Folkrätten i svensk säkerhets politik
|
|
- Sandra Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET
2 Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska turbulensen 4 1:3 Avgränsning 6 1:4 Angreppssätt 7 1:5 Källor 10 1:6 Disposition 12 Kapitel 2. Utgångspunkter för studien 17 2:1 Den svenska säkerhetspolitiken 17 2:1:1 Säkerhetspolitisk utgångspunkt 27 2:2 Folkrättens roll i den internationella politiken 27 2:2:1 Folkrättsliga utgångspunkter 40 Del II - Neutraliteten. Kapitel 3. Historik. 45 3:1 Tiden fram till :2 Anslutningen till Nationernas Förbund 46 3:3 Sverige under andra världskriget 50 3:3:1 Finska vinterkriget 51 3:3:2 Permittenttrafiken 52 3:3:3 Division Engelbrecht 55 VII
3 Kapitel 4. Neutralitet och neutralitetspolitik 59 4:1 Neutralitetsrätten 59 4:2 Neutralitetspolitiken 67 4:2:1 Neutralitetspolitiken på prov 1 - Vietnamkriget 80 4:2:2 Neutralitetspolitiken på prov 2 - Vapenexporten till Indien 84 Del III - Medlemskapet i FN. Kapitel 5. Anslutningen till FN 95 5:1 Bakgrund 95 5:1:2 Svensk inställning till Dumbarton Oaks Proposals 97 5:1:3 Den svenska kommentaren till FN-stadgan 99 5:1:4 Regeringens proposition 103 5:1:5 Utrikesutskottets yttrande 106 5:1:6 Den efterföljande riksdagsdebatten 106 5:1:7 Undéns inledningsanförande inför generalförsamlingen 111 5:2 Neutralitet och medlemskap 111 5:2:1 Ett problem? 112 5:3 Inställningen till FN 118 5:3:1 Catalina-affären 122 Kapitel 6. Värnandet om FNs auktoritet 125 6:1 Libanonkrisen :1:1 Kuwaitkrisen 128 6:2 FNs finansiella kris 128 6:2:1 Artikel 17 och 19 i FN-stadgan 129 6:2:2 Finanserna och den fredsbevarande verksamheten 131 VIII
4 Kapitel 7. Fredlig lösning av tvister 135 7:1 Fredlig lösning enligt FN-stadgan 135 7:1:2 Svensk inställning till fredlig lösning av tvister 138 7:2 Medverkan i FNs fredsbevarande verksamhet 142 7:2:1 De fredsbevarande styrkorna 143 7:2:2 Kort juridisk bakgrund :2:2:1 Den legala grunden för styrkornas upprättande 146 7:2:3 FN-styrkan på Cypern 150 7:2:3:1 Historisk återblick 150 7:2:3:2 UNFICYP :2:3:3 UNFICYP :2:4 Svensk inställning till fredsbevarande styrkor 154 Kapitel 8. Icke-militära sanktioner 157 8:1 Artikel :1:1 Vetorätten 158 8:1:2 Svensk inställning till sanktioner 162 8:2 Sanktioner mot Sydafrika.., 164 8:2:1 Sydafrikafrågans behandling i FN :2:2 Sveriges reaktion på det uteblivna sanktionsbeslutet 166 8:3 Sveriges ensidiga bojkott 167 8:3:1 Sveriges tidigare åtgärder mot Sydafrika 168 8:3:2 Proposition 1986/87: :3:3 Utrikesutskottets yttrande 173 8:3:4 Riksdagsdebatten 174 Kapitel 9. Väpnade sanktioner 177 9:1 FN-stadgans regler 177 9:2 Koreakriget 178 9:2:1 Säkerhetsrådets inledande resolutioner 180 9:2:2 Uniting for Peace Resolutionen 186 IX
5 Kapitel 10. Kuwaitkrisen :1 Bakgrund :2 Invasionen och säkerhetsrådets inledande handläggning :2:1 De ekonomiska sanktionerna :2:2 Ogiltigförklarandet av Iraks annektion :2:3 Resolution 665 (1990) :2:4 Resolution 678 (1990) :2:5 De allierades motangrepp :3 Var det rätt, vad som skedde? :3:1 Vilka blev konsekvenserna i Irak? :3:2 Vad sade man i debatten i Sverige? :3:3 Vad sade juristerna? :3:4 En ny världsordning? 214 Del IV - Skyddet av det egna territoriet. Kapitel 11. Det svenska försvaret :1 Svenska hotbilder :2 Försvarspolitiken :2:1 Det försvunna försvarsbeslutet :3 Försvarssamverkan :3:1 Det nordiska försvarsförbundet :3:1:1 Problem för neutralitetspolitiken? :3:1:2 Frågan om vapenleveranser 242 Kapitel 12. Statens rätt att värna sitt territorium :1 Självförsvarsrätten i FN-stadgan :1:1 "Väpnat angrepp" :1:2 Preventivt självförsvar :1:3 Artikel 51 i världspolitiken :2 Svensk självförsvarsargumentation :3 Ubåtskränkningarna :3:1 Svenska regler angående kränkningar :3:2 Svensk argumentation 267 X
6 Del V - Reduktion av yttre hot. Kapitel 13. Nedrustning :1 Nedrustningspolitiken :2 Nedrustning, stormakter och FN :3 Svenska kärnvapen? :4 Svenska nedrustningsinitiativ :4:1 Ett fullständigt provstopp :4:2 Icke-spridning av kärnvapen :4:3 En kärnvapenfri zon i Norden :4:4 Ett förbud mot kärnvapenanvändning 310 Kapitel 14. Den europeiska säkerhetskonferensen :1 ESK-processen :1:1 Förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder 318 Del VI - Neutralitetspolitiken överges. Kapitel 15. Sveriges EG-anslutning :1 Neutralitetens krav :2 Sveriges väg till ansökan :3 Politiken överges? 331 Kapitel 16. Framtiden :1 Några korta anmärkningar :2 Exempel på förändring - erkännande 337 XI
Maktbalans och alliansfrihet
NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och
Svensk utrikespolitik efter 1945
Nils Andrén ' Åke Landqvist Svensk utrikespolitik efter 1945 Ju AMJ Almqvist & Wiksell, Stockholm Innehåll Förord MAKTBALANS OCH NEUTRALITETSPOLITIK 15 Stormaktstid och stormaktsdröm Neutralitetspolitiken
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen
Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),
NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL
NEUTRALITETENS UPPGÅNG OCH FALL - eller den gemensamma säkerhetens historia ATLANTIS INNEHÅLL 9 Förord 11 FÖRKORTNINGAR 13 INLEDNING: Om neutralitet och gemensam säkerhet DEL 1: NEUTRALITETENS HISTORIA
Säkerhetspolitik för vem?
Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen
Internationella relationer
Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika
Skyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM
LARS BJÖRNE REALISM OCH SKANDINAVISK REALISM Den nordiska rättsvetenskapens historia Del IV 1911-1950 Innehållsförteckning Förord Innehållsförteckning Förkortningar VII IX XV Inledning 1 1. Disposition
Sveriges internationella överenskommelser
Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen
Internationell våldsanvändning. Internationell våldsanvändning
Internationell våldsanvändning Internationell våldsanvändning Den 11 september förklarar sig USA utsatt för ett terrorangrepp SäkR antar två resolutioner som ger visst stöd för att angreppet ska ses som
Rapport Inställningen till Nato Frivärld
Rapport Inställningen till Nato Frivärld 2017-11-28 Sammanfattning och slutsatser 2 Om undersökningen Metod Slumpmässigt rekryterad onlinepanel Målgrupp Allmänheten Antal intervjuer 1 010 intervjuer Vägning
Sverige och folkrätten
OVE BRING, SAID MAHMOUDI OCH PÅL WRANGE Sverige och folkrätten Femte upplagan UNIVERSITÄTSBIBLIOTHEK KIEL - ZENTRALBIBliOTHEK - NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Förord 9 Förkortningar 11 1 kap. Inledning: Folkrättens
Läget i Syrien. Ja Kan inte säga Nej. Finland bör utöka sitt humanitära bistånd till området.
Läget i Syrien "I Syrien rasar ett inbördeskrig sedan några år. Hur borde det internationella samfundet och Finland enligt er åsikt agera för att en lösning på situationen ska kunna hittas?" Ja Nej Figur
INNEHÅLL. Förord 9. 1 Bakgrunden till andra världskriget 11
Förord 9 1 Bakgrunden till andra världskriget 11 Arvet från första världskriget 11 Versaillesfreden 13 Locarnopakten 1925 16 Nationernas Förbunds problem 17 Den ekonomiska världskrisen drabbar Europa 18
Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se
Internationell politik 1 Föreläsning 8. Mänskliga rättigheter och humanitär intervention Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Mänskliga rättigheter från filosofisk idé till internationell norm På bara 60
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om
Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Kommittédirektiv. Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser. Dir. 2010:125
Kommittédirektiv Rätten för Försvarsmaktens personal att använda våld och tvång i internationella insatser Dir. 2010:125 Beslut vid regeringssammanträde den 18 november 2010 Sammanfattning En särskild
Skyldighet att skydda
Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen
Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner
Utrikesutskottets betänkande 2007/08:UU3 Tillämpning i fråga om Iran av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner Sammanfattning I detta betänkande behandlas regeringens proposition 2006/07:132
Betänkande från Natoutredningen. Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström
Sverige, Nato och säkerheten Betänkande från Natoutredningen Hans Blix Rolf Ekéus Sven Hirdman Lars Ingelstam (huvudsekreterare) Stina Oscarson Pierre Schori Linda Åkerström CELANDERS FÖRLAG NIISSlV Innehåll
Den svenska nedrustningen och ubåtskränkningarna
HENRIK ANNERS: Den svenska nedrustningen och ubåtskränkningarna Så länge Sovjet hade förtroende för det svenska försvaret var den sovjetiska militära planeringen gentemot Sverige defensiv. Den långtgående
SVERIGE UNDER KALLA KRIGET
SVERIGE UNDER KALLA KRIGET Dokumentsamling om neutralitetspolitiken Sammanställd av jur. dr Rolf H. Lindholm SANTERUS i. I :, SLAG INNEHALL 4 MAJ I945 2 2 JULI I945 11 AUGUSTI 1945 12 AUGUSTI I945 2 2
FÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 5.11.2014 B8-0211/2014 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av ett uttalande av vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor
Ålands demilitarisering och neutralisering: juridisk beständighet och omgivningens föränderlighet
PB 85. AX-22101 MARIEHAMN. ÅLAND. FINLAND. TEL +358 18 15570. FAX +358 18 21026. peace@peace.ax www.peace.ax Ålands fredsinstitut The Åland Islands Peace Institute NGOinSpecialConsultativeStatuswiththeEconomicandSocialCounciloftheUnitedNations
JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen
26.10.2012 Europeiska unionens officiella tidning C 326/363 JÄMFÖRELSETABELLER (*) Fördraget om Europeiska unionen Tidigare numrering i fördraget om Europeiska unionen AVDELNING I GEMENSAMMA BESTÄM MELSER
A. Förpliktelser som ligger i själva suveränitetsbegreppet.
Sammanfattning Skyldigheten att skydda Huvudprinciper 1. Grundförutsättningar A. I begreppet statssuveränitet ligger en skyldighet, nämligen den att det först och främst åligger staten själv att skydda
Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering
Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning
Till utrikesutskottet
FÖRSVARSUTSKOTTETS UTLÅTANDE 1/2006 rd Regeringens proposition med förslag till lag om militär krishantering och vissa lagar som har samband med den Till utrikesutskottet INLEDNING Remiss Riksdagen remitterade
Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Utrikesdepartementet Protokoll I:2 vid regeringssammanträde 2018-06-28 UD2018/10480/IU (delvis) UD2018/10774/KH Regleringsbrev för budgetåret 2018 avseende anslag 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet
Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss
Arbetet 1981-05-22 Fredsaktivist underkänner försvarets syn på hotet; Vi kan inte försvara oss Av CURT CARLSSON GÖTEBBORG: Det främsta hotet mot Västsverige är kriget som sådant, och blir det krig, så
Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring
Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,
Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Momentguide: Aktörer inom internationell politik
Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika
I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s
Israel - Palestina Konflikten
NA15-2016-05-22 Israel - Palestina Konflikten Innehåll 1. Förenta Nationerna 3 1.1 Huvudorganen. 3 2. Mänskliga Rättigheter 4 2.1 Medborgerliga Rättigheterna... 4 2.2 Politiska Rättigheterna 4 2.3 Ekonomiska,
Supplementary File 3
Supplementary Material The Open Applied Informatics Journal, 2009, Volume 3 i Supplementary File 3 >SYD_THETN C MGEQLGGLKRTHMCGELGVKDVGKSVVVMGWVNSRRDHGGLVFIDLRDRTGIVQIVFSEQ VSKEVFEKVQSVRSEYVLAVEGEVVKRLPENVNPKIPTGEIEIYAKNLKILSKSETPPFP
Juridiska institutionen MILITÄR KRISHANTERING. En analys av den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens påverkan på FN-systemet
Juridiska institutionen MILITÄR KRISHANTERING En analys av den europeiska säkerhets- och försvarspolitikens påverkan på FN-systemet VT-07 Tillämpade studier 20p Internationell rätt Handledare: Per Cramér
NATO. En studie av förhållandet mellan NATO:s policy och teorin om rättfärdigat krig. Karolina Henricson
NATO En studie av förhållandet mellan NATO:s policy och teorin om rättfärdigat krig Karolina Henricson 1989-12-27 Mänskliga Rättigheter Vårterminen 2010 MRSG20 Handledare: LLM, doktorand Matilda Arvidsson
Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter
FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: 2 Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna
NATO OCH SVERIGE SAMARBETE FÖR FRED ELLER KRIG? KVINNOKAMP MOT NATO 3/3 2012
1 NATO OCH SVERIGE SAMARBETE FÖR FRED ELLER KRIG? KVINNOKAMP MOT NATO 3/3 2012 Alliansfrihet i fred syftande till neutralitet i krig var den klassiska formuleringen i många år för svensk utrikes- och säkerhetspolitik.
Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter
FN Globalt samarbete för fred, utveckling och mänskliga rättigheter Bild 1: Introduktion, FN - globalt samarbete Bild 2: Konferensen på Jalta FN-tanken föds redan i de allierades kamp mot axelmakterna
Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon
Import- och exportföreskrifter/sanktioner 1 Rådets förordning (EG) nr 1412/2006 av den 25 september 2006 om vissa restriktiva åtgärder mot Libanon EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING med
Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands
Försvarsutskottets betänkande 2015/16:FöU14 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Sammanfattning Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i lagen (1994:588) om utbildning
Världens viktigaste fråga idag är freden.
Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer
Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik
Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer
TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION
TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION ULF BJERELD I april 1999 firade NATO sitt 50-årsjubileum. Firandet hade förberetts mer än ett år i förväg. Avsikten var att inför millenieskiftet odelat hylla och hedra
PAX EUROPA. Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin
UPPSALA UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Svensk Politik A Fredrik Rönning Januari 2003 PAX EUROPA Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin Om man inte
Regeringens proposition 2015/16:122
Regeringens proposition 2015/16:122 Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Prop. 2015/16:122 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 3 mars 2016 Stefan Löfven
Ett kärnvapenfritt Sverige
Ett kärnvapenfritt Sverige - vad vill politikerna? Fredsam Göteborg ett nätverk för fredsorganisationer 2018 Innehåll Kärnvapenavtal 3 Frågor om kärnvapen 4 Lag mot kärnvapen på svensk mark och 5 kärnvapenfria
200 år av fred i Sverige
U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014
LADDA NER LÄSA. Beskrivning. Preventivt självförsvar- artikel 51 FN-stadgan PDF ladda ner
Preventivt självförsvar- artikel 51 FN-stadgan PDF ladda ner LADDA NER LÄSA Beskrivning Författare: Roland Lohr gen Stahl. Strax efter klockan 9.00 på morgonen den 11 september 2001, en icke ont anande
Historien i politiken
Historien i politiken Historieanvändning i norsk och svensk EU-debatt 1990 1994 Erik Axelsson Summary: History in politics: the use of history in the Norwegian and Swedish debates on membership in the
Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik Säkert!
Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet Womens International League for Peace and Freedom Saba Nowzari E-post: saba.nowzari@ikff.se Seminarium i Riksdagen den 7 november 2007 om Europeisk fredspolitik
BESLUT. RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken
L 70/22 Europeiska unionens officiella tidning 11.3.2014 BESLUT RÅDETS BESLUT 2014/125/GUSP av den 10 mars 2014 om ändring av beslut 2013/798/Gusp om restriktiva åtgärder mot Centralafrikanska republiken
HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN?
HUR STYRS FÖRSVARSMAKTEN? Politisk och militär syn på försvarsdoktrin under 1990-talet Håkan Edström Institutionen för statsvetenskap Umeå universitet Innehåll Förord 10 DEL I Introduktion KAPITEL 1 Problem,
Regeringens proposition 2015/16:153
Regeringens proposition 2015/16:153 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Prop. 2015/16:153 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 17 mars 2016 Stefan Löfven Peter Hultqvist
Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?
1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-
Mänskliga rättigheter
Mänskliga rättigheter SMGC01 2015 Leif Lönnqvist leif.lonnqvist@kau.se Vad är en mänsklig rättighet? Mänskliga rättigheter Kan man identifiera en mänsklig rättighet? Vem bestämmer vad som skall anses vara
RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna
RÖSTAR DU FÖR FRED? IKFF betygsätter partierna INTERNATIONELLA KVINNOFÖRBUNDET FÖR FRED OCH FRIHET IKFF:S FRÅGOR TILL PARTIERNA 1. Vilken strategi är mest effektiv för att öka kvinnors deltagande i fredsprocesser,
Utredningen av konsekvenserna av ett svenskt tillträde till Konventionen om förbud mot kärnvapen
2019-04-23 UD2019/00979/NIS Till Utrikesdepartementet ud.remissvar@regeringskansliet.se Kopia: martin.rahm@gov.se ud-nis@gov.se Kvinnor för Freds synpunkter på Utredningen av konsekvenserna av ett svenskt
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 29.4.2004 KOM(2004) 348 slutlig 2004/0114 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om införande av vissa restriktiva åtgärder till stöd för ett effektivt genomförande
FN:s generalsekreterare
FN:s generalsekreterare Generalsekreteraren är chef för FN:s sekretariat och sitter högst både i teorin och i praktiken. Kontoret är inrymt på 39:e våningen, den översta, i FN-byggnaden i New York. Generalsekreteraren
Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion
Erfarenheten visar att små stater gör klokt i att inte lita på stormakter. Det gäller inte bara USA och de övriga västmakterna utan även Ryssland.
1 UKRAINA, POLITIKEN OCH VÅLDSFÖRBUDET Erfarenheten visar att små stater gör klokt i att inte lita på stormakter. Det gäller inte bara USA och de övriga västmakterna utan även Ryssland. Västsidan, under
Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 24.2.2014 JOIN(2014) 7 final 2014/0060 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING om
Försvarsallianser en framtida nödvändighet
Försvarsallianser en framtida nödvändighet av Hans Corell på senare tid har försvarsdebatten plötsligt tagit fart. Anledningen är naturligtvis den tragiska utvecklingen i vårt närområde i öster. Ett exempel
De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar
De utökade Iransanktionerna och företagens ansvar Seminarium om finansiering av terrorism och EU-sanktioner, 22 mars 2011 Hanna Björklund Inspektionen för strategiska produkter Vad gör Inspektionen för
Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 december 2015 Peter Hultqvist Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)
Förordning 356/2010, Somalia [10291]
Rådets förordning (EU) nr 356/2010 av den 26 april 2010 om införande av vissa särskilda restriktiva åtgärder mot vissa fysiska eller juridiska personer, enheter eller organ mot bakgrund av situationen
Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen
BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 3.1.1-2015- 0369 Bilaga 3. Riksrevisionens sammanställning av aspekter som bör beaktas i exportkontrollen RiR 2017:2 Exportkontrollen av krigsmateriel RIKSREVISIONEN
FN ett problem? Paper-uppgift. Emma Homanen. FN i världspolitiken. Linköpings Universitet
FN ett problem? Paper-uppgift Emma Homanen FN i världspolitiken Linköpings Universitet Innehåll Inledning... 3 Tillvägagångssätt... 4 Bakgrund... 5 Förutsättningarna för FN... 5 Analys... 9 Stormaktspolitik...
PM-ämnen T6. PM-ämnen T6 2010
PM-ämnen T6 Innehåll Förvaltningsrätt grupp 1, 3 och 4.......s. 2 Förvaltningsrätt grupp 2.s. 3 Förvaltningsrätt grupp 5....s. 4 Förvaltningsrätt grupp 6.s. 5 EU-rätt grupp 7 och 10......s. 6 Folkrätt
III RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM EUROPEISKA UNIONEN
13.12.2008 Europeiska unionens officiella tidning L 335/99 III (Rättsakter som antagits i enlighet med fördraget om Europeiska unionen) RÄTTSAKTER SOM ANTAGITS I ENLIGHET MED AVDELNING V I FÖRDRAGET OM
Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap
1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte
Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen
Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld U trikes- och säkerhetspolitiska frågor spelar sällan eller aldrig en avgörande roll i svenska valrörelser.
Den svenska neutralitetspolitikens utveckling under
Den svenska neutralitetspolitikens utveckling under 1991 2015 Socialdemokraternas respektive Moderaternas syn på alliansfrihet och neutralitet en jämförelse Ednan Smailagic Ednan Smailagic Vt 2017 C-uppsats,
Vi har använt sökorden: Kvinnor, kvinna, jämställdhet och 1325. Granskningsperiod: oktober 2006-23 juni 2008
En granskning av socialdemokraternas utrikespolitiske talesperson Urban Ahlins anföranden, skriftliga frågor, interpellationer, pressmeddelanden och debattartiklar under perioden oktober 2006 23 juni 2008.
Allmänna Försvarsföreningen. Länsavdelningen i Västerbotten. hot i ny tid
Pax Nordica 2012 Nya hot i ny tid Världen förändras. Detta måste den svenska säkerhetspolitiken identifiera och anpassa sig till. Men den slits alltmer mellan olika och kanske också bitvis oförenliga prestationskrav.
Ungdomsförbundens försvarsberednings* syn på säkerhets- och försvarspolitiken
UNGDOMSFÖRBUNDENS FÖRSVARSBEREDNING Ungdomsförbundens försvarsberednings* syn på säkerhets- och försvarspolitiken Blocköverskridande lösningar är bra för svenskt försvar All försvars- och säkerhetspolitik
Försvarspolitiska ställningstaganden
Försvarspolitiska ställningstaganden 1 www.kristdemokraterna.se Försvarspolitiska ställningstaganden Partistyrelsen 7 juni 2013 Rikstinget 2011 gav partistyrelsen i uppdrag att revidera Kristdemokraternas
ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE»
Per Nilsen ATT»STOPPA MUNNEN TILL PA BESPOTTARE» Den akademiska undervisningen i svensk statsratt under frihetstiden LUND 2001 Innehallsforteckning Forord Forkortningar Innehallsforteckning VII IX XI I.
KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN
KONVENTIONEN OM FÖRBUD MOT KÄRNVAPEN De stater som är parter i denna konvention, beslutna att bidra till förverkligandet av målen och principerna i Förenta nationernas stadga, djupt oroade över de förödande
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3306 av Karin Enström m.fl. (M) Utgiftsområde 5 Internationell samverkan Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen anvisar anslagen för 2017 inom utgiftsområde
Romanen som vardagsvara
Romanen som vardagsvara Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier Gunnel Furuland STOCKHOLM Innehåll Bibliografisk anmärkning
Svenska Atlantkommittén
Svenska Atlantkommittén Svenska Atlantkommitténs syn på ett svenskt Nato-medlemskap Om Svenska Atlantkommittén Svenska Atlantkommittén är en partipolitiskt obunden förening. Dess syfte är att främja en
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..
INNEHÅLL VAR MED I AKTION FN.3 AKTION FN FÖR FRED.. 4 10 FAKTA FÖR EN KÄRNVAPENFRI VÄRLD.5 FÖRDJUPA ER OM FN:S FREDSARBETE..7 MATERIAL..8 2 VAR MED I AKTION FN Aktion FN är en aktion som görs av FN-elevföreningar
FREDLIG LÖSNING. Förpliktelse att lösa tvister på fredlig väg? Vilka folkrättsliga metoder finns för att lösa tvister fredligt?
FREDLIGA LÖSNINGAR FREDLIG LÖSNING Förpliktelse att lösa tvister på fredlig väg? Vilka folkrättsliga metoder finns för att lösa tvister fredligt? Vilken metod används när? EXEMPLET RAINBOW WARRIOR Tvist
Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet
Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y Hybridhot Till försvarsutskottet Försvarsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2016 att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens
Stöd till Frankrike med försvarsmateriel
Försvarsutskottets betänkande 2015/16:FöU15 Stöd till Frankrike med försvarsmateriel Sammanfattning Efter terroristdåden i Frankrike den 13 november 2015 begärde Frankrike stöd enligt artikel 42.7 i fördraget
Opinion Tabellversion. Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret
Opinion 2007 Tabellversion Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och försvaret Opinion 2007 Tabellversion Om den svenska allmänhetens syn på samhället, säkerhetspolitiken och
Ett starkare FN GLOBALT PERSPEKTIV. Vad vill vi att FN ska användas till. av Ulf Bjereld ARTIKLAR, RAPPORTER OCH DOKUMENT OM GLOBALA FRÅGOR
Globalt Perspektiv 7 3 /2002 GLOBALT PERSPEKTIV ARTIKLAR, RAPPORTER OCH DOKUMENT OM GLOBALA FRÅGOR Stiftelsen Global Kunskap Box 1221 751 42 Uppsala www.globalpublications.org ISSN 1651 1441 NR 7 3/2002
PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET
PROTOKOLL OM ÄNDRING I AVTALET MELLAN DE NORDISKA LÄNDERNA FÖR ATT UNDVIKA DUBBELBESKATTNING BETRÄFFANDE SKATTER PÅ INKOMST OCH PÅ FÖRMÖGENHET Danmarks regering tillsammans med Färöarnas landsstyre samt
RP 13/2002 rd PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 13/2002 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om uppfyllande av vissa förpliktelser som grundar sig på Finlands medlemskap i Förenta Nationerna och Europeiska
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version
EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen
L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013
L 90/4 Europeiska unionens officiella tidning 28.3.2013 RÅDETS FÖRORDNING (EU) nr 296/2013 av den 26 mars 2013 om ändring av förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Demokratiska folkrepubliken
Tillgång till TIR-förfarandet Del I Medgivande av rätt till sammanslutningar att utfärda TIR-carneter
Transitering m.m./tir-konventionen 1 Tillgång till TIR-förfarandet Del I Medgivande av rätt till sammanslutningar att utfärda TIR-carneter Bilaga 9 Minimivillkor och minimikrav [3251] 1. De minimivillkor
Säkerhetsrådet före och efter kalla kriget. av Gustav Stendahl
Säkerhetsrådet före och efter kalla kriget. av Gustav Stendahl Bakgrund: När jag läste i boken The Oxford Handbook on the United Nations av Thomas G. Weiss och Sam Daws, om säkerhetsrådet, så stod det
Kommittédirektiv. Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism. Dir. 2014:155
Kommittédirektiv Genomförande av vissa straffrättsliga åtaganden för att förhindra och bekämpa terrorism Dir. 2014:155 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En särskild utredare