TAGEERLANDER TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "TAGEERLANDER 1940-1949 TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM"

Transkript

1 TAGEERLANDER TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM

2 Innehåll Förord Utgångsläget 11 Från Lund till Stockholm 11 Ideologi och praktisk politik 12 Att lyssna till rörelsen 14 SSU, Rickard Lindström och Gunnar Lundberg 15 Mina arbetsuppgifter 17 Demokratins kris 17 Försvarsviljan växer 19 Krigsåren en mardröm 21 Civilförsvaret 23 Civilt eller militärt försvar? 23 En decentraliserad beslutsprocess 24 En mörkläggningsövning pingsten Den allvarsfyllda bakgrunden 27 Säkerhetstjänsten 29 Affären Elisabeth Bakke 29 Wollbeerligan 31 Säkerhetstjänstens tillkomst 31 Tvekan och oro 33 En ömtålig samhällsuppgift 35 Polisen och demokratin 37 Sandlerkommissionens summering 41 Lärdomar för efterkrigstiden 42 Det finska vinterkriget 44 Kriget kommer till Norden 44 Krigsutbrottet 46 Sandiers politik 47 Opinionen kring vinterkriget 48 Stödet till Finland 50 Militärledningen 52 Sandler 55 Brittisk-fransk "hjälp"? 55 Svensk militär hjälp? 57 Nothin efterträder Per Albin? 58 Fred 59 Stämningsläget efter freden 60 Samvetsfrågor 61 Per Albin 63 Klara besked 65 "Behärskad obalans" 67 Dubbla lojaliteter 71 Den demokratiska socialismen 71 Kommunismens dilemma 71 Hemmakommunisterna och krigsutbrottet 72 Lägret i Storsien 74 Lojala mot vem? 76 Röster om kommunisterna 77 Kommunistrazzian den 10 februari Transportförbudet 82 Norrskensflammans brand 83 Polisen och kommunisterna 86 Tyskland tar herraväldet. 88 Anfallet mot Norden 88 Europa i Hitlers våld 89 Neutralitetslinjen genombruten 94 Eftergiften var ofrånkomlig 94 Jagarepisoden 95 Ringen slutes 96 M i d s o m m a r k r i s e n Hitler slår till mot Sovjet 97 Division Engelbrecht 100 PA inför riksdagsgruppen 102 Gruppens beslut 103 Aldrig mer 105

3 Vinddrivna människor 107 Terrorn mot judarna 107 "Die Endlösung" 108 Möller och flyktingpolitiken 108 De politiska flyktingarna 111 Svensk balansgång och amerikansk 112 Norrmännen och danskarna 114 Kjesäter och Vägershult 114 "Europas farligaste brottslingar" 115 Summering och värdering 116 Norska polisutbildningen 118 Krigsrisker 118 Hälsoläger med "vissa arrangemang" 118 Polislägren 120 Statsministern övertar polisutbildningen 121 En märklig operation 123 Olovlig underrättelseverksamhet 125 Legal smuggling 128 Gränshandel 128 Vapen till danska motståndsrörelsen 129 JO griper in 132 Allan Vougt 134 Beundransvärda insatser 136 Socialpolitik och ideologi 138 "Reformpausen" 138 Tre utredningar 142 Talande fakta 143 Arbetslöshet mänsklighetens bankruttförklaring 143 "Produktiv" socialpolitik 145 Socialförsäkringar i stället för fattighjälp 147 Inkomstutjämning 148 Möller, programmen och idéerna 148 Inlägg i idédebatten 149 Samhällets roll 152 Full sysselsättning 153 Den nya sysselsättningspolitiken 153 Verkningarna av kriget 153 Planering mot arbetslöshet efter kriget 155 Sysselsättningen, den ideologiska drivkraften 158 Arthur Thomson igen 161 Brytningar i regeringen 162 En ny bostadspolitik 165 Bostadsnöden 165 Ett liberalt program 166 Del i krispolitiken 166 Folkpartiets enda lamm 166 Alf Johansson 170 Barnrikehus och pensionärsbostäder 170 Arbetslöshet och bostadsbyggande 171 En hotande social katastrof 172 Nya finansieringsformer 172 Oro för hyresnivån 173 Efterkrigsplaneringen 174 Ett genombrott 175 Planhushållning i knapphetens tecken 177 Marknadshushållningens otillräcklighet 177 Byggnadsberedningen 178 Kontakt med näringslivet 179 Befolkningsutredningen 182 Debatten tar fart 182 Befolkningskommissionen 183 Blygsamma samhällsinsatser 184 "Ett obetydligt uppdrag" 185 Var fanns kvinnorna? 185 I spänningsfältets centrum 186 Undersökningar och uppslag 187 Ett skakande reportage 189 Ungdomssparande 189 De tre huvudfrågorna 190 Bagge anar oråd 191 Samordnad socialpolitik 194 "Gärna barnbidrag, men först..." 195 Sluträkning 196

4 Mitt politiska genombrott 198 Ofrivillig förstakammarvisit 198 I partistyrelsen 199 I en ny roll 200 Ohlin som statsråd 201 Kolleger och personligheter 201 Metallkonflikten 204 Sänkt levnadsstandard 204 Kommunisterna blir en maktfaktor 205 Verkstadsföreningen till motattack 206 Majoritet för konflikt 208 Bränslebrist i strejktider 210 Regeringen splittras 213 Vad blev konfliktens resultat? 216 Krigsslutet 218 Separatfreden i Finland 218 Räddade från koncentrationslägren 220 Militära baltiska flyktingar 222 Brev till Herman Zetterberg 224 Från social till ecklesiastik 228 Skolan 232 Ramarna sprängs 232 Splittringen speglade klassamhället 232 Uteblivna reformer 234 En grundsyn tar form 235 Skolkornmissionen 238 Ledamöterna 239 Överenskommelsen i Varberg 240 Josef Weijne tar över 242 Satsning för framtiden 244 Lundaårens erfarenheter till heders 244 Atomkommittén 245 Naturvetenskapliga forskningskommittén 246 Klander och beröm 247 Efterspel 249 Ordförandevalet 250 Ett missnöjt statsråd spekulerar 250 Åter i Lund 250 Natten till den 6 oktober Avgörandet 257 Diskussioner inom regeringen 254 Uppdrag att bilda regering 260 Reaktioner inför partiledarvalet 260 Ett splittrat parti? 262 Bekymmer men likväl framtidstro 263 Mötet med riksdagen 266 Val i Fryksdalen 270 Vintervalrörelse i Värmland 270 En framgång en tankeställare 271 Ryssavtalet 273 Efter måttet av våra krafter 273 Enigheten bryts 274 Debatten spårar ur 275 Myrdal-nej till garantier 277 Vägen till frihet 279 Från samling till strid 279 Två viktiga dokument 280 Hayecks skräckvision 281 Borgerlig vantolkning 282 Socialiseringsmotionerna 284 PA och PHM 285 Socialismens frihetsbegrepp 288

5 Skattestriden 292 Politisk stormvarning 292 Vinden hårdnar 294 Wigforss avvisar kritikerna 297 Borgerligt dubbelspel 297 Vanstyre 299 Optimismen som kom av sig 299 Diagnos: överansträngning 300 Åtstramning 301 Invit till samling 302 Enighet inom räckhåll 304 Början till slutet 306 Kommunisternas roll 308 Näringslivet vid förhandlingsbordet 309 Uppgörelse med bönderna? 312 En missräkning 313 Sällsamma middagstal 314 Skiljelinjerna vid sammanbrottet 316 Glädjeämnen och bekymmer 318 Axel Gjöres och Kinna 320 Gunnar Myrdal och Karin Kock 321 Oro i leden 322 Förhandlingar med bankerna 324 Gensvar hos löntagarna 325 Ett lärorikt exempel 327 Prognos och utfall 327 Valrörelsen Regeringsmakten på spel 329 Alternativet 330 Oppositionsattack på bred front 332 Räntan som trätoämne 334 Slagord, klichéer och personangrepp 335 Bertil Ohlin 339 Segervapen: fakta och engagemang 342 Propagandan missade verkligheten 344 Kamp mot kommunisterna 345 En trist period 347 Folkpartiets pengar 347 En känsla av olust 348 Upplösningen 349 En orimlig slutsats 350 Epilog 351 Valresultatet 352 Intervju med en "segrande förlorare" 352 Gallup på villovägar 353 Funderingar om samverkan 355 Ville folkpartiet något? 356 Kontakt med Gunnar Hedlund 358 Regeringsombildning ger Sköld nyckelroll 360 Gemensamt försvar för Norden 362 En erinran om det förflutna 362 Förhoppningarna grusas av misstro 363 En öppnare värld 365 Marshallplanen 368 Atlantpakten förbereds 369 Oron växer 371 Ett neutralt skandinaviskt försvarsförbund? 372 Norsk tveksamhet 374 Utredningsarbetet igångsattes 380 Amerikanska vapen till försvarsförbundet? 380 Utredningens direktiv 381 Statsministermöte i Uddevalla och Göteborg 381 Ett generöst bud 382 Karlstadsförhandlingarna 383 Förhandlingarnas slutfas 385 Vapenfrågan 389 Ett klargörande inlägg 390 Trots allt: närmare varandra 394 De skilda ståndpunkterna 395 Tre nordiska statsmän 398 Hans Hedtoft 398 Einar Gerhardsen 399 Östen Undén 400

TAGE ERLANDER 1955-1960. 65:e tusendet TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM

TAGE ERLANDER 1955-1960. 65:e tusendet TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM TAGE ERLANDER 1955-1960 65:e tusendet TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM Innehåll Förord 9 1950-tal 11 Det svenska klassamhället 11 Skördetid 12 1 nuet skapas framtiden 14 Två smärtsamma förluster 17 Socialismen

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN

DEN TYSK / RYSKA PAKTEN DEN TYSK / RYSKA PAKTEN o Flera var rädda för kommunismen som härskade i Sovjetunionen. o Kanske kunde den stora tyska armén vara ett bra försvar mot Sovjetunionen? o Ett avtal eller snarare en pakt mellan

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv.

Kalla kriget. Karta över Europa. VEU: VästEuropeiska Unionen. Källa: http://commons.wikimedia.org/wiki/file:cold_war_europe_military_map_sv. Kalla kriget Kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som utspelade sig från år 1945 till år 1989. USA och Sovjetunionen var två supermakter som bildades efter det Andra världskriget då

Läs mer

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet

Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Repetition av upptrappningen till kriget Kriget startar Norden i kriget Kriget i väster Kriget i öster Pearl Harbor Normandie Krigsslutet Adolf Hitler hur kunde han få makten? Adolf Hitler hade kommit

Läs mer

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur

1900-talets historia Mål och arbetsmetod Litteratur 1900-talets historia Mål och arbetsmetod Målet med arbetsområdet är att du ska få övergripande kunskaper om 1900- talets historia och hur den har påverkat den tid vi lever i idag. Kursen kommer att koncentrera

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Europa efter det första världskriget

Europa efter det första världskriget Nya stater i Europa Finland Estland Lettland Litauen Polen Tjeckoslovakien Ö:rike Ungern Jugoslaviem aug 27 14:18 Europa efter det första världskriget Tyskland Turkiet aug 27 12:59 1 Tysklands territoriella

Läs mer

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar? Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska

Läs mer

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen

FINLAND I KRIG. 1940-1944 andra delen FINLAND I KRIG 1940-1944 andra delen Schildts förlags Ab Esbo 2000 Innehällsförteckning Varför frivilligt väga livetför ett annat land? 11 I MELLANKRIGSPERIODEN 1. Vinterkrigets konsekvenser (Kai Brunila)

Läs mer

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945

Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Svensk politik under krigsåren 1939-1945 Sammanfattning av Sverige under det andra världskriget 1939-1945 1939 bildades en samlingsregering (ministrarna kom från nästan alla partier)

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

TAGE ERLANDER. moafer, d.j 1949-1954

TAGE ERLANDER. moafer, d.j 1949-1954 TAGE ERLANDER moafer, d.j 1949-1954 TIDENS FÖRLAG STOCKHOLM Innehåll Förord 9 Mot 1950-talet 11 Åter till politiken 11 I närkamp med problemen 12 I stället för arbetslöshet 13 Politikersemester 15 Skönhet

Läs mer

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning

Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning 1985 Bengt Gustavsson, tippad som nästa ÖB: Tror ej på storkonflikt i norr trots sovjetisk upprustning Boden (TT:s utsände): Jag förstår inte att Sovjet fortsätter med sina ubåtskränkningar, men de har

Läs mer

OPPOSITIONEN OCH DET NYA LÄGET. l. SAMVERKAN ELLER SPLITTRING. Av med. dr KARL WISTRAND

OPPOSITIONEN OCH DET NYA LÄGET. l. SAMVERKAN ELLER SPLITTRING. Av med. dr KARL WISTRAND .., _......:_._,..._," OPPOSITIONEN OCH DET NYA LÄGET l. SAMVERKAN ELLER SPLITTRING Av med. dr KARL WISTRAND SvENSKT partiliv har- synbarligen mera överraskande än det varit full anledning att vänta för

Läs mer

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström

MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE. Elisabeth Häggström MUNICIPAL CARE FOR OLDER PEOPLE - experiences narrated by caregivers and relatives Elisabeth Häggström Stockholm 2005 Neurotec Department, Division of Gerontological Caring Science, Karolinska Institutet,

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer

Läs mer

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12

Västnorden. Västnorden ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005. av Tomas Larsson. Sidan 1 av 12 Sidan 1 av 12 ett alternativ till EU? Örebro, 5 februari 2005 av Tomas Larsson -e:/skandinavien/- Sidan 2 av 12 Inledning Sedan folkomröstningen om EU-medlemskap 1994 har diskussionen om Sveriges framtida

Läs mer

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?...

Förord... 2. Inledning... 3. Ungas politiska engagemang... 4. Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4. Vill unga engagera sig politiskt?... Innehållsförteckning Förord... 2 Inledning... 3 Ungas politiska engagemang... 4 Politiskt kontra partipolitiskt engagemang... 4 Vill unga engagera sig politiskt?... 4 Hur ser unga på de politiska ungdomsförbunden?...

Läs mer

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9

Innehåll. i. bakgrund: de långa linjerna. ii. neutralitetsproblem. iii. sverige och finland. Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Innehåll Förord av utrikesminister Carl Bildt 9 Inledning av Mats Bergquist och Alf W Johansson 13 i. bakgrund: de långa linjerna Sverige, Norden och stormakterna 17 Ett historiskt perspektiv på ordförandeskapet

Läs mer

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?

Hur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen? RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.

Läs mer

10. Reformering av kriminalvården

10. Reformering av kriminalvården 10. Reformering av kriminalvården 1970- och 1980-talen: Några aktuella årtal 1974 Brottsförebyggande rådet (Brå) inrättades. 1975 stängdes Långholmen efter 251 år. 1977 En arbetsgrupp inom Brå lämnade

Läs mer

SVERIGE INFÖR UTLANDET

SVERIGE INFÖR UTLANDET SVERIGE INFÖR UTLANDET INSTALLNINGEN till Sveriges s. k. kulturpropaganda har under årens lopp i hög grad växla t. Kring det andra världskrigets slut rådde av allt att döma en viss oro för att vårt land

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan.

Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Samtal om förutsättningarna för enhet i mångfald inom Svenska kyrkan. Bakgrund Vid 2001 års kyrkomöte förelåg en motion av Yngve Kalin kring minoriteternas fortsatta ställning i Svenska kyrkan (2001:9)

Läs mer

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr.

1. Tabellen nedan visar befolkningsutvecklingen i Europa från år 400 f.kr. till år 2000 e.kr. 1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I HISTORIA Högst 6 frågor får besvaras. Svaren på de mer krävande frågorna, som är markerade med ett +, bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6.

Läs mer

Inlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan

Inlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan Valdebatt i Paris Inlagt av modthefor mån, 2014/09/08-09:44 Ingress: SNS ordnade en välbesökt debatt på Klubben måndagen den 1:a september mellan Henrik von Sydow moderat riksdagsledamot och ordförande

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner

Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Analys av partiernas svar på Handikappförbundens tio krav Var femte väljare ignoreras tunt med handikappolitiska ambitioner Var femte väljare har en funktionsnedsättning. Handikappförbundens 39 medlemsförbund

Läs mer

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella

Läs mer

Inledning 7. Attentatsman och offer 13. Från attentat till pogrom 21. Synagogorna står i lågor 27

Inledning 7. Attentatsman och offer 13. Från attentat till pogrom 21. Synagogorna står i lågor 27 Inledning 7 KAPITEL 1 Attentatsman och offer 13 KAPITEL 2 Från attentat till pogrom 21 KAPITEL 3 Synagogorna står i lågor 27 KAPITEL 4 Radikalisering av judeförföljelserna i hela landet 31 KAPITEL 5 Utländsk

Läs mer

Politikers syn på säkerhetskameror

Politikers syn på säkerhetskameror Politikers syn på säkerhetskameror SKOP har på uppdrag av tankesmedjan Säkerhet för Näringsliv och Samhälle (SNOS) och tidningen SecurityUser.com intervjuat 3 kommunal-, landstings-, och oppositionsråd.

Läs mer

Visioner, vägval och verkligheter

Visioner, vägval och verkligheter Visioner, vägval och verkligheter Svenska universitet och högskolor i utveckling efter 1940 Carl-Gustaf Andrén UNIVtRSITÅTSBIBLiOTKGK KiEL - ZENTRALBIBLIOTHEK - Nordic Academic Press NORDIC ACADEMIC PRESS

Läs mer

INNEHÄLL DELI. 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15. Förord 11

INNEHÄLL DELI. 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15. Förord 11 INNEHÄLL Förord 11 1. Att skriva historia om Sveriges förhällande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15 Historieskrivningens villkor 17 Uppdraget 19 Nyckelbegreppen 23 Uppgiften 27 Teoretiska

Läs mer

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016

Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016 Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun

Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Mats Rydby 2004-12-16 Chefs- och ledarhandbok i Markaryds Kommun Jag är som ledare och chef medveten om att organisationens kärna och höjdpunkt är kunden/brukaren och dennes möte med medarbetaren i ett

Läs mer

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003

HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 HISTORISK TIDSKRIFT (Sweden) 123:4 2003 636 Socialdemokratisk Europapolitik Maria Gussarsson, En socialdemokratisk Europapolitik. Den svenska socialdemokratins hållning till de brittiska, västtyska och

Läs mer

Tysklands sak var vår?

Tysklands sak var vår? STOCKHOLMS UNIVERSITET Historiska institutionen D-uppsats, vårterminen 2000 Tysklands sak var vår? En undersökning av den svenska pressens syn på de krigförande stormakterna 1939-1941. Uppsatsförfattare:

Läs mer

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre

Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Företagskompassen, 10 mars 2010: Svenskt företagsklimat behöver bli bättre Jobs and Society NyföretagarCentrum och SEB har låtit 3 000 personer svara på frågor om hur de ser på det svenska företagsklimatet.

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

Det norska valet FRANK BJERKHOLT:

Det norska valet FRANK BJERKHOLT: FRANK BJERKHOLT: Det norska valet Protest och nyorientering: så sammanfattar Svensk Tidskrifts norske korrespondent, redaktör Frank Bjerkholt, intrycket av det norska valet i september, en vecka före det

Läs mer

GRETHE V JERNÖ: av spanningen

GRETHE V JERNÖ: av spanningen GRETHE V JERNÖ: De mänskliga rättigheterna och. av spanningen Det är märkvärdigt svårt att få igång en diskussion om sammanhanget mellan mänskliga rättigheter ochfred i Europa, konstaterar Grethe V cernö.

Läs mer

Experiment med företagsdemokrati

Experiment med företagsdemokrati CARL C:SON UGGLA: Experiment med företagsdemokrati Med en ökadföretagsdemokrati i form av självstyrande grupper förbättras den interna informationen. Den anställde tilldelas större ansvar och ökad medbestämmanderätt,

Läs mer

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...

Läs mer

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN

FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN FÖRSVARSMAKTEN ÖVERBEFÄLHAVAREN Det talade ordet gäller. Anförande av överbefälhavare Sverker Göranson, 17 januari, Sälen Folk och Försvars Rikskonferens 2010 Försvarsministern, ärade konferensdeltagare,

Läs mer

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet

Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet 1/5 BESLUT 2015-03-30 Dnr: 14/02929 SAKEN Skavlan, SVT1, 2014-02-05, inslag med Sveriges statsminister; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005 årgång 9

tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005 årgång 9 tidskrift för politisk filosofi nr 3 2005 årgång 9 Bokförlaget thales recensioner michael ignatieff: The Lesser Evil. Political Ethics in an Age of Terror, Edinburgh: Edinburgh University Press, 2004 Per

Läs mer

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN

DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN )- DEN RYSKA VÄNSKAPSOFFENSIVEN B ER GET har fött en råtta och Geneve en anda. Den anda som efter många år av kallt krig skulle förbereda den fredliga samlevnaden mellan det västliga och östliga maktblocket

Läs mer

PPP till Föreläsningar 10 och 11

PPP till Föreläsningar 10 och 11 PPP till Föreläsningar 10 och 11 Midsommarkrisen Tyskland vill transportera en division genom Sverige till det ockuperade Norge. Kräver snabbt besked Wigforss (s) m.fl.: avvisa krav, strikt tolkning av

Läs mer

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen?

Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? AXEL OCH MARGARET AX:SON JOHNSONS STIFTELSE Kalla kriget Sverige, en stormakt utan vapen? Avesta herrgård, Dalarna 15-16 september 2011 Kalla kriget ledde aldrig till något öppet krig i Europa men har

Läs mer

Den väpnade freden 1871-1914

Den väpnade freden 1871-1914 Den väpnade freden 1871-1914 Osäkerhet och misstro Alla förberedde sig för krig Industrialiseringen gav resurser Värnplikt Allianser Trippelalliansen Tyskland, Österrike, Italien (till 1915) (inkl. Bulgarien

Läs mer

INNEHÅLL DELI. 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15

INNEHÅLL DELI. 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15 INNEHÅLL Förord 11 1 Att skriva historia om Sveriges förhållande till nazismen, Nazityskland och Förintelsen 15 Historieskrivningens villkor 17 Uppdraget 19 Nyckelbegreppen 21 Uppgiften 25 Teoretiska perspektiv

Läs mer

Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012.

Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012. Rapport från de nordiska taxklubbarnas samarbetsmöte i Alahärmä 7.7.2012. Närvarande: Björn G. Pettersen NDF, Wenja Rui NDF, VeraVestby NDF, Susie Hansen DGK, Maj- Britt Hansen DGK, Gitte Muldkjaer DGK,

Läs mer

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG

Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Efterkrigstiden FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGETS SLUT OCH FRAM TILL I DAG Västeuropa De första åren efter andra världskriget var nödår i stora delar av Europa, med svält och bostadsbrist. Marshallplanens pengar

Läs mer

Dialogforum Tullinge

Dialogforum Tullinge 2011-08-23 Dialogforum Tullinge Innehållsförteckning 1. Inledning....1 2. Kritik mot dialogforum Tullinge...2 2.1 Ett konkret exempel - Kulturhus i Tullinge.....4 2.2 Tullingepartiets inställning till

Läs mer

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet

intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet politisk filosofi idag intervju med bo lindensjö, professor i statsvetenskap vid stockholms universitet 1. Vilka frågor anser du är de mest centrala inom den politiska filosofin? jag tror att det är bra

Läs mer

en hållbar utrikes och försvarspolitik

en hållbar utrikes och försvarspolitik en hållbar utrikes och försvarspolitik stämmoprogram Partistämman 2015 En hållbar utrikes- och försvarspolitik Världen har blivit bättre Den arabiska våren inleddes 2010 i Tunisien och spred sig till flera

Läs mer

Det krigshärjade 1940-talet.

Det krigshärjade 1940-talet. Det krigshärjade 1940-talet. I Europa under 1940-talet var det andra världskriget som fanns på allas läppar både i början och efterkrigstiden och starten på det kalla kriget. Denna text om 1940-talet kommer

Läs mer

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991

EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 EFTERKRIGSTIDEN (Kalla kriget) 1945-1991 Efter 1945 Fred och välfärd Europa var en världsdel i spillror. Politikerna som styrde hade varit med om krisen på 1920- och 1930 talen, världskrig, nazism, kommunism

Läs mer

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden

Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Novus Opinion Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden Rapport från opinionsundersökning oktober 2009 Arne Modig 2009-11-04 1 Allmänheten om rörlighet och trygghet på arbetsmarknaden I

Läs mer

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942

HOLGER CARLSSON. Nazismen i Sverige. Ett varningsord. Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 HOLGER CARLSSON Nazismen i Sverige Ett varningsord Femte upplagan 14-15 tusendet T R O T S A L L T! - S T O C K H O L M 1942 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord I. NAZISMENS HISTORIA I SVERIGE. o Nazismens förelöpare

Läs mer

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor) Lektion 21 SCIC 28/02/2014 TEMA: KLIMATÅTGÄRDER A. Äta klimatsmart a. Vad handlar det om? 1. Vad äter Maja och hennes barn? 2. Vad gör familjen för att leva klimatsmart? (prylar, kläder, transport, resor)

Läs mer

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern

Läs mer

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare!

Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! White Paper #6 Chefens sju dödssynder - undvik dem och lyckas som ledare! Malin Trossing för Kontentan, augusti 2013 Kontentan Förlags AB www.kontentan.se För att bli programmerare krävs flera års programmeringsutbildning

Läs mer

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM

INTRESSEPOLITISKT PROGRAM INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är

Läs mer

Kalla kriget 1945-1991

Kalla kriget 1945-1991 Kalla kriget 1945-1991 Sovjetunionen vs. USA Kampen om världsherraväldet Kalla kriget 1 Varför kallas det Kalla Kriget? Kallt krig för att det aldrig blev riktigt hett det blev inte direkt krig, väpnade

Läs mer

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR

Kalla kriget 1945-1989. Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Håkan Danielsson Flöjtvägen 36 224 68 Lund T 046357624 M dipshoe@gmail.com http://web.me.com/hakan_danielsson /Skola/ Kalla kriget 1945-1989 KOMPENDIUM MED LEKTIONSANTECKNINGAR Kompendium om kalla kriget

Läs mer

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter

Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter 1 Amnesty bedriver en världsomfattande kampanj för flyktingars och migranters rättigheter Det finns över 60 miljoner människor i världen som varit tvugna att lämna sina hem för att söka skydd. Ca 80% av

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk

Läs mer

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014

Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet EU-valet 2014 Valmanifest för Piratpartiet inför EU-parlamentsvalet 2014 Piratpartiet tror på alla människors lika värde, och lika rätt att utveckla sin särart. Vi ser de enorma

Läs mer

Femte jobbskatteavdraget i medierna

Femte jobbskatteavdraget i medierna Femte jobbskatteavdraget i medierna December 2013 Daniel Löfstedt Innehåll 1. Inledning sid 3 2. Metod sid 3 3. Sammanfattning och analys sid 3 4. Jobbskattefrågan är huvudämne eller central för artikelns

Läs mer

IDEOLOGIER OCH PARTIER

IDEOLOGIER OCH PARTIER IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas

Läs mer

Så drabbar Stockholmsskatten

Så drabbar Stockholmsskatten Så drabbar Stockholmsskatten stockholmarna INNEHÅLL Stockholmsskatten Inledning Mer kvar i plånboken för 8 av 10 stockholmare Höjd brytpunkt för tillväxt och ökad sysselsättning Slutsatser Tabell: Stockholmsskatten

Läs mer

1971 konfliktade akademikerna på nytt

1971 konfliktade akademikerna på nytt AKADEMIKERNA UTLÖSTE DEN FÖRSTA STREJKEN FÖR STATSTJÄNSTEMÄN marknadens organisationer. Någon lagstiftning i egentlig mening om vare sig löntagarnas organisationer eller arbetsgivarnas har vi inte och

Läs mer

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002.

En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna har bearbetats till lättläst svenska av Lena Falk, Centrum för lättläst. Stockholm 2002. Mänskliga rättigheter i Sverige En lättläst sammanfattning

Läs mer

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961

DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 SÄNDNINGSDATUM: 2010-10-19 PROGRAMLEDARE/PRODUCENT: THÉRÈSE AMNÉUS KONTAKT: therese.amneus@ur.se PROGRAMNR: 101753/ra2 ANACONDA GESELLSCHAFT DEN STORA UPPBYGGNADEN, 1949-1961 Programmanus Svenska Skolklass:

Läs mer

Vattenfall Vindkraft Högabjär. MarkCheck September 2010

Vattenfall Vindkraft Högabjär. MarkCheck September 2010 Vattenfall Vindkraft Högabjär MarkCheck September 2010 4.1. Kännedom Först och främst undrar jag om du känner till eller har hört talas om att det finns planer på att bygga vindkraftsanläggningar i närheten

Läs mer

Utges av Tjänstemännens Centralorganisation Årgång 35 - Nr 25/1981

Utges av Tjänstemännens Centralorganisation Årgång 35 - Nr 25/1981 Utges av Tjänstemännens Centralorganisation Årgång 35 - Nr 25/1981 ST-ja till kollektiva löntagarfonder sid 4-5 AMS styrelse kräver mer pengar igen! sid 10 i Foto: Sven Oredson Ledarna Samverkan på TCO-sidan

Läs mer

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12

Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen. Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Nordisk samverkan inom samhällsskyddet och krisberedskapen Workshop, Snekkersten, Danmark, 2010-11-11 12 Anförande av generalsekreterare Anders M. Johansson, Sveriges Civilförsvarsförbund Det talade ordet

Läs mer

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

RP 165/2014 rd. Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 165/2014 rd Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lag om ändring av 7 i barnbidragslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås det att 7 i barnbidragslagen

Läs mer

Handslag för ett framtidsparti

Handslag för ett framtidsparti Handslag för ett framtidsparti Socialdemokratins vision är ett samhälle där alla kan leva ett bättre liv, känna frihet och framtidstro. Det är en vision som grundar sig i övertygelsen att jämlika människor

Läs mer

Tävlan och konkurrens

Tävlan och konkurrens Spelet om staden Inledning Vem bestämmer egentligen över städernas utveckling? Många av oss har säkert stått undrande inför situationer där en välbekant livsmiljö fått ge vika för olika former av ingrepp

Läs mer

Utbildningspolitiskt program

Utbildningspolitiskt program Utbildningspolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet redogör för Centerstudenters syn på den högre utbildningen och hur

Läs mer

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender!

Kalla kriget, första skedet Vänner blir fiender! Kalla kriget, första skedet 1946-1947. Vänner blir fiender! Det kalla kriget var en konflikt mellan USA och Sovjetunionen som effektivt delade upp världen i två läger, väst och öst. Det kalla kriget började

Läs mer

Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige

Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige Socialdemokraterna i Landskrona Landskrona 2010-06-21 [Det talade ordet gäller] Anförande budgetdebatt i kommunfullmäktige Möjligheternas Landskrona bygger vi tillsammans Dagens budgetdebatt är den sista

Läs mer

Studiehandledning - Vems Europa

Studiehandledning - Vems Europa Studiehandledning - Vems Europa En studiesatsning om makt och rättvisa i Europa Varför får inte EU och Europa mer plats i den svenska debatten? Det har vi också undrat. Sverige är en del av Europa och

Läs mer

Svensk krishantering under midsommarkrisen 1941

Svensk krishantering under midsommarkrisen 1941 0 Logistikskolan Trängregementet i Skövde Svensk krishantering under midsommarkrisen 1941 Självständigt arbete (YOP 06/09) Datum: 9/4-09 Författare: Kd Elin Vilhelmsson Handledare: Artur Szulc 1 av 30

Läs mer

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND

SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND Svenska folket tycker om sol och vind SVENSKA FOLKET TYCKER OM SOL OCH VIND PER HEDBERG E nergifrågor ligger i botten på listan över vilka frågor människor i Sverige anser vara viktiga. Listan toppas av

Läs mer

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro.

Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. Sveriges ungdomar om framtiden; Från YOLO till oro. 1 Innehåll 04 Bakgrund 06 Sammanfattning Resultat; 10 Generella attityder 14 Vardagsutmaningar 22 Idealbilder 28 Hur breda är utmaningarna? 41 Framtid

Läs mer

socialdemokraterna.se WORKSHOP

socialdemokraterna.se WORKSHOP socialdemokraterna.se WORKSHOP Innehållsförteckning: Vårt fokus ligger på framtiden!...3 Del 1: Vårt utgångsläge...4 Del 2: Vår nya inriktning, Socialdemokraterna framtidspartiet...8 Del 3: Hur blir vi

Läs mer

Folkomröstningar och allmänna val

Folkomröstningar och allmänna val Folkomröstningar och allmänna val Vid de allmänna valen som äger rum vart fjärde år har landets sju miljoner röstberättigade möjlighet att påverka vilka partier som ska representera svenska folket i riksdag,

Läs mer

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009

Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Klass & kris Presentation vid SOM-seminariet 21 april 2009 Maria Oskarson Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet Demokrati bygger på allas lika möjligheter att delta Detta innebär att strukturella

Läs mer

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete

En given ordning. En traktat om Kyrkans ämbete En given ordning En traktat om Kyrkans ämbete en utvecklingen har ju gått vidare. Paulus skrev brev M för 2000 år sedan! utbrast min granne när vi talade om Bibeln. Jag förstod hur han tänkte. Utvecklingen

Läs mer

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa.

Jag vill tacka våra värdar för inbjudan hit till Gullranda, och för möjligheten att ge min syn på säkerheten i Östersjön och i Nordeuropa. Tal 2016-06-19 Statsrådsberedningen Det talade ordet gäller! Tal av statsminister Stefan Löfven i Gullranda om säkerheten i Östersjön och Nordeuropa den 19 juni 2016 Jag vill tacka våra värdar för inbjudan

Läs mer

Demokratiutskottets verksamhetsrapport 2009

Demokratiutskottets verksamhetsrapport 2009 Demokratiutskottets verksamhetsrapport 2009 Så arbetar demokratiutskottet I demokratiutskottet ingår en representant för respektive parti. Ordförande är Britt Westerlund (s). Övriga ledamöter är Ingmari

Läs mer

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland

Trots alla bekymmer som man har i Västtyskland Direktör GONTER TRIESCH: Medbestämmanderätt i västtyska företag Direktör Gunter Triesch, f. 1926, är direktör för Deutsches Industrieinstitut i Köln, som arbetar med industriforskning och handlägger gemensamma

Läs mer

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas

BUMERANG 360. Manager 1. visar om din uppfattning stämmer med kollegornas BUMERANG 360 visar om din uppfattning stämmer med kollegornas Demo Demo Totalt har 6 av 9 slutfört analysen (67 %) Analysdatum: 2008-11-05 Utskriftsdatum: 2013-03-25 Solleftegatan 15 162 53 Vällingby 08-7919800

Läs mer