Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde"

Ellinor Julia Lindgren
för 5 år sedan
Visningar:

Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde 2018-2020 Nätverket för regionala

1 Om DO, Diskrimineringslagen och socialtjänsten som myndighetens inriktningsområde Nätverket för regionala utvecklingsledarna BOU 11 september Diskrimineringsombudsmannen (DO) Sara Lundgren, Olle Andersson Brynja

Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter bildades 1 januari

2 Det här är DO Diskrimineringsombudsmannen (DO) är en statlig myndighet arbetar mot diskriminering och för allas lika rättigheter och möjligheter bildades 1 januari 2009 ersätter de fd diskrimineringsombudsmännen: JämO, DO, HO och HomO Agneta Broberg är diskrimineringsombudsman och chef för myndigheten DO har ca 120 anställda Sida 2

3 Lagar för DO:s verksamhet Lagen om Diskrimineringsombudsmannen (2008:568) Diskrimineringslagen (2008:567) Föräldraledighetslagen (1995:584) Sida 3

4 Diskrimineringslagens uppbyggnad Kapitel 1 Kapitel 2 Kapitel 3 Kapitel 4 Inledande bestämmelser och definitioner Förbud mot diskriminering och repressalier Aktiva åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter Bestämmelser om DO:s tillsyn Kapitel 5 Kapitel 6 Ersättning och ogiltighet Rättegången Sida 4

Sju diskrimineringsgrunder i lagen Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön

5 Sju diskrimineringsgrunder i lagen Syftet med lagen är att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön köns(överskridande) identitet eller uttryck etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionsnedsättning sexuell läggning ålder. Sida 5

6 Diskrimineringslagen - kort historia 1980 Jämställdhetslagen tal Nya diskrimineringsgrunder; Etnisk tillhörighet, funktionsnedsättning Fler samhällsområden Före 2009: Fyra ombudsmän, fem diskrimineringsgrunder, 7 lagar. 2009: En ombudsman, en lagstiftning, åtskilliga samhällsområden. Socialtjänstens verksamhet inte dess insatser Sida 6

7 Inflöde av kunskap och möjliga aktiviteter Kunskapsinhämtning Anmälningar, forskning, utredning, kontakter med nyckelaktörer och civilsamhället, media, m m. Aktiviteter/Verktyg Granskning, tillsyn, utbildningsinsatser, medverkan, debattartiklar, tillsynsbeslut Sida 7

8 Vilka typer av anmälningar får DO in? De som framstår som allvarligast handlar i ett typiskt fall om tvångsomhändertagande av barn och där anmälaren upplevt att det beror på sin psykiska funktionsnedsättning eller etniska tillhörighet Bemötande, fel i handläggning (bristande information, avsteg från rutiner), bristande tillgänglighet Bilden bekräftas av forskning, civila samhället, press mm. Anmälningarna visar bara en liten del av bilden Sida 8

9 Kunskapsunderlag Inkomna anmälningar Mest inom funktionsnedsättning och etnisk tillhörighet Civila samhället Bekräftar en bild av att det förekommer diskriminering. Menar att socialtjänsten inte har ett diskrimineringsperspektiv. Bemötande, bristande tillgänglighet, beslut baserat på fördomar om en grupp Forskning Förhållandevis outforskat. Begreppet diskriminering används sällan i forskning om socialtjänst och när det används görs det ofta utan en tydlig definition. Press Inte så mycket att tillföra här Nyckelaktörer Rapporter, stödmaterial mm från nyckelaktörer. Diskriminerings- och rättighetsperspektiv relativt frånvarande Sida 9

10 Vårt kunskapsläge just nu Kunskap om diskriminering och diskrimineringslagen kan bli bättre inom socialtjänsten Brister i den individuella bedömningen. Beslut kan exempelvis bygga på fördomar om en specifik grupp (romer, psykisk funktionsnedsättning). Personer utestängs från stödsystemen (funktionsnedsättning, språk, könsidentitet) Stödmaterial till kommunerna kan ha en tendens att stärka och reproducera fördomar (ex riskfaktorer familjerätt, om personer med psykisk funk, om vissa kulturer osv) Sida 10

11 Vårt kunskapsläge just nu Korrelation mellan hård arbetsbelastning/hög personalomsättning och brister i handläggningen Stödmaterial och metoder bygger på forskning forskning bygger på gruppnivå- det ska sedan möta en individuell prövning Nyligen utexaminerade socionomer har högre kännedom om diskrimineringslagen IVO (Inspektionen för vård och omsorg), har en bredare ansats gentemot tillsynsobjekten (däribland socialtjänstförvaltningar) än tidigare Sida 11

12 Att diskutera Känner ni igen det här? Kan ni komplettera? Känns det relevant för er? Hur skulle vi kunna arbeta vidare tillsammans? Vilket stöd kan DO ge? Får vi komma till er och lära oss mer? Sida 12

13 Tack! Sara och Olle, Diskrimineringsombudsmannen (DO) och

14 Socialtjänst: Anmälningar per diskrimineringsgrund Funktionsnedsättning Etnisk tillhörighet Kön Religion Ålder Sexuell läggning Könsidentitet Saknad/okänd SUMMA Sida 14

Relevanta dokument

Diskrimineringslagen, DO och lite om förbudet mot bristande tillgänglighet

Diskrimineringslagen, DO och lite om förbudet mot bristande tillgänglighet Tillgänglighetsdagen 26 september 2018 Diskrimineringsombudsmannen (DO) Olle Andersson Brynja, Utvecklingsenheten olle.brynja@do.se,