Politiska system i jämförande perspektiv. Jämförande policy

Transkript

1 Politiska system i jämförande perspektiv Jämförande policy

2 Uppläggning Vad är policy? Vikten av historien: spårbundenhet och statstraditioner Några exempel Analys av välfärdspolitik

3 Logiker i jämförande metod: Mills metoder Method of difference Fall 1 Fall 2 a a b b c c x Inte x y Inte y Method of agreement Fall 1 Fall 2 a Inte a b Inte b c Inte c x x y y

4 Vad är policy? Policy i dagligt tal : programförklaring, riktlinje för verksamhet Offentlig (public) policy som den oftast används i statsvetenskapen: inte bara begränsade åtgärder och beslut utan kedjor av åtgärder och beslut (Premfors) action, objectives, and pronouncements of government on particular matters, the steps they take (or fail to take) to implement them, and the explanations they give for what happens (or does not happen) (Wilson) Idéer, beslut, design, policyinstrument, implementering, utvärdering I svenska språket förknippat med områden: miljöpolitik=miljöpolicy

5 Jämförande policyanalys Att förstå och förklara likheter och skillnader mellan policy (utformning, genomförande, utvärdering etc.) i olika länder: t.ex. skillnader i vilka miljöpolitiska instrument som används eller hur socialförsäkringar är utformade Vanliga förklaringsfaktorer: Makt, intressen, partipolitik (t.ex. arbetarklassens styrka) Politisk kultur (grundläggande beteendemönster) Formella institutioner (grundläggande spelregler) Informella institutioner (normer, konventioner som också påverkar preferenser) Stigberoende: historiens förklaringskraft

6 Stigberoende processer Bred definition: what happened at an earlier point in time will affect the possible outcomes of a sequence of events occurring at a later point in time Smal definition: once a country or region has started down a track, the costs of reversal are very high QWERTY, ett långsamt men överlevande tangentbord. Jfr inlåsningen med pay-as-you-go pensioner. Vilka mekanismer skapar spårbundenhet i politiken?

7 Faktorer som tenderar att gynna en Stigande avkastning Stora initiala kostnader Inlärningseffekter Koordinationseffekter Anpassning av framtida förväntningar

8 När sker radikal förändring av policy? Kritiska händelser Punkterade ekvilibrium: Kriser leder till mer abrupt institutionell förändring Orsaker kan sökas i förändringar i institutionernas omgivning Formativa moment: Tidpunkter då institutionella lösningar formas Avgörande överenskommelser som på verkar politiken under lång tid

9 Exempel på sega institutionella strukturer: Statstraditioner/förvaltninngstraditioner Storbritannien: parlamentets makt, den ärorika revolutionen Centraliering och top-down. Civil service. Resultatfokus, samförstånd, pragmatism. Common law = prejudikat/induktiv. Tyskland: absolutism och rättsstat. Tysk-romerska riket som federation. Sen demokrati. Webersk byråkrati uttolkar lagar. Ämbetsmän. Förvaltningsrätt. Generella regler/deduktiv.

10 Exempel I: Skillnader i implementeringen av EU-regler (Knill) Tyskland: Substantiell reglering, utsläppet i sig, förhandsprövning, legalistisk, bästa tillgängliga teknik (juridik). Större intresse, men mindre reformkapacitet. Problem att införa öppenhet och samlade miljökonsekvensbeskrivningar. UK: Proceduriell reglering, utsläppens problem, klagomålsrätt, pragmatisk/förhandling, costbenefit-analys (ekonomi). Mindre intresse, men större reformkapacitet.

11 Exempel II: Arbetsmiljöreglering i Sverige och USA (Kelman) Likande arbetsmiljölagstiftning, men olikheter i praktisk implementering USA: republikansk regering men mer drivande myndighet. Regler för genomförandet. Domstolsprocesser. Stort motstånd. Sverige: vänsterregering men mjukare myndighet. Större acceptans hos företagen pga medverkan i utformningen. Förklarande faktorer: skillnader i statstraditioner/institutioner/politisk kultur (vad avser statens roll, överhetsstat mm) Skulle amerikanska företag och fack acceptera informella förhandlingar? Förutsätter stark organisering på båda sidor. Domstolar för konfliktlösning.

12 Exempel III: Skolan i Sverige och Danmark (1) Method of difference: det institutionella arvet förklarar skillnaden Olika grundsyn, olika föräldrainflytande (brukarorgan): Danmark: skolan som förlängning av hemmet. Sverige: skolan som statens instrument. Förändring 1993: Sverige har vissa föräldrastyrelser och elevmajoritet. Friskolor!

13 Exempel III: Skolan i Sverige och Danmark (2) Vad kan förklara skillnader i föräldrainflytande? Arbetarrörelsens styrka? Anti-auktoritär ideologi (Grundtvig mot prästerskapet. Frisinne?) Institutionellt arv? Alla skiljer mellan Danmark och Sverige! = otydligt vilken faktor som är viktigast Norge har föräldrainflytande men liknar Sverige (stark arbetarrörelse, ej Grundtvig), men har institutionellt arv som Danmark. (Kritiskt, kontrafaktiskt fall 1) Ungdomsskolan (alternativ till folkskolan år 8 och 9) i Danmark har inget institutionellt arv: inga brukarorgan. Ej heller yrkesskolor eller daghem. (Kritiskt, kontrafaktiskt fall 2) Brukarorgan uppstår bara där det redan finns en sådan tradition. Men hur uppstod den?

14 Exempel III: Skolan i Sverige och Danmark (3) Spårbundenhet: Bönderna representerade i riksdagen i Sverige men inte i Danmark, vilket ledde till mer statsvänlig hållning i Sverige. I Danmark stark koppling till lokal utveckling och familjen, i Sverige stark koppling till centralstyrning och professionalisering av lärarkåren Under 70-talet: i Danmark brukardemokrati, i Sverige arbetplatsdemokrati: Lärarna starkare än föräldrarna. Kommundelsnämnder viktigare än brukarorgan i Sverige. Kommunalisering men inte självstyrande skolor i Sverige. Spårbundenhet undersöks bäst med kvalitativa metoder. Vill studera hur preferenser förändras över tid, ej konstanthålla. En systematisk jämförelse, varken för generellt eller för unikt. Men: spårbundenhet brutits genom välfrihetsreform?

15 Inlåsningseffekter och strategiskt agerande: Fallet Arbetslöshetsförsäkring (Rothstein) Ghent-system eller obligatoriskt system? Val av Ghent-system ledde över tid till starkare fackföreningar Systemet skapade en inlåsning, en institutionell struktur som var svår att ändra Bo Rothstein visar att beslutet om Ghent-systemet i Sverige inte enbart var ett resultat av en stark arbetarrörelse utan också av strategiskt handlande Dessutom: det nya systemet påverkade aktörernas identiteter

16 Ett stort objekt för jämförande policyanalys: Välfärdspolitik i olika länder Institutionernas utformning får effekter på individer och politik. Välfärd = livsvillkor (ej ekonomi), men olika uppfattningar om vad som utgör det goda livet. Effekter på individnivå: ofärd/fattigdom (absolut och relativ). Resurser och handlingsutrymme: svårt att mäta båda. Ej graden av tillfredsställelse, lycka: aspirationsnivåer Får insatserna önskade effekter eller bieffekter? Fokusera på de behövande? Skapar motsättning mellan två grupper. Omfördelningsparadoxen: generell modell leder till högre belopp. Storlekshypotesen: större belopp leder till hög utjämning Den skeptiska hypotesen: medelklassen driver fram och gynnas av stor välfärdsstat Den institutionella hypotesen: hopkoppling av medelklassen och de mindre bemedlade är bäst

17 Fyra välfärdsmodeller Korporativ modell (Bismarck): För de yrkesverksamma, organiserat via yrkesgrupper (korporationer). Jfr frivilliga statsunderstödda kassor Behovsprövning: t ex de första pensionssystemen Grundtrygghet (Beveridge): universella system med grundtrygghet Standardtrygghetsmodell: koalition med medelklassen

18 Vad säger data? The Social Citizenship Indicator Program, SCIP (vid SOFI) och LIS LIS: inkomsternas sammansättning och hushållens sammansättning. Individen som analysenhet. Fattigdomskvot. Familjepolitik och barnfattigdom: manlig försörjare eller två försörjare (både/och eller inget). Tvåförsörjarstöd eller allmänt familjestöd. Generöst familjestöd eller låg andel till ensamföräldrar minskar fattigdom bland barn. Men tvåförsörjarstöd tycks vara bättre Arbetslöshetsförsäkring och fattigdom: täckningsgrad, ersättningsnivå, varaktighet. Kontrollera för effekter av andra program. Ersättningsnivån är viktigast. Nedskärningar ökar fattigdomsrisken. Behovsprövade förmåner är också viktiga. Inkomstrelaterade ersättningar har bättre effekt på fattigdomen än enhetsbelopp.

19 Forskningspolitik: Centrala begrepp Forskningspolitik: kollektiva åtgärder av staten för att, å den ena sidan, uppmuntra utvecklingen av forskning och utveckling och, å den andra sidan, att exploatera dessa resultat med avseende på olika politiska mål (Salomon 1977, egen översättning) Forskningens karaktär och syfte: Grundforskning eller tillämpad forskning Forskningens styrning: Fri och riktad forskning

20 Jämförande forskningspolitik: stark konvergens Stater imiterar i stor utsträckning varandra. Varför? Internationalisering/globalisering fått starkt genomslag Påverkar inte medborgarna direkt (ej omfördelning). Undantag t.ex. regionala högskolor Den starkaste institutionen, universitetet (möjligt tröghetsfaktor) är internationell Stor osäkerhet om effekter av forskningspolitik: legitimitet inte effektivitet det viktigaste