Den bruna kilen Tony Johansson

Transkript

1 Den bruna kilen Tony Den bruna kilen Tony Johansson

2 100 Progressiva, höger och bruna Övriga Höger Bruna Vänster-progressiva

3 Resultat riksdagvalet , , , /- jämfört med ,11 5,42 4,57 5,72 6,89 3,12 0 M C FP KD S V MP SD FI ÖVR 0,97-5

4 30,00% 15 av de 20 starkaste SD-kommunerna ligger i Skåne 25,00% 20,00% 15,00% 10,00% 5,00% 0,00%

5 Så här skrev jag i Västerbottens folkblad i anslutning till Reinfeldts öppna-hjärtat tal: Reinfeldts manöver riskerar leda till att Sverigedemokraterna tar röster från alliansen. Men troligen tar Sverigedemokraterna röster även från de rödgröna. Det kan vara tillräckligt för att förhindra en rödgrön majoritet. Alliansen kan inte få egen majoritet, så det enda som kan förhindra en rödgrön regering är ett starkt SD Det är i det ljuset statsministerns oväntade sväng i valrörelsen ska förstås. Reinfeldt vill ha ett starkt SD i riksdagen.

6 Under- och överrepresentation av SD (VALU, diff %-enheter, rådata) Privat Offentlig SACO TCO LO Företagare Jordbrukare Tjänstemän Arbetare Studerande Sjuk/aktivitetsstöd Arbetslös Förvärvsarbetande Män Kvinnor

7 90 "Alllmänt sett, hur stort förtroende har du för svenska politiker?" SD V FI S Samtliga MP C FP KD MP

8 Var någonstans placerar du dig på högervänsterskalan M KD FP C SD MP S SD-väjarna står mer till höger än till vänster, men fler betraktar sig som vänster eller varken eller än höger. Detta står i kontrast till att SD är ett mycket uttalat högerparti. V 0% 20% 40% 60% 80% 100% höger varken eller vänster

9 Axeltitel Progressiva, höger och bruna Övriga Höger Bruna Vänster-progressiva I svensk historia har riksdagen dominerats av progressiva. Orsak: stark socialdemokrati, borgerlig celldelning (KD) samt blocköverskridande överenskommelser (C-S, -32, 50-talet, -94). I kommunerna började detta förändras från och med 2002, genom att SD kom in resulterade SD:s framgångar i valförluster och blåbruna uppgörelser (ex vis Landskrona) kom SD in i riksdagen och sedan dess har det funnits en blåbrun majoritet i riksdagen.

10 Mot en självförstärkande politiskt progressiv jämvikt (i ett marknadssamhälle är denna instabil, men stabiliseras under vissa institutionella omständigheter) Mot en självförstärkande politiskt liberal jämvikt (i ett marknadssamhälle är denna stabil i normalfallet) Efterkrigstiden Från 1980/90-tal Välfärdsstatens utbyggnad Välfärdsstaten drar sig tillbaka Progressiv majoritet säkras Inkludering Progressiv majoritet upplöses Exkludering 50 % 50 % Värderingsförskjutning mot vänster Hög betalningsvilja, höga förväntningar Värderingsförskjutning högerut och till kanterna Förväntningarna uppfylls inte, Betalningsviljan faller Gemensamma lösningar Individuella lösningar

11 Den progressiva majoriteten som historiskt fenomen och dess sammanbrott Välfärdsstaten skapade sitt eget stöd Folkhemmet gav S två decennier, ATP två till Visionen om successiv förbättring gav 1980-talet Krissaneringen och permanent massarbetslöshet EU-medlemskapet stöpte om reglerna för svensk arbetsmarknad Alliansen: målmedveten attack på välfärdsmodellen: socialförsäkringarna, skatterna, retoriken. Social misär och modellens förankring i breda folklager försvagas. Inkluderande välfärdsmodell, arbetsmarknadsmodell som prioriterade jämlikhet, full sysselsättning, effektivitet. Krisen för välfärdsstaten. S lämnar i praktiken målet om full sysselsättning när detta mål underordnas inflationsbekämpningen. EU-medlemskapet ökade låglönekonkurrensen. Särskilt utsatta blev byggoch åkeribranscherna. Delar av den svenska konflikträtten avskaffades efter Laval. Alliansen sökte medvetet att bryta ned det stöd för gemensamma lösningar som välfärdsmodellen alstrade.

12 Fyra faktorer som är centrala för det ökade stödet för SD Social misär Kopplingen till det gemensamma projektet försvagat Starkt SD Mer än två decennier med massarbetslöshet Otrygga anställningsförhållanden, låglönekonkurrens, etniskt skiktad arbetsmarknad Politiska lösningar: Socialpolitik och välfärdspolitik som lyfter inkomstgolven. Inkomstrelaterade försäkringar med väsentligt höjt tak. Skattepolitik som är omfördelande och med tillräckligt hög skattekvot. Jobbskatteavdragen bör på sikt avskaffas. Full sysselsättning, vilket förutsätter att överskottsmålet avskaffas, penningpolitikens inflationsmål omdefinieras och kompletteras med sysselsättningsmål samt väsentligt ökade offentliga investeringar. Det måste skapas fungerande regleringar av arbetsmarknaden.