1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys"

Transkript

1 Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också från andra källor. Mänskliga rättigheter i San Marino 2011 ALLMÄNT 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys De mänskliga fri- och rättigheterna garanteras i San Marinos lagstiftning och respekten för dessa rättigheter är generellt sett fortsatt god. Regeringen vidtar åtgärder för att efterleva relevanta internationella åtaganden. I korthet kan emellertid noteras att kvinnor är underrepresenterade i regeringen och i parlamentet. Abort är förbjudet med undantag för när moderns liv är i fara. San Marino har under senare år fått kritik från FN för sina regler kring medborgarskap och att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning i vissa fall. San Marino har även uppmanats av FN och av Europarådet att förstärka det juridiska och institutionella skyddet mot diskriminering, bland annat genom att uttryckligen straffbelägga vissa rasistiskt relaterade gärningar samt inrätta en ombudsman för diskrimineringsärenden. 2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer San Marino har ratificerat de flesta centrala konventioner om de mänskliga rättigheterna: - Konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR) samt de fakultativa protokollen om enskild klagorätt och avskaffandet av dödsstraffet - Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (ICESCR)

2 - Konventionen om avskaffandet av alla former av rasdiskriminering (CERD) - Konventionen om avskaffandet av alla former av diskriminering mot kvinnor (CEDAW) samt det fakultativa protokollet om enskild klagorätt - Konventionen om barnets rättigheter (CRC) samt har de undertecknat de två tillhörande protokollen om barn i väpnade konflikter och om handel med barn - Romstadgan för internationella brottmålsdomstolen (ICC) - Konventionen mot tortyr, (CAT) - Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD) - Den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) - San Marino har ej undertecknat konventionen mot påtvingade försvinnanden (CED) San Marino har för närvarande utestående rapporter till flertalet av FN:s konventionsbaserade kommittéer. Detta gäller CAT, CEDAW, CERD, CESCR, CRPD och CRC. Den bristfälliga rapporteringen har påpekats av de kommittéer som övervakar de aktuella konventionerna. MEDBORGERLIGA OCH POLITISKA RÄTTIGHETER 3. Respekt för rätten till liv, kroppslig integritet och förbud mot tortyr Enligt lag är kränkningar av dessa rättigheter förbjudna, vilket också synes respekteras i praktiken. 4. Dödsstraff Dödsstraff förekommer inte. 5. Rätten till frihet och personlig säkerhet Lagen förbjuder godtyckligt frihetsberövande och garanterar rätten till rättshjälp. Denna rätt respekteras generellt. Det finns från 2011 uppgifter om ett fall av maktmissbruk från polisen. 6. Rättssäkerhet och rättsstatsprincipen Det sanmarinska rättssystemet är till stora delar influerat av italiensk rätt. De rättsliga instanserna är enligt lag avskilda från den exekutiva och lagstiftande makten. Detta respekteras även i praktiken. Det finns inget som tyder på korruption eller maktmissbruk från statsmaktens sida. 2

3 3 Domarna i Högsta domstolen utses på fyra år av parlamentet. För att garantera opartiskhet fanns tidigare ett lagstadgat krav på att domare i de lägre instanserna inte skulle vara medborgare i San Marino. Detta krav upphävdes genom en reform 2004, men i praktiken arbetar många av de utländska, främst italienska, domarna kvar. FN:s kommitté för mänskliga rättigheter kritiserade i sin senaste rapport från 2008 den, om än inte i praktiken använda, regleringen i sanmarinsk lagstiftning vilken kräver att utländska medborgare har en borgensman för att kunna föra ett tvistemål till en nationell domstol. 7. Straffrihet Inga uppgifter finns om att straffrihet förekommer. 8. Yttrande-, press- och informationsfrihet, inklusive på internet Yttrande-, press- och informationsfriheterna är garanterade i lag och respekteras i praktiken. Det finns inga restriktioner vad gäller tillgång till och användning av internet. Från staten oberoende media finns och San Marino har en statlig tv- och radiostation och två dagstidningar samt har tillgång till italiensk media. 9. Mötes- och föreningsfrihet Mötesfriheten och föreningsfriheten, liksom rätten för varje människa att bilda och ansluta sig till politiska och fackliga föreningar för att skydda sina intressen, respekteras och är lagstadgade i enlighet med Europakonventionen och FN:s konvention om medborgerliga och politiska rättigheter. 10. Religions- och övertygelsefrihet Religions- och övertygelsefrihet är skyddad enligt lag och respekteras överlag. 11. De politiska rättigheterna och de politiska institutionerna I San Marino råder politisk pluralism och flerpartisystem. Val till parlamentet hålls vart femte år. Parlamentet består av 60 ledamöter. Två av parlamentets medlemmar utses att tillsammans vara statschefer under en sexmånadersperiod då de också fungerar som regeringschefer. Regeringen har ytterligare tio medlemmar (statssekreterare) som utses av parlamentet. Den statssekreterare som ansvarar för utrikesministeriet har även vissa funktioner som premiärminister. Senaste valet ägde rum Landet styrs sedan dess av en

4 bred koalition ledd av det kristdemokratiska partiet PDCS, vilka fick knappt 32 procent av rösterna. EKONOMISKA, SOCIALA OCH KULTURELLA RÄTTIGHETER 12. Rätten till arbete och relaterade frågor San Marino har ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner om mänskliga rättigheter. Arbetstiden är enligt lag 36 timmar per vecka i den offentliga sektorn och 37,5 timmar per vecka inom industrin och i privata företag. Lönerna bedöms vara skäliga. Det finns drygt arbetstagare i landet. I lag stadgas att alla arbetare (förutom personal anställd inom militära organ) har rätt att organisera sig i fackföreningar. Fackföreningarna kan agera utan inskränkningar även om det finns starka band till vissa politiska grupperingar. Omkring 50 procent av arbetstagarna är organiserade genom medlemskap i olika fackföreningar. I mars 2012 beräknas 6,4 procent av de potentiella arbetstagarna vara arbetslösa. FN:s kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter har i en rapport (2008) kritiserat det faktum att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning i vissa fall. 13. Rätten till bästa uppnåeliga hälsa Rätten till sjukvård är garanterad i lag och det finns inga uppgifter om diskriminering. I San Marino är den förväntade livslängden 83 år, vilken är bland de högsta siffrorna i världen. 14. Rätten till utbildning Skolgång är obligatorisk upp till 16 års ålder. Barn upp till 18 år är garanterade fri skolgång och majoriteten slutför grundskoleutbildningen. Utbudet av eftergymnasial utbildning i San Marino är begränsat, men sanmarinier har rätt att söka till italienska universitet. 15. Rätten till en tillfredsställande levnadsstandard Levnadsstandarden anses god i förhållande till övriga Europa. En stor del av befolkningen (80 procent år 2007) äger sin egen bostad. Det finns inga uppgifter som tyder på att någon del av befolkningen lever under fattigdomsgränsen. 4

5 5 OLIKA GRUPPERS ÅTNJUTANDE AV DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA 16. Kvinnors åtnjutande av mänskliga rättigheter Kvinnor och män har samma rättigheter enligt lag, inklusive familjerätt och egendomsrätt. Kvinnor är underrepresenterade i regering och parlament. Sedan 2009 är endast 9 av 60 ledamöter kvinnor, vilket dock är en liten ökning jämfört med parlamentsvalet Det har förekommit kvinnliga statschefer. Andelen kvinnor i förvärvsarbete (ej i jordbrukssektorn) beräknades år 2007 vara 38 procent. I sanmarinsk lagstiftning finns bestämmelser till skydd för våld mot kvinnor. Våld mot kvinnor i hemmet, inklusive våldtäkt, bestraffas enligt allmän strafflag. Den nyinrättade myndigheten för jämlikhet och jämställdhet, där tre kvinnliga tjänstemän väljs på en mandatperiod om fyra år, har som syfte att genomföra informationskampanjer om lagstiftningen samt om den service som myndigheterna erbjuder kvinnor som blivit utsatta för våld. Myndigheten publicerar även en årlig rapport om våld mot kvinnor och andra könsbaserade brott. Abort är förbjudet i San Marino, med undantag för när moderns liv är i fara. Det finns ett antal lagar som skyddar kvinnor mot diskriminering i arbetslivet och det finns inga formella hinder mot att kvinnor gör karriär inom försvarsmakten, polisväsendet eller politiken. 17. Barnets rättigheter Barnens ställning i San Marino bedöms som god, bland annat mot bakgrund av de väl utbyggda hälso- och utbildningssektorerna. Kroppsbestraffning och barnaga är enligt lag förbjudet. Omfattningen av våld eller övergrepp mot barn bedöms vara liten. Minimiålder för arbete är 16 år och inga undantag från detta accepteras. Lagen förbjuder barnpornografi och spridning av barnpornografi. 18. Rättigheter för personer som tillhör nationella, etniska, språkliga och religiösa minoriteter samt urfolk Den totala folkmängden i San Marino är cirka Ett mindre antal muslimer, judar och andra religiösa grupper är bosatta i landet.

6 6 Europarådet och FN:s kommitté för ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter har uppmanat myndigheterna att förstärka det juridiska och institutionella skyddet mot diskriminering, bland annat genom att uttryckligen straffbelägga vissa rasistiskt relaterade gärningar samt inrätta en ombudsman för diskrimineringsärenden. I sin senaste rapport (2008) betonade FN:s kommitté för mänskliga rättigheter de svårigheter människor som önskar söka medborgarskap i San Marino möter. Trots att cirka 16 procent av invånarna i landet är av utländsk härkomst förutsätter lagstiftningen att man, för att bli medborgare, åtminstone under 35 år oavbrutet levt i landet med uppehållstillstånd. Därtill beslutar parlamentet om medborgarskap endast var tionde år. Kommittén påpekade även bristerna i den lagstiftning som innebär att barn, vars båda föräldrar är medborgare, direkt vid födseln kan förvärva medborgarskap medan barn, vars ena förälder har behållit sitt utländska medborgarskap, inte kan förvärva medborgarskap förrän vid 18 års ålder. FN:s kommitté för ekonomiska och sociala rättigheter kritiserade, i en rapport från 2008, det faktum att icke-medborgare som bor i landet inte har tillgång till vissa sociala förmåner. Det gäller bland annat rätten till arbetslöshetsersättning i vissa fall. 19. Diskriminering på grund av sexuell läggning eller könsidentitet Enligt lag är diskriminering av homosexuella personer förbjudet, och det finns för närvarande inga rapporter som visar att sådan diskriminering skulle förekomma. 20. Flyktingars rättigheter Genèvekonventionen angående flyktingars rättigheter har inte undertecknats. San Marino påverkas dock av flyktingströmmarna till Italien. Landet har därför ett system för att tillhandahålla skydd för flyktingar, bland annat genom att man inte genomför utvisningar eller avvisningar till länder där det finns skäl att anta att en persons fri- och rättigheter kan komma att kränkas. Regeringen samarbetar med FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) och andra humanitära organisationer för att hjälpa flyktingar. 21. Rättigheter för personer med funktionsnedsättning Det förekommer inga specifika rapporter om diskriminering av personer med funktionsnedsättning. Lagstiftning finns som syftar till att garantera tillträde till arbetsmarknaden och till offentliga miljöer för personer med funktionsnedsättning. San Marino ratificerade år 2008 FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Det har på senare tid inneburit att den nationella lagstiftningen på området utvecklats. Uppgifter finns dock om att personer med funktionsnedsättning ofta möter praktiska

7 7 svårigheter i vardagslivet, eftersom den allmänna miljön allt som oftast inte är handikappanpassad. ÖVRIGT 22. Frivilligorganisationers arbete för mänskliga rättigheter Inga inhemska oberoende organisationer för mänskliga rättigheter finns etablerade i San Marino, men väl ett flertal intresseföreningar och frivilligorganisationer för exempelvis personer med funktionsnedsättning. 23. Internationella och svenska insatser på området mänskliga rättigheter Regeringen inbjuder internationella organisationer att granska situationen för de mänskliga rättigheterna.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet.

Organisationer för mänskliga rättigheter kan verka fritt i landet. Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig samman- ställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Malta 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Malta 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Malta är en konstitutionell republik och en parlamentariskt uppbyggd rättsstat. Domstolsväsendet

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1952:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat

Konventioner om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat er om mänskliga rättigheter som Sverige har undertecknat FN DOKUMENT UNDERTECKANDE RATIFIKATION I KRAFT I RESERVATION PROP SVERIGE om 1949-12-30 1952-05-27 1952-08-25 1975:71 förhindrande och bestraffning

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter:

Dominica har ratificerat följande konventioner avseende mänskliga rättigheter: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Komorerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Komorerna är en demokrati i utveckling. Även om regeringen generellt respekterar invånarnas

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter på Seychellerna 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Regeringen respekterar generellt de mänskliga rättigheterna (MR) även om det finns

Läs mer

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av

En kritik när det gäller mänskliga rättigheter som har riktats mot Andorra har gällt reglerna kring medborgarskap och diskriminering vid urvalet av Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Norge 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Norge 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget för de mänskliga rättigheterna (MR) i Norge är gott. De medborgerliga och politiska

Läs mer

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna

Landet har dock inte lämnat några rapporter till de olika konventionskommittéerna Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Ekvatorialguinea 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna I Ekvatorialguinea har president Teodoro Obiang Nguemas styre karaktäriserats

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000.

Den senaste rapporten till FN:s barnkommitté respektive kvinnodiskrimineringskommitté gjordes år 2000. Utrikesdepartementet De mänskliga rättigheterna i Andorra 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Furstendömet Andorra är en fungerande rättsstat och respekten för de mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Mänskliga rättigheter i Seychellerna Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter och konventioner

Mänskliga rättigheter och konventioner 18 Mänskliga rättigheter och konventioner 3. Träff Mål för den tredje träffen är att få förståelse för hur mänskliga rättigheter och icke-diskriminering hänger ihop med svenska lagar få en allmän bild

Läs mer

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar vid årsskiftet 2013/2014. Rapporterna om öarna i Oceanien kan bara ge en översiktlig bild av läget

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2004 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna.

De civila myndigheterna utövar i allmänhet en effektiv kontroll över säkerhetsstyrkorna. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

Mänskliga rättigheter i Trinidad och Tobago Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter Övning: Artiklarna Syfte Övningens syfte är att du ska få en ökad förståelse för vilka artiklarna i konventionen är och se vilka artiklar som berör er verksamhet

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 och har bland annat ratificerat följande konventioner: Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val.

Sedan självständigheten 1991 har fyra allmänna val hållits. Ingen kritik har framkommit mot genomförandet av dessa val. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Slovenien 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Situationen för de mänskliga rättigheterna (MR) i Slovenien är god. Slovenien har ratificerat

Läs mer

Barnkonventionen i korthet

Barnkonventionen i korthet Barnkonventionen i korthet Vad är barnkonventionen? Den 20 november 1989 antog FN:s generalförsamling konventionen om barnets rättigheter. Fram till idag har 192 stater anslutit sig till Barnkonventionen.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Kap Verde 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Kap Verde är en parlamentarisk demokrati. De mänskliga rättigheterna (MR) respekteras

Läs mer

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner:

Monaco är medlem i FN sedan 1993 har bland annat ratificerat följande konventioner: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge e fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i lande Information bör sökas också från

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder

FN:s Olika konventioner. Funktionsnedsättning - funktionshinder Funktionsnedsättning - funktionshinder År 1982 antog FN:s Generalförsamling Världsaktionsprogrammet för handikappade Handikapp definierades som ett förhållande mellan människor med och brister i omgivningen

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom.

Oljeindustrin genererar stora inkomster till landet, men rikedomarna kommer inte folket till del. En stor del av befolkningen lever i svår fattigdom. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland.

4. Dödsstraff Dödsstraffet är avskaffat i Finland. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Finland 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande de mänskliga rättigheterna i Finland är gott. De mänskliga rättigheterna

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter.

Liechtenstein är inte med i ILO och har inte ratificerat ILO:s åtta centrala konventioner (core labour standards) om mänskliga rättigheter. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Liechtenstein 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget beträffande respekten för de mänskliga rättigheterna i Liechtenstein är gott.

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning

Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Sida 1/9 Policy för att förbättra tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning Arbetet med att öka tillgängligheten har sin utgångspunkt i den humanistiska människosynen, vilket innebär att alla

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING

RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING RIKTLINJER FÖR EU:S POLITIK GENTEMOT TREDJE LAND OM TORTYR OCH ANNAN GRYM, OMÄNSKLIG OCH FÖRNEDRANDE BEHANDLING ELLER BESTRAFFNING (En uppdatering av riktlinjerna) SYFTE Föreliggande riktlinjer syftar

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga Utrikesdepartementet rättigheterna i landet. Information

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Denna rapport är en översiktlig sammanställning över hur de mänskliga rättigheterna efterlevs, grundad på den svenska ambassadens bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen

EUROPAPARLAMENTET. Plenarhandling FÖRSLAG TILL RESOLUTION. till följd av ett uttalande av kommissionen. i enlighet med artikel i arbetsordningen EUROPAPARLAMENTET 2004 Plenarhandling 2009 20.4.2005 B6-0274/2005 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av kommissionen i enlighet med artikel 103.2 i arbetsordningen från Vittorio Emanuele

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken.

Främjandet av mänskliga rättigheter är ett av målen i den schweiziska utrikespolitiken. Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Schweiz 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Läget när det gäller respekten för de mänskliga rättigheterna i Schweiz är mycket gott

Läs mer

Sao Tomé och Principe har ratificerat:

Sao Tomé och Principe har ratificerat: Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005

Utrikesdepartementet. Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Sierra Leone 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Sierra Leone har efter en lång period av väpnad konflikt och gerillakrig nått en

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning.

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna och trendanalys. Islamisk lag (sharia) är den främsta källan till lagstiftning. Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning av regeringens skrivelse 2001/02:83 En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna Inledning För nio år sedan var det ett stort möte

Läs mer

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det?

Barnkonventionen ska bli lag. Vad betyder det? Barnkonventionen ska bli lag Vad betyder det? Barnkonventionen ett folkrättsligt åtagande Mänskliga rättigheter Diskrimineringsförbudet, dvs att inte särskiljas avseende mänskliga rättigheter, Medborgerliga

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Kort om Barnkonventionen

Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Kort om Barnkonventionen Alla barn har egna rättigheter Den 20 november 1989 är en historisk dag för världens 2 miljarder barn. Då antog FNs generalförsamling konventionen om barnets

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige

FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige FOKUS: Ett systematiskt arbete för mänskliga rättigheter i Sverige Höj kunskapen! Mänskliga rättigheter! Alla människor har lika värde! Design Blomquist Illustrationer Tove Siri Artikelnummer A14.010 Ett

Läs mer

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet

Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet Förenta Nationerna Säkerhetsrådet Resolution 1325 (2000) Kvinnor, fred och säkerhet 2 (8) 3 (8) Förenta nationerna Säkerhetsrådet 31 oktober 2000 Resolution 1325 (2000) antagen av säkerhetsrådet vid dess

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna för mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Utrikesdepartementet Mänskliga rättigheter i Burkina Faso 2005 1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Respekten för mänskliga rättigheter (MR) i Burkina Faso uppvisar fortfarande betydande

Läs mer

FN:s konvention om barnets rättigheter

FN:s konvention om barnets rättigheter FN:s konvention om barnets rättigheter En kort version UTVECKLINGSENHETEN FÖR BARNS HÄLSA OCH RÄTTIGHETER www.vgregion.se/barnhalsaratt En konvention med brett stöd Det tog tio år från idé till beslut

Läs mer

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER?

BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? VISSTE DU ATT BARN HAR EGNA RÄTTIGHETER? DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA GÄLLER ALLA OAVSETT ÅLDER. FN:S KONVENTION OM KOM TILL FÖR ATT TRYGGA BARNETS SÄRSKILDA BEHOV OCH INTRESSEN. ALLA BARN ÄR JÄMLIKA KONVENTIONEN

Läs mer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer

2. Ratifikationsläget beträffande de mest centrala konventionerna om mänskliga rättigheter samt rapportering till FN:s konventionskommittéer Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör också sökas

Läs mer

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010

Folkrättsliga perspektiv på samrådet. Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrättsliga perspektiv på samrådet Malin Brännström VindRen Umeå den 18 februari 2010 Folkrätt vad är det? Internationell rätt behandlar förhållandet mellan stater Sedvanerätt är oskrivna regler som

Läs mer

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson

MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad. Anna Jacobson MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER -från vackra ord till verkstad Anna Jacobson Kommittén för rättighetsfrågor (politiker) Avdelning rättighet (tjänstepersoner) Arbetar med: Verksamhetsutveckling, bl a pilotprojekt

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information bör sökas också

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer