Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Transkript

1 Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik

2 Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer Kriser och utvecklingslinjer

3 Välfärdsstater: olika typer Den liberala (individuell, frivillighet, behovsprövning, begränsad stat) Den konservativa (kollektiv, avtalsorienterad, mellanstark stat) Den socialdemokratiska (generell, obligatorisk, stark stat) Viktiga dimensioner: Inkomsttrygghet vs grundtrygghet Statligt reglerade lösningar vs avtalslösningar

4 Den svenska välfärdsstatens framväxt och konsolidering (1930-tal tom 1970) några centrala principer Generell välfärdspolitik: såväl när det gäller finansiering som fördelning Reformism: successiva reformer Samförståndsanda mellan de politiska partierna Samförståndsanda mellan stat och intresseorganisationer (Korporatism & förhandlingsekonomi)

5 Socialpolitiken: centrala beslut under 1940 och 50-talet Generella barnbidrag Allmän sjukförsäkring Fri sjukvård Pensionsreformer (folkpension på 1940-talet, ATP på talet)

6 Socialförsäkringssystemen: fallet ATP Reform av pensionssystemet: folkomröstning 1957 Tre huvudlinjer (alla föreslog höjd folkpension): 1. Allmän, obligatorisk, finansiering av arbetsgivare (s) (sk) 2. Frivillig, men i statlig regi och med statliga bidrag (bf) 3. Frivillig, avtal mellan arbetsmarknadens parter (hp) (fp) Ingen linje får egen majoritet, och (s) linje förlorar voteringen i riksdagen: nyval! Jämnviktsriksdag, men vid ny votering lägger (fp)-ledamot ner röst: ATP-förslaget vinner

7 Näringspolitiken Centrala frågor: ansvarsfördelningen mellan privat och offentligt i ekonomin. (s) menar att många branscher måste rationaliseras och drivas mer effektivt (t.ex. byggbransch, försäkringsbransch etc.) 1940-tal: Planhushållningsdebatten. (s) vill öka kontrollen över produktionskrafterna. De borgerliga värnar marknadsekonomin Resultat: förhandlingsekonomi. Gynnande av större företag, kontinuerliga förhandlingar mellan stat och näringsliv 1960-tal: ny industripolitisk offensiv, ökad statlig kontroll över kapitalbildning och ägandet av produktionsmedlen (Stålverk 80).

8 Arbetsmarknadspolitiken Huvudprincip: förhandling i skuggan av hierarki Rhen-Meidner-modellen Saltsjöbadsandan: Centrala (nationella) intresseorganisationer förhandlar om löner (kollektivavtal) och villkor (arbetsmiljö etc.) Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS): verktyg för en smidig arbetsmarknad. Kontrollerad av arbetarrörelsen? 1970-talet: statlig inblandning ökar, t.ex. genom MBL

9 Den sociala bostadspolitiken Bostadspolitiken starkt reglerad under det andra världskriget. Staten bibehöll stark kontroll över bostadspolitiken men med nya motiv (rationellare byggande, billigare och bättre bostäder för flera) Politikens viktigaste instrument: Reglering av kreditgivning (lånesubventioner mm) Byggnadsnormer Restriktioner i äganderätten (Kommunal planmonopol, expropriationsrätt etc.) Gynnande av allmännyttan (kommunala bostadsbolag) Bostadsbidrag

10 Sverige och andra världskriget Huvudlinjen alliansfrihet: undvika konflikten mellan stormakterna Relationen till Finland: Sverige icke-krigförande (ej neutrala) under finska vinterkriget Tyskvänlighet? 1941: Tyskland dominerar Europa, invasion av Sovjetunionen i samverkan med bland annat Finland Tysk press på Sverige: handel och transport av trupper genom Sverige

11 Midsommarkrisen Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det ockuperade Norge. Kräver snabbt besked Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av neutralitetspolitiken Günther (opol.), Bagge (hp) m.fl.: ge efter för krav, realpolitisk linje Gustav V roll: sympatier med Tyskland Per Albin Hansson (s): får stöd för att ge efter men som en engångsföreteelse Viktiga faktorer: idéer om neutralitetspolitik, värderingar, monarkins roll, den skicklige Per-Albin Hansson

12 Svensk neutralitetspolitik: några huvuddrag alliansfrihet i fred, syftande till neutralitet i krig Partipolitisk enighet eller socialdemokratins hegemoni Realpolitik eller idépolitik? Kollektiv säkerhet och FN:s roll: den moraliska neutralitetspolitiken Den demokratiska gemenskapen med väst och hotet från Ryssland: den realpolitiska (dolda) neutralitetspolitiken

13 1940-tal tom 60-tal: kallt krig Realpolitiskt förhållande: Sovjetunionens dominans i Europa Idéerna roll: Bildandet av FN, Sverige sätter stor tilltro till kollektiv säkerhet Koreakriget: svensk neutralitetspolitik sätts på prov Svensk upprustning, tom svenska kärnvapen? Alliansfrihet i princip, hur var det i praktiken? Spänt förhållande till Sovjetunionen

14 1970-tal: avspänning Kalla kriget i Europa klingar av under 1960-talet, kriget i Vietnam, Brezjnevdoktrinen 1970-tal: Avspänningen, Detente Olof Palme och neutralitetspolitiken: kritik mot Rysslands invasion i Tjeckoslovakien och mot USA:s krig i Vietnamn Den tredje vägens politik: mellan socialism och kapitalism?

15 1980-tal: ubåtskris Åter kallt krig: Afghanistan, Ronald Reagan, kärnvapenupprustning i Europa Ökad spänning i Östersjöområdet Rysk ubåt i Karlskrona skärgård (U 137) Ubåtsjakt i Hårsfjärden: sovetiska ubåtar, Nato-ubåtar eller minkar? Ökade partipolitiska skillnader mellan (s) och (m): Olof Palme och Carl Bildt

16 Svensk modell med fläckar? Välfärdsmodellens baksida: Genuskontraktet bakom välfärdsstaten Glömda grupper, steriliseringsdebatten Neutralitetspolitiken En omoralisk neutralitetspolitik under andra världskriget? En falsk neutralitetspolitik under det kalla kriget?