Religionsfrihetens rättsliga ramar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Religionsfrihetens rättsliga ramar"

Transkript

1 Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG

2 Innehållsförteckning 1 Ingång Om ämnet Syfte och avgränsning Syfte Närmare om de praktiska frågekomplexen Avhandlingens avgränsningar Metod och material Metod Materialets och förarbetenas betydelse i avhandlingen Olika former av tolkningsgrepp och grundlagstolkning Allmänna utgångspunkter Tolkningsgrepp Grundlagstolkning Sammanfattande kommentar Studiens upplägg 33 2 Religionsfrihetens framväxt en fråga om tolerans och acceptans? Inledning Religiös omdaning och statlig strävan efter enhet Religionen som maktens följeslagare En tid av ökad tolerans Sprickor i bilden av enhet Bakgrund Arbetskraftsinvandringen och den ökade religionsfriheten Religiösa rörelser hotade den lutherska enheten Frihetstiden enhet eftersträvas igen Den gustavianska tiden 45

3 2.5.6 Acceptans - frihet med betydande inskränkningar Sammanfattande kommentar 47 3 Religionsfrihetens rättsliga kontext Inledning talet - en början på något nytt? Ett nytt svenskt statsskick tar form En tolkning i tiden Religionsfrihet och frågan om fritt utträde från kyrkan Vidgad religionsfrihet Dissenterlagstiftningarna Staten, kyrkan och individen Bakgrund Utträde och religionsfrihet inom Svenska Kyrkan Religionsfrihet för alla? En krokig väg till dagens fri- och rättighetsskydd Likvärdig behandling av olika trossamfund Statlig neutralitet i livsåskådningsfrågor Religionsfrihet i statskyrkosystemet Olika former av neutralitet Statlig neutralitet eller statlig opartiskhet - en lek med ord eller en betydelsefull uppdelning? Sammanfattande kommentar 82 4 Religionsfrihet i regeringsformen och i Europakonventionen Inledning Grundlagsregleringen en absolut rättighet i teorin men en relativ rättighet i praktiken? Allmänna utgångspunkter Betydelsen av religionsfriheten i regeringsformen Möjligheter att begränsa religionsfriheten Religionsfriheten ett diskrimineringsskydd? 97 8

4 4.3 Religionsfrihet i EKMR Allmänna utgångspunkter Konventionens bakgrund och tillkomst Rättighetens olika ansikten Att bevisa en religion och dess existens Utöva en generös bedömning Den negativa religionsfriheten Sammanfattande kommentar 121 Religiöst motiverad slakt Inledning Slaktmetoder Allmänna utgångspunkter Slakt av obedövade djur Allmänna utgångspunkter Religiöst motiverad slakt Ar slakt av obedövade djur utövande av religion enligt regeringsformen? Ar djurskyddslagen att anse som en begränsning av religionsfriheten i regeringsformen? Olika sätt att reglera religiöst motiverad slakt Rituell slakt - en problematisk begreppsbildning? Motiv och bakgrund till dagens reglering Djurskyddets framväxt och betydelse Tiden mellan 1887 och Remissyttrandena till slaktlagen Förslag till en ny slaktlag Nya motioner om ett slaktförbud Nytt remissförfarande rörande en slaktlag Den äldre djurskyddslagen Vägen fram till den nya djurskyddslagen Allmänna utgångspunkter Motioner under 1980-talet Remissyttrandena till den nya djurskyddslagen Slaktfrågan - en djurskyddsfråga eller en religionsfrihetsfråga? Allmänna utgångspunkter Jordbruksverkets utredning Ordets makt - nya motioner på 1990-talet 161 9

5 5.10 Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa Allmänna utgångspunkter Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa på 1930-talet Det moderna förhållningsättet till slakt av obedövade djur ur ett internationellt perspektiv Sammanfattande kommentar 167 Omskärelse av pojkar och religionsfrihet Inledning Allmänna utgångspunkter Metod och upplägg En förklaring av begreppet omskärelse Manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning Religiöst motiverad omskärelse Omskärelse - religionsutövning enligt regeringsformen? Begränsningar av en grundlagsskyddad fri- och rättighet Omskärelse religionsutövning enligt Europakonventionen? Bakgrund och motiv till omskärelselagen Allmänna utgångspunkter Omskärelse - misshandel enligt brottsbalken? Samtycke och ansvarsfrihet Social adekvans Intresseavvägningar som gjordes i förarbetena till omskärelselagen Föräldrarätten Barnets bästa - ett tungt vägande intresse? Omskärelse i praktiken Vilka utför omskärelse och i vilken omfattning? Effekter av omskärelselagen Sammanfattande kommentar

6 7 Kläder och krucifix religiösa symboler och uttryck i det offentliga Inledning Allmänna utgångspunkter Metoden Symboler och uttryck Slöjan som religiös symbol och uttryck Yttrandefrihetsrättsligt uttryck Begränsningar av yttrandefriheten Förbud mot religiösa symboler och uttryck i skolan Allmänna utgångspunkter Religionsfrihet i skolan - en balans mellan den positiva och negativa friheten Skolan och dess värdebildande uppgift Med hänsyn till ordning och kommunikation Diskrimineringsombudsmannens syn på burka i skolmiljön Sammanfattande kommentar av Skolverkets och diskrimineringsombudsmannens resonemang Normgivningen Kommentar till Skolverkets handlingar Slöjor, krucifix och kors genom Europadomstolens ögon Allmänna utgångspunkter Religiösa symbolers värde Negativ och positiv religionsfrihet Symboler och staternas tolkningsutrymme Slöja och tolkningsutrymmet Sammanfattande kommentar Vid vägs ände Inledning Grundlagstolkning Begränsningsmöjligheter Begränsningens natur Religionsfriheten absolut i teorin men relativ i praktiken?

7 8.4 Kategoriseringars betydelse och språket som avgörande parameter Vi och de andra Demokratiargumentet - en krock mellan olika synsätt? Neutralitetsprincipen Religionsfrihet - mål eller medel för lagstiftaren Inledning Religiöst motiverad slakt Religiöst motiverad omskärelse och rätten för barn att själva bestämma över sin kropp och själ Religiösa symboler i det offentliga rummet Från en absolut till en relativ rättighet ärlighet varar längst Frihet och tolerans Avslutande kommentar 264 Engiish Summary 265 Källförteckning

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Religionsfrihetens rättsliga ramar PDF ladda ner

LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Religionsfrihetens rättsliga ramar PDF ladda ner Religionsfrihetens rättsliga ramar PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Victoria Enkvist. I denna bok behandlas religionsfrihetens rättsliga ramar med utgångspunkt i de regleringar som

Läs mer

Rättsliga åtgärder mot människohandel

Rättsliga åtgärder mot människohandel Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1

Läs mer

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet

Värdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet Värdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett studieförbund grundat av universitet

Läs mer

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter

Regeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar

Läs mer

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal

Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i

Läs mer

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem

Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun

Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen

Läs mer

KF NOV Nr 285. Motion av Pavel Gamov (SD) om traditionella skolavslutningar KSN

KF NOV Nr 285. Motion av Pavel Gamov (SD) om traditionella skolavslutningar KSN KF 285 26 NOV 2012 Nr 285. Motion av Pavel Gamov (SD) om traditionella skolavslutningar KSN-2012-0764 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå

Läs mer

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM

HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska

Läs mer

Den negativa religionsfriheten - Med fokus på skolavslutningen

Den negativa religionsfriheten - Med fokus på skolavslutningen JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jakob Lindholm Den negativa religionsfriheten - Med fokus på skolavslutningen LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng

Läs mer

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson

Grundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

FN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av statens stöd till trossamfund. Dir. 2016:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016

Kommittédirektiv. Översyn av statens stöd till trossamfund. Dir. 2016:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Kommittédirektiv Översyn av statens stöd till trossamfund Dir. 2016:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare

Läs mer

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92

Kommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92 Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté

Läs mer

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU

INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1

Läs mer

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund

Johannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Johannes Heikkonen Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Frågan om likvärdighet och mänskliga rättigheter inom trossamfund, kan granskas som en fråga om de konkreta problem som finns i förverkligande

Läs mer

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen

Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell

Läs mer

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.

Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen

Läs mer

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014

Kommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga

Läs mer

2. Demokratins grunder.

2. Demokratins grunder. 2. Demokratins grunder. I en demokrati röstar medborgarna genom allmänna val som innebär instruktioner till de folkvalda oavsett partitillhörighet om hur landet ska styras. Detta är fastställt i grundlagen.

Läs mer

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor

Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan

Läs mer

Sverige och folkrätten

Sverige och folkrätten OVE BRING, SAID MAHMOUDI OCH PÅL WRANGE Sverige och folkrätten Femte upplagan UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBliOTHEK - NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 kap. Inledning: Folkrättens

Läs mer

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

Mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara

Läs mer

Kommittédirektiv. Konfessionella inslag i skolväsendet. Dir. 2018:15. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018

Kommittédirektiv. Konfessionella inslag i skolväsendet. Dir. 2018:15. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Kommittédirektiv Konfessionella inslag i skolväsendet Dir. 2018:15 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera regelverket för konfessionella inslag

Läs mer

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE

KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Mål nr 1494-12 2013-07-04 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE 1. Maria Kero, 750122-8923 2. Örjan Kero, 730602-9013 Sattajärvi 24 984 92 Pajala Ombud: Advokat Percy Bratt Advokatbyrån

Läs mer

Det finns flera anledningar till varför staten

Det finns flera anledningar till varför staten Statligt stöd till trossamfund för religionsfrihetens skull För att undersöka hur statens stöd till trossamfunden på bästa sätt kan möta trossamfundens och samhällets behov tillsatte regeringen en utredning

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Läs mer

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem

Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)

Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69) Justitieombudsmannen Thomas Norling YTTRANDE Datum 2019-05-28 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 21-2019 Sid 1 (5) Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad

Läs mer

Svenska Alliansmissionen vill härmed yttra sig över betänkandet ÄKTENSKAP FÖR PAR MED SAMMA KÖN - VIGSELFRÅGOR

Svenska Alliansmissionen vill härmed yttra sig över betänkandet ÄKTENSKAP FÖR PAR MED SAMMA KÖN - VIGSELFRÅGOR YTTRANDE Jönköping den 9 januari 2008 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor (SOU 2007:17) Svenska Alliansmissionen vill härmed yttra

Läs mer

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se

Allmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt

Läs mer

VAD RELIGIONS- FRIHeT INNEBÄR OCH NÄR DEN FÅR BEGRÄNSAS

VAD RELIGIONS- FRIHeT INNEBÄR OCH NÄR DEN FÅR BEGRÄNSAS VAD RELIGIONS- FRIHeT INNEBÄR OCH NÄR DEN FÅR BEGRÄNSAS EN LATHUND om religionsfrihet svenska missionsrådet Svenska missionsrådet Tryck: 2010 Omslag: En gatuförsäljare visar en hinduisk staty i Dhaka,

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför

Läs mer

Regeringens proposition 2000/01:81

Regeringens proposition 2000/01:81 Regeringens proposition 2000/01:81 Omskärelse av pojkar Prop. 2000/01:81 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001 Lena Hjelm-Wallén Ingela Thalén (Socialdepartementet)

Läs mer

Samt skyddade identitet frågor

Samt skyddade identitet frågor Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av

Läs mer

Neutralitet i det offentliga rummet? Negativ religionsfrihet i förändring

Neutralitet i det offentliga rummet? Negativ religionsfrihet i förändring JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Elin Osbeck Neutralitet i det offentliga rummet? Negativ religionsfrihet i förändring LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet 15

Läs mer

DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg

DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Avdelning 1 DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Sida 1 (9) KLAGANDE Arbetsförmedlingen Juridiska avdelningen 113 99 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 juli

Läs mer

Religionskunskap. Syfte

Religionskunskap. Syfte Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang

Läs mer

Utvärdering av föräldraskap i Sverige

Utvärdering av föräldraskap i Sverige 1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande

Läs mer

Stockholm den 22 december 2016

Stockholm den 22 december 2016 R-2016/1958 Stockholm den 22 december 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/06394/L6 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över Mediegrundlagskommitténs

Läs mer

Jämställdhets- och Mångfaldsplan

Jämställdhets- och Mångfaldsplan 1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer

Läs mer

Yttrandefrihet och whistleblowing

Yttrandefrihet och whistleblowing Yttrandefrihet och whistleblowing OM GRÄNSERNA FÖR ANSTÄLLDAS KRITIKRÄTT UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTIiEK - Susanne Fransson Innehåll Förord 11 Prolog 12 Kap.1 inledning och bakgrund Mänskliga

Läs mer

några konstitutionella synpunkter på deras ställning

några konstitutionella synpunkter på deras ställning Friskolorna några konstitutionella synpunkter på deras ställning JOHAN HIRSCHFELDT OCH LOTTA LERWALL Särtryck ur boken Bertil Bengtsson 90 år Friskolorna några konstitutionella synpunkter på deras ställning

Läs mer

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?

Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?

Läs mer

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013

Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker

Läs mer

Samvetsfrihet, en rätt till samvetsvägran?

Samvetsfrihet, en rätt till samvetsvägran? Samvetsfrihet, en rätt till samvetsvägran? En analyserande uppsats om samvetsfrihet, rätten att utöva den och möjligheten att begränsa den med hänvisning till aborträtten. Sara Ellefors HT 2018 Examensarbete,

Läs mer

Tryck- och yttrandefriheten i dag

Tryck- och yttrandefriheten i dag Tryck- och yttrandefriheten i dag Rättighet enligt Europakonventionen och RF Särskilt stark och detaljreglerad rättighet enligt TF och YGL TF och YGL ger skydd för yttranden som framställs eller överförs

Läs mer

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.

Förord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra

Läs mer

4. Individens rättigheter och skyldigheter

4. Individens rättigheter och skyldigheter Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och mänskliga rättigheter Skydd mot diskriminering Familj och individ Barns rättigheter Mäns våld mot kvinnor och våld i nära

Läs mer

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics

Jur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen

Läs mer

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN

ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,

Läs mer

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal

Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte

Läs mer

Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas En lathund för politiker

Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas En lathund för politiker Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas En lathund för politiker Utgiven 2010-05-10 Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas En lathund för politiker Burkadebatten, handskakningsdomen,

Läs mer

Kommittédirektiv. Rasistiska symboler. Dir. 2018:61. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018

Kommittédirektiv. Rasistiska symboler. Dir. 2018:61. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018 Kommittédirektiv Rasistiska symboler Dir. 2018:61 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018 Sammanfattning av uppdraget De senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit makt-miljön

Läs mer

Förbud av religiösa friskolor

Förbud av religiösa friskolor Juridiska institutionen Juristprogrammet, höstterminen 2016 Examensarbete 30 hp Förbud av religiösa friskolor En studie av föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en sådan utbildning och undervisning

Läs mer

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA

FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Sammanfattning Riksdagens ombudsmän, JO, har beretts tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende.

Sammanfattning Riksdagens ombudsmän, JO, har beretts tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende. Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning YTTRANDE Datum 2018-02-20 Regeringskansliet Justitiedepartementet ju.a@regeringskansliet.se Dnr R 130-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Stärkt integritet

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion

Motion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 maj 2016 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Justitiedepartementet) beslut den 26 november 2015, JuBC2015/00218/BIRS (delvis),

Läs mer

stockholm - uppsala - lund - göteborg - umeå Maria Refors Legge Religionsfrihet, skolplikt & diskriminering i den obligatoriska grundskolan

stockholm - uppsala - lund - göteborg - umeå Maria Refors Legge Religionsfrihet, skolplikt & diskriminering i den obligatoriska grundskolan Juridisk Publikation stockholm - uppsala - lund - göteborg - umeå Maria Refors Legge Religionsfrihet, skolplikt & diskriminering i den obligatoriska grundskolan Särtryck ur häfte 1/2018 Nummer 1/2018 JURIDISK

Läs mer

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt

Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor

Läs mer

Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning.

Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning. HFD 2017 ref. 4 Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning. 1 och 7 lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut, 3 1 lagen (1999:932) om stöd till trossamfund Högsta

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA

FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt

Läs mer

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig.

Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap och tvångsskilsmässa Äktenskapsbalken har detta år fått ett viktigt tillägg då dispensen för att ingå äktenskap

Läs mer

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG

Revisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet

Läs mer

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN

Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

Utdrag ur protokoll vid sammanträde LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-03-05 Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Erik Nymansson och Thomas Bull Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets

Läs mer

Religiösa byggnader i Malmö

Religiösa byggnader i Malmö Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Västra Skrävlinge kyrka Övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Västra Skrävlinge

Läs mer

HFD 2013 ref 72. Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning.

HFD 2013 ref 72. Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning. HFD 2013 ref 72 Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning. Lagrum: 1 och 7 lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut; 3 1 lagen (1999:932) om stöd till trossamfund;

Läs mer

DOM 2016-05-12 Stockholm

DOM 2016-05-12 Stockholm 1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020102 DOM 2016-05-12 Stockholm Mål nr B 5280-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts deldom den 19 maj 2015 i mål nr B 6463-13, se bilaga A PARTER Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren

Läs mer

Värdegrundsforum 14 september

Värdegrundsforum 14 september Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet

Läs mer

Tentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011

Tentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011 Tentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011 Tentamenskommentaren är inte uttömmande och andra resonemang än de som tas upp här kan också vara relevanta. Examinator konstaterar att många tentander drar

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

Motion om införande av förbud mot böneutrop i de lokala ordningsföreskrifterna

Motion om införande av förbud mot böneutrop i de lokala ordningsföreskrifterna TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2019-03-22 KLK 2018/287 Handläggare Kommunjurist Magnus Gjerstad Kansliavdelningen Magnus.Gjerstad@hassleholm.se Motion om införande av förbud mot böneutrop i de

Läs mer

EXAMENSARBETE. Är slöjan ett tecken för kvinnoförtryck? Religionsfrihet ur ett rättsligt perspektiv. Aisha Ahmadi 2015

EXAMENSARBETE. Är slöjan ett tecken för kvinnoförtryck? Religionsfrihet ur ett rättsligt perspektiv. Aisha Ahmadi 2015 EXAMENSARBETE Är slöjan ett tecken för kvinnoförtryck? Religionsfrihet ur ett rättsligt perspektiv Aisha Ahmadi 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för

Läs mer

Grundlagarna. Offentligrättsliga principer 3/30/2015. Peter Lillieh. Dagens upplägg

Grundlagarna. Offentligrättsliga principer 3/30/2015. Peter Lillieh. Dagens upplägg Offentligrättsliga principer Peter Lillieh Dagens upplägg Författningar - Repetition vad är skillnaden mellan dem? Allmänna rättsprinciper - Vad är en rättslig princip(vad och varför) - Legalitets-, objektivitetsprincipen

Läs mer

Elever med heltäckande slöja i skolan

Elever med heltäckande slöja i skolan Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda

Läs mer

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart

Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 8 november 2013 SÖKANDE Trossamfundet Jehovas vittnen, 878500-4071 Ombud: AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut

Läs mer

Kommittédirektiv. Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna. Dir. 2015:126

Kommittédirektiv. Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna. Dir. 2015:126 Kommittédirektiv Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna Dir. 2015:126 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska se över bestämmelserna

Läs mer

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner

Läs mer

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna

1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information

Läs mer

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY

Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Vad handlar det här seminariet om? Den rättighetsbaserade samhällsvården utgår från att varje person

Läs mer

Religionsfrihet eller jämställdhet vad väger tyngst?

Religionsfrihet eller jämställdhet vad väger tyngst? Kandidatuppsats Religionsfrihet eller jämställdhet vad väger tyngst? En studie om hur den rättsliga avvägningen görs när två rättigheter kolliderar med varandra. Författare: Annie Andersson Handledare:

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 mars 2011 SÖKANDE Trossamfundet Jehovas vittnen, 878500-4071 Ombud: Jur.kand. Majeed Alnashi Aequitas Juridik Box 5 732 21 Arboga KLANDRAT

Läs mer

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18)

YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) Till Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienummer Ku2018/00653/D YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) Förbundet Humanisterna har anmodats

Läs mer

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige

Mänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas

Läs mer

OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE

OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I

Läs mer

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd

Rätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd

Läs mer

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet

Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex

Läs mer