Religionsfrihetens rättsliga ramar
|
|
- Henrik Åberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Religionsfrihetens rättsliga ramar Victoria Enkvist UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - IUSTUS FÖRLAG
2 Innehållsförteckning 1 Ingång Om ämnet Syfte och avgränsning Syfte Närmare om de praktiska frågekomplexen Avhandlingens avgränsningar Metod och material Metod Materialets och förarbetenas betydelse i avhandlingen Olika former av tolkningsgrepp och grundlagstolkning Allmänna utgångspunkter Tolkningsgrepp Grundlagstolkning Sammanfattande kommentar Studiens upplägg 33 2 Religionsfrihetens framväxt en fråga om tolerans och acceptans? Inledning Religiös omdaning och statlig strävan efter enhet Religionen som maktens följeslagare En tid av ökad tolerans Sprickor i bilden av enhet Bakgrund Arbetskraftsinvandringen och den ökade religionsfriheten Religiösa rörelser hotade den lutherska enheten Frihetstiden enhet eftersträvas igen Den gustavianska tiden 45
3 2.5.6 Acceptans - frihet med betydande inskränkningar Sammanfattande kommentar 47 3 Religionsfrihetens rättsliga kontext Inledning talet - en början på något nytt? Ett nytt svenskt statsskick tar form En tolkning i tiden Religionsfrihet och frågan om fritt utträde från kyrkan Vidgad religionsfrihet Dissenterlagstiftningarna Staten, kyrkan och individen Bakgrund Utträde och religionsfrihet inom Svenska Kyrkan Religionsfrihet för alla? En krokig väg till dagens fri- och rättighetsskydd Likvärdig behandling av olika trossamfund Statlig neutralitet i livsåskådningsfrågor Religionsfrihet i statskyrkosystemet Olika former av neutralitet Statlig neutralitet eller statlig opartiskhet - en lek med ord eller en betydelsefull uppdelning? Sammanfattande kommentar 82 4 Religionsfrihet i regeringsformen och i Europakonventionen Inledning Grundlagsregleringen en absolut rättighet i teorin men en relativ rättighet i praktiken? Allmänna utgångspunkter Betydelsen av religionsfriheten i regeringsformen Möjligheter att begränsa religionsfriheten Religionsfriheten ett diskrimineringsskydd? 97 8
4 4.3 Religionsfrihet i EKMR Allmänna utgångspunkter Konventionens bakgrund och tillkomst Rättighetens olika ansikten Att bevisa en religion och dess existens Utöva en generös bedömning Den negativa religionsfriheten Sammanfattande kommentar 121 Religiöst motiverad slakt Inledning Slaktmetoder Allmänna utgångspunkter Slakt av obedövade djur Allmänna utgångspunkter Religiöst motiverad slakt Ar slakt av obedövade djur utövande av religion enligt regeringsformen? Ar djurskyddslagen att anse som en begränsning av religionsfriheten i regeringsformen? Olika sätt att reglera religiöst motiverad slakt Rituell slakt - en problematisk begreppsbildning? Motiv och bakgrund till dagens reglering Djurskyddets framväxt och betydelse Tiden mellan 1887 och Remissyttrandena till slaktlagen Förslag till en ny slaktlag Nya motioner om ett slaktförbud Nytt remissförfarande rörande en slaktlag Den äldre djurskyddslagen Vägen fram till den nya djurskyddslagen Allmänna utgångspunkter Motioner under 1980-talet Remissyttrandena till den nya djurskyddslagen Slaktfrågan - en djurskyddsfråga eller en religionsfrihetsfråga? Allmänna utgångspunkter Jordbruksverkets utredning Ordets makt - nya motioner på 1990-talet 161 9
5 5.10 Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa Allmänna utgångspunkter Förhållningsättet till slakt av obedövade djur i Europa på 1930-talet Det moderna förhållningsättet till slakt av obedövade djur ur ett internationellt perspektiv Sammanfattande kommentar 167 Omskärelse av pojkar och religionsfrihet Inledning Allmänna utgångspunkter Metod och upplägg En förklaring av begreppet omskärelse Manlig omskärelse och kvinnlig könsstympning Religiöst motiverad omskärelse Omskärelse - religionsutövning enligt regeringsformen? Begränsningar av en grundlagsskyddad fri- och rättighet Omskärelse religionsutövning enligt Europakonventionen? Bakgrund och motiv till omskärelselagen Allmänna utgångspunkter Omskärelse - misshandel enligt brottsbalken? Samtycke och ansvarsfrihet Social adekvans Intresseavvägningar som gjordes i förarbetena till omskärelselagen Föräldrarätten Barnets bästa - ett tungt vägande intresse? Omskärelse i praktiken Vilka utför omskärelse och i vilken omfattning? Effekter av omskärelselagen Sammanfattande kommentar
6 7 Kläder och krucifix religiösa symboler och uttryck i det offentliga Inledning Allmänna utgångspunkter Metoden Symboler och uttryck Slöjan som religiös symbol och uttryck Yttrandefrihetsrättsligt uttryck Begränsningar av yttrandefriheten Förbud mot religiösa symboler och uttryck i skolan Allmänna utgångspunkter Religionsfrihet i skolan - en balans mellan den positiva och negativa friheten Skolan och dess värdebildande uppgift Med hänsyn till ordning och kommunikation Diskrimineringsombudsmannens syn på burka i skolmiljön Sammanfattande kommentar av Skolverkets och diskrimineringsombudsmannens resonemang Normgivningen Kommentar till Skolverkets handlingar Slöjor, krucifix och kors genom Europadomstolens ögon Allmänna utgångspunkter Religiösa symbolers värde Negativ och positiv religionsfrihet Symboler och staternas tolkningsutrymme Slöja och tolkningsutrymmet Sammanfattande kommentar Vid vägs ände Inledning Grundlagstolkning Begränsningsmöjligheter Begränsningens natur Religionsfriheten absolut i teorin men relativ i praktiken?
7 8.4 Kategoriseringars betydelse och språket som avgörande parameter Vi och de andra Demokratiargumentet - en krock mellan olika synsätt? Neutralitetsprincipen Religionsfrihet - mål eller medel för lagstiftaren Inledning Religiöst motiverad slakt Religiöst motiverad omskärelse och rätten för barn att själva bestämma över sin kropp och själ Religiösa symboler i det offentliga rummet Från en absolut till en relativ rättighet ärlighet varar längst Frihet och tolerans Avslutande kommentar 264 Engiish Summary 265 Källförteckning
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Religionsfrihetens rättsliga ramar PDF ladda ner
Religionsfrihetens rättsliga ramar PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Victoria Enkvist. I denna bok behandlas religionsfrihetens rättsliga ramar med utgångspunkt i de regleringar som
Läs merRättsliga åtgärder mot människohandel
Rättsliga åtgärder mot människohandel att skydda offer eller möta hot KARIN ÅSTRÖM -i UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLiOTHEK - iustus Innehåll FÖRORD 11 FÖRKORTNINGSLISTA 13 1 INLEDNING 15 1.1
Läs merVärdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet
Värdegrunds-sfi Elevhäfte 9: Religionsfrihet Av Karin Håkanson, Linnea Martinsson, Ulrika Haglund och Hanna Damber Sfi-lärare på Folkuniversitetet Folkuniversitetet är ett studieförbund grundat av universitet
Läs merRegeringsformen (RF) 4.2 Grundläggande fri- och rättigheter
Citat ur Sveriges grundlagar och riksdagsordningen Inledning av Erik Holmberg och Nils Stjernquist i bearbetning av Magnus Isberg. (utgiven av Riksdagen, 2007), Citatet är hämtat ur inledningen och handlar
Läs merSkol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal
Juridisk vägledning Granskad oktober 2012 Mer om Skol- och förskoleverksamhet i kyrkan eller annan religiös lokal Utbildningen och undervisningen i förskolor och skolor ska vara icke-konfessionell dvs.
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Att praktisera sin religion i Sverige Barns rättigheter Våld i
Läs merGrundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem
Grundrättigheter och religionsfrihet i skola och daghem Åbo 26.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Familj och individ Jämlikhet och jämställdhet Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merGemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Jönköpings kommun
Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga rättigheter i Ks/2018:353 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund och styrande principer för mänskliga
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och jämställdhet Familj och individ Skydd mot diskriminering Barns rättigheter Våld i nära relationer Göteborgs Stad och Länsstyrelsen
Läs merKF NOV Nr 285. Motion av Pavel Gamov (SD) om traditionella skolavslutningar KSN
KF 285 26 NOV 2012 Nr 285. Motion av Pavel Gamov (SD) om traditionella skolavslutningar KSN-2012-0764 Kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå
Läs merHOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM
HOTET MOT VÅRA GRUNDLAGSSKYDDADE RÄTTIGHETER BENTON WOLGERS, ANNA WIGENMARK, FÖRENINGEN ORDFRONT PÅ FOLKBILDARFORUM SVENSKA VÄRDERINGAR Grundlagarna är de sanna svenska värderingarna Vårt demokratiska
Läs merDen negativa religionsfriheten - Med fokus på skolavslutningen
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Jakob Lindholm Den negativa religionsfriheten - Med fokus på skolavslutningen LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet 15 högskolepoäng
Läs merGrundlagarna och de. Per-Ola Ohlsson
Grundlagarna och de rättsliga principerna Per-Ola Ohlsson Grundlagarna Författningar EU-rätt Rättskällorna Förarbeten Rättspraxis Sedvänja Doktrin Grundlag Lag Riksdag Riksdag Förordning Regeringen Föreskrift
Läs merBarn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet
Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!
Läs merGrundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess
Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra
Läs merFN generalförsamling konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.
Förenta Nationers generalförsamling antog och kungjorde den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 1 Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter.
Läs merKommittédirektiv. Översyn av statens stöd till trossamfund. Dir. 2016:62. Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016
Kommittédirektiv Översyn av statens stöd till trossamfund Dir. 2016:62 Beslut vid regeringssammanträde den 30 juni 2016 Sammanfattning En särskild utredare, biträdd av en referensgrupp med företrädare
Läs merKommittédirektiv. Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter. Dir. 2018:92
Kommittédirektiv Skadestånd vid överträdelser av grundlagsskyddade fri- och rättigheter Dir. 2018:92 Beslut vid regeringssammanträde den 30 augusti 2018 Sammanfattning En parlamentariskt sammansatt kommitté
Läs merINTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU
INTERNATIONELL RÄTTSLIG HJÄLP I BROTTMÄL INOM EU EFFEKTIVITET V. RÄTTSSÄKERHET Malin Thunberg Schunke IUSTUS FÖRLAG Innehäll Förkortningar 13 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet 19 1.2 Bakgrund 20 1.2.1
Läs merJohannes Heikkonen. Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund
Johannes Heikkonen Likvärdighet och människorättsfrågor i trossamfund Frågan om likvärdighet och mänskliga rättigheter inom trossamfund, kan granskas som en fråga om de konkreta problem som finns i förverkligande
Läs merAbsoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen
Absoluta rättigheter enligt MP- och ESKkonventionen 1 Core Human Rights in the Two Covenants Förenta nationerna Byrån för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter (OHCHR) September 2013 Inofficiell
Läs merStort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial.
a k i l o s n r a B r o k l l i v s v i l Stort tack för att du vill jobba med Rädda Barnens inspirationsmaterial. Välkommen att arbeta med Rädda Barnens material som berör en av våra mest existentiella
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum
L Ä R A R H A N D L E D N I N G M E D I A I N M O T I O N Lärarhandledning: Kristendom, Heliga rum Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen
Läs merKommittédirektiv. Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer. Dir. 2014:115. Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014
Kommittédirektiv Stärkt skydd för transpersoner och översyn av vissa termer Dir. 2014:115 Beslut vid regeringssammanträde den 31 juli 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska överväga om det straffrättsliga
Läs mer2. Demokratins grunder.
2. Demokratins grunder. I en demokrati röstar medborgarna genom allmänna val som innebär instruktioner till de folkvalda oavsett partitillhörighet om hur landet ska styras. Detta är fastställt i grundlagen.
Läs merFakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan. Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor
Fakta & argument för en skola fri från ensidig religiös påverkan Ett initiativ från Humanisterna för att stoppa religiösa friskolor Åtta humanistiska argument för att stoppa religiösa friskolor Skolan
Läs merSverige och folkrätten
OVE BRING, SAID MAHMOUDI OCH PÅL WRANGE Sverige och folkrätten Femte upplagan UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBliOTHEK - NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 kap. Inledning: Folkrättens
Läs merAllmän rättskunskap. Allmän rättskunskap? Det svenska rättssystemet. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt
Läs merMänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
Läs merKommittédirektiv. Konfessionella inslag i skolväsendet. Dir. 2018:15. Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018
Kommittédirektiv Konfessionella inslag i skolväsendet Dir. 2018:15 Beslut vid regeringssammanträde den 8 mars 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera regelverket för konfessionella inslag
Läs merKAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
KAMMARRÄTTEN I SUNDSVALL DOM Mål nr 1494-12 2013-07-04 Meddelad i Sundsvall KLAGANDE 1. Maria Kero, 750122-8923 2. Örjan Kero, 730602-9013 Sattajärvi 24 984 92 Pajala Ombud: Advokat Percy Bratt Advokatbyrån
Läs merDet finns flera anledningar till varför staten
Statligt stöd till trossamfund för religionsfrihetens skull För att undersöka hur statens stöd till trossamfunden på bästa sätt kan möta trossamfundens och samhällets behov tillsatte regeringen en utredning
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vetterstorps förskola Förskolechef: Maria Välimaa 1 Vår vision Förskolan ska vara en verksamhet fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
Läs merGrundrättigheter och diskriminering i skola och daghem
Grundrättigheter och diskriminering i skola och daghem Helsingfors 25.4.2016 Thomas Sundell Jurist Regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet Regionförvaltningsverkens svenska enhet
Läs merYttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad brottslighet (SOU 2018:69)
Justitieombudsmannen Thomas Norling YTTRANDE Datum 2019-05-28 Regeringskansliet Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Dnr R 21-2019 Sid 1 (5) Yttrande över slutbetänkandet Ökat skydd mot hedersrelaterad
Läs merSvenska Alliansmissionen vill härmed yttra sig över betänkandet ÄKTENSKAP FÖR PAR MED SAMMA KÖN - VIGSELFRÅGOR
YTTRANDE Jönköping den 9 januari 2008 Justitiedepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Äktenskap för par med samma kön Vigselfrågor (SOU 2007:17) Svenska Alliansmissionen vill härmed yttra
Läs merAllmän rättskunskap. Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se
Allmän rättskunskap Föreläsare: Signe Lagerkvist signe.lagerkvist@jus.umu.se Allmän rättskunskap? Allmänt om rättssystemet och rättsreglerna Rättskällorna Den juridiska metoden; hur löser man ett juridiskt
Läs merVAD RELIGIONS- FRIHeT INNEBÄR OCH NÄR DEN FÅR BEGRÄNSAS
VAD RELIGIONS- FRIHeT INNEBÄR OCH NÄR DEN FÅR BEGRÄNSAS EN LATHUND om religionsfrihet svenska missionsrådet Svenska missionsrådet Tryck: 2010 Omslag: En gatuförsäljare visar en hinduisk staty i Dhaka,
Läs merJag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter
Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merRegeringens proposition 2000/01:81
Regeringens proposition 2000/01:81 Omskärelse av pojkar Prop. 2000/01:81 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 15 mars 2001 Lena Hjelm-Wallén Ingela Thalén (Socialdepartementet)
Läs merSamt skyddade identitet frågor
Beteendevetare och fil. mag i psykologi Sakkunnig i hedersproblematik Samt skyddade identitet frågor ü Föreläsare ü Konsult ü Handledare Kontakt: telefon 0708 955 182 Mail: fam_persson@ektv.nu Delar av
Läs merNeutralitet i det offentliga rummet? Negativ religionsfrihet i förändring
JURIDISKA FAKULTETEN vid Lunds universitet Elin Osbeck Neutralitet i det offentliga rummet? Negativ religionsfrihet i förändring LAGF03 Rättsvetenskaplig uppsats Kandidatuppsats på juristprogrammet 15
Läs merDOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg
Avdelning 1 DOM 2015-04-22 Meddelad i Göteborg Sida 1 (9) KLAGANDE Arbetsförmedlingen Juridiska avdelningen 113 99 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten i Göteborgs dom den 4 juli
Läs merReligionskunskap. Syfte
Religionskunskap Syfte Religion och livsåskådning är en central del av mänsklig kultur. Människor har i alla tider och i alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merUtvärdering av föräldraskap i Sverige
1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande
Läs merStockholm den 22 december 2016
R-2016/1958 Stockholm den 22 december 2016 Till Justitiedepartementet Ju2016/06394/L6 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 7 oktober 2016 beretts tillfälle att avge yttrande över Mediegrundlagskommitténs
Läs merJämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Läs merYttrandefrihet och whistleblowing
Yttrandefrihet och whistleblowing OM GRÄNSERNA FÖR ANSTÄLLDAS KRITIKRÄTT UNIVERSITÅTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBLIOTIiEK - Susanne Fransson Innehåll Förord 11 Prolog 12 Kap.1 inledning och bakgrund Mänskliga
Läs mernågra konstitutionella synpunkter på deras ställning
Friskolorna några konstitutionella synpunkter på deras ställning JOHAN HIRSCHFELDT OCH LOTTA LERWALL Särtryck ur boken Bertil Bengtsson 90 år Friskolorna några konstitutionella synpunkter på deras ställning
Läs merUppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet?
Uppgift 1. Hur såg den svenska staten på judar, romer och samer på 1600-talet? Uppgiftsformulering: Vilka slutsatser kan du, med hjälp av källorna, dra om hur staten såg på dessa grupper på 1600-talet?
Läs merKommentar till övningstenta, T1 VT 2013
Kommentar till övningstenta, T1 VT 2013 Frågan behandlar i huvudsak två områden. Det första rör normgivningsfrågor, det andra rättighetsskydd. En viktig lärdom är att läsa uppgiften noga. Gör man det upptäcker
Läs merSamvetsfrihet, en rätt till samvetsvägran?
Samvetsfrihet, en rätt till samvetsvägran? En analyserande uppsats om samvetsfrihet, rätten att utöva den och möjligheten att begränsa den med hänvisning till aborträtten. Sara Ellefors HT 2018 Examensarbete,
Läs merTryck- och yttrandefriheten i dag
Tryck- och yttrandefriheten i dag Rättighet enligt Europakonventionen och RF Särskilt stark och detaljreglerad rättighet enligt TF och YGL TF och YGL ger skydd för yttranden som framställs eller överförs
Läs merFörord. Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende.
Förord vob syd ab Sverige tar emot 2-3000 ensamkommande flyktingbarn per år. Av dessa bor många en kortare eller längre tid på Hem för Vård och Boende. VoB Syd AB driver ett antal sådana boenden i södra
Läs mer4. Individens rättigheter och skyldigheter
Foto: Colourbox 4. Individens rättigheter och skyldigheter Innehåll Jämlikhet och mänskliga rättigheter Skydd mot diskriminering Familj och individ Barns rättigheter Mäns våld mot kvinnor och våld i nära
Läs merJur. dr Moa Kindström Dahlin. Centre for Research Ethics & Bioethics
Barns med- och självbestämmanderätt i psykiatrisk vård Jur. dr Moa Kindström Dahlin 1 Patienter har rättigheter - självbestämmande och integritet Rättighetsdokument (av olika dignitet) Regeringsformen
Läs merETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN
ETT FÖNSTER MOT VÄRLDEN Film och diskussion VAD ÄR PROBLEMET? Filmen Ett fönster mot världen är en introduktion till mänskliga rättigheter. Den tar upp aktuella ämnen som kvinnors rättigheter, fattigdom,
Läs merGrundutbildning i barnets rättigheter för personal
Grundutbildning i barnets rättigheter för personal Barnkonventionen Den antogs 1989 Sverige skrev på 1990 Delar av barnkonventionen finns i den svenska lagtexten, men hela barnkonventionen gäller inte
Läs merVad religionsfrihet innebär och när den får begränsas En lathund för politiker
Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas En lathund för politiker Utgiven 2010-05-10 Vad religionsfrihet innebär och när den får begränsas En lathund för politiker Burkadebatten, handskakningsdomen,
Läs merKommittédirektiv. Rasistiska symboler. Dir. 2018:61. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018
Kommittédirektiv Rasistiska symboler Dir. 2018:61 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2018 Sammanfattning av uppdraget De senaste åren har extremistiska organisationer framför allt inom vit makt-miljön
Läs merFörbud av religiösa friskolor
Juridiska institutionen Juristprogrammet, höstterminen 2016 Examensarbete 30 hp Förbud av religiösa friskolor En studie av föräldrars rätt att tillförsäkra sina barn en sådan utbildning och undervisning
Läs merFN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA
FN:s DEKLARATION OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIG- HETERNA ARTIKEL 1 Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
Läs merSammanfattning Riksdagens ombudsmän, JO, har beretts tillfälle att lämna synpunkter i rubricerat ärende.
Chefsjustitieombudsmannen Elisabeth Rynning YTTRANDE Datum 2018-02-20 Regeringskansliet Justitiedepartementet ju.a@regeringskansliet.se Dnr R 130-2017 Sid 1 (5) Yttrande över betänkandet Stärkt integritet
Läs merFN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Omedelbart efter denna historiska
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:2456. Rättspolitik. Sammanfattning. Innehållsförteckning. Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:2456 av Johan Hedin (C) Rättspolitik Sammanfattning Rättspolitiken ska se alla människors lika värde, skydda de som behöver samhällets skydd, straffa brott
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 23 maj 2016 SÖKANDE AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Justitiedepartementet) beslut den 26 november 2015, JuBC2015/00218/BIRS (delvis),
Läs merstockholm - uppsala - lund - göteborg - umeå Maria Refors Legge Religionsfrihet, skolplikt & diskriminering i den obligatoriska grundskolan
Juridisk Publikation stockholm - uppsala - lund - göteborg - umeå Maria Refors Legge Religionsfrihet, skolplikt & diskriminering i den obligatoriska grundskolan Särtryck ur häfte 1/2018 Nummer 1/2018 JURIDISK
Läs merStyrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet. Louise Dane, doktorand i offentlig rätt
Styrande regelverk i FN, EU och Sverige på asylområdet Louise Dane, doktorand i offentlig rätt louise.dane@juridicum.su.se Migranter och flyktingar ~250 miljoner migranter i världen 65,3 miljoner människor
Läs merFråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning.
HFD 2017 ref. 4 Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning. 1 och 7 lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut, 3 1 lagen (1999:932) om stöd till trossamfund Högsta
Läs merDemokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet
Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till
Läs merFN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA
FN:s ALLMÄNNA FÖRKLARING OM DE MÄNSKLIGA RÄTTIGHETERNA Förenta Nationernas generalförsamling antog den 10 december 1948 en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna. Artikel 19 handlar om allas rätt
Läs merDet är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig.
Tvångsäktenskap Det är för lätt att gifta sig och för lätt att skilja sig. Tvångsäktenskap och tvångsskilsmässa Äktenskapsbalken har detta år fått ett viktigt tillägg då dispensen för att ingå äktenskap
Läs merRevisors oberoende. Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion. Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG
Revisors oberoende Om den svenska oberoenderegleringens utveckling, dess funktion och konstruktion Adam Diamant IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning Förkortningar 15 DEL I 17 1 Inledning 19 1.1 Om avhandlingsämnet
Läs merDen allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN
Den allmäna deklarationen för de mänskliga rättigheterna! Förenta Nationen FN Den 10 december 1948 antog FN det första internationella dokument som erkänner att alla människor har samma värde och rättigheter.
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde
LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2019-03-05 Närvarande: F.d. justitierådet Ella Nyström samt justitieråden Erik Nymansson och Thomas Bull Polisens tillgång till underrättelser från Försvarets
Läs merReligiösa byggnader i Malmö
Foto: Malmö stad / Eva Hörnblad Religiösa byggnader i Malmö Västra Skrävlinge kyrka Övningar med lärarinstruktioner Årskurs: 4 6 Material: Eva Hörnblad och Annika Trenneman i samarbete med Västra Skrävlinge
Läs merHFD 2013 ref 72. Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning.
HFD 2013 ref 72 Fråga om ett trossamfunds rätt till statligt stöd. Rättsprövning. Lagrum: 1 och 7 lagen (2006:304) om rättsprövning av vissa regeringsbeslut; 3 1 lagen (1999:932) om stöd till trossamfund;
Läs merDOM 2016-05-12 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 020102 DOM 2016-05-12 Stockholm Mål nr B 5280-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts deldom den 19 maj 2015 i mål nr B 6463-13, se bilaga A PARTER Klagande (Åklagare) Kammaråklagaren
Läs merVärdegrundsforum 14 september
Värdegrundsforum 14 september Mänskliga rättigheter en del i det statliga uppdraget Medverkande: Patrik Åkesson verksamhetsutvecklare, Uppsala universitet Iain Cameron professor i folkrätt, Uppsala universitet
Läs merTentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011
Tentamenskommentar omtentamen 9 februari 2011 Tentamenskommentaren är inte uttömmande och andra resonemang än de som tas upp här kan också vara relevanta. Examinator konstaterar att många tentander drar
Läs merMänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas
Läs merMotion om införande av förbud mot böneutrop i de lokala ordningsföreskrifterna
TJÄNSTESKRIVELSE 1(2) Datum Diarienummer 2019-03-22 KLK 2018/287 Handläggare Kommunjurist Magnus Gjerstad Kansliavdelningen Magnus.Gjerstad@hassleholm.se Motion om införande av förbud mot böneutrop i de
Läs merEXAMENSARBETE. Är slöjan ett tecken för kvinnoförtryck? Religionsfrihet ur ett rättsligt perspektiv. Aisha Ahmadi 2015
EXAMENSARBETE Är slöjan ett tecken för kvinnoförtryck? Religionsfrihet ur ett rättsligt perspektiv Aisha Ahmadi 2015 Filosofie kandidatexamen Rättsvetenskap Luleå tekniska universitet Institutionen för
Läs merGrundlagarna. Offentligrättsliga principer 3/30/2015. Peter Lillieh. Dagens upplägg
Offentligrättsliga principer Peter Lillieh Dagens upplägg Författningar - Repetition vad är skillnaden mellan dem? Allmänna rättsprinciper - Vad är en rättslig princip(vad och varför) - Legalitets-, objektivitetsprincipen
Läs merElever med heltäckande slöja i skolan
Juridisk vägledning Granskat juli 2012 Mer om Elever med heltäckande slöja i skolan Klädsel är något som normalt bestäms av individen själv. Utgångspunkten är att en skolhuvudman ska visa respekt för enskilda
Läs merFörsamlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart
Församlingen som dagvårdens, skolans och läroinrättningarnas samarbetspart Ett mångsidigt samarbete kan illustreras med fyra korgar. Med hjälp av korgarnas olika innehåll får man en klarare bild av samarbetets
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (11) meddelad i Stockholm den 8 november 2013 SÖKANDE Trossamfundet Jehovas vittnen, 878500-4071 Ombud: AA KLANDRAT AVGÖRANDE Regeringens (Socialdepartementet) beslut
Läs merKommittédirektiv. Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna. Dir. 2015:126
Kommittédirektiv Förbättrade förutsättningar för ordning och säkerhet i domstolarna Dir. 2015:126 Beslut vid regeringssammanträde den 1 december 2015. Sammanfattning En särskild utredare ska se över bestämmelserna
Läs merTänket bakom filmen. Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare
L Ä R A R H A N D L E D N I N G Lärarhandledning: Judendom, Andliga ledare Tänket bakom filmen Fördomar bekämpas genom kunskap! Syftet bakom filmerna är att vi vill öka kunskapen om våra världsreligioner
Läs mer1. Sammanfattning av läget för de mänskliga rättigheterna
Utrikesdepartementet Denna rapport är en sammanställning grundad på Utrikesdepartementets bedömningar. Rapporten kan inte ge en fullständig bild av läget för de mänskliga rättigheterna i landet. Information
Läs merFöräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY
Föräldrarätten och barns rätt att komma till tals TITTI MATTSSON, PROF. FACULTY OF LAW, LUND UNIVERSITY Vad handlar det här seminariet om? Den rättighetsbaserade samhällsvården utgår från att varje person
Läs merReligionsfrihet eller jämställdhet vad väger tyngst?
Kandidatuppsats Religionsfrihet eller jämställdhet vad väger tyngst? En studie om hur den rättsliga avvägningen görs när två rättigheter kolliderar med varandra. Författare: Annie Andersson Handledare:
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 2 mars 2011 SÖKANDE Trossamfundet Jehovas vittnen, 878500-4071 Ombud: Jur.kand. Majeed Alnashi Aequitas Juridik Box 5 732 21 Arboga KLANDRAT
Läs merYTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18)
Till Kulturdepartementet 103 33 STOCKHOLM Diarienummer Ku2018/00653/D YTTRANDE ÖVER BETÄNKANDET Statens stöd till trossamfund i ett mångreligiöst Sverige (SOU 2018:18) Förbundet Humanisterna har anmodats
Läs merMänskliga rättigheter. Mänskliga rättigheter i Sverige
Mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter i Sverige 2 3 Detta utbildningshäfte innehåller information om mänskliga rättigheter i Sverige. Här ges en beskrivning av hur internationella förpliktelser införlivas
Läs merOM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE
LEKTIONSFÖRSLAG OM YTTRANDEFRIHET OCH MÄNNISKORÄTTSFÖRSVARARE Lärarhandledning Att människor kan och vågar stå upp för sina egna och andras rättigheter är avgörande. Men vad händer när det inte går? I
Läs merRätten till hälsa. Elin Jacobsson, utredare. Anna-ChuChu Schindele, utredare. Enheten Hälsa och sexualitet. Avdelningen för kunskapsstöd
Rätten till hälsa exemplifierat genom sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Elin Jacobsson, utredare Anna-ChuChu Schindele, utredare Enheten Hälsa och sexualitet Avdelningen för kunskapsstöd
Läs merSociala rättigheter för utsatta EU-medborgare. Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet
Sociala rättigheter för utsatta EU-medborgare Andreas Pettersson Jur. dr. Umeå universitet Lex superior Rättsreglernas tolkningsprinciper Överordnade regler har företräde framför underordnande regler Lex
Läs mer