Jönköping Idépolitiskt manifest

Transkript

1 Socialdemokraterna i Jönköpings län Jönköping Idépolitiskt manifest

2 2 (8) Partidistriktets idégrupp Arbetsgruppen har fått Distriktsstyrelsens uppdrag att framta ett idépolitiskt manifest inför distriktskongressen Anledningen är den spretighet som många upplever inom partiets grundläggande värderingar. Avsikten är att stimulera och förstärka idédebatten. Preliminära ståndpunkter: Var befinner vi oss politiskt idag Arbetarrörelsen byggde samhället i en reformtid som varade från 1930-talets erövrande av regeringsmakten och förstärktes efter andra världskrigets slut till talets mitt. På ett stort antal områden förbättrades livssituationen för de många. Den sociala bostadspolitiken, socialförsäkringssystemens utbredning, utjämnade ekonomiska förutsättningar genom skattepolitik och bidrag, tillsammans med den gemensamma sektorns utbredning ledde till större frihet och jämlikare levnadsvillkor i vårt land. Det solidariska tänkandet fick spridning och stöd långt utanför socialdemokratins sympatisörer. Välfärdsstaten var och är inte bara rättvis, utan också rationell och ekonomiskt effektiv. Socialdemokratins samhällssyn var dominerande i samhällsdebatten. En reglering av kapitalismen och utestängande av marknaden, från många samhällssektorer, var fundamentet för ett blandekonomiskt tänkande. Debatten handlade oftare om samhället skulle flytta fram sina positioner ytterligare, än om marknaden skulle få ett större utrymme. Sverige var i många avseenden en föregångare, men inte ensamt om att utveckla ett välfärdssamhälle. I det som betecknas västvärlden utvecklades i varierande grad samhälleliga ingrepp i ekonomin. Konjunkturer stimulerandes eller begränsandes var politiskt snarare regel än undantag. Återgången till en gammal liberal doktrin om att samhället ska dra sig tillbaka och marknaden breda ut sig utvecklades främst av Thatcher i Storbritannien och Reagan i USA. Nu omdöptes 1800-tals idéer om den perfekta marknadens osynliga hand till nyliberalismen. Dessa tankar slog också rot i Sverige och SAF med närstående organisationer startade ett mycket omfattande opinionsbildningsarbete för att skapa ett värderingsskifte. I land efter land trycktes arbetarrörelsen och vänstervärderingarna tillbaka. Berlinmurens fall ansågs fullborda det slutliga

3 3 (8) nederlaget för vänstern. Historien var slut. Kapitalismen hade segrat. Detta till trots att socialdemokratin inte hade några beröringspunkter med Sovjetkommunismen och dess lydstater. Tvärtom ansåg Stalinisterna att socialdemokratin var huvudfienden. Den nya dagordningen sattes till att sänka skatterna och låta marknadstänkande få ett större utrymme. Marknadstänkande befordrar individuellt intresse istället för gemensamt. Avregleringar, minskat offentligt åtagande och marknadslösningar i offentlig sektor ansågs modernt. Inriktning på kundvalssystem med möjlighet för tillval med egen finansiering innebär på längre sikt att en solidarisk finansiering inte kan upprätthållas. Välfärdssamhället kommer då att erodera och ersättas av ett system där de fattigas behov finansieras genom understöd. Övriga handlar tjänster på en välfärdsmarknad efter betalningsförmåga. Utan tvekan trängdes arbetarrörelsen och dess värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet tillbaka. De liberala värderingarna fick övertaget och ekonomin och samhälle avpolitiserades. Frånvaron av politik är också politik. Den kortsiktiga marknadsekonomin, kvartalskapitalismen hotar jobb och långsiktig utveckling. Jobbkrisen som vi nu upplever är i grunden en kris för kapitalismen. Ekonomins gradvisa förändring att mer värdera förväntningar än verkliga världen, har förstärkt spekulationsekonomin. Marknadsekonomin har fördelar i att producera och förmedla varor. Men ett starkt samhälle måste ha begränsningar och restriktioner för marknaden. Begreppet blandekonomi borde återupprättas. Socialdemokratin måste upphöra att ständigt förhålla och anpassa sig till borgerligheten. Vi ska vinna val och framtiden på våra egna idéer och inte borgerlighetens misstag. En ny provisorisk utopi är en nödvändighet för socialdemokraterna.

4 4 (8) Vårt uppdrag och mål Människans frigörelse är socialdemokratins mål. För att alla ska ges möjlighet att växa måste samhället präglas av solidarisk fördelning. Endast så kan klasskillnader och förutsättningar utjämnas mot ett mer jämlikt samhälle. Arbete åt alla är avgörande viktigt för ett samhälle där alla ska ges förutsättning att utvecklas och känna delaktighet. Arbete är inte bara grund för att skapa resurser utan också värdeskapande i mänsklig utveckling. Arbetsplatsdemokratin; med inflytande, påverkan och delaktighet för löntagarna ökar meningsfullheten i arbetet samtidigt som arbetsresultatet förbättras. Socialdemokratins mål måste vara att politiskt, socialt och ekonomiskt demokratisera samhället. Ett gemensamt ägande som utgår från andra perspektiv än kortsiktig vinstmaximering är ekonomiskt stabiliserande. Pengar ska inte styra förutsättningar för människor att få kvalité i välfärden. Därför måste marknadstänkande avvisas och resurser fördelas rättvist. Den gemensamma sektorn ska vara behovsstyrd och vinstintresse avvisas. De gemensamma lösningarna inom områden som skola, vård och omsorg ger människor en större frihet. Ytterst utgår denna princip från vår uppfattning om alla människors lika värde. Människor växer i en gemenskap där det naturliga är att alla ska ha den bästa skolan och den bästa vården. Demokratin måste återfå en stark ställning och begränsa marknadens utbredning. Socialdemokraterna måste återvinna självförtroendet i de grundläggande värderingarna. Demokratisk socialism är modernt. Ett samhälle som präglas av ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet är nödvändigt. Detta kan bara skapas genom den internationella rörelse vi är en del av.

5 5 (8) Viktigaste frågorna Bekämpande av ekonomiska och sociala klassklyftor har varit socialdemokratins grund och är fortfarande grundläggande frågor. I takt med tiden så har frågor som skapar andra orättvisor blivit centrala för arbetarrörelsen. Det handlar om feminism, kvinnans rätt till arbete, mannens lika ansvar för barnen och lika lön. Det handlar om rätten att människor ska behandlas lika oavsett vem man blir kär i. Mångfalden är en viktig resurs i vårt samhälle, därför måste all form av diskriminering bekämpas Full sysselsättning ska vara det övergripande målet för den ekonomiska politiken. Socialdemokratins ideologiska utgångspunkt måste vara att människor vill och kan arbeta efter sin förmåga. Arbetslösheten är ett samhällsproblem, ett marknadens misslyckande och bör diskuteras utifrån den insikten. Därför behövs ett starkare samhälleligt ansvar för att möta människors vilja till arbete. Vi avvisar uppfattningen om bortre parentesen och sänkta ersättningsnivån i A-kassan. Trygghetssystem såsom A-kassa och sjukförsäkring ska ha en sådan omfattning att de i princip onödiggör kompletterande försäkringar samt skapar gemensam trygghet. Sjukförsäkringens funktion och inriktning måste ses över och fungera tillsammans med arbetslöshetsförsäkringen. Det är orimligt att utförsäkra människor från socialförsäkringssystemet. Vi anser att trygghet skapar framtidstro och utveckling. Rädsla och otrygghet medför stagnation för människor och samhälle. Socialförsäkringssystemen är ekonomiskt viktiga i fördelningspolitiken och måste avvägas så de skapar ett mer jämlikt samhälle och motverkar lönedumpning Skattepolitiken måste förnyas och få en mer rättvis och utjämnande prägel. Kapitalbeskattning, förmögenhetsskatt och arvsskatt är fördelningspolitiskt rimliga. Avdragsrätt för hushållstjänster är både slösaktigt och fel ur rättvisesynpunkt. Inkomster av arbete och pension jämställs, det är orimligt att pensionärer skall betala mer i skatt. Miljö och klimatfrågan ska genomlysa alla politikområden. Omsättning av energi, transport och bostadspolitik ska präglas av resurshushållning, miljömedvetenhet och uthållighet. Vårt ansvar är att överlämna rent vatten, frisk luft och natur till kommande generationer. Det gemensamma ägandet är viktigt och måste hävdas. Samhällsägande av banker, bolåneinstitut, energi och infrastruktur ska användas strategiskt för att utveckla

6 6 (8) samhälleliga intressen. En aktiv ekonomisk politik motverkar en allt kortsiktigare och febrig konjunktur. Pensionsfonderna bör få en alternativ inriktning som långsiktigt gemensamt kapital. Socialdemokratin måste arbeta för att blandekonomin åter blir ett begrepp. Ekonomin måste underställas ett planmässigt synsätt för att bättre hushålla med resurser utifrån ett långsiktigt samhälleligt perspektiv. Välfärdspolitiken har utvecklat friheten för de många människorna på ett sätt som historiskt ter sig unikt och revolutionerande. Välfärdspolitikens kvalité och idéer måste hävdas genom att tillräckliga resurser finns inom centrala områden som skola, vård och omsorg. Skattefinansiering ska vara grunden för politiken. Kundvalssystem med marknadsorienterande lösningar skapar orättvisor och syftar i grunden till att privatisera vård och omsorg. Valfrihet borde handla om att påverka omfattningen och inriktningen av vård och omsorg. Barns rättigheter Att barns uppväxtvillkor fortfarande skiljer sig åt är något som är oacceptabelt. Att ge alla barn förutsättning för en trygg och barndom och trygga uppväxtförhållande är grunden för socialdemokratins jämlikhets ambitioner. Därför måste resurser till barnhälsovård, förskola, skola och fritidsverksamhet fördelas på ett sådant sätt att jämlikheten ökar. Utbildningspolitiken måste orienteras till en modern syn på utbildning. Både kunskap och värdegrund är angelägna för en människas växt. Den gamla betygsorienterade skolan är omodern. Utbildningspolitikens inriktning ska vara ett livslångt lärande, där omställning och nya chanser är centralt. Yrkesutbildning bör uppvärderas och självklart ha som grund att likt andra gymnasieutbildningar vara behörig för högskola. Fristående skolors etablering avgörs av kommuner. Vinstuttag från verksamheten avvisas. Bostaden är en social rättighet. Bostaden har i allt för hög grad utvecklas till en handelsvara som många får allt svårare att efterfråga. Samhället måste åstadkomma rättvisa villkor mellan upplåtelseformer och ekonomiskt bidrag till produktion och underhåll av bostäder och bostadsområden. Allmännyttan ska inte säljas utan utvecklas som en boendeform för alla. Bostadspolitiken måste vara en viktig del av välfärdspolitiken. Bostadssegregation är i grunden ett klassproblem och inte avgörande av människors härkomst. Politik inriktad mot jämlikhet är metoden att skapa bättre villkor och utveckling. Alla kommuner och stadsdelar har ett ansvar för att flyktingar ges möjlighet att komma med i gemenskaper som omfattas av arbete