PAX EUROPA. Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PAX EUROPA. Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin"

Transkript

1 UPPSALA UNIVERSITET Statsvetenskapliga institutionen Svensk Politik A Fredrik Rönning Januari 2003 PAX EUROPA Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig Sveriges militärpostiska doktrin Om man inte vill kalla det en europeisk armé, så låt bli att kalla det en europeisk armé. Du kan kalla det Margreth. Du kan kalla det Mary-Anne. Romano Prodi EU-kommissionens ordförande

2 1 Inledning Bör Sverige ge upp sitt militära självbestämmande till förmån för en Europeisk militärallians? Under det förra århundradet så präglades världen av två stora världskrig och ett kallt krig där terrorbalans och kärnvapenparaplyer blev allmänt kända begrepp. Vårt nordliga land förde hela tiden en retorisk neutralitets- och alliansfrihetspolitik trots att vi under täcket dubbelspelade med både tyskland, Sovjet och Amerika. Men så föll muren världen slog över från bipolär till unipolär och Sverige sökte medlemskap i en politisk allians med militära ambitioner. Är 1900-talets neutralitet och dubbelpolitik den väg den vi har/vill/bör fortsätta vandra även de kommande decennierna? 1.1 Fråga och syfte Utifrån svensk säkerhetspolitisk på 1900-telet och med EUs utvecklade säkerhets- och försvarspolitik som bakgrund vill jag undersöka Sveriges inställning till EU som en framtida militärallians och därmed vilken roll en EU-armé spelar i den europeiska samfälligheten. Hur ser svenska politiker på den militära utbyggnad som de facto pågår inom EU? Med de svenska politikernas åsikter i minne så avser jag att utifrån moderna krigs- och konfliktteorier se vilken roll ett utbyggt EU-försvar kan ha: Ökar vi säkerheten genom ett europeiskt militärsamarbete? Till sist ska jag utifrån detta normativa resonemang besvara frågan om Sverige bör ge upp sitt militära självbestämmande till förmån för en Europeisk militärallians. 1.2 Metod Jag avser att göra en kort redogörelse över de viktigaste ståndpunkterna i svensk säkerhetspolitik efter andra världskrigets slut samt ge en överblick över hur makten används av EU idag och hur detta i praktiken påverkar den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Sedan redovisas vad de olika svensk riksdagspartierna har för inställning i frågor som rör det gemensamma försvarssamarbetet inom EU. För att kunna bilda sig en uppfattning om vad Sverige skulle vinna på ett medlemskap i en militär allians bör man se till historien och teorin om hur och varför allianser uppstår från början. Detta har jag tänkt göra med hjälp av författaren Joseph S. Nye och hans grundläggande teorier om historiens maktbalans i Europa. 2 Sveriges säkerhets- och utrikespolitik efter andra världskriget Alliansfri i fred, siktar mot neutralitet i krig. Denna fras var en av de två pelare som Sverige baserade sin utrikespolitik under tiden direkt efter andra världskriget. Den andra vilade på FNs ramar och reglerade hur man i stort skulle föra en aktiv utrikespolitik. 1 Att vara alliansfri under denna tidsperiod kom att resultera i en s.k. tredje linje där Sverige befann sig mitt i mellan Warszawapakten och NATO. Svenska politiker undvek till det yttersta att ta ställning eller visa sig mer tillmötesgående mot någon av sidorna i offentliga sammanhang. Dock tillsattes senare en kommission för att granska hur neutralt Sveriges agerande var under denna tid och resultatet visar att Sverige vid ett angrepp från öst skulle erhålla hjälp från NATO. Alliansfriheten kom dessutom att kräva ett starkt och rustat försvar även om Sveriges styrkor under de båda världskrigen och tiden efter var anpassade efter begreppet hjälp utifrån 2. Vid ett eventuellt angrepp förutsatte man att understöd skulle komma från de allierades sida och denna 1 Hallenberg i Miles 2000, s 19 2 Agrell 2000, s 141 2

3 motsägelsefulla ståndpunkt, att vara alliansfri men beroende av hjälp utifrån har dock funnits genomgående dels under pågående världskrig men också under det kalla kriget. När östblocket började krackelera med början vid Berlinmurens fall 1989 startade ett nytt kapitel i världen, så också i Sverige. När den omedelbara fara av att stå mellan två supermakter var över vände man ansiktet mot Europa och 1990 började man diskutera ett eventuellt medlemskap i det dåvarande EG. Det klargjordes att neutraliteten skulle kvarstå som huvudpolicy för Sveriges del även vid ett eventuellt medlemskap 3 men detta till trots har vi de facto ändrat vår syn på samarbete med omvärlden. EU-medlemskapet har gett Sverige nya ramar och möjligheter att agera inom. I Amsterdamfördraget 1996 drev Sverige tillsammans med Finland frågan om att EU och dess enskilda medlemsländer ska kunna delta i militära krisoperationer 4 om landet så önskar. Detta har gett Sverige möjligheten att delta eller stå utanför eventuella operationer. Krigen som härjat på Balkan kom att föra diskussionerna om hur EU skall hantera kriser i närområdet till en ny nivå men belyste samtidigt faktumet att 11 av 15 medlemsländer är medlemmar i NATO. FNs oeniga säkerhetsråd i Kosovokonflikten skapade en öppning för NATO att agera i dess ställe. Sverige motsatte sig inte detta men påpekade att den diplomatiska delen måste vara tongivande i lösningen av konflikten till skillnad från de militära aktioner som ägde rum. Detta måste ses som en avgörande vändning i den svenska utrikes och säkerhetspolitiken. Aldrig förr har militära handlingar som inte godkänts av FN rättfärdigats av Sverige på ett sådant tydligt sätt, Sverige vände ansiktet mot Europa och öppnade upp för nya lösningar. Överbefälhavaren Johan Hederstedt skrev 1999: Slutet på det kalla kriget har medfört ett utökat behov av krishantering, vilket i sin tur givit Organisationen för Säkerhet och Samarbete i Europa (OSSE) och NATO nya roller i Europa. Det svenska EU-medlemskapet, vårt deltagande i Euro-Atlantiska Partnerskapsrådet (EAPR) och medverkan i Partnerskap för fredsamarbetet (PFF) har, liksom vårt observatörsskap i Västeuropeiska unionen (VEU), inneburit ändrade förutsättningar också för svenskt deltagande i den fredsfrämjande verksamheten. 5 3 EUs säkerhets- och försvarspolitik idag EUs gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik kallas förkortat för GUSP. I detta område täcks alla frågor som gäller unionens säkerhet. Inom ramen för GUSP har medlemsländerna inlett ett närmare försvarspolitiskt samarbete för att öka kompetensen och handlingskraften vid behov av krishantering. Man har inrättat nya politiska och militära organ i rådet (KUSP, kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik som behandlar alla GUSP-ärenden, en militärkommitté, en militärstab samt en civil kommitté) 6 för att kunna utföra så kallade Petersbergsuppgifterna som innebär: 7 - Militärt stöd till en humanitär insats kombinerat med evakuering av EU-medborgare i fientlig miljö. - Mindre krävande fredsbevarande insats. Normalt sett kräver fredsbevarande insatser att parterna ger sitt samtycke och att vapen endast får användas i självförsvar. - Fredsframtvingande insats där EU ska sätta in militär för att skilja stridande parter åt, samtidigt som den civila befolkningen ska beskyddas. Det kan t.ex. röra sig om ett inbördeskrig där regeringssidan försöker trycka ner ett uppror med metoder som det internationella samfundet eller i det här fallet EU finner oacceptabla. 3 Hallenberg 2000, s 21 4 Hallenberg 2000, s 24 5 forsvar.regeringen.se/pressinfo/pdf/internationalisera.pdf 6 www2.riksdagen.se/internet/eusvar.nsf 7 www2.riksdagen.se/internet/eusvar.nsf 3

4 3.1 EUs militära styrka För att kunna utföra Petersburguppgifterna utvecklar nu EU-länderna en militär och civil insatsstyrka. Målet är att inom 60 dagar kunna sända soldater till ett krisområde för att stanna där i upp till ett år. Under Europeiska rådets möte i Laeken deklarerade EUs stats och regeringschefer att unionen nu kan leda dessa krishanteringsinsatser. Men de mest krävande uppgifterna som de fredsframtvingande insatser kommer dock inte att kunna genomföras förrän tidigast 2003 då man bland annat måste ingå ett avtal med NATO för att kunna använda sig av vissa av försvarsorganisationens resurser. 8 EU-samarbetet på det försvarspolitiska området innebär inte, till skillnad från NATO-samarbetet, att medlemsländerna ger några garantier för att försvara varandra i händelse av ett väpnat angrepp. GUSP är med andra ord inte någon försvarspakt. 9 I det just nu pågående konventet om EUs framtid så har den försvarspolitiska arbetsgruppen nyligen lagt fram sitt förslag som i många punkter går längre än det samarbetet som redan finns. Man skriver bland annat: Unionen bör snabbt kunna mobilisera sina militära resurser i samband med krishantering. Den kan inte begränsa sig till uttalanden om operativ kapacitet eller styrkekataloger. Den bör kunna fatta beslut snabbt och effektivt. [ ] Vid fastställandet av denna politik handlar det inte om att omvandla Europeiska unionen till en militärallians utan att utrusta unionen med nödvändiga instrument för att försvara sina mål och värderingar och bidra till fred och stabilitet i världen i enlighet med principerna i FN-stadgan och folkrätten Sveriges inställning till ett gemensamt EU-försvar Det är svårt att få utförlig information om de svenska partiernas EU-politik. Detta är säkert en följd av att det inte är riksdagen utan regeringen som i huvudsak driver EU-politiken. Det finns varken många motioner eller interpellationer som berör EU-politiken och ännu svalare verkar intresset för en europeisk försvarsallians och armé vara. Men när man ser på de tal och faktablad som finns att tillgå så utkristalliserar sig tre partigrupperingar i frågan om försvarspolitiken: En grupp som är relativt nöjd med hur utvecklingen skett och vill fortsätta med ökat samarbete men ingen Europaarmé. De två EU-negativa partierna vill absolut inte ha en ökning av den gemensamma politiken och ifrågasätter i viss mån redan det arbete som skett. Och till sist två partier som vill att Sverige utöver det samarbete som finns även bör ansöka om medlemskap i NATO. Centerpartiets inställning har jag inte fått ett riktigt grepp om och utelämnar därför dessa i denna redovisning men de hör troligen till den första gruppen. Socialdemokraterna ställer sig positiva till fortsatt samarbete inom det säkerhetspolitiska området men vid frågan om en EU-armé så säger de tydligt nej: Vi ska verka för att EU stärker sin förmåga att tidigt upptäcka och förebygga konflikter och hantera kriser, i första hand med politiska, diplomatiska och ekonomiska metoder. Militära fredsframtvingande ingripanden måste ske i överensstämmelse med FN-stadgan. Vi accepterar inte att EU utvecklar ett gemensamt militärt försvar. 11 En liknande linje i frågan driver även Kristdemokraterna som välkomnar den utveckling som pågår men inte ser något behov av varken NATO medlemskap eller en EU-armé. Däremot tror vi inte att EU behöver ett gemensamt försvar. Försvarspolitiskt samarbete måste ske på mellanstatlig nivå, och inget medlemsland ska tvingas åta sig förpliktelser om ömsesidigt försvarsbistånd www2.riksdagen.se/internet/eusvar.nsf 9 www2.riksdagen.se/internet/eusvar.nsf 10 Barnier 2002, p 49 och /sap/start.nsf/EUMainStartPage.html?OpenPage

5 Miljöpartiet och Vänsterpartiet motsätter sig en EU-armé och ifrågasätter även i viss mån det säkerhetspolitiska arbete som redan finns. De intar en reflex mässigt negativ inställning till allt som berör ökat EU-samarbetet. 13 Miljöpartiet skriver att: Visst bör vi ha effektiva metoder att befrämja fred. Miljöpartiet anser att den militarisering av EU som nu pågår är dock inte den rätta vägen. [ ] låt oss nu behålla ett smidigt och intelligent svenskt försvar och inte yxa till en europaarmé under ett kommando med tveksamt demokratiskt inflytande. 14 Folkpartiet och Moderaterna har i sak väldigt liknande ståndpunkter; de anser att Sverige bör gå med i NATO och ställer sig positiva till ett utvecklat säkerhetssamarbete i EU men ingen av de två partierna nämner en eventuell EU-armé 15. Folkpartiet är det partiet som lägger mest tyngd i dessa frågor: Fred och säkerhet är EU:s främsta mål och syfte. Det är för Folkpartiet ytterst angeläget att unionen stärker sin förmåga att kunna agera såväl militärt som civilt i sitt eget närområde. Arbetet med att bygga upp en europeisk krishanteringsförmåga bör ges hög prioritet Alliansteorier Begreppet maktbalans är väldigt centrat när man diskuterar bakgrunden till internationell konflikter. I ett tillstånd av maktbalans finner man stabilitet och anarki mellan nationalstater men sällan varaktig fred. Realisten Joseph S. Nye definierar maktbalans utifrån tre ståndpunkter: - Maktfördelningen; vem är det som har makten och resurserna att upprätthålla och behålla den? Man kan antingen argumentera för att den ultimata maktbalansen infinner sig när det finns en hegemonisk makt som ingen annan vågar anfalla eller när situationen bygger på lika kraftfulla parter Maktbalans som policy; bygger på att nationalstater medvetet hindrar andra nationalstater att bli för starka och därigenom rubba balansen. Målet är inte nödvändigtvis att nationalstaten som sådan vill öka sin makt men att den vill försäkra sig om sin självständighet. Kort bygger detta på att man allierar sig med en svag part hellre än en stark därför att den starka blir alltför stark och därmed ett hot mot den egna självständigheten Maktbalans i ett multipolärt system; är när ett antal stater interagerar med underförstådda regler. Detta är en delteori byggd på hur Europas länder samexisterade vid tiden innan första världskriget. Utbrottet för första världskriget var delvis ett resultat av rubbad maktbalans inom systemet där Tyskland växte sig för starkt och därmed blev ett hot mot resterande parter inom systemet 19. Allt detta leder mot begreppet allians. Detta begrepp betyder att suveräna stater, formellt eller informellt bildar en starkare förening för att skapa trygghet. Detta sker både med och utan militära syften men i detta sammanhang är det de militära allianserna som är intressanta. Framgångsrika och stabila allianser bygger präglas oftast på ett flexibelt system som tål eventuella kriser inom föreningen utan att det faller samman. Ett bra exempel är den allians som Bismarck handhade, men systemets framgångsrika flexibilitet med öppna dörrar och möjlighet för medlemmarna att expandera (Frankrikes ökade koloniala makt i Afrika) var också det som i slutänden drev medlemsländerna till två farliga allianssystem 20. Allianser kan alltså både europa.moderat.se och Nye 2000, s Nye 2000, s Nye 2000, s Nye 2000, s 63f 5

6 medverka till krig och fred helt beroende på hur de organiseras och verkar. Därför går det tyvärr inte att ge ett generellt svar på om det är positivt eller negativt med allianser. 5 Slutsats Som vi sett så har utvecklingen svängt snabbt i världen och Sverige är numera medlemmar i ett EU som har en välutvecklad militär kapacitet. Det finns även starka krafter som vill utveckla samarbetet mot en mer omfattande militär förmåga och en stark EU-armé, även om man som i Romano Prodis inledningscitat kan klä den i andra ord. De flesta svenska partierna (alla utom mp och v) anser att det gemensamma säkerhetsarbete som pågår är bra och att det bör fortsätta. Utifrån FN-stadgan och idéer om internationell solidaritet så vill man ha försvarssamarbetet men säger skarpt nej till en allians. Moderaterna och Folkpartiet vill utöver EU samarbetet även att Sverige ska söka medlemskap i NATO. 5.1 Militärallians Slutgiltigt ska jag återvända till huvudfrågan: Bör Sverige ge upp sitt militära självbestämmande till förmån för en Europeisk militärallians? En militärallians gör att Sverige förlorar sin tidigare särställning som den neutrala tredje parten. Detta skulle få ett flertal negativa konsekvenser och inte minst skada den blågula folksjälen som sedan Palmes dagar skrutit med vår neutrala roll i världen. Men å andra sidan kan man konstatera hur Sveriges roll som oberoende medlare och fredsmäklare minskat under det gångna decenniet. Vi har deltagit i NATO ledda militära operationer på Balkan och det var länge sedan det slöts något fredsavtal med en svensk som huvudmedlare. Dessutom så har det visat sig att den svenska alliansfriheten inte alltid var så fri i realiteten. Det finns ett flertal skäl till att alliera sig med andra både till försvar av världsfreden och till skydd för vårt land. Ömsesidiga försvarslöften gör att man minskar behovet av egna militära styrkor. Om man samarbetar om att försvar vissa länder så behöver var och en teoretiskt delta med mindre medel än om man är tvungen att ansvar för hela sitt lands försvar ensamt. En militärallians kan även agera internationellt för fred och säkerhet genom att i första hand bidra med en militärstyrka att användas vid FN-operationer. Världssamfundet saknar idag en flexibel och effektiv styrka att använda vid krissituationer. Genom den storlek som en försvarsallians innebär så kan man lättare ta på sig en FN mission i dess anda jämfört med vad ett enskilt litet land skulle kunna göra. Människor i hundratusental har dött i situationer som Rwanda och Balkan i väntan på att omvärlden, dvs. FN ska agera. En EU-baserad militärstyrka skulle kunna vara ett humat element för att rädda liv. 5.2 Motpol till USAs maktdominans Utifrån ovanstående resonemang håller jag med de båda borgerliga partierna om behovet för Sverige att av att lämna det kalla krigets neutrala bakgård och ta ställning i en militärallians som både erbjuder skydd för det egna landet men kanske framförallt en större möjlighet att visa solidaritet och hjälpa andra länder i kris. Men att föreslå NATO som lösningen förefaller för mig helt främmande. Visserligen så uppnår man det skydd en allias ger men man missar helt den utrikespolitiska vikten av att uppnå balans. NATO och världspolitiken i övrigt domineras helt av USA. Att underkasta sig det enväldesstyre som ett NATO medlemskap skulle innebära gör att vi indirekt stärker USAs roll som världspolis och bidrar därmed till den unipolära värld där inte alltid FNs stadgar och svensk moral sätts i första rummet. Även om mycket av den amerikanska kulturen, religionen och samhällsbyggnaden även finns i Sverige och Europa så anser jag att det i många frågor finns en stor värdegrundsskillnad. De europeiska länderna kan utifrån ett normalt turist-svensson-perspektiv te sig väldigt skilda åt i sin 6

7 uppbyggnad men jämfört med USA så finns det en stor värdegemenskap inom EU. Tydligast för detta är enligt mig vara synen på dödsstraff där EU inte accepterar ett medlemsland som anser sig ha rätt att döda sin egen befolkning medans USA är ett av de länder i världen som mest frekvent använder sig av denna straffmetod. Också den allmän välfärd som finns i Sverige Danmark, Tyskland och i viss mån hela Europa saknas helt både i praktiken och i retoriken i USA. Så för att skapa en balans i världen men främst för att samarbeta med länder med gemensam värdegrund så bör en militärallians med svenskt medlemskap vara en europeisk och inte NATO Så mitt svar på frågan är: JA Sverige bör både för sin egen säkerhet och för världsfreden ge upp sitt militära självbestämmande till förmån för en Europeisk militärallians. Litteratur Miles, Lee, 2000, Sweden and European Union Evaluated, Agrell, Wilhelm, 2000, Fred och fruktan, Historiska Media. Barnier, Michel, 2002, Slutrapport från arbetsgrupp VIII för försvarsfrågor, Europeiska konventet. Nye, Joseph S., 2000, Understanding international conflicts, Longman. Hemsidor [ ] forsvar.regeringen.se/ [ ] [ ] [ ] [ ] europa.moderat.se [ ] [ ] [ ] 7

Säkerhetspolitik för vem?

Säkerhetspolitik för vem? Säkerhetspolitik för vem? Säkerhet vad är det? Under kalla kriget pågick en militär kapprustning utifrån uppfattningen att ju större militär styrka desto mer säkerhet. Efter Sovjetunionens fall har kapprustningen

Läs mer

SVENSKA FOLKET OCH NATO

SVENSKA FOLKET OCH NATO Svenska folket och Nato SVENSKA FOLKET OCH NATO ULF BJERELD E fter det kalla krigets slut har neutraliteten successivt lyfts ut ur den svenska säkerhetspolitiska doktrinen. Under det kalla kriget användes

Läs mer

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd

Ökat Nato-motstånd och minskat stöd Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ökat Nato-motstånd och minskat stöd för den svenska insatsen i Afghanistan Ulf Bjereld T orsdagen den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

svenska valrörelsen Ulf Bjereld

svenska valrörelsen Ulf Bjereld Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Nato-opinionen och den svenska valrörelsen Ulf Bjereld D e borgerliga partierna vill under namnet Allians för Sverige samordna sin politik och inför den svenska

Läs mer

Momentguide: Aktörer inom internationell politik

Momentguide: Aktörer inom internationell politik Momentguide: Aktörer inom internationell politik Tidigare var stater den enda verkligt betydelsefulla aktören på den internationella arenan. Efter andra världskriget har staterna engagerat sig i olika

Läs mer

Nato-medlemskap och svensk militär

Nato-medlemskap och svensk militär Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Nato-medlemskap och svensk militär närvaro i Afghanistan Ulf Bjereld F rågan om svenskt Nato-medlemskap är fortfarande kontroversiell i svensk politik

Läs mer

Rapport Inställningen till Nato Frivärld

Rapport Inställningen till Nato Frivärld Rapport Inställningen till Nato Frivärld 2017-11-28 Sammanfattning och slutsatser 2 Om undersökningen Metod Slumpmässigt rekryterad onlinepanel Målgrupp Allmänheten Antal intervjuer 1 010 intervjuer Vägning

Läs mer

Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande

Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN EN FRÅGA OM SÄKERHETSPOLITISK IDENTITET? ULF BJERELD Ien debattartikel i Dagens Nyheter strax före valet 1991 förespråkade dåvarande moderatledaren Carl Bildt en förändring av

Läs mer

Maktbalans och alliansfrihet

Maktbalans och alliansfrihet NILS ANDRÉN Maktbalans och alliansfrihet Svensk utrikespolitik under 1900-talet NORSTEDTS JURIDIK Innehåll Till läsaren 11 UTRIKESPOLITIK 13 Förutsättningar 13 Perspektiv på utrikespolitik 14 Realism och

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet

Hybridhot. Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y. Till försvarsutskottet Utrikesutskottets yttrande 2016/17:UU1y Hybridhot Till försvarsutskottet Försvarsutskottet beslutade vid sitt sammanträde den 27 september 2016 att ge utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över kommissionens

Läs mer

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET

SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET Svenskarna, Nato och Irak-kriget SVENSKARNA, NATO OCH IRAK-KRIGET ULF BJERELD Ä nda sedan det kalla krigets slut har den svenska folkopinionen präglats av stabilitet i frågor kring alliansfrihet och Nato-medlemskap.

Läs mer

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring

Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Sveriges vägval om en säkerhetspolitik i förändring Öppen föreläsning vid Försvarshögskolan 2011-01-25 av Jacob Westberg Tre analysnivåer i studiet av internationell politik System Maktfördelningen (uni-,

Läs mer

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION

TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION TRENDBROTT I SVENSK NATO-OPINION ULF BJERELD I april 1999 firade NATO sitt 50-årsjubileum. Firandet hade förberetts mer än ett år i förväg. Avsikten var att inför millenieskiftet odelat hylla och hedra

Läs mer

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden

Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Planeringskommissionen för Försvarsinformation PFI Seminarium 20 mars 2013 Nordiskt försvarssamarbete nu och i framtiden Anförande av Ulrik Tideström, Sveriges ambassad Inledning God förmiddag! Jag ska

Läs mer

Skyldighet att skydda

Skyldighet att skydda Skyldighet att skydda I detta häfte kommer du att få läsa om FN:s princip Skyldighet att skydda (R2P/ responsibility to protect). Du får en bakgrund till principen och sedan får du läsa om vad principen

Läs mer

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna?

Vad skall vi då göra för att minska spänningarna? 1 Maj-Britt Theorins anförande vid manifestationen på Sergels torg, 21 maj 2016 NATO vårt som är i himlen helgat varde ditt namn ske NATO- kommandots vilja i himlen så ock på jorden. Vår dagliga NATO-

Läs mer

Neorealism. Marco Nilsson

Neorealism. Marco Nilsson Neorealism Marco Nilsson Neorealism (staternas agerande kan förklaras av andra omständigheter, inte människans natur) Viktiga teoretiker Kenneth Waltz. Theory of International Politics 1979 Robert Gilpin.

Läs mer

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2012-1522 rir 2014:4 Bilaga 4. Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion Försvarsmaktens omställning(rir 2014:4) Bilaga 4 Försvarsmaktens uppdrag i dess instruktion

Läs mer

Perspektiv och teorier i internationell politik

Perspektiv och teorier i internationell politik Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den

Läs mer

Världens viktigaste fråga idag är freden.

Världens viktigaste fråga idag är freden. Thage G. Petersons anförande vid manifestationen mot Värdlandsavtalet med Nato den 21 maj 016 på Sergels torg, Stockholm Världens viktigaste fråga idag är freden. 1 Men vi når inte freden med nya arméer

Läs mer

KRIG OCH DESS ORSAKER.

KRIG OCH DESS ORSAKER. KRIG OCH DESS ORSAKER. 1. Vad är krig? Olika definitioner. 1.1 Folkrätten kräver egentligen en krigsförklaring från en stat emot en annan för att kunna tala om att Krigstillstånd råder. 1.1.a FN och folkrätten

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

DN/Ipsos: Allmänheten om Nato och Sveriges försvar Stockholm den 22 december

DN/Ipsos: Allmänheten om Nato och Sveriges försvar Stockholm den 22 december DN/Ipsos: Allmänheten om Nato och Sveriges försvar Stockholm den december Ipsos: david.ahlin@ipsos.com 4 Ipsos. All rights reserved Ökat stöd för svenskt Nato-medlemskap Stödet för att Sverige bör gå med

Läs mer

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER

SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER Svensk NATO-opinion efter den 11 september SVENSK NATO-OPINION EFTER DEN 11 SEPTEMBER ULF BJERELD N eutraliteten fortsätter att väcka starka känslor. I överläggningarna mellan regering och opposition om

Läs mer

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos

DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos DN/IPSOS FÖRSVAR OCH NATO Januari 2018 David Ahlin, Björn Benzler, Ipsos 1 SAMMANFATTNING Nato-opinionen december 2017 31 procent anser att Sverige bör ansöka om medlemskap i Nato medan 44 procent anser

Läs mer

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan?

2. Varför ville både Österrike- Ungern och Ryssland ha kontroll över vad som hände på Balkan? Instuderingsfrågor till : Första världskriget 1. Vilka var orsakerna till kriget? Orsaker till kriget var bl.a. Nationalismen var stor i alla Europas länder Tyskland ville behålla de gränserna de hade

Läs mer

INTERNATIONELL POLITIK

INTERNATIONELL POLITIK Statsvetenskapliga institutionen STATSKUNSKAP A INTERNATIONELL POLITIK Seminariefrågor Fredrik Bynander Höstterminen 2009 Läsanvisningar till föreläsningarna 1. 9/12 Introduktion till Internationell politik

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Världskrigens tid

Världskrigens tid Världskrigens tid 1914-1945 Krig är blott en fortsättning på politiken med andra medel. Carl von Clausewitz Tysk general 1780-1831 1:a världskriget Krig mellan åren 1914 och 1918. Kriget stod mellan två

Läs mer

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld

krig i Kaukasus? Ulf Bjereld Ökat stöd för Nato efter Rysslands krig i Kaukasus? Ökat stöd för NATO efter Rysslands krig i Kaukasus? Ulf Bjereld N atten till den 8 augusti 2008 omringade georgiska soldater utbrytarrepubliken Sydossetiens

Läs mer

Libanonkriget i svensk opinion

Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Libanonkriget i svensk opinion Ulf Bjereld I år är det 40 år sedan sexdagarskriget 1967 mellan Israel och dess arabiska grannstater. Sedan dess ockuperar Israel bl a den

Läs mer

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering

Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Ds 2001:44 Ny struktur för ökad säkerhet - nätverksförsvar och krishantering Rapport från Försvarsberedningen inför 2001 års försvarsbeslut REGERINGSKANSLIET Försvarsdepartementet Innehåll Missiv.^ 9 Sammanfattning

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut

Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen. Preliminär justerad version efter stämmans beslut Vår tids arbetarparti Avsnitt Sverige i Europa och världen Preliminär justerad version efter stämmans beslut oktober 2007 Sverige i Europa och världen En aktiv utrikespolitik Sverige ska föra en aktiv

Läs mer

"N eutralitetspolitiken har spelat ut

N eutralitetspolitiken har spelat ut LEDARE Efter neutraliteten "N eutralitetspolitiken har spelat ut sin roll i och med det kalla krigets slut och östblockets upplösning. Det finns ju inte längre några parter att vara neutral mellan." Ungefår

Läs mer

Finland under 1950 talet.

Finland under 1950 talet. Farans år 1944 1948 Direkt efter de finska krigen gick Finland igenom en period som kallas för farans år. Den sovietiska kontrollkomissionen är i landet fram till slutet av 1946 och ingen formell fred

Läs mer

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också

IKFF vill vidare genom projektet verka för ett ökat samarbete i frågor som rör europeisk säkerhetspolitik mellan IKFF: s kretsar i Sverige men också Politics for Peace Under år 2007 beviljades IKFF medel för att utbilda sina medlemmar om europeisk säkerhetspolitik (ESP) med fokus på ett genusperspektiv. Nu fortsätter den här satsningen genom projektet

Läs mer

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149

Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 1 Instuderingsfrågor till Kalla krigets tid sid 129-149 Konflikten uppstår 1. Vilka frågor diskuterades vid konferensen i Jalta i feb 1945? Vad kom man fram till? 2. Vad bestämdes vid nästa konferens i

Läs mer

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea

FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN, De mänskliga rättigheterna och konflikten i Korea FN FN förkortningen till Förenta Nationerna År 1918 efter fyra års krig det rådde vapenstillstånd i Europa, efter att kriget hade skördad miljöns tals

Läs mer

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter!

Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EU-VAL 2014 Ta ställning för sekulärt samhälle och mänskliga rättigheter! EHF-manifest November 2013 E uropavalet i maj 2014 blir avgörande för humanister i Europa. De progressiva värden vi värnar står

Läs mer

Samförståndsavtal om värdlandsstöd

Samförståndsavtal om värdlandsstöd Sammansatta utrikes- och försvarsutskottets betänkande 2015/16:UFöU4 Samförståndsavtal om värdlandsstöd Sammanfattning Utskottet tillstyrker att riksdagen godkänner samförståndsavtalet mellan Sverige och

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Sveriges internationella överenskommelser

Sveriges internationella överenskommelser Sveriges internationella överenskommelser ISSN 1102-3716 Utgiven av utrikesdepartementet SÖ 2013:20 Nr 20 Protokoll om det irländska folkets oro rörande Lissabonfördraget Bryssel den 13 juni 2012 Regeringen

Läs mer

Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen

Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen Styrelsen för Socialdemokraterna i Skåne har vid sammanträde måndagen den 15 december beslutat att översända följande synpunkter på rådslagen Rådslaget Vår värld I stort ställer sig det skånska partidistriktet

Läs mer

IKFF:S UNDERSÖKNING INFÖR RIKSDAGSVALET 2010

IKFF:S UNDERSÖKNING INFÖR RIKSDAGSVALET 2010 IKFF:S UNDERSÖKNING INFÖR RIKSDAGSVALET 2010 0 FRÅGOR 1. Bör Sverige gå med i NATO?... 2 2. Vad anser ert parti om European Defence Agency (EDA) och den föreslagna myndigheten för främjandet av svensk

Läs mer

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap

Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap 1 Repliker. Sveriges antikärnvapenpolitik omöjlig med Natomedlemsskap En väg att minska spänningen i Östersjöområdet och oron hos svenska folket är att tydligt klargöra hur värdlandsavtalet med Nato inte

Läs mer

För ett socialdemokratiskt Europa

För ett socialdemokratiskt Europa För ett socialdemokratiskt Europa Foto: Imagine/Peter Berggren Jan Andersson Ledamot för Socialdemokraterna i Europaparlamentet De Europeiska Socialdemokraternas Parlamentsgrupp Foto: Imagine/Jerry Bergman

Läs mer

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010

Idéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar

Läs mer

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering

De frivilliga försvarsorganisationerna. En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering De frivilliga försvarsorganisationerna En oumbärlig kraft för samhällets försvar och krishantering Frivillighetens samhällsbetydelse Det civila samhällets många ideella organisationer har länge haft en

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015.

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. samhällsskydd och beredskap 1 (9) Opinioner 2015 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens i Sälen den 10 januari 2015. Konferensdeltagare! De senaste åren

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN EUROPEISKA UNIONENS HÖGA REPRESENTANT FÖR UTRIKES FRÅGOR OCH SÄKERHETSPOLITIK Bryssel den 24.2.2014 JOIN(2014) 7 final 2014/0060 (NLE) Gemensamt förslag till RÅDETS FÖRORDNING om

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir.

Kommittédirektiv. Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i. Dir. Kommittédirektiv Förstärkt skydd för uppgifter som rör ett internationellt samarbete för fred och säkerhet som Sverige deltar i Dir. 2016:42 Beslut vid regeringssammanträde den 2 juni 2016 Sammanfattning

Läs mer

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar

DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar DN/Ipsos temamätning om Nato och Sveriges försvar Stockholm, 4 januari 2017 Ipsos: David Ahlin, Björn Benzler 1 2015 Ipsos. Minskat Natomotstånd under de senaste tre åren majoritet vill öka resurserna

Läs mer

Europa som utrikespolitisk aktör:

Europa som utrikespolitisk aktör: NO X NO 6 17 May 2011 Published by The Swedish Institute of International Affairs www.ui.se Europa som utrikespolitisk aktör: Framgångar och misslyckanden 2010 Jan Joel Andersson och Fredrik Doeser forskare

Läs mer

Kursplan för SH Samhällskunskap A

Kursplan för SH Samhällskunskap A Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna

Läs mer

Folkrätten i svensk säkerhets politik

Folkrätten i svensk säkerhets politik Per Ahlin Folkrätten i svensk säkerhets politik JURISTFÖRLAGET Innehåll Förord Innehållsförteckning Förkortningar V VII XIII Del I - Utgångspunkter. Kapitel 1. Inledning 3 1:1 Syfte 3 1:2 Den politiska

Läs mer

Efterkrigstiden 1945-1991

Efterkrigstiden 1945-1991 Efterkrigstiden 1945-1991 1 Det kalla kriget s.254-255 Kalla kriget = förhållandet mellan supermakterna USA och Sovjetunionen 1945 1989. Liberal demokrati mot kommunistisk diktatur, båda supermakterna

Läs mer

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling

I/A-PUNKTSNOT Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) Coreper/rådet EU:s prioriteringar inför Förenta nationernas 61:a generalförsamling EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 juli 2006 (12.7) (OR. en) 11380/06 PESC 665 CONUN 51 ONU 80 I/A-PUNKTSNOT från: Kommittén för utrikes- och säkerhetspolitik (Kusp) till: Coreper/rådet Ärende: EU:s

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Hur kan Sverige bli medlem i Nato?

Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Hur kan Sverige bli medlem i Nato? Av Magnus Christiansson DISKUSSION & DEBATT För en tid sedan slog jag vad med en vän om att Sverige inte kommer att söka medlemskap i Nato så länge Fredrik Reinfeldt

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet)

c. Lyssna och kommentera (allt). Säg så mycket som möjligt! Vad/vem är det? (använd din eventuella förförståelse samt dra slutsatser av radioklippet) Lektion 1 SCIC 13/09/2013 A. Mordet på Anna Lindh a. Lyssna och rapportera (första delen) Förr (2003) Nu (2013) b. Lyssna och rapportera (andra delen) 1. Vem är Eva Frankell? 2. Vad säger hon om Anna Lindh?

Läs mer

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds

Det kalla kriget. Freden i Europa förbereds Det kalla kriget När Tyskland anföll Sovjet 1941 bildades en allians mellan USA, Storbritannien och Sovjet. På det stora hela fungerade detta bra. Det fanns dock en motsättning mellan de båda västmakterna

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen

Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN. Jörgen Ödalen Internationell politik 1 Föreläsning 5. Internationell organisering: FN Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se FN:s huvudsakliga syften 1. Definerar staters plikter gentemot varandra (särskilt på området våldsanvändande),

Läs mer

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015

ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 ALLMÄNNA FÖRSVARSFÖRENINGEN ÖVERGRIPANDE STRATEGI 2013-2015 Antagen av årsstämman 15 maj 2013 ÖVERGRIPANDE STRATEGI 1. INRIKTNING Allmänna försvarsföreningens uppgift är och har alltid varit att lyfta

Läs mer

Stor betydelse vem man röstar på i EU-valet

Stor betydelse vem man röstar på i EU-valet Stor betydelse vem man röstar på i EU-valet om man vill stödja en rättvis fred Palestina Valet den 7 juni (2009) gäller EU-parlamentet, som formellt har begränsad makt över EU:s utrikespolitik. Ändå är

Läs mer

Basfrågor: En delad värld

Basfrågor: En delad värld Basfrågor: En delad värld supermakter stormakter ockupationszon järnridån västmakterna kapprustning maktblock permanent mandattid lydstater frihandelsområde förstatliga elit partisankrigare militärdiktatur

Läs mer

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...

Läs mer

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands. Maria Hedegård (Försvarsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Deltagande med väpnad styrka i utbildning utomlands Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 17 december 2015 Peter Hultqvist Maria Hedegård (Försvarsdepartementet)

Läs mer

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län?

Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Bryr sig, Intresserar sig, Involverar, Aktiverar Hur jämställd är representationen inom kommunala bolag i södra Örebro län? Slutrapport från kartläggning av kvinnors och mäns representation i de kommunala

Läs mer

Militära utgifter i en ny definition av bistånd

Militära utgifter i en ny definition av bistånd Militära utgifter i en ny definition av bistånd Text Carla da CosTA Bengtsson Research Göran Eklöf BILD RIYANA/People that matter Bistånd går i allt större utsträckning till konfliktdrabbade stater. Detta

Läs mer

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN

STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN STATRÅDETS REDOGÖRELSE TILL RIKSDAGEN Försättande av en militär avdelning i hög beredskap som en del av EU-stridsgruppen som ställs upp av Sverige, Finland, Estland, Irland och Norge för beredskapsturen

Läs mer

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg

Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Nej till Lissabonfördraget! Text: Gösta Torstensson Bild: Robert Nyberg Robert Nyberg 2 Robert Nyberg 3 Mer makt åt Bryssel Det finns en rad förslag i Lissabonfördraget som leder till att mer makt flyttas

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter

När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen. Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter Frihet, jämlikhet, effektivitet: 10 argument för ett operationshögkvarter för EU När EU-länderna år 1999 påbörjade planeringen för att så småningom kunna genomföra fredsfrämjande operationer i kris- och

Läs mer

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik

EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik 2003:217 SHU EXAMENSARBETE EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik MARCUS SJAGGO Samhällsvetenskapliga och ekonomiska utbildningar STATSVETARPROGRAMMET C-NIVÅ Institutionen för Industriell ekonomi

Läs mer

MINDRE EU MER SVERIGE!

MINDRE EU MER SVERIGE! MINDRE EU MER SVERIGE! SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET Utgåva 2 2014-04-05 MINDRE EU MER SVERIGE! - SVERIGEDEMOKRATERNAS VALMANIFEST I EU-VALET De

Läs mer

Handledning för EU-temaserien

Handledning för EU-temaserien Handledning för EU-temaserien Under 90-talet och 2000-talet gjorde Utbildningsradion en mängd filmer och radioprogram om EU. En del av detta material har nu omvandlats till en temaserie bestående av tolv

Läs mer

INSATS FÖR FRED. Frågor och handledning till studiecirkel baserad på rapporten Insats för fred

INSATS FÖR FRED. Frågor och handledning till studiecirkel baserad på rapporten Insats för fred INSATS FÖR FRED Frågor och handledning till studiecirkel baserad på rapporten Insats för fred Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen Box 2088, 103 12 Stockholm Kontakt: Linda Åkerström, linda.akerstrom@svenskafreds.se

Läs mer

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017

Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 MSB-51.1 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap PM 1 (10) Opinioner 2016 Anförande av MSB:s generaldirektör Helena Lindberg vid Folk och Försvars rikskonferens den 9 januari 2017 Ers Majestät! Ärade

Läs mer

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR

EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR EUROPEISKA FAMILJERÄTTSPRINCIPER RÖRANDE FÖRÄLDRAANSVAR PREAMBEL Med insikt om att rådande skillnader mellan de nationella regleringarna rörande familj gradvis minskar; Med insikt om att kvarstående skillnader

Läs mer

EU på 10 minuter. eu-upplysningen

EU på 10 minuter. eu-upplysningen ! EU på 10 minuter eu-upplysningen EU på 10 minuter EU-upplysningen 3 Dagligen kommer det nyheter om vad EU har bestämt. Många av frågorna påverkar vår vardag. Sverige och 26 andra länder ingår i Euro

Läs mer

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige

Nordiskt samarbete. Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning i Finland, Danmark, Island, Norge och Sverige Nordiskt samarbete, Nordens invånare om nordiskt samarbete. En opinionsundersökning

Läs mer

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar!

Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Ärade krigsveteraner, Herr ambassadör, mina damer och herrar! Det är en stor ära för mig att få tala till er idag på Veterandagen. Er kamp för ett fritt och självständigt Finland säkrade även ett tryggare

Läs mer

Att förebygga väpnade konflikter

Att förebygga väpnade konflikter Att förebygga väpnade konflikter ett svenskt handlingsprogram Sammanfattning av Ds 1999:24 UD 1 Att förebygga väpnade konflikter ett svenskt handlingsprogram Sammanfattning av Ds 1999:24 3 Förord Väpnade

Läs mer

VARFÖR ÄR DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN SÅ NEGATIV?

VARFÖR ÄR DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN SÅ NEGATIV? Varför är den svenska NATO-opinionen så negativ? VARFÖR ÄR DEN SVENSKA NATO-OPINIONEN SÅ NEGATIV? ULF BJERELD S veriges säkerhetspolitiska läge har kanske aldrig varit bättre. Politiker, militärer och

Läs mer

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 9 december 2014 101/2014 (Finlands författningssamlings nr 1018/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av protokollet om

Läs mer

Briefing: Inställningen till Nato

Briefing: Inställningen till Nato Briefing: Inställningen till Nato Författare: Viktor Lundquist ISBN: 978-91-7703-123-9 Sammanfattning Stödet för svenskt medlemskap i Nato fortsätter att öka. En opinionsundersökning från Demoskop 1 som

Läs mer

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk

Vad är FN? Är FN en sorts världsregering? FN:s mål och huvuduppgifter. FN:s Officiella språk Om FN Förenta Nationerna är en unik organisation som består av självständiga stater som sammanslutit sig för att arbeta för fred i världen och ekonomiska och sociala framsteg. Unik, därför att ingen annan

Läs mer

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation?

Europeiska Unionen. Historia. 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? Europeiska Unionen Historia 1950-talet Ett trasigt Europa Krigströtta Internationellt FN Europa andra former? Federation? EKSG Dämpa möjligheter till konflikter Kotroll av råvaror som kriget kräver Kol

Läs mer

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun

Motion nr 17. Angående terrorismen hotar Sverige. Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Motion nr 17 Angående terrorismen hotar Sverige Sofia Ridderstad, Nässjö kommun Angående: Terrorismen måste tas på allvar och bekämpas Med dagens säkerhetspolitiska läge måste Sverige agera mot den storskaliga

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer