Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme
|
|
- Ulf Eklund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme
2 Bakgrund
3 Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen Beveridge och grundtrygghetsmodellen Norden och universell standardtrygghet Gemensamt europeiskt drag: den stora medelklassen inkluderad
4 Den nordiska modellen Universella förmåner Inkomstrelaterad socialförsäkring Riktade bidrag till låginkomsttagare Välfärdstjänster -decentraliserade -separeradefrån kontanta förmåner Individuella sociala rättigheter Skatter Arbetsgivaravgifter Statlig/kommunal skatt Kommunal skatt med statliga subventioner Tvåförsörjar-familjen är modellen
5 Den nordiska modellens meriter Låg livscykelfattigdom Minskad ojämlikhet Hög sysselsättning Högt kvinnligt deltagande Starkt stöd för trygghetssystemen Incitament och kostnadskontroll?!
6 Välfärdsstat i kris? Europa Åldrande befolkningar, fallande födelsetal Ökande skilsmässor och ensamföräldraskap Jämställdhetsfrågan Förändrat arbetsliv Sent inträde och tidigt utträde i arbetslivet Arbetslöshet och social utslagning Legitimitet Norden under press Ohälsa och arbetskraftsdeltagande? Valfrihet vs. segregation? Legitimitet, reformer och förtroende? Finansiering och skattebaser Finns det grund för bred uppslutning kring reformer?
7 Om inte regeringarna agerar äventyras gemensamma landvinningar! - men det finns handlingsutrymme och handlingsalternativ
8 Pensionerna
9 People s pension 1913
10 People s pension 1935
11 Folkpension
12 Folkpension + ATP
13 Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-
14 Reformens innehåll
15 Pensionsreformer Från fattigdomsfråga till Averting the Old-Age Crisis Från Fondering till Payas-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpension vs. behovsprövning Taken och intjänandetider Norden Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag?
16 Sverige: Den Stora Pensionsreformen Åldrande befolkning Problem med kostnadskontroll Incitamentsproblem Problem med de socialpolitiska målen Individuell valfrihet I obligatoriska system Politisk kompromiss på det mest konfliktfyllda området 1994/98 Avgiftsbestämt system med 18,5 % av inkomst till pension 16 % till fördelningssystem och fiktiva konton 2,5 % till fullt fonderade konton Pensionsrätt på socialförsäkringsersättni ngar och barnledighet Garantipension utan behovsprövning Buffertfonder och
17 Reformerad Ålderspension + Garantipension
18 Folkpension + ATP + Särskilt pensionstillskott 1969-
19 Finland: Inkomstrelaterad pension och universell garanti (+supplement)
20 Danmark
21 Danmark med avtalspension
22 Tyskland
23 Tyskland med behovsprövad pension
24 Sweden
25 Corporatist and means-tested
26 Hur var den stora kompromissen möjlig? Kris i pensionsfrågan Konflikt vs konsensus som stabilitetsskapande strategier? Varför väljer socialdemokraterna kompromiss denna gång?varför väljer de borgerliga kompromiss? Långsiktighet vs populism i samhällsdebatten: Politik i en medialiserad samhällsdebatt
27 Pensionsreformer i Europa och världen Europa Arvet efter Bismarck: korporativt inkomstbortfall Grundtrygghet på undantag Gråzon mellan offentligt privat Massiv förtidspensionering Fallande födelsetal Italien DC World Wide Latinamerika efter den chilenska reformen USA mer socialförsäkring än man tror Kanada Nordamerikas skandinavien! Östeuropa
28 Nordiska pensionsreformer Finland före och efter Sverige Danmark saknar inkomstrelaterad ATP: ger annan offentlig-privat mix Island följer den danska linjen men man arbetar längre och har större avtalspensioner Norge lär av svenska misstag? Från fattigdomsfråga till Averting the Old-Age Crisis Från Fondering till Payas-you-go tillbaks till Fondering Medborgarpensionens fördelar Omfördelningsparadoxen
29 Vad kan vi lära oss: Institutionell design viktig! Mål Grund och inkomsttrygghet Minska fattigdom och ojämlikhet Arbetsutbud Sparande Medel Behovsprövade eller universella grundpensioner Korporatva eller universella inkomstrelaterade pensioner Målkonflikter och koordineringsproblem
30 Pensioner, arbetsutbud och sparande Arbetsutbud Variationerna stora internationellt Push och Pull Ålderspensionernas incitament till arbete Förtidspensionernas nivå och kvalifikationskrav Avtals och företagspensionering Ojämlikheten i ohälsa och dödlighet Sparande Inga enkla samband Grundpensioner Inkomstrelaterade pensioner Lag och avtal Lag och de individuella pensionerna Fördelning och fondering Vilken mix är den rätta?
31 Fördelar och nackdelar med den svenska reformen Inkomsttrygghet Grundtrygghet Sparande Arbetsutbud PPM och en målkonflikt Avgiftsbestämt vs förmånsbestämt
32 Likheter och skillnader Norge Är länderna unika? och Sverige Folkpension, ATP, Pensionstillskott Taken för förmånerna Barnafödande Arbetskraftsinvandring Oljefonden vs. AP-fonder Avtalspensionerna Kompromiss bakom ATP: andra skiljelinjer mellan partier och väljare
Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet
Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns
Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet
Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad
www.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,
Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv. Partnerskap för välfärd
Jan Stjernström VD, SEB Trygg Liv Partnerskap för välfärd 1 Krisen och välfärden 2 Svenskens perspektiv - Längre tid som pensionär - Ökade krav på valfrihet Konsekvenser: - Allt högre krav på levnadsstandarden
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet
De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen
2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner.
2014 Johannes Hagen Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. Förord De diskussioner som idag förs om pensionssystemets framtid är ofta
Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från
Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl
RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER
Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar
Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige?
Från Persson till Reinfeldt: Fungerar arbetslinjen i Sverige? Fafo-konferensen 2 mars 2011 Eskil Wadensjö Institutet för social forskning Stockholms universitet Arbetslinjen som traditionell svensk politik
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine
SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det
Re-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet
Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet
Det nya pensionssystemet kvinnor får låg pension men hög avkastning
Det nya pensionssystemet kvinnor får låg pension men hög avkastning AGNETA KRUSE, ANN-CHARLOTTE STÅHLBERG OCH ANNIKA SUNDÉN Agneta Kruse är universitetslektor vid nationalekonomiska institutionen, Lunds
Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag
1 Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag 65-årsgränsen för när grundtryggheten i ålderspensionssystemet börjar (Garantipension, Bostadstilägg och Äldreförsörjningsstöd) med ca 2/3 av livslängdsökningen
Konjunkturrådets rapport 2018
Konjunkturrådets rapport 2018 Finansminister Magdalena Andersson 17 januari 2018 Finansdepartementet 1 Bra och viktig rapport Den ekonomiska ojämlikheten i Sverige är låg i ett internationellt perspektiv,
Pensionsåldersutredningen. Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson
Pensjonsforum 31 augusti 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar antalet arbetade timmar
Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering
Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar
De äldres återkomst till arbetsmarknaden. Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Innehåll 1. Långa trender på arbetsmarknaden 2. Institutionella förändringar mellan 1960
Rapportens slutsatser
Sammanfattning Välfärdstjänster som skola, vård och omsorg utgör kärnan i den svenska välfärdsstaten tillsammans med socialförsäkringar och bidrag. Välfärdsstaten ger trygghet från vaggan till graven,
Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB
Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946
Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport
Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-
12606/16 rr/ee/ss 1 DG B 1C
Europeiska unionens råd Bryssel den 27 september 2016 (OR. en) 12606/16 SOC 565 EMPL 375 ECOFIN 837 EDUC 302 FÖLJENOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen
Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?
IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max
OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/
OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel
Den svenska välfärden
Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten
Men dom glömde pensionärerna! Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Dom sa:
Dom sa: Med moderat politik skulle du ha tusen kronor mer på kontot. Varje månad. Men dom glömde pensionärerna! Detta är en affisch från Socialdemokraterna Med moderat politik skulle du ha tusen kronor
Arbetsmarknad. Kapitel 9
Kapitel 9 Arbetsmarknad Avsnittet är baserat på Education at a Glance utgåvorna 2001 och 2002 (OECD). Bakgrundstabeller finns i Bilaga A:Tabell 9.1 9.5. 143 Deltagande i arbetskraften I Sverige deltog
Försäkringskassan informerar. Pension utomlands
GÄLLER FRÅN Försäkringskassan informerar Pension utomlands 01.10.01 Här får du en översiktlig beskrivning av de regler som gäller för pension från Sverige när du är bosatt utomlands. Du får också en kortfattad
utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen
Socialförsäkringen Principer och utmaningar Socialförsäkringsutredningen g 2010:4 I socialförsäkringen i möts försäkringsprinciper i i och offentligrättsliga principer Försäkring Kostnader för Krav på
VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK
STOCKHOLMS UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete VÄLFÄRDSSTATEN EN SOCIALPOLITISK INTRODUKTION Socionomlinjen VÄLFÄRDSSTATEN EN INTRODUKTION TILL SAMHÄLLSEKONOMI OCH SOCIALPOLITIK Socionomlinjen
OECD: Vem är berättigad till pension?
Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal
Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden
Konjunkturläget mars 2018 85 FÖRDJUPNING Effekter av pensionsuppgörelsen på arbetsmarknaden I december 2017 presenterade pensionsgruppen en uppgörelse om vissa ändringar i pensionssystemet i syfte att
SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET
SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande
Arbetspension för arbete!
Arbetspension för arbete! Informationspaket till läraren DIA 1. Den sociala tryggheten i Finland I Finland består den sociala tryggheten av allmänna hälso- och sjukvårdstjänster, socialförsäkringen och
DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV. Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta
DRIVKRAFTER OCH MÖJLIGHETER TILL ETT FÖRLÄNGT ARBETSLIV Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta Äldre arbetar allt längre Vad är bakgrunden till den observerade utvecklingen? Vilka
I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i
I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn
Det svenska politiska systemet. Välfärdsstat och neutralitetspolitik
Det svenska politiska systemet Välfärdsstat och neutralitetspolitik Uppläggning Den svenska välfärdsstaten: Karaktäristiska drag Några centrala beslut Svensk neutralitetspolitik Kännetecken, principer
Kan välfärden räddas?
Kan välfärden räddas? HAR VÄLFÄRDEN VERKLIGEN FÅTT MER? Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar Källa: SKL, SCB, Egna beräkningar 140 miljarder sänkt skatt. Sen 2001 sänkt skatt ca 300 miljarder per år. Hur
Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få
Välfärdstjänsternas dilemma Varför är det så svårt för välfärdsstaten att få det att gå ihop i ett rikt land som Sverige? Varför finns det en ständig oro över hur välfärden ska finansieras trots att inkomsterna
Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo
Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar
Pensionssystem och pensionering
Pensionssystem och pensionering nr 4 2004 årgång 32 I artikeln analyseras två relaterade frågeställningar. Dels undersökes hur individerna finansierar sitt utträde från arbetskraften. Vi finner att de
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt
Den äldre arbetskraften deltagande, attityder och pensionstidpunkt Should I stay or should I go Mikael Stattin Sociologiska institutionen Umeå universitet Innehåll Åldrande befolkning, äldre arbetskraft
Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner. Pensionsgruppen 1
Överenskommelse om långsiktigt höjda och trygga pensioner Pensionsgruppen 1 Det svenska pensionssystemet Principöverenskommelse 1994, beslutades 1998 och infördes 1999 till 2003 Politiskt hållbart, stöd
Den svenska välfärdsmodellen kräver ett
12345678 Vilka förändringar kan göras i finansieringen? Reformer för att öka drivkrafterna till arbete Den svenska välfärdsmodellen kräver ett högt arbetskraftsdeltagande. Ett fortsatt högt arbetsutbud
Arbetspension för arbete
Arbetspension för arbete! Om pensioner i ett nötskal Åk 9 i grundskolan Illustrationer: Anssi Keränen Socialförsäkringen i Finland Arbetspensionen är en viktig del av den sociala tryggheten i Finland.
Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012
Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men
Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001
Malin Junestav Arbetslinjer i svensk socialpolitisk debatt och lagstiftning 1930-2001 UPPSALA UNIVERSITET Innehållsförteckning FÖRORD 11 KAPITEL 1. Idéer om arbete och rättigheter i välfärdspolitiken 1930-2001
Makars pensionsrättigheter
Makars pensionsrättigheter Margareta Brattström IUSTUS FÖRLAG Innehällsförteckning I Förord 5 Innehällsförteckning 7 Förkortningar 13 1 Inledning 17 1.1 Avhandlingsämnet 17 1.2 Ämnets sammanhang 20 1.2.1
Statistikinformation Is-I 2004:1
Statistikinformation Is-I 2004:1 Ålderspensioner utbetalningar i december 2003 Sammanfattning I Sverige finns drygt 1,6 miljoner ålderspensionärer. Av dessa är 900 000 kvinnor. I december 2003 utbetalades
EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 7 juni 2013 (18.6) (OR. en) 10222/13 SOC 389 ECOFIN 421 FSTR 53 EDUC 182 SAN 184 NOT från: till: Ärende: Kommittén för socialt skydd Ständiga representanternas kommitté
^ sot 7-2S- Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson. Svensk socialpolitik. (& Studentlitteratur
Åke Elmer Staffan Blomberg Lars Harrysson Jan Petersson ^ sot 7-2S- Svensk socialpolitik A (& Studentlitteratur Förord till nittonde upplagan 9 1 Sociala problem och socialpolitik 11 Vad är socialpolitik?
BEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Peter Beijron, SCB, tfn 08 506 940 06, peter.beijron@scb.se Cecilia Westin, SCB, tfn 08 506 945 48, cecilia.westin@scb.se
AM 110 SM 1404 Övergången från arbete till pension 2012 Transition from work to retirement 2012 I korta drag Övergången från arbete till pension Temarapporten för tredje kvartalet 2014 behandlar övergången
Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg
Spelar religionen någon roll i politiken? Några slutsatser från en avhandling i religionssociologi jonas lindberg Inledning Nordisk politik Fyra studier: partiprogram, parlamentsdebatter och två fallstudier
Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?
Gabriella Sjögren Lindquist Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Största inkomstkälla för 64-åringar, 2011 Försörjning Kvinnor Män Arbete 48,9 % 56,0% Sjukersättning (förtidspension)
Pensjonsforum_2017_03_
1 Pensions- och utträdesålder 2 Hur ser det ut idag? 3 Bakgrund av pensionsreformen ATP (Tilläggspension) introducerades 1960 PAYG-system 4 Infasning av det nya (nuvarande) systemet Andelar Kohort 4/20
En ekonomi för alla inte bara för några få. Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019
En ekonomi för alla inte bara för några få Vänsterpartiets vårbudgetmotion 2019 Sverige ska bli världens mest jämlika land igen. Vänsterpartiet inriktning på den ekonomiska politiken Klimatomställningen
Ropen skalla mer åt alla!
Ropen skalla mer åt alla! Det är samhällsekonomiskt ineffektivt om vi sörjer för vår ålderdom enbart genom att spara. Ingen vet hur länge hen kommer att leva och därför inte heller hur mycket sparande
Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943
Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie
NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras
Arbete, välfärd, mångfald: Perspektiv från ett förlorat årtionde
: Perspektiv från ett förlorat årtionde Joakim Palme TEST Kommittén Välfärdsbokslut: Uppdrag Beskriva individuell välfärdsutveckling och de socialpolitiska åtgärdssystemen Grupper: socioekonomiska, kvinnor/män,
Är arbetspensionssystemet hållbart?
Mikko Kautto Mikko Kautto är direktör med ansvar för forskning, statistik och planering vid Pensionsskyddscentralen. Är arbetspensionssystemet hållbart? Det främsta målet för pensionsskyddet är att förhindra
Finanspolitiska rådets rapport 2014. Arbetsmarknaden
Finanspolitiska rådets rapport 2014 Arbetsmarknaden 1 Arbetsmarknaden Arbetskraftsdeltagande, arbetade timmar och sysselsättningsgrad har utvecklats förhållandevis väl: Förändringar i befolkningens sammansättning
Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet
Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer
6 Sammanfattning. Problemet
6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik
EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer
EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:
Deltid, kön och ekonomisk fördelning
Deltid, kön och ekonomisk fördelning av Alma Wennemo Lanninger* och Marianne Sundström** Presentation vid NIKKs konferens 22 okt 2013 *Masterstuderande i demografi, Stockholms universitet ** Professor
Vi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Lönar det sig att jobba en rapport om marginaleffekterna i pensionssystemet
Lönar det sig att jobba en rapport om marginaleffekterna i pensionssystemet NILS BOHLIN ROBERT GIDEHAG GRAFISK FORM: Svensk Information TRYCK: Edita Västra Aros, Västerås, november 2002 ISBN: 91-89650-06-9
Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den 13 januari 2016
Arbetsmarknaden och sociala risker: då, nu och i framtiden Umeå den Institutet för social forskning, Stockholms universitet Långsiktiga utvecklingsmönster 1 Befolkningsförändring och arbetskraftsdeltagande
Den nordiska äldreomsorgsmodellen:
Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)
Pensioner i andra länder några erfarenheter
Pensioner i andra länder några erfarenheter Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders
Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands
Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller
FÖRHANDLINGAR Nationalekonomiska Föreningen 1998-02-04
FÖRHANDLINGAR Nationalekonomiska Föreningen 1998-02-04 Sammanfattade och redigerade av Helena Matheou Ordförande:. Inledare: professor Ingemar Hansson, fil dr Agneta Kruse, docent Ann-Charlotte Ståhlberg
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011
Utmaningar på arbetsmarknaden - Långtidsutredningen 2011 Oskar Nordström Skans Långtidsutredningen 2011 SOU 2011:11 Analyserar den svenska arbetsmarknaden Sammanfattar relevant forskning i 12 mycket utförliga
Myten om pensionärerna som gynnad grupp
Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014
FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLINGS FÖRDRAGSSERIE Utgiven i Helsingfors den 27 maj 2014 (Finlands författningssamlings nr 289/2014) Statsrådets förordning om sättande i kraft av den nordiska konventionen om
Total pension per månad samt förändring 2016, ogifta typfall födda 1938 eller senare Inkomst- /tilläggspension
Total pension per månad samt förändring 2016, ogifta typfall födda 1938 eller senare Inkomst- /tilläggspension Premiepension Garantipension Tjänstepension Brutto (31,55 % skatt) Nivå 2015 0 0 7 899 0 7
Olika transfereringssystem men lika inkomster
ÅSA FORSSELL, MAGNUS MEDELBERG & ANN-CHARLOTTE STÅHLBERG Olika transfereringssystem men lika inkomster De äldres ekonomiska situation i ett internationellt perspektiv * Det finns ett utbytbart förhållande
Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Avdrag för preliminär skatt
Tagit ut enbart PP Pensionsmyndigheten -01-05 451224-1234 Dina belopp för Din pension och andra ersättningar har räknats om vid årsskiftet. De nya beloppen framgår nedan. Belopp per månad från och med
Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen
Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda
Anna Hedborg Ordförande för ESO
3 Förord Debatten kring och analysen av offentliga stöd- och trygghetssystem handlar ofta om någon snävt avgränsad enstaka fråga. Diskussionen handlar om ett system i taget även om detta system samverkar
Analys av sjukfrånvarons variation
Analys av sjukfrånvarons variation - Väsentliga förklaringar till upp- och nedgång över tid Peje Bengtsson Patric Tirmén Avdelningen för analys och prognos Försäkringskassan Peje Bengtsson & Patric Tirmén
Pensionsåldersutredningens slutbetänkande
s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv
Finanspolitiska rådets rapport 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Konferens 13 maj 2015 Twitter: #Finpolradet Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror
AV WALTER KORPI OCH JOAKIM PALME
Robin Hood, Matteus eller strikt likhet? En jämförande studie av välfärdsstatens institutioner och strategier för att minska ojämlikhet och fattigdom i västländerna* AV WALTER KORPI OCH JOAKIM PALME I
Så här tjänar du in till din pension
Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består
PTK:s heldag om pensioner och försäkringar
PTK:s heldag om pensioner och försäkringar 1. Detta är Pensionsmyndigheten 2. Detta är pensionssystemet (i korthet) 3. Detta händer med pensionerna 2009/2010 4. Hur skulle pensionssystem och pensionsnivåer
Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten
Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7
Utmaningar på arbetsmarknaden
Utmaningar på arbetsmarknaden Finansminister Anders Borg 4 juli 2012 Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,
Frågor & svar om a-kassan. inför 7 september
Frågor & svar om a-kassan inför 7 september Frågor och svar om a-kassan Fråga: Varför bör den som blir arbetslös ha sin inkomst tryggad? Svar: Alla människor behöver kunna planera sin ekonomi. Det faktum
Finanspolitiska rådets rapport 2015. Statskontoret 3 juni 2015
Finanspolitiska rådets rapport 2015 Statskontoret 3 juni 2015 Stabiliseringspolitiken Lågkonjunkturen snart över. Balanserat konjunkturläge under 2016 eller 2017. Även regeringen tror att vi snart lämnat
Spanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst
Flytta till Finland eller utomlands Vad som händer med din sociala trygghet när du flyttar till eller från Finland Kort och lättläst Innehåll När du flyttar till eller från Finland När du flyttar till
Pensioneringsåldern år Jari Kannisto
Pensioneringsåldern år 2017 Jari Kannisto 28.2.2018 Teman Antalet nya arbetspensionstagare Pensioneringsålderns utveckling Sysselsättning Förväntad tid i arbete 2 Målet att senarelägga pensioneringarna
Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv
Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv Drivkrafter och möjligheter till ett förlängt arbetsliv Per Johansson Lisa Laun Mårten Palme Helena Olofsdotter Stensöta SNS Förlag SNS Förlag Box
Ett utmanat Sverige. Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/
Ett utmanat Sverige Lars Calmfors Svenskt Näringsliv 22/11-2016 Utmaningar Konkurrenskraft och välståndsutveckling. Entreprenörskap Skola och kompetensförsörjning Bostadsmarknad och infrastruktur Finansiering
Stor variation i äldreomsorgen. utmaningar i Europa
RECENSION Bent Greve (red): Long-Term Care for the Elderly in Europe: Development and Prospects, Routledge, 2017, 196 sidor, ISBN 978-1-472-48392-8. Stor variation i äldreomsorgen och dess utmaningar i
Politiska system i jämförande perspektiv. Jämförande policy
Politiska system i jämförande perspektiv Jämförande policy Uppläggning Vad är policy? Vikten av historien: spårbundenhet och statstraditioner Några exempel Analys av välfärdspolitik Logiker i jämförande