Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet?"

Adam Sven-Erik Lundström
för 7 år sedan
Visningar:

1 Makt i politik och förvaltning Vem tar makten i det nya folkhemmet? Olof Petersson Senioruniversitetet Stockholm 23 mars 2015

2 Maktutredningen I vilken riktning förändras fördelningen av maktresurser och inflytande i vårt samhälle?

3 Maktförskjutningar Det gamla riket Det moderna genombrottet Demokratins seger och kris Folkhemmet Kris och brytningstid Det nya folkhemmet?

4 Det gamla riket 1880 Tronen Kungamakt, ämbetsmän Altaret Statskyrka, tradition Svärdet Militarism, fosterland Penningpåsen Råvaror, handelskapital

5 Det moderna genombrottet Industrialisering Urbanisering, emigration Organisering, kommunikationer Författare, konstnärer Demokratisering Det dubbla brottet Gammal maktelit byts ut Två nya makteliter: kapital och arbete

6 Demokratins seger och kris Kris och massarbetslöshet Antiparlamentarism Totalitära rörelser Den moderna diktaturen Minoritetsparlamentarism Regeringskriser, instabilitet Kapitalism socialism Kosackvalet 1928

7 Folkhemsmodellen Historisk kompromiss Saltsjöbadsavtalet 1938 Samarbete Kohandel 1933 Koalitionsregering Samlingsregering Tillväxt och välfärd Privat näringsliv Offentlig sektor

8 Den svenska modellen Generell välfärdspolitik Stor offentlig sektor, det starka samhället Socialdemokratisk dominans Stora program, att lägga livet till rätta Centralisering Storkommuner Solidarisk lönepolitik Centraliserade avtalsrörelser Korporatism Manlige industriarbetaren som modell

9 Makten i folkhemmet Maktcentra: Regeringskansliet Utredningsväsendet LO och Metall, utredningsavdelningar Statliga ämbetsverk Exportorienterade storföretag Radio och television

10 Svensk beslutskultur Deliberative Rationalistic Open Consensual Thomas J. Anton (1969). Policy-Making and Political Culture in Sweden, Scandinavian Political Studies, 4,

11 Brytningstid Kris Oljekris, strukturkris Styrbarhetskris, ungovernability Politisk instabilitet Kulturradikalism, studentrevolt Väljarrörlighet Enkammarriksdag 1970 Borgerliga regeringar

12 Socialdemokraterna val ,3 % ,4 % ,6 % ,3 %

13 Maktutredningen 1990 Individualisering Medborgarnas makt Från prenumeration till lösnummer Critical citizens, postmaterialism Internationalisering Kapitalmarknader, valutareglering Europeisering Kommunikation, kablar satelliter

14 Internationalisering: ekonomi Minskad ekonomisk makt: Importkonkurrerande företag Löntagare i vissa företag och branscher Ökad ekonomisk makt: Exportföretag Kapitalägare Konsumenter

15 Internationalisering: politik Minskad politisk makt: Riksdagen Fackföreningsrörelsen Ökad politisk makt: Kapitalet (exitmöjlighet) Internationella statstjänstemän Regeringen

16 Brytningstid Kris Statsfinansiell kollaps Politisk ostyrbarhet Vändpunkter EU-medlemskap 1995 Riksbank, budgetprocess Offentliga sektorns tillväxt slut

17 Maktförskjutningar Minskad makt: Fackliga centralorganisationer Centrala intresseorganisationer Arbetarrörelsen Sektorsspecialister Ökad makt: Näringslivet Ekonomer Medier Kommun- och landstingsförbund

18 Det nya folkhemmet ? Konsensus Generell välfärdspolitik Staten ansvar för finansiering och kontroll Det gamla folkhemmet Offentlig produktion Offentlig sektor Politisk styrning Väljare, brukare Det nya folkhemmet Privat produktion Företag, konkurrens Marknadsstyrning Konsument

19 Maktförskjutningar Fortsatt stor makt: EU ministerrådet Regeringskansliet Statens centrala myndigheter Kommun- och landstingsförbundet Exportindustrin Lantbrukets organisationer Forskarsamhället

20 Maktförskjutningar Minskad makt: Arbetarrörelsen Offentliga utredningar EU-kommissionen Journalister

21 Maktförskjutningar Ökad makt: Europeiska rådet Europaparlamentet Entreprenörer, små medelstora företag Lobbyister Revisorer

22 Kritiska medborgare Förr: Kollektiv Tillhörighet Stöd Mottagare Passiv Undersåte Nu: Individ Oberoende Kritik Sändare Aktiv Medborgare

23 Medborgarnas makt Medborgarundersökning 1987 Medborgarundersökning 1997 Timbro uppföljning 2012

24 Möjlighet att påverka Bedömning, genomsnitt Patient 4,3 5,9 5,3 Boende 5,3 5,8 6,2 Barntillsyn 4,6 5,3 5,4 Skola 2,3 3,7 3,7 Arbete 4,8 4,8 5,0 Genomsnitt 4,3 5,1 5,1

25 Framtidsperspektiv Det gamla folkhemmet Två maktcentra: kapital och arbete Det nya folkhemmet Ett maktcentrum? Många maktcentra?

26 Framtidsperspektiv Minskad makt: Dagspressen Ökad makt: Jurister Nya svenskar Utopister

28 Litteratur SOU 1990:44 Demokrati och makt i Sverige Maktutredningens huvudbetänkande Jan Glete (1994) Nätverk i näringslivet. Ägande och industriell omvandling i det mogna industrisamhället Herbert Tingsten (1933) Demokratiens seger och kris Den författningspolitiska utvecklingen Anna Hedborg och Rudolf Meidner (1984) Folkhemsmodellen Göte Hansson och Lars-Göran Stenelo (1990) Makt och internationalisering Olof Petersson, Anders Westholm och Göran Blomberg (1989) Medborgarnas makt SNS Demokratiråd 1998 Demokrati och medborgarskap

Relevanta dokument

Det svenska politiska systemet. Svensk modell i förändring

Det svenska politiska systemet Svensk modell i förändring Uppläggning Kärnkraftsfrågan Striden om löntagarfonderna EU-medlemskapet Reformer av välfärdsstaten Kärnkraftsfrågan Kärnkraften central i svensk