvention förpliktar sig staten

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens förskola 2017/2018 Om oss Metallen är en-avdelningsförskola med barn i åldern 1-4 år. Vi finns mitt i Bolidens samhälle och har nära till

Läs mer

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska

Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer med funktionsnedsättning Förslag till handikapprörelsen på lättläst svenska 1 Så här kan ni använda FN:s konvention om rättigheter r personer

Läs mer

Utgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna,

Utgångspunkter Arbetet mot diskriminering utgår från de lagar och bestämmelser som tar upp diskrimineringsfrågorna, 2007-08-20 1 (5) Dnr 01-2007:2708 s antidiskrimineringsstrategi Bakgrund Alla människor har ett okränkbart värde. Diskriminering utgör ett brott mot de mänskliga rättigheterna där rätten till likabehandling

Läs mer

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012

Kommittédirektiv. Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13. Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till Polisorganisationskommittén (Ju 2010:09) Dir. 2012:13 Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 2012 Utvidgning av och förlängd tid för uppdraget Regeringen

Läs mer

Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde

Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde 2018-2020 Nätverket för regionala utvecklingsledarna BOU 11 september Diskrimineringsombudsmannen (DO) Sara Lundgren, Olle

Läs mer

Utkast till lagrådsremiss Bättre skydd mot diskriminering i skolan

Utkast till lagrådsremiss Bättre skydd mot diskriminering i skolan 2018-10-11 YTTRANDE Dnr Ku2018/01543/RS Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Utkast till lagrådsremiss Bättre skydd mot diskriminering i skolan Antidiskrimineringsbyrån Norra Skåne (hädanefter ADB Norra

Läs mer

Alla barn har egna rättigheter

Alla barn har egna rättigheter Alla barn har egna rättigheter Barnkonventionen i Partille kommun Innehåll Barnkonventionens fyra grundstenar 3 Vad är Barnkonventionen? 4 Barnkonventionens artiklar 4 Vem ansvarar för arbetet? 5 Barnkonventionen

Läs mer

Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder Anmälningsblankett Sida 1 (5) Anmälan om att en arbetsgivare brister i arbetet med aktiva åtgärder Använd den här blanketten för att anmäla att en arbetsgivare brister i arbetet med diskrimineringslagens

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (7) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1

Barnets. Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Barnets bästa Strategi för att stärka barnets rättigheter i Lunds kommun 1 Inledning Lunds kommun arbetar aktivt för att det ska vara bra för barn att växa upp i Lund. Ett led i den ambitionen är kommunfullmäktiges

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Nolhaga förskola Läsår 2018/2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera vilka risker det

Läs mer

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter

Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Myndigheternas ansvar för mänskliga rättigheter Myndigheterna har ett stort ansvar för att människor med funktionsnedsättning ska få full

Läs mer

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad

Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Handlingsplan för arbetet med de mänskliga rättigheterna i Göteborgs Stad Göteborgs Stad har länge haft en tydlig inriktning om att stadens verksamheter ska integrera ett flertal horisontella perspektiv

Läs mer

Bristande tillgänglighet och annan diskriminering i skolan

Bristande tillgänglighet och annan diskriminering i skolan Bristande tillgänglighet och annan diskriminering i skolan Annika Jyrwall Åkerberg IURIS HUMANI Human Rights Consulting www.iuris.se Diskrimineringslagen ska motverka diskriminering på grund av: - kön,

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Studenternas plan för lika rättigheter och möjligheter vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND)

Studenternas plan för lika rättigheter och möjligheter vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) Studenternas plan för lika rättigheter och möjligheter vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) 1 2 Bakgrund Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) reglerar universitetets

Läs mer

BARNKONVENTIONENS TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLL, EN INDIVIDUELL KLAGOMEKANISM FÖR BARN

BARNKONVENTIONENS TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLL, EN INDIVIDUELL KLAGOMEKANISM FÖR BARN BARNKONVENTIONENS TREDJE TILLÄGGSPROTOKOLL, EN INDIVIDUELL KLAGOMEKANISM FÖR BARN 1 FÖRENTA NATIONERNAS (FN:S) KONVENTION OM BARNETS RÄTTIGHETER (BARNKONVENTIONEN) Barnkonventionen antogs av FN:s generalförsamling

Läs mer

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2008:130. Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2008:130 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska undersöka

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Metallens Förskola 2015/2016 Om oss På vår förskola finns det 18 barn i åldrarna 1-4 år. Vår förskola ligger mitt i samhället Boliden. Vi är 6 personer

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2015 2012-12-12 Styrande lagar och dokument som bildar underlag för handlingsplanen FN:s konvention om barnets rättigheter Barnkonventionen

Läs mer

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70)

Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) REMISSYTTRANDE 2011-03-18 2010-1542 Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010:70) Sametingets ställningstagande Sametinget tillstyrker

Läs mer

Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet. Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman

Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet. Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman Mobbningen slutar inte utanför klassrummet skolans ansvar för kränkningar på nätet Göteborg den 21 april 2016 Caroline Dyrefors Grufman BEO på Skolinspektionen Kansli med drygt 20 anställda; kanslichef,

Läs mer

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning

Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Revision och barnkonventionens krav på styrning och uppföljning inom kommunal och regional förvaltning Kenneth Ljung, Barnombudsmannen Tobias Bjöörn, PwC Välkomna! Presentation Barnkonventionen Revision,

Läs mer

Handikappförbunden anser att den nationella genomförandeplanen bland annat måste innehålla följande mål/åtgärder:

Handikappförbunden anser att den nationella genomförandeplanen bland annat måste innehålla följande mål/åtgärder: BILAGA 2 (till remissvar Ds 2008:23) 2008-05 Sammanställning av Handikappförbundens förslag till genomförandeplanen Denna bilaga innehåller en sammanställning av de i remissvaret nämnda åtgärder som måste

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer

Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder Beslut 2017-12-19 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/76 handling 16 Scandinavian Airlines System Dept: STOIZ-L 195 87 Stockholm Tillsyn avseende arbetsgivares uniformspolicy samt arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Utbildningskatalog. För mångfald mot diskriminering

Utbildningskatalog. För mångfald mot diskriminering 1 Utbildningskatalog Rättighetscentrum Norrbottens uppdrag är att arbeta mot diskriminering och för mänsklig mångfald, likabehandling och lika rättigheter. Som en del av detta erbjuder vi utbildning och

Läs mer

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin

Diskriminering i spåren av #metoo. Arbetsgivardagen. Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin Diskriminering i spåren av #metoo Arbetsgivardagen Sundsvall den 11 oktober 2018 Anna Wedin Diskrimineringslagen Varför? Vem? Vad? Hur? Diskrimineringsgrunder Definitioner Kön: Att någon är man eller

Läs mer

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se

Barnombudsmannen Box 22106 104 22 Stockholm Telefon: 08-692 29 50 info@barnombudsmannen.se www.barnombudsmannen.se Barnrättskommitténs allmänna kommentar nr 2 (2002) Rollen för oberoende nationella institutioner för mänskliga rättigheter i arbetet med att främja och skydda barnets rättigheter Översättning december

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN

RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN 2011-08-30 RIKTLINJER FÖR ARBETE MED LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING I FÖRSKOLAN, GRUNDSKOLAN OCH GRUNDSÄRSKOLAN BUN 2014/0288 003 Handläggare Mia Wiman-Olsson Sakkunnig, utbildningskontoret

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING MALUNGSFORS SKOLA Verksamhetsåret 2015/2016 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika rättigheter

Läs mer

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder

Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder Anmälningsblankett Sida 1 (5) Anmälan om att en utbildningsanordnare brister i arbetet med aktiva åtgärder Använd den här blanketten för att anmäla att en utbildningsanordnare brister i arbetet med diskrimineringslagens

Läs mer

Förebyggande arbete mot diskriminering

Förebyggande arbete mot diskriminering Förebyggande arbete mot diskriminering Arbete med aktiva åtgärder i förskolan och skolan Förskola/skola Hemsjö förskola Läsår 2018 / 2019 Undersöka och analysera Undersökningens syfte är att identifiera

Läs mer

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling

FÖRSKOLAN LINDEN. Trygghetsplan. Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling FÖRSKOLAN LINDEN Trygghetsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2015-2016 INNEHÅLL Innehåll... 2 1. Inledning... 4 2. Styrdokument... 4 2.1 Diskrimineringslagen... 4 2.2 Skollagen

Läs mer

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning ETIKPOLICY Policyn berör samtliga som deltar i teaterns verksamhet, d v s alla tillsvidare- och visstidsanställda, pjäsengagerade samt personer med uppdrag inom Malmö Opera. Malmö Operas etikpolicy beskriver

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Funktionsrätt Sveriges idéprogram

Funktionsrätt Sveriges idéprogram Funktionsrätt Sveriges idéprogram Antaget på kongressen 2017 Funktionsrätt Sverige 2017 Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning antogs av Förenta Nationerna år 2006. Sverige har

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i diskrimineringslagen (2008:567); SFS 2016:828 Utkom från trycket den 12 juli 2016 utfärdad den 30 juni 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om

Läs mer

Plan för lika rättigheter och möjligheter vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND)

Plan för lika rättigheter och möjligheter vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) 1 Plan för lika rättigheter och möjligheter vid Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik (MND) 2014 2 Bakgrund Diskrimineringslagen (SFS 2008:567) reglerar universitetets ansvar

Läs mer

Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt

Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt Barnombudsmannen uppdrag, organisation och arbetssätt Statlig myndighet med uppdrag att Företräda barn och unga Driva på genomförandet av barnkonventionen Bevaka efterlevnaden av barnkonventionen Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80

Kommittédirektiv. Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter. Dir. 2012:80 Kommittédirektiv Aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter Dir. 2012:80 Beslut vid regeringssammanträde den 12 juli 2012 Sammanfattning En särskild utredare

Läs mer

Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4

Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution för mänskliga rättigheter i Sverige Ds 2019:4 Farsta 22 maj 2019 Till: Arbetsmarknadsdepartementet Ku2018/02102/DISK a.remissvaregeringskansliet.se Vår referens: Eugenia Rudenberg Remissyttrande avseende promemorian Förslag till en nationell institution

Läs mer

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning:

Trygghetsplan 2011-2012. Förskolan Alsalam. Inledning: Trygghetsplan 2011-2012 Förskolan Alsalam Inledning: 1 En av målsättningarna på Alsalam förskola är att både barn och vuxna, känner sig trygga. Vi tar avstånd mot alla former av kränkningar och trakasserier

Läs mer

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning

Malmö Operas etikpolicy beskriver vårt förhållningssätt, hur vi uppför oss gentemot varandra, publiken och omvärlden. Den är avsedd att ge vägledning ETIKPOLICY Policyn berör samtliga som deltar i teaterns verksamhet, d v s alla tillsvidare- och visstidsanställda, pjäsengagerade samt personer med uppdrag inom Malmö Opera. Malmö Operas etikpolicy beskriver

Läs mer

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB

Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Lärlingsgymnasiet i Sverige AB Skolenheten Munkedal Plan mot diskriminering och kränkande behandling för läsåret 2018/2019 Texten behandlar hur gymnasiet arbetar för att motverka och agera utifrån verksamhetsformer

Läs mer

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar

Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar KONVENTION OM RÄTTIGHETER FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Arbetet i kommunernas-, landstingens- och regionernas nämnder, styrelser och förvaltningar Det är ledningens ansvar att dra upp övergripande

Läs mer

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer

Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer regler och riktlinjer_remissversion Regler och riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och organisationer Dessa riktlinjer för Malmö stads stöd till ideella föreningar och andra organisationer

Läs mer

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet

Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Handläggningsordning vid diskriminering, trakasserier och sexuella trakasserier Konstvetenskapliga institutionen Stockholms universitet Policy vid Konstvetenskapliga institutionen Institutionen arbetar

Läs mer

Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun

Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Antagen av kommunfullmäktige 22 februari 2017 Tillgänglighetspolicy för Finspångs kommun Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33

Läs mer

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder

Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder Beslut 2018-07-02 Sida 1 (5) Ärende GRA 2017/101 handling 5 Handläggare Caroline Mitt Härnösands kommun 871 80 Härnösand Tillsyn avseende Härnösands kommuns arbete med aktiva åtgärder Diskrimineringsombudsmannen

Läs mer

Ingenting om oss utan oss

Ingenting om oss utan oss Ingenting om oss utan oss Handlingsprogrammet utgår från FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning. Syftet med handlingsprogrammet är att vägleda och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 2014-10-08 Trygghetsplan för Fylsta områdets förskolor: Duvan, Trädgården och Kvarngården Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling för Fylstaområdets förskolor 2014-15 Förskolan

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013

Kommittédirektiv. Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt. Dir. 2013:35. Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Kommittédirektiv Översyn av barnets rättigheter i svensk rätt Dir. 2013:35 Beslut vid regeringssammanträde den 27 mars 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska göra en kartläggning inom särskilt angelägna

Läs mer

Politisk information i skolan

Politisk information i skolan Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Politisk information i skolan Det är bra om skolan uppmuntrar att politiska partier kommer till skolan och tar tillvara de möjligheter som denna samverkan

Läs mer

DO och diskrimineringsfrågorna

DO och diskrimineringsfrågorna riksrevisionen granskar: etablering och integration DO och diskrimineringsfrågorna rir 2012:3 Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen med uppgift att granska den verksamhet som bedrivs av staten.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Södermalms stadsdelsförvaltning Sida 1 (9) Rev 2016-04-29 Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016 Förskolan Ragvald En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla

Läs mer

Lidingö stad hälsans ö för alla

Lidingö stad hälsans ö för alla 1 (5) DATUM DNR 2016-10-10 KS/2016:126 Lidingö stad hälsans ö för alla Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning Antagen av kommunfullmäktige den 19 december 2016 och gällande från och

Läs mer

Aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier

Aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier Aktiva åtgärder mot diskriminering och trakasserier Igelkottens förskola Skolor, förskolor och andra utbildningsanordnare ska enligt diskrimineringslagen arbeta med aktiva åtgärder. Aktiva åtgärder är

Läs mer