Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Det svenska politiska systemet. Demokratisering och parlamentarismens genomslag"

Transkript

1 Det svenska politiska systemet Demokratisering och parlamentarismens genomslag

2 Centrala aspekter i utvecklingen av den moderna staten - Centralisering vs decentralisering - Kungamakt vs oligarki vs folkmakt - Politisk vs ekonomisk makt - Beroende vs oberoende av omvärlden - Konfliktdemokrati vs konsensusdemokrati

3 Sveriges styrelseskick: en exposé : Kungamakten och centralmakten stärker sin position, främst på adelns bekostnad : Adel och borgarklass stärker sin makt, främst på kungamaktens bekostnad : Folkstyrelsen stärker sin makt på bekostnad av kungamakt och aristokrati

4 Sveriges demokratisering: fyra faser 1809 års konstitution och 1800-talets reformer Kampen om den allmänna rösträtten Parlamentarismens seger Demokratins konsolidering

5 1809 års konstitution: maktdelningsprincipen Kompromiss mellan viljan att begränsa kungamakt och inte göra den för svag Verkställande makt: kungen i samråd med statsråd Lagstiftande makt: delas mellan kung och riksdag Dömande makt: Högsta domstolen Konstitutionsutskottet

6 1800-talet: Successiv förändring av styrelseskicket Kungamakten tappar terräng, riksdagens position stärks successivt 1840 års departementalreform 1866: avskaffandet av ståndsriksdagen Tullstriden: parlamentet stärker sin position

7 Rösträttsfrågan: spelplanen och argument Läget i början av 1900-talet: Inkomstgraderad rösträtt och åldersgräns Argument för allmän rösträtt: Mänsklig rättighet Uppfostran Försvarsargument Argument emot: Inget property, inget ansvar Rädsla för pöbelvälde

8 Rösträttsfrågan: en kompromissartad process Högern och kungamakten vill undvika allmän rösträtt, i synnerhet inom ramen för ett majoritetsvalsystem Vänstern (liberaler och socialdemokrater) vill införa allmän rösträtt, helst inom ramen för ett majoritetsvalssystem

9 Rösträttsfrågan: utfallet Allmän rösträtt till riksdagen för män införs , Men, på riksdagsnivå införs ett proportionellt valsystem Utfallet delvis alltså en kompromiss

10 Parlamentarismens eller maktdelning? Maktdelningsprincipen: verkställande, lagstiftande och dömande makt åtskilda Parlamentarism: Regeringen beroende av parlamentets stöd eller acceptens 1809 års konstitution byggde på maktdelningsprincipen, men i praktiken stärktes parlamentarismen under 1800-talet Gustav V tog dock strid mot parlamentarismen Samtidigt hotades monarkins existens av vänsterpartierna krav på republik

11 Motstånd mot parlamentarismen Staaf bildar regering 1911, och fattar beslut i försvarsfrågan i strid med kungens uppfattning Pansarbåtsinsamlingen Bondetåget och borggårdstalet där kungen tar strid i försvarsfrågan Staafs regering avgår, ämbetsmannaregering tillträder

12 Parlamentarismens seger Första världskriget: politisk och ekonomisk kris Ryska revolutionen (1917), det tyska kejsardömets fall och inbördeskrig i Finland (1918) Stor oro för upplopp och tom revolution Kungen accepterar den parlamentariska principen vid valet av liberalen Edén till statsminister 1917 Kvinnlig rösträtt införs 1919

13 Förklaringar till demokratiseringen Strukturella förklaringar Socioekonomiska faktorer Internationell påverkan (diffusion, hot om revolution, krigsrisk) Socialt kapital Aktörsinriktade förklaringar Vikten av starka folkrörelser Drivande entreprenörer (Staaf) Skickliga strategiska aktörer (Lindman och Branting)

14 Demokratin och det turbulenta och1930-talen Det framväxande hotet mot demokratin : Fascism, nazism och kommunism Börskrasch och depression Oro på den svenska arbetsmarknaden: Ådalen 1931 Starka motsättningar mellan socialdemokrater och kommunister

15 Svensk demokrati under 1920-talet: ett turbulent landskap 1920-talet: minoritetsregeringarnas tid Kosackvalet 1928: socialdemokraterna förlorar I väntan på revolutionen?

16 Det politiska systemets stabilisering: krisuppgörelse och saltsjöbadsavtal Krisuppgörelse mellan socialdemokraterna och bondeförbundet (s) får igenom en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik, men får acceptera en protektionistisk näringspolitik (bf) får igenom en protektionistisk näringspolitik, men får acceptera en aktiv arbetsmarknads- och finanspolitik Saltsjöbadsavtalet LO och SAF kommer överens om spelregler för arbetsmarknaden Institutioner för att hantera konflikter Båda parter vill undvika statlig inblandning Båda händelserna utgör tillsammans ett formativt moment i utvecklingen av den svenska modellen

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt

Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Vad är politik? Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Politik är att fatta beslut i frågor som angår oss alla gemensamt Alla kan tyvärr inte få det precis som de vill - KOMPROMISSER

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Det svenska politiska systemet: Introduktion

Det svenska politiska systemet: Introduktion Det svenska politiska systemet: Introduktion Föreläsningens uppläggning Genomgång av kursens uppläggning Genomgång av grupp-uppgift Analys av svensk politik och förvaltning: centrala begrepp och perspektiv

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2017 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21 23 april 2017 i Stockholm. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer?

Petersson, Den offentliga makten 1. Diskutera några olika definitioner av politikbegreppet. Vilket betydelse har det vilket definition man väljer? LINKÖPINGS UNIVERSITET 2009-10-01 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Statsvetenskap Anders Edlund Statsvetenskap 1, HT 2009 Det svenska politiska systemet Instuderings- och diskussionsfrågor

Läs mer

Så styrs Sverige. 8 a och c

Så styrs Sverige. 8 a och c Så styrs Sverige 8 a och c Demokrati - Diktatur Demokrati Allmän och lika rösträtt Maktdelning Fria val Parlamentarism Offentlighetsprincip Åsikts-, yttrande- och religionsfrihet Tryckfrihet Rätt att resa

Läs mer

Föreläsning 1, svensk politisk historia 1

Föreläsning 1, svensk politisk historia 1 Föreläsning 1, svensk politisk historia 1 I denna första av två föreläsningar om svensk politisk historia kommer tre teman att behandlas, vilka inte utan svårighet kan separeras; demokratiseringsprocessen

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv1sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 1 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: I två program ska ni få en kortversion av de

Läs mer

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt

Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt Material till frågan om kampen för kvinnlig rösträtt 1 Tidslinje för händelser som har med införandet av kvinnlig rösträtt att göra 1866 1902 1909 1917 17 1918 17 2 Källor B-G: Historiska källor Tillsammans

Läs mer

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen?

Från val till val. Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Från val till val Hur går valen till? Hur stiftas lagar? Vad händer sen? Fyra allmänna val i Sverige Riksdag + landsting + kommun (Vart fjärde år) Eu (Vart femte år) Sverige har 20 platser i Europaparlamentet

Läs mer

)XXHIQSOVEXMSGL VÇXXMKLIXWTIVWTIOXMZMWZIRWOX YXZIGOPMRKWWEQEVFIXI rzehhixçvsglzehhixjåvj VOSRWIOZIRWIV 7ITXIQFIV 9XVMOIWHITEVXIQIRXIX 78=6)07)2*Ó6-28)62%8-32)008 98:)'/0-2+77%1%6&)8) %ZHIPRMRKIRJ VHIQSOVEXMSGLWSGMEPYXZIGOPMRK

Läs mer

Demokratipolitiskt program

Demokratipolitiskt program Demokratipolitiskt program 2011 Ämnespolitiskt program antaget av Centerstudenters förbundsstämma 21-21 maj 2011, Örebro. Programmet behandlar Centerstudenters syn på staten och demokratin samt redogör

Läs mer

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag

Demokrati. Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Sveriges Riksdag Demokrati Ordet demokrati kommer ifrån grekiskan och betyder folkstyre. All makt utgår ifrån folket. Gustav Vasa kallade till två riksmöten 1527 och 1544 där präster, adel, borgare och bönder samlades

Läs mer

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN

ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN ORSAKER TILL DEN ENGELSKA REVOLUTIONEN BAKGRUND Crécy 26 augusti 1346 (En del av det s.k. Hundraårskriget 1337-1453) Engelska långbågar Kanoner DIGERDÖDEN 1348-49 Pandemi som medförde en enorm folkminskning

Läs mer

Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin

Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin SNS Demokratirapport 2017 Samverkan och strid i den parlamentariska demokratin Johannes Lindvall Hanna Bäck Carl Dahlström Elin Naurin Jan Teorell Sammanfattning D en politiska situationen i Sverige har

Läs mer

B Ö N D E R N A S T I D

B Ö N D E R N A S T I D Innehåll 11 13 Förord Inledning 15 Det moderna samhällets framväxt böndernas och arbetarnas tid 17 Böndernas tid enhetssamhällets upplösning 19 Arbetarnas tid den moderna kapitalismen skapas 19 Könsrelationernas

Läs mer

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet?

Bilder av 1920-talet. Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? Bilder av 1920-talet Hur var 1920-talet? Vad tänker vi på och associerar till? Kris och elände eller glädje och sedeslöshet? George Grosz Kapitalismens största kris: depressionen Börskrasch 29 oktober

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen?

FRANSKA REVOLUTIONEN. Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? FRANSKA REVOLUTIONEN Varför blev det en revolution i Frankrike 1789? Vad hände under revolutionsåren? Vilka konsekvenser fick revolutionen? Situationen i Frankrike 1789 Frankrike hade krigat med Storbritannien

Läs mer

Rysslands problem före revolutionen.

Rysslands problem före revolutionen. Rysslands problem före revolutionen. - Feodalt system. Livegenskapen avskaffas 1861. - Ont om land. Ingen skiftesreform. - Växande befolkning. Drabbar främst bönderna. Bönderna utgjorde 80 % av befolkningen.

Läs mer

Partier och intresseorganisationer

Partier och intresseorganisationer Frankrike Frankrikes nuvarande författning kallas för femte republiken och antogs vid en folkomröstning 28 december 1958 med 80 % majoritet. I och med femte republiken så stärktes presidentens makt avsevärt.

Läs mer

Hjalmar Branting och hans tid

Hjalmar Branting och hans tid NILS-OLOF FRANZÉN Hjalmar Branting och hans tid En biografi BONNIERS Innehåll 1 Gabriel, Emma, Karl Hjalmar (1799-1876) 9 P.H. Ling 9. Lars Gabriel Branting 10. Emma af Georgii 14. Skilsmässan 16. Återförening

Läs mer

MEDBORGARRÄTT. Gääääsp... Grundlagsöversyn? Nr 2-3/2010. Medlemstidning för Medborgarrättsrörelsen Årgång 33

MEDBORGARRÄTT. Gääääsp... Grundlagsöversyn? Nr 2-3/2010. Medlemstidning för Medborgarrättsrörelsen Årgång 33 Nr 2-3/2010 MEDBORGARRÄTT Medlemstidning för Medborgarrättsrörelsen Årgång 33 Grundlagsöversyn? Gääääsp... Sverige saknar en levande konstitutionell debatt sid: 2-14 Sida 2 Ledare: MEDBORGARRÄTT NR 2-3/2010

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Konstitution, partier och intressegrupper

Det svenska politiska systemet. Konstitution, partier och intressegrupper Det svenska politiska systemet Konstitution, partier och intressegrupper Uppläggning av föreläsning: spelregler och spelare Grundläggande spelregler: Sveriges grundlagar (konstitution) Dominerande spelare:

Läs mer

Första världskriget

Första världskriget Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 s.194 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter

Det svenska politiska systemet. Konstitution och statsmakter Det svenska politiska systemet Konstitution och statsmakter Uppläggning av förelf reläsning Statsskickets grundläggande principer: grundlagarna Parlamentarismen i praktiken: riksdag och regeringen Vad

Läs mer

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa

8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa 8p 2io 3 Li Bennich-Björkman &c Paula Blomqvist (red.) Mellan folkhem och Europa Innehåll 1. Inledning g Li Bennich-Björkman al Paula Blomqvist Globaliserad ekonomi och europeisk integration 9 Mellan folkhem

Läs mer

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11

Innehåll. Förord Monarken och demokratin... 11 Innehåll Förord... 9 1. Monarken och demokratin.... 11 Kungamakt och demokratins framväxt... 14 Arvriket, adeln och kungligt envälde... 14 Bernadotte... 17 Från ståndsriksdag till allmän rösträtt.... 21

Läs mer

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige

Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Det korta 1900-talet HITTA HISTORIEN Elevuppgift 4:4 Grundboken s. 89, 110 111 Kampen för kvinnors rösträtt i Sverige Demokratins framväxt är en process som pågått under lång tid. Från slutet av 1700-talet

Läs mer

Drömsamhället svenska som andraspråk

Drömsamhället svenska som andraspråk Av-nummer: 10024 tv2sas Ideologiernas historia (svenska som andraspråk) 2 Programmanus Smärre avvikelser från texten kan förekomma i programmet. Emil Nikkah: Idag tänkte vi berätta historien om några av

Läs mer

DEMOKRATI. - Folkstyre

DEMOKRATI. - Folkstyre DEMOKRATI - Folkstyre FRÅGOR KRING DEMOKRATI 1. Allas åsikter är lika mycket värda? 2. För att bli svensk medborgare och få rösta måste man klara av ett språktest? 3. Är det ett brott mot demokratin att

Läs mer

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati

Därför demokrati. Faktamaterial till bilderna om demokrati Därför demokrati Studiematerial från riksdagen Bild 1. Faktamaterial till bilderna om demokrati Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna som hör

Läs mer

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012 Kunskap om partier och hur riksdag och regering fungerar är exempel på saker du får lära dig om i det här

Läs mer

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik

Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer

Läs mer

ANDERS FOGELKLOU 2010-11 NR 4

ANDERS FOGELKLOU 2010-11 NR 4 ANDERS FOGELKLOU Fredrik Sterzel, Författning i utveckling Tjugo studier kring Sveriges författning, Iustus Förlag, 2009, 420 s. samt Thomas Bull och Fredrik Sterzel, Regeringsformen en kommentar, SNS

Läs mer

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap

FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI Frihet, jämlikhet, broderskap FRANSKA REVOLUTIONEN 14 JULI 1789 Frihet, jämlikhet, broderskap Vad är historia? Vad är historia? Frågan är svår att definiera då svaren är många. Det som man säkert kan säga är att historia handlar om

Läs mer

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att

Åk. 7 Lokal kursplan historia: Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna Målbeskrivning det är viktigt att Sida 1 av 5 Åk. 7 Introduktion vad är historia? Forntiden och flodkulturerna känna till hur människor under jägarstenåldern försörjde sig kunna redogöra för hur livsvillkoren förändrades vid övergången

Läs mer

Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?

Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet? Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet? Olof Petersson Senioruniversitetet Stockholm 23 mars 2015 Maktutredningen 1985 1990 I vilken riktning förändras fördelningen av maktresurser

Läs mer

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen.

Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. Varken kung eller president. Den onödiga statschefen. av Mats Lindberg Professor i statsvetenskap Örebro universitet Debattartikel, Aktuella frågor, Sydsvenskan, 21 mars 2009 (Redigerad och lätt omarbetad

Läs mer

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M)

Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Utlåtande 2016:179 RIX (Dnr 106-602/2016) Uppmärksammande av allmän och lika rösträtt för kvinnor och män i de kommunala valen Motion (2016:44) av Margareta Björk (M) Kommunstyrelsen föreslår att kommunfullmäktige

Läs mer

Demokrati och medier

Demokrati och medier Demokrati och medier Demokratins grunder s. 8 12 1 Motsatsen till majoritet är minoritet. 2 Kompromissa innebär att personer eller partier som inte kommer överens försöker mötas på halva vägen. drar lott

Läs mer

Demokrati & delaktighet

Demokrati & delaktighet Demokrati & delaktighet Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen:

Läs mer

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014

Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Utrikesdepartementet Tal av utrikesminister Carl Bildt Riksdagen Stockholm, 14 mars, 2014 Regeringens information till Riksdagen om Ukraina och Ryssland, 14 mars 2014 Det talade ordet gäller Herr talman!

Läs mer

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket?

Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket? Särtryck ur: Årsbok 2012 KVHAA Stockholm 2012 (isbn 978-91-7402-413-5, issn 0083-6796) INGEMAR ELIASSON Har lagstiftaren lämnat statschefen i sticket? Sveriges grundlagar är ett omfattande lagkomplex.

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de engelska och amerikanska revolutionerna. I den här essän kommer jag att undersöka och jämföra skillnader och likheter i orsakerna till den amerikanska

Läs mer

Momentguide: Makt & demokrati

Momentguide: Makt & demokrati Momentguide: Makt & demokrati Stefan Löfvens regering har nu avverkat halva sin mandatperiod och den politiska debatten går varm när Magdalena Andersson häromdagen presenterade budgetpropositionen. Det

Läs mer

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt

Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:1928 av Finn Bengtsson (M) Demokratisk förstärkning på kort och lång sikt Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet

Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år Religionsfrihet * Rösträtt Yttrandefrihet Demokrati och Mänskliga rättigheter Alla människor i hela världen har vissa rättigheter. Det står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna från år 1948. Det är staten i varje land som ska se till

Läs mer

Svenska regeringspartier (våra största partier)

Svenska regeringspartier (våra största partier) Demokrati Fria val: Ingen annan har rätt att bestämma vad väljaren ska rösta på och man har rätt att vara hemlig om vad man röstar på. Rösträtt: Alla har rätt att rösta i politiska val. I en demokrati

Läs mer

2000-talets arbetsliv

2000-talets arbetsliv Tal Sven-Olof Arbestål 15 februari, Folkets Hus 2000-talets arbetsliv Framgångar under 1900-talet Mötesdeltagare, Fackföreningsrörelsen har under 1900-talet vunnit stora framgångar. Vi har i samverkan

Läs mer

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND!

NU ÄR DET NOG MED EXTREMA ÅSIKTER. DOM FÖRDÄRVAR VÅRT LAND! Lördag 19/3-2016 Jennifer Black Vi är alla samlade här idag av en och samma anledning, att vi på ett eller annat sätt känner ett enormt missnöje över någonting. Det är ingen skillnad på någon utav oss.

Läs mer

Tjugoårskrisen 1919 1939

Tjugoårskrisen 1919 1939 Tjugoårskrisen 1919 1939 Efterkrigstidens oro, depression och totalitarism Magnus P. S. Persson Periodisering: ekonomiska och politiska förhållanden Dubbla revolutioner: från ca. 1780 industriella, och

Läs mer

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar

MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar MODERNA KOMMUNER Om den kommunala folkstyrelsens villkor och utmaningar 1 1 Vad är en kommun? VAD GÖR EN KOMMUN Hur styrs den? Självstyrelse? Hur är en kommun organiserad Vem gör vad? 2 Vad tänker ni på

Läs mer

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda

Försökte att få den lille mannen att känslomässigt gå upp i partiet och nationens kollektiv - Propaganda Lite om andra världskriget Fascismen Förhärligar staten Fursten, ledaren, eliten, handlingskraften Känslans kraft gentemot förnuftet Ojämlikhet Kollektivet gentemot individen Arbetarklass mot aristokrati

Läs mer

Den finska fascismens nattsvarta historia

Den finska fascismens nattsvarta historia Den finska fascismens nattsvarta historia Vihtori Kosola i mitten, ledare för både Lapporörelsen och Fosterländsdka folkrörelsen IKL, tog inspiration från Mussolinis Italien. Bild: Wikimedia Commons /

Läs mer

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika

Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen Händelse: Amerika blir ett land, Konsekvens: Migration 30miljoner flyttar till Amerika Amerika Orsak: Den amerikanska revolutionen - Varför ville amerikanerna upphöra att tillhöra det brittiska riket? - Varför hade England höjt skatterna för de amerikanska bosättarna? Händelse: Amerika blir

Läs mer

Åttatimmarsdag och arbetstidsförkortning i Sverige

Åttatimmarsdag och arbetstidsförkortning i Sverige 1 Ur Fjärde internationalen (Göteborg) 4/1996 I en kortfattad översikt går Kjell Östberg igenom arbetstidsfrågan i Sverige och lyfter fram hur frågan är en social fråga par excellence. Åttatimmarsdag och

Läs mer

Franska revolutionen. en sammanfattning

Franska revolutionen. en sammanfattning Franska revolutionen en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt. Kungen (Ludvig XVI) hade all makt. Han kunde kalla in ståndsriksdagen, men hade inte gjort det på 175

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt

Hur Sverige styrs. Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt riksdagen regeringen Hur Sverige styrs Vår demokrati bygger på att vi använder vår rösträtt kommunen landstinget Kommunens historia Innan kommunen fanns så var byar indelade i en socken. Den viktigaste

Läs mer

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in.

10 högskolepoäng. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: Viktigt! Glöm inte att skriva namn på alla blad du lämnar in. Förvaltning och politiska system Provmoment: TENT Ladokkod: 21FP1A Tentamen ges för: Administratörsprogrammet år 1. 10 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum:

Läs mer

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna.

UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. UPPGIFT: Jämför likheter och skillnader i orsakerna till de amerikanska och franska revolutionerna. I denna essä kommer likheter och skillnader mellan den franska respektive den amerikanska revolutionen

Läs mer

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen

Vägen till ett bättre arbetliv. Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Vägen till ett bättre arbetliv Fackföreningsrörelsens historia i Sverige och världen Sverige i världen då och nu En återblick i den svenska historien Industrialisering och tillväxt men minskar fattigdomen?

Läs mer

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i

Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin. Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Vi har ett fokus: Hoten mot demokratin Vad era rädslor verkar finna en gemensam nämnare i Internet - rädslor och möjligheter Uppgift: 1. 2 och 2 ska ni skapa en enkät. 2. Använd er keynote om USA och lägg

Läs mer

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970

antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 VALMANIFEST antaget av socialdemokratiska partistyrelsen vid möte i Kramfors den 11 augusti 1970 I valet 1970 skall vi för första gången samtidigt välja riksdag och förtroendemän i landsting och kommuner.

Läs mer

Hemtenta Vad är egentligen demokrati?

Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Hemtenta Vad är egentligen demokrati? Inledning Demokrati ett begrepp många av oss troligen tycker oss veta vad det är, vad det innebär och någonting många av oss skulle hävda att vi lever i. Ett styrelseskick

Läs mer

Riksdagen som granskare

Riksdagen som granskare Riksdagen som granskare OLOF PETERSSON Svårigheten att utkräva ansvar av politiker och tjänstemän riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för det demokratiska systemet. UNDER DEN GÅNGNA mandatperioden

Läs mer

Hilding Johansson MEMOARER. Demokrati och politik HJALMARSON & HÖGBERG

Hilding Johansson MEMOARER. Demokrati och politik HJALMARSON & HÖGBERG Hilding Johansson MEMOARER Demokrati och politik HJALMARSON & HÖGBERG Innehåll FÖRORD 9 MINNEN OCH FORSKNINGAR 11 TRETTIOTALET 15 FAMILJ OCH SKOLA 17 Mina föräldrar 17 Skolgång och kamp för ekonomin 20

Läs mer

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet

Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Politiska system i jämförande perspektiv: Europa (del 3) Contemporary European Politics Lars Niklasson Linköpings universitet Innehåll 1. Introduktion, analysredskap och utvecklingslinjer (Magone 1-3)

Läs mer

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt.

Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Jag vill börja med att hälsa Moderaternas nya partiledare Anna Kinberg Batra välkommen till sin första partiledardebatt. Vi har just lämnat ett intensivt och händelserikt år bakom oss. Både på den internationella

Läs mer

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN

Sveriges roll BEREDSKAPSTIDEN Sveriges roll 1939-1945 BEREDSKAPSTIDEN Regeringen Sverige hade en samlingsregering för att hålla landet utanför kriget Per-Albin Hansson Kampanjen mot svenska kommunisterna bedrevs av kungen, försvaret,

Läs mer

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst

Före 1789: Adeln 300 personer = 1 röst Präster 300 personer = 1 röst Tredje ståndet 600 personer = 1 röst Historia. Staten hade dålig ekonomi. (Bland annat p g a 7åriga kriget med Storbritannien) Dåliga skördar ledde till att brödpriserna steg. Ludvig XVI var inte intresserad av politik, ville hellre jaga

Läs mer

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället

Linköpings Universitet 2014/03/10. Hemtenta PM Transparens i samhället Transparens i samhället Inledning Dagens samhälle är väldigt transparent, ett samhälle som har utvecklats till ett teknologisamhälle där teknologin styr. Teknologin har utvecklats såpass att alla människor

Läs mer

Demokratipolitik. Olof Petersson

Demokratipolitik. Olof Petersson Demokratipolitik Olof Petersson S Studieförbundet Näringsliv och Samhälle 2001 Inledning Vid årsskiftet lägger regeringen fram sin stora demokratiproposition. Därmed får riksdagen tillfälle att begrunda

Läs mer

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning

Franska revolutionen. Franska revolutionen. En sammanfattning. en sammanfattning Franska revolutionen Franska revolutionen En sammanfattning en sammanfattning Orsakerna till revolutionen 1. Frankrike var orättvist styrt Kungen, Ludvig XVI, hade all makt Den som var kung kunde kalla

Läs mer

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll

LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll LPP 8P2 Historia, samhällskunskap och geografi Centralt innehåll Samhällsresurser och fördelning Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk

Läs mer

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna

Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Sveriges fyra grundlagar Spelreglerna för vårt samhälle Bild 1. Faktamaterial till bilderna om grundlagarna Till dig som lärare: Nedan finns korta texter som kan fungera som stöd till presentationsbilderna

Läs mer

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget

FACIT Instuderingsfrågor första världskriget FACIT Instuderingsfrågor första världskriget 1. Vad innebar imperialismen? Imperialism = politiskt och militärt ta makten över främmande områden I slutet av 1800-talet tävlade stormakterna i Europa om

Läs mer

Till Sverges arbetande folk!

Till Sverges arbetande folk! Till Sverges arbetande folk! De hittills härskande klassernas och klickarnas järngrepp om folkens liv håller på att lossna runt om världen. De tre krigsåren ha sett den ena staten efter den andra övergå

Läs mer

Internationella relationer

Internationella relationer Ulf Bjereld Ann-Marie Ekengren Christina Lilja Internationella relationer analyser, teorier & óvningar Innehall 1 Krig eller fred? 10 Kriget i Kosovo 11 Varfór bombade Nato? 12 Olika teorier ger olika

Läs mer

25 maj val till Europaparlamentet

25 maj val till Europaparlamentet 25 maj val till Europaparlamentet "Den övergripande agenda som kommer att råda i Europaparlamentet efter valet i maj 2014 kommer att avgöra Europas krispolitik och vår framtida utveckling till ledande

Läs mer

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16

DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 DEMOKRATI OCH DIKTATUR ROS16 Vad krävs av ett land för att vi ska kunna kalla det demokratiskt? DEMOKRATISKA SPELREGLER Majoritetsprincipen Ska gälla vid val eller folkomröstningar. Om det exempelvis finns

Läs mer

IDEOLOGIER OCH PARTIER

IDEOLOGIER OCH PARTIER IDEOLOGIER OCH PARTIER Innehåll: Ideologier, s. 2 De tre stora ideologierna, s. 2 Ideologiernas kopplingar till svenska riksdagspartier, s. 4 Vänster-högerskalan, s. 4 Ytterligare idéer som ibland kallas

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

Nationalismen Nationalism Italien

Nationalismen Nationalism Italien 1914-1918 Nationalismen Efter franska revolutionen växte en stark känsla fram för det egna landet nationalkänsla När Frankrike och Napoleon besegrade många länder i Europa ville medborgarna se sina länder

Läs mer

C-UPPSATS. Demokratiseringsprocessen. En parallell jämförelse av demokratiseringsprocessen i Sverige och Finland. Kristina Salomonsson

C-UPPSATS. Demokratiseringsprocessen. En parallell jämförelse av demokratiseringsprocessen i Sverige och Finland. Kristina Salomonsson C-UPPSATS 2008:058 Demokratiseringsprocessen En parallell jämförelse av demokratiseringsprocessen i Sverige och Finland Kristina Salomonsson Luleå tekniska universitet C-uppsats Historia Institutionen

Läs mer

Franska Revolutionen. Bakgrund. Varför blev det revolution i Frankrike?

Franska Revolutionen. Bakgrund. Varför blev det revolution i Frankrike? Franska Revolutionen. Bakgrund Varför blev det revolution i Frankrike? 1. Ekonomiska faktorer: a) Dåliga skördar gav höga priser på bröd. Detta drabbar bönderna därför att de får lite mat, men i gengäld

Läs mer

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015

Utvecklingskluster. Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 Utvecklingskluster Tim Besley och Torsten Persson LSE och IIES SNS Analys, 21 april, 2015 www.pillarsofprosperity.info Utvecklingskluster Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Luxemburg vs. Liberia

Läs mer

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar:

Mellankrigstiden. 1.1 Det första världskriget är slut och det har skett en del förändringar: 1. Läget efter det första världskriget Europa har precis avslutat sin (hittills) värsta period i sitt långa liv, nämligen det första världskriget. Många människor har dött, många människor har lidit och

Läs mer

Slutsatser och sammanfattning

Slutsatser och sammanfattning Slutsatser och sammanfattning D emokrati (grek. dēmokrati'a folkvälde, av demo- och efterleden -krati'a -välde, av krate'ō härska ) betyder bokstavligen folkmakt eller folkstyre. Härom råder enighet. Däremot

Läs mer

Första världskriget 1914-1918

Första världskriget 1914-1918 Första världskriget 1914-1918 1. 2. 3. Varför blev det krig? 4. 5. 2 Orsaker till första världskriget: Imperialismen Industrialiseringen skapade behov av råvaror och nya marknader. Kapplöpning om kolonierna.

Läs mer

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13

KALLA KRIGET. Någon bild, tex berlinmuren... torsdag 29 augusti 13 KALLA KRIGET Någon bild, tex berlinmuren... FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ FRÅGAN ATT FUNDERA PÅ Hur påverkar kalla kriget världen ännu idag? ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET ETT ARV FRÅN ANDRA VÄRLDSKRIGET Under

Läs mer

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS

SVERIGES HISTORIA 1965-2012 NORSTEDTS SVERIGES HISTORIA 1965-2012 Kjell Östberg Jenny Andersson NORSTEDTS INNEHÅLL HUVUDREDAKTÖRENS FÖRORD 12 FÖRFATTARNAS FÖRORD 13 SVERIGE, SVERIGE - SAMMA LAND 14 Andra berättelser 16 Från centralism till...

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen

Viktiga begrepp. Stödmaterial: viktiga begrepp Sovjetunionen Viktiga begrepp Denna ordlista kan användas på tre olika sätt: Inför filmen kan du som lärare ta upp orden så att eleverna känner igen dem när de tittar på filmen. Efter att ni sett filmen kan eleverna

Läs mer

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN.

Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. Summering Enväldet i Europa politisk historia. SPANIEN. 1. Karl V 1516-1556 a. Augsburg 1555 b. Krig emot främst Frankrike om Italien. c. Abdikerar och delar upp sitt väldiga rike: i. Österrike till brodern

Läs mer

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland!

Mellankrigstiden 1919-1939. Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Mellankrigstiden 1919-1939 Fokus på USA, Sovjet och Tyskland! Läget efter det första världskriget Versaillesfreden, som bestämdes av segrarmakterna, var hård mot Tyskland. De var tvungna att betala krigsskadestånd,

Läs mer

Statsmaktens strukturer. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 6 och 7

Statsmaktens strukturer. MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 6 och 7 Statsmaktens strukturer MSoP Ht 2008 Föreläsningarna 6 och 7 Gunnar Myrberg Politikens aktörer och strukturer Aktörer: Enstaka individer tex t.ex. politiska ledare Medborgare medborgarkollektiv (väljargrupper)

Läs mer

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut

Så styrs Sverige. #Idas-plugg-akut Så styrs Sverige #Idas-plugg-akut Fråga! Monarki Vad är en monarki? Svar!! Monarki En monarki är när en kung eller drottning styr landet. I Sverige ärver äldsta barnen i kungafamiljen tronen. Regenten

Läs mer

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Pedagogisk planering Ämne: Samhällskunskap höstterminen 2014 Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning Syfte reflektera över hur individer och samhällen formas,

Läs mer

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016

THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 THOMAS GUSTAFSSONS NYHETSBREV, NYÅR 2015/2016 Nytt politiskt landskap efter historiskt val Partido Popular störst men svårt bilda regering Valet tvingar spanska politiker lära sig kohandla Intervju om

Läs mer