Pensioner i andra länder några erfarenheter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Pensioner i andra länder några erfarenheter"

Transkript

1 Pensioner i andra länder några erfarenheter Pensionsåldersutredningen (S 2011:05)

2 Pensionsåldersutredningen Stockholm Tfn Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2012

3 Innehåll Förord Bakgrund Kort om olika typer av pensionssystem Generella utvecklingstendenser Från förmånsbestämda till avgiftsbestämda system Ökade fonderingskrav Utveckling mot grundtrygghetssystem? Förändringarna av pensionsåldern Vad är en pensionsålder? Pensionsålderns utveckling i OECD-länderna Pensionsåldern jämfört med utträdesåldern Bilaga Regelförändringar i pensionssystemen i andra länder

4 Förord Pensionsåldersutredningens uppdrag är att analysera hinder för ett längre arbetsliv samt föreslå förändringar som kan leda till att fler äldre arbetar längre. Hindren kan vara åldersgränser i trygghetssystemen men också arbetsförhållanden och attityder i samhället. Målet är att höja den faktiska pensionsåldern och att öka antalet arbetade timmar i ekonomin. För att inbjuda till debatt och för att bidra till utredningens kunskaps- och analysunderlag har ett antal underlagsrapporter beställts av forskare och experter. Författarna ansvarar för innehåll och bedömningar i rapporterna och de utgör ett värdefullt underlag till utredningens analyser. Underlagsrapporten har utarbetats av Ole Settergren, chef för Pensionsutvecklingsavdelningen på Pensionsmyndigheten. Anna Hessel och Viktoria Bergström, sekreterare i utredningen, har ansvarat för arbetet med underlagsrapporterna. Marja Lemne har biträtt utredningen med redaktionell granskning. Utredningsarbetet kan följas på Ingemar Eriksson, Särskild utredare 5

5 1 Bakgrund I mer än två decennier har den politiska och akademiska debatten om hur pensionerna bäst ska tryggas varit intensiv i många av världens länder, särskilt i många rika länder. Finansieringsproblem som orsakats, eller förväntas orsakas, av förändringarna i befolkningarnas åldersstruktur har varit den främsta orsaken till att debatten uppstått. Det finns ett starkt samband mellan ekonomisk utvecklingsnivå och medelåldern i befolkningen, dvs. ju rikare ett land blir desto äldre befolkning kommer det att få. Om lagar och andra relevanta regler skulle vara utformade så att de justeras uppåt när livslängden ökar, skulle finansieringsproblem som beror på den ökade livslängden vara avhjälpt. Men med livslängdsanpassade lagar och regler, föreligger en risk för att finansieringsproblemet ersätts av ett försörjningsproblem för de försäkrade, utbudet av äldre arbetskraft ökar, men inte efterfrågan. Finansierings- och försörjningsproblemen har inte enbart diskuterats under dessa två decennier. Omfattande förändringar har beslutats i ett stort antal länder vad gäller såväl allmänna, lagstiftade pensionsordningar som kollektivavtalade system. Även de skatteregler som är kopplade till pensionen och de regler som styr vilka tillgångar som försäkringsbolag och pensionsfonder kan placera i har förändrats, ofta med huvudsakligt syfte att minska finansieringsproblemet, dvs. öka pensionsordningarnas finansiella uthållighet. Utöver den demografiska utvecklingen är en orsak till det mer eller mindre ständiga intresset för pensionssystemens utformning att det är genuint problematiskt att söka trygga försörjningen genom långsiktiga lösningar, när försörjningen: gäller en stor andel av befolkningen i Sverige liksom i många andra rika länder utgör pensionärerna cirka 20 procent av hela befolkningen och en än större andel av de röstberättigade, ska fungera under en stor del av livet, för närvarande cirka 23 procent av livstiden, ska fungera nu, varje år, och långt in i framtiden, ska både följa fasta spelregler och ge ett accepterat resultat. Försörjningen via arbetsmarknaden, liksom inom familjen, sker genom ett mycket mer decentraliserat beslutsfattande genom hundratusentals eller miljontals enskilda beslut. Pensionen regleras i allt väsentligt via ett fåtal regelverk som beslutas politiskt eller 7

6 genom centrala förhandlingar. På arbetsmarknaden finns inte heller samma krav på långsiktighet och stabilitet. Att pensioner berör många människor och handlar om mycket pengar gör vidare att det finns särskilt stora ekonomiska och politiska drivkrafter att exploatera det missnöje som kan uppstå med vissa sidor av ett pensionssystem. Det är därför sannolikt att pensionsfrågan kommer leva kvar länge. 2 Kort om olika typer av pensionssystem På en övergripande nivå kan ett pensionssystem beskrivas och klassificeras allt efter riskfördelning och fonderingskrav. En betydande del av de förändringar som genomförts av pensionssystemen under de senaste tjugo åren kan beskrivas med utgångspunkt från dessa begrepp. Riskfördelningen avser om det är den försäkrade eller försäkringsgivaren som ska bära konsekvenserna av den ekonomiska och demografiska utveckling som styr systemets finansiella ställning. I s.k. förmånsbestämda pensionssystem föreligger risk för en utveckling som finansiellt är sämre än vad försäkringsgivaren fått löfte om. En för pensionssystemet ekonomiskt oförmånlig utveckling ska i ett förmånsbestämt system i princip inte påverka pensionens nivå. I stället ska där avgiften eller skatten som finansierar pensionerna höjas. I s.k. avgiftsbestämda pensionssystem finns inga löften om någon fastställd pensionsnivå, utan pensionen blir den som inbetalda avgifter räcker till. En sämre utveckling än den förväntade ger sämre pension än förväntat försäkringsgivaren tar ingen risk. Det behöver inte innebära att avgiftsbestämd försäkring saknar försäkringsinslag. Välutformade, avgiftsbestämda försäkringar kan mycket väl hantera den individuella livslängdsrisken, men risken för att livslängden generellt ökar måste i en avgiftsbestämd försäkring fördelas ut hela försäkringskollektivet. Ofta beskrivs inte pensionssystemen med utgångspunkt från riskfördelningen mellan försäkringsgivaren och den försäkrade utan med utgångspunkt från hur pensionen beräknas. Begreppen förmånsbestämt respektive avgiftsbestämt används då. I förmånsbestämda system beräknas pensionen med utgångspunkt från en uppsättning regler som kan ha mer eller mindre stark koppling till de avgifter som betalats av eller för den försäkrade. Vanligen har sådana regler varit utformade så att pensionen uppgår 8

7 Pensioner i andra länder - några erfarenheter till en viss procentsats av den försäkrades inkomst definierad på ett visst sätt samt med ett krav på ett visst antal år för oreducerad pension. I avgiftsbestämda system däremot är utgångspunkten för pensionsberäkningen det pensionskapital som inbetalade avgifter genererat. Således finns i sådana system en koppling mellan inbetalad avgift och pensionen. Hur direkt denna koppling är påverkas av att det kapital som pensionen beräknas på i sin tur påverkas av avkastningen (eller indexeringen) samt av arvsvinster och kostnadsavdrag. Den här förespeglade entydiga riskfördelningen i ett förmånsbestämt system har sällan eller aldrig förelegat i praktiken. Såväl allmänna som kollektivavtalsgrundade som privata pensionssystem har i själva verket inneburit att risk överförts, dvs. gjort avsteg från reglerna, när man inte kunnat upprätthålla avtalet. Vad gäller vissa, förmånsbestämda pensioner har sådana möjligheter varit reglerade i förväg, i andra inte. Över huvud taget är frågan om riskfördelning både mer komplicerad och betydligt otydligare än vad begreppen förmånsbestämt och avgiftsbestämt antyder. Det är i det närmaste självklart, att vare sig länder eller privata försäkringsgivare kan garantera någonting (av värde) med absolut säkerhet. Det finns lägen då medel saknas för att ett avtal ska kunna uppfyllas. Risken för att ett sådant läge ska uppkomma blir större ju större omfattning löftet har och desto generösare det är. Allmänna pensionssystem har ett åtagande, en pensionsskuld, som brukar skattas till mellan 200 och 350 procent av bruttonationalprodukten. För ett åtagande av den omfattningen är det uppenbart att det inte går att utfärda några säkra garantier. Möjligheterna att uppfylla åtagandet är direkt beroende av den ekonomiska och demografiska utvecklingen. Ett annat faktum som gör innebörden av en förmånsbestämd försäkrings riskfördelning oklar är att urholka innehållet i garantin, dvs. att ge löften som nära nog saknar värde. Att det är omöjligt att garantera någonting bestämt, innebär inte att alla pensionsavtal endera saknar garantier med reellt innehåll eller att avsteg eller förändringar inte gjorts från avtalet med retroaktiv verkan. Det är möjligt, och har skett och kommer förmodligen även att ske framgent, att reella garantier uppfylls. Men detta förlopp kan inte garanteras på förhand. Riskfördelningen i ett avgiftsbestämt system är mycket enklare. I en väl utformad avgiftsbestämd pensionsförsäkring föreligger ingen risk som inte enligt avtalet i förväg fördelats ut på 9

8 försäkringskollektivet. De försäkrade bär all risk. Finansiellt är denna riskfördelning trovärdig det avges inga löften om pensionens nivå. Dock kan den politiska trovärdigheten i en sådan ordning ifrågasättas. Alltför stora pensionsminskningar kanminska legitimiteten i pensionssystem och vara politiskt ohållbara. Utöver de inkomstgrundade pensionssystemen i de två grundformer som beskrivits i det föregående finns i alla OECD-länder olika former av grundpensioner eller bidrag särskilt utformade för att garantera en viss lägsta inkomstnivå. En annan vanlig indelningsgrund för pensionssystemen är vilket fonderingskrav som ett system har. I privata försäkringar finns så gott som alltid ett krav på att försäkringsgivaren ska hålla tillgångar till ett värde minst motsvarande pensionsskuldens storlek, dvs. krav om full fondering. Offentliga pensionssystem saknar vanligen krav på att hålla tillgångar, sådana system kallas på svenska fördelningssystem, på engelska för pay-as-you-go system. I några länder, däribland Sverige, finns fonderade medel i fördelningssystemet, s.k. buffertfonder. Trots att dessa kan förvalta mycket stora resurser representerar det vanligen endast en liten andel av pensionsskulden. Beskrivningen av olika pensionssystem som fonderade eller ofonderade är ofta entydig. Även här förekommer emellertid vissa mellanformer och situationer som avviker från den teoretiska beskrivningen. Ett exempel är det finska pensionssystemet som i flera avseenden är ett av de mer originella i OECD-kretsen för att inte säga i världen. Där finns fonder, förvaltade av olika försäkringsbolag, som motsvarar cirka en tredjedel av pensionsskulden. Fonderingsgraden sett i förhållande till kravet på 100 procent som vanligen gäller i fråga om privata försäkringar är mycket lågt, men betydligt större än i sedvanliga fördelningssystem. Som jämförelse har Första Fjärde AP-fonderna tillgångar som motsvarar cirka 12 procent av pensionsskulden. Ändå är inkomstpensionssystemet, med sin förfonderade solvens på 12 procent, ett av världens med fonderade fördelningssystem. Vidare finns exempel på pensionssystem som avsetts vara fullfonderade, men som trots detta fått solvensproblem. Bland annat till följd av ökad livslängd och låg avkastning i förhållande till den garanterade avkastningen har medfört att skuldernas värde kommit att överstiga tillgångarnas. Pensionssystemet uppfyller därmed inte längre det krav som ställs på en fullfonderad försäkring. Vanligen hanteras sådana insolventa pensionsplaner genom att försäkringsgivaren får särskilt tillstånd av lagstiftaren, regeringen 10

9 Pensioner i andra länder - några erfarenheter eller tillsynsmyndigheterna att fortsätta bedriva verksamheten, ev. med förbud för nya försäkringstagare att ansluta sig till försäkringen. Ibland har sådana pensionsordningar nationaliserats, om de inte redan från början varit statliga, och därmed på så sätt omvandlats till fördelningssystem. 3 Generella utvecklingstendenser De förändringar som genomförts i OECD-ländernas pensionssystem har i många fall varit omfattande. Men både när det gäller metod och detaljer är dessa förändringar i stort sett lika olika som dessa länders pensionssystem var tidigare. Mot bakgrund av att alla pensionssystem levererar en i princip identisk tjänst inkomst vid ålderdom är det slående att lösningarna i olika länder skiljer sig så mycket åt som de gör. Även om de senaste decenniernas utveckling uppvisar vissa gemensamma drag har pensionssystemen i olika länder inte förändrats på likartat sätt. Detta är troligen en indikation på att det inte går, eller har gått, att precisera meningsfulla och allmänt accepterade bedömningsgrunder för vad som är ett bra pensionssystem. Värderingarna skiljer sig alltför mycket åt. Det är därför svårt att utvärdera pensionsreglerna och komma till entydiga och stabila resultat. Det leder i sin tur till att vår kunskap om vad som är bra politik eller bra regelsystem inte ökar i samma takt som vår erfarenhet av olika regler. Svårigheterna att komma fram till tydliga resultat avseende vad som är ändamålsenliga regler, bl.a. eftersom syftet inte är väl beskrivet, är troligen inte större inom pensionsområdet än inom flera andra politik- eller samhällsområden. Men mot bakgrund av pensionsområdets stora ekonomiska omfattning och betydelse samt hur pensionerna påverkar individernas val är kunskapsbristerna här troligen än mer allvarliga. 3.1 Från förmånsbestämda till avgiftsbestämda system En förhållandevis entydig utvecklingstendens har varit att på olika sätt gå över från förmånsbestämda till avgiftsbestämda pensioner. Främst har denna förändring skett när det gäller fonderade företags- eller sektorsvisa tjänstepensioner. Längst har kanske denna utveckling gått i Australien, USA, Storbritannien och 11

10 Sverige. Men denna trend tycks vara mer eller mindre universell. En orsak till denna utveckling är att de förmånsbestämda pensionsplanerna ofta har varit illa utformade ur ett finansiellt hållbarhetsperspektiv. Avgiftsbestämda pensionsplaner är, om de är väl utformade finansiellt hållbara, genom att den ekonomiska och demografiska utvecklingen påverkar storleken på pensionerna. I många länder i Latinamerika och forna Östeuropa beslutades under 1990-talet att helt eller delvis omforma det allmänna systemet från att vara ofonderat och förmånsbestämt till att vara fullfonderat och avgiftsbestämt. Även i Sverige beslutades delvis en sådan förändring av det allmänna pensionssystemet när premiepensionen infördes. Såsom framgår i det följande är erfarenheterna av dessa dubbla reformer i flera länder ganska nedslående. Det finns även en utveckling inom privata samt kollektivavtalade förmånsbestämda försäkringar mot att minska det garanterade inslaget, dvs. att risk överförs från avgiftsnivån till pensionsnivån, utan att nödvändigtvis uteslutande övergå till en avgiftsbestämd utformning. Detta har t.ex. skett i fråga om de nederländska tjänstepensionerna, där avsteg gjorts från önskad eller till och med utfäst indexering av pensionerna under krisåren I Sverige har motsvarande utveckling ägt rum, hittills dock utan inslag av retroaktivitet, genom att den garanterade räntan i traditionella livförsäkringar sänkts, många gånger till noll. Även det allmänna systemets premiepension i form av traditionell livförsäkring, som endast kan väljas för utbetalningsperioden, har en garantiränta satts sedan 2007 på noll procent. Också inom allmänna helt eller till största delen ofonderade pensionsförsäkringar har det funnits ett behov och vilja att åstadkomma en större finansiell stabilitet, dvs. stabilisera den avgift eller skatt som krävs för att finansiera pensionerna. Det tydligaste genomförda exemplet på en sådan förändring är den svenska inkomstpensionen. För inkomstpensionen har metoder utvecklats som gör det möjligt att säga att den fullt ut fungerar som en avgiftsbestämd försäkring. Detta trots att den i huvudsak är ofonderad. Motsvarande ambitioner har styrt pensionsreformerna i bl.a. Italien, Polen och Lettland under 1990-talet. Norges omfattande pensionsreform lika omvälvande som den i Sverige har också den betydande inslag av vad som vanligen brukar anses karaktärisera avgiftsbestämda pensionsordningar. OECD beskriver också det nya norska systemet som ett avgiftsbestämt ofonderat pensionssystem (NDC), dvs. tillhör samma kategori som 12

11 Pensioner i andra länder - några erfarenheter den svenska inkomstpensionen. I Norge förefaller man inte särskilt intresserad av om systemet beskrivs som avgifts- eller förmånsbestämt. Någon direkt koppling mellan en avgift till pensionssystemet och intjänandet av pensionsrätt finns dock inte i nya norska systemet. I övrigt liknar systemet i många avseenden vår inkomstpension. En något annorlunda utformad motsvarighet till garantipension finns dock i det nya norska pensionssystemet. Dessa pensioner kallas inntektspensjon respektive garantipensjon. Inntektspensionen kommer i likhet med den svenska inkomstpensionens att bestämmas av livsinkomsten, förväntad livslängd från tidpunkten för pensionsuttaget och genomsnittsinkomstens utveckling. Däremot saknas ambition att hålla avgiften helt fast, varför det saknas behov av balanseringsregler. Tendensen mot inslag som förknippas med avgiftsbestämd försäkring har också varit tydlig i flera fall av förändringar av allmänna förmånsbestämda pensionssystem. Detta även om dessa inte haft som ambition att helt överge den förmånsbestämda utformningen. I stället har lagstiftaren i dessa fall överfört vissa ekonomiska och demografiska utvecklingsförlopp på pensionernas storlek, utan att koppla den intjänade pensionsrätten till den avgift som betalas för den försäkrade. Ett tydligt exempel på en förändring av ett förmånsbestämt system i riktning mot att låta en del av den demografiska utvecklingen återverka på pensionens storlek är det beslut som togs i Finland år Då infördes en livslängdsanpassning av de allmänna pensionerna. Denna förändring har börjat slå igenom på pensioner som nybeviljas fr.o.m Ett annat exempel är beslutet i Tyskland 2004 om att införa en slags motsvarighet till den svenska balanseringsmekanismen. En s.k. hållbarhetsfaktor konstruerades i syfte att minska indexeringen av pensionerna om antalet pensionärer sett i förhållande till antalet förvärvsaktiva utvecklas oförmånligt. Detta har av tyska forskare beskrivits som att systemet blivit kvasiavgiftsbestämt. Detta då reglerna ändrats så att en oförmånlig utveckling kommer att påverka pensionen negativt. Reglerna för att intjäna pensionsrätten har inte ändrats. I Tyskland har dock de nya indexeringsreglerna frångåtts vid ett antal tillfällen, för att tillåta högre indexering av pensionerna än vad de mer restriktiva reglerna skulle ha medfört. Genom särskilda beslut ökade pensionerna år 2008 med 1,10 procent i stället för med 0,46 och 2009 med 2,41 procent i stället för med 1,76 och 2010 med oförändrat i stället för med -2,1 procent om reglerna från 2004 hade följts. 13

12 Ytterligare exempel på överföring av risk till pensionsnivån, i syfte att stabilisera avgifts- eller skatteuttaget för att finansiera pensionerna är de regler Kanada införde Även det är en slags balanseringsregel. I korthet är den utformad så att om den officiella 75-åriga framskrivningen av pensionssystemet, som görs vart tredje år, visar på att den avgift som krävs för att finansiera utgifterna överstiger den faktiska avgiften (9,9 procent) så kommer halva anpassningen att ske genom att avgiften höjs med hälften av vad som krävs. Resten av anpassningsbördan bärs av pensionssystemet självt genom att pensionerna fryses tills nästa framskrivning, dvs. i tre år. För att detta regelsystem ska ske med automatik krävs att avgiftshöjningen kan genomföras utan att parlamentet behöver besluta om den. Enligt uppgift är det så i Kanada. Ur ett svenskt perspektiv är det svårt att förstå hur en höjning av en skatt eller arbetsgivaravgift kan ske utan att det beslutas av parlamentet. I Japan infördes 2004 regler som då de presenterades av regeringen två år tidigare beskrevs som en version av den svenska balanseringen, trots att de faktiska skillnaderna är betydande. Syftet var dock detsamma att söka stabilisera avgiftsnivån. I det japanska fallet på en nivå omkring procent av inkomsten. Detta innebär i princip att indexeringen av pensionerna minskas med på i förhand bestämda faktorer rörande förväntad livslängdsökning och befolkningsminskning. 3.2 Ökade fonderingskrav Åtminstone under 1990-talet var debatten intensiv om behovet av att öka omfattningen av fonderade tillgångar. Denna debatt hade sitt ursprung i synen att fonderade system skulle ha bättre förutsättningar att vara finansiellt hållbara i länder med åldrande befolkning. Detta genom att avkastningen kunde förväntas överstiga tillväxten av lönesumman eller BNP, och därför kunna ge högre pensioner för en och samma avgift. Behov av ökat sparande och av bättre kapitaltillgång har också framförts som skäl för ökad fondering. Inledningsvis var ett av regeringens huvudargument för att införa premiepensionen att sparandet i Sverige behövde öka. Regeringen redogjorde dock för osäkerheten om huruvida ett obligatoriskt sparande faktiskt kan påverka det totala sparandet. I och med krisen , då sparandet ökade kraftigt, vilket både fördjupade och förlängde krisen, försvann detta argument. 14

13 Pensioner i andra länder - några erfarenheter Ytterligare ett skäl för att öka fonderingen som framförts, bl.a. av OECD, är att en mer diversifierad pensionsförsörjning kan verka stabiliserande. OECD förespråkar att länder som till övervägande del förlitar sig på fördelningssystem ska söka skapa eller öka andelen fonderad pension. Detta argument ligger nära det om att fondering innebär en möjlighet till riskspridning. Ett argument som ibland framförs för fonderade försäkringar är vidare att tvångsavgiften till ett sådant system i mindre utsträckning uppfattas som en skatt än om samma avgift går till ett fördelningssystem. Därmed skulle ökad fondering minska den upplevda skattekilen och därmed öka effektiviteten i ekonomin. Utöver dessa ekonomiska skäl för mer fonderade pensioner finns ideologiska motiv. Fonderade pensioner innebär i stort sett ett krav om man önskar att privatisera pensionsförsörjningen. Ofonderade pensioner är det vanligen olagligt att erbjuda. Ett annat skäl för att förespråka fonderade pensionslösningar är att i ett ofonderat pensionssystem är det mycket svårt att ändra systemets regler utan att detta påverkar värdet av redan intjänade rättigheter. Mer eller mindre alla slag av förändringar med någon ekonomisk effekt riskerar i ett fördelningssystem att ha en retroaktiv verkan. Detta är däremot inte fallet i en fonderad försäkring. Det enklaste exemplet är att det inte går att sänka avgiften i ett fördelningssystem utan att den finansiella ställningen påverkas negativt. I ett premiereservsystem kan hela avgiften tas bort från ett år till ett annat utan att detta påverkar värdet av intjänade rättigheter. Ett fullfonderat system ger, i varje fall i teorin, möjligheter att i framtiden besluta om sina egna pensioner medan ett fördelningssystem binder framtiden. Många gånger har fondringsviljan kopplats ihop med en ambition att övergå från förmånsbestämda regler till avgiftsbestämda. Det finns dock inget som hindrar fullfondering inom ramen för ett förmånsbestämt system. ITP-planen (numera ITP-2) är ett svenskt exempel på det. Internationellt är just förmånsbestämt och fonderat den absolut vanligaste kombinationen för tjänstepensioner. Reformeringen av såväl tjänstepensioner som av allmänna pensioner med inriktningen att övergå till mer avgiftsbestämda system har skett genom att ett avgiftsbestämt system har utformats så att det innefattar även investeringsval för den enskilde. Avgiftsbestämningen behöver dock inte kopplas ihop med individuella investeringsval. Att så ändå har skett beror främst på att det ansetts lämpligt att den försäkrade ska ha möjlighet att 15

14 påverka investeringen, eftersom han eller hon i en avgiftsbestämd försäkring får bära konsekvenserna av hur avkastningen utvecklas. Även om utvecklingen och reformerna i flera länder varit att öka det fonderade inslaget har detta aldrig fått någon för pensionsförsörjningen riktigt betydande omfattning. Länder som USA, Japan, Tyskland, Frankrike, Italien och Spanien har endera ingen ökning av andelen fonderat pensionssparande skett alls, eller så har den endast varit marginell eller begränsad. I Sverige har en inte obetydlig ökning av det fonderade pensionssparandet skett genom att premiepensionen införts. Eventuellt kan även överenskomna avgiftshöjningar till 4,5 procent av inkomsten inom alla de större avtalsområdena innebära en ökning av det fonderade pensionssparandet i Sverige. I USA har en mycket omfattande och delvis infekterad debatt om privatisering som där är liktydigt med fondering av en del av det omfattande amerikanska allmänna pensionssystemet pågått i minst 20 år. George W. Bushs administration utredde frågan och det förslag som togs fram för kongressen förefaller för tillfället vara dött, även om pensionssystemets underskott mer eller mindre ständigt debatteras. Den finansiella och ekonomiska krisen har gjort att den tidpunkt när buffertfonden bedöms ha tömts ryckt närmare. Med oförändrade regler och avgifter bedömdes 2011 denna tidpunkt vara år Med i övrigt oförändrade regler skulle avgiften till systemet behöva höjas från nuvarande 12,4 procent av inkomsten till 14,55 för att vara långsiktigt solvent. I Tyskland introducerades ett skattesubventionerat, frivilligt fonderat pensionssparande år 2001, de s.k. Riester-pensionerna, efter namnet på den då ansvarige ministern. Det var en principiellt stor förändring i riktning bort från Tysklands traditionella tilltro till ett stort och generöst allmänt förmånsbestämt fördelningssystem. Så länge Riester-pensionerna är frivilliga innebär reformen att övergången till fonderad pensionsförsörjning blivit begränsad till sin omfattning. I Frankrike har både borgerliga och socialistiska partier uttalat sig mot en ökad grad av individuell fondering av pensionssystemet. Det är främst i Latinamerika och Östeuropa som beslut fattas om att söka fondera pensionerna i markant högre utsträckning än tidigare. Chiles fullfonderade, obligatoriska pensionssystem har alltsedan det infördes på 1980-talet tjänat som förebild för i stort sett hela Latinamerika. Fortfarande är Chiles fullfonderade system det som trots problem förefaller fungera bäst. Det huvudsakliga 16

15 Pensioner i andra länder - några erfarenheter problemet har gällt att avgifterna varit höga och att stora delar av befolkningen inte kommer att få någon pension eller otillräcklig pension eftersom de inte haft tillräckliga beskattade inkomster. Ett nytt garantipensionssystem har nu införts som komplement till det tidigare avgiftsbestämda, fullfonderade systemet och arbetet med att sänka fondavgifterna pågår. Utöver höga administrations- och fondförvaltningskostnader finns i de fonderade systemen med investeringsval problem med att få de försäkrade både att uppskatta och att utnyttja valfriheten. För flera länder som påbörjat en fondering har dubbelbetalningsproblemet det att fondering påbörjas samtidigt som gamla ofonderade åtaganden måste finansieras medfört större problem än vad som förutsetts. Det mest extrema fallet är förmodligen Argentina. I det fallet kan ökningen av fonderingen av pensionerna ha bidragit till statsbankrutten i början på millenniet, varefter pensionsfondernas tillgångar nationaliserades. Att det numera har klarlagts att avgifter till obligatoriskt fonderat pensionssparande inte ingår i nationalräkenskapernas offentliga sparande har i flera fall medfört problem för ambitionen att bygga upp ett obligatoriskt fonderat pensionssparande. Under den kris som utlöstes 2008 har vissa länder som påbörjat en ökad fondering omprövat detta beslut. I Polen sänktes 2011 avgiftssatsen till den obligatoriska avgiftsbestämda pensionsplanen 2011 från 7,3 till 2,3 procent. Gradvis ska avgiftsnivån öka till 3,5 procent från 2017, vilket motsvarar mindre än hälften av vad det ursprungliga beslutet skulle ha inneburit. Avgiftsutrymmet, 5 till 3,8 procent, går till det avgiftsbestämda, ofonderade pensionssystemet, vilket kraftigt förbättrar det redovisade offentliga sparandet. I Estland sänktes avgiften till det allmänna avgiftsbestämda systemet till 0 procent 2010, höjdes till 2 procent 2011 och är åter tillbaka på den ursprungliga nivån 4 procent I Ungern fördes avgiften till de obligatoriska avgiftsbestämda pensionsplanerna från november 2010 till december 2011 till det allmänna systemet. De obligatoriska avgiftsbestämda pensionsplanerna stängdes i december 2011 och tillgångarna fördes till staten. En viss form av ökad fondering inom ramen för allmänna fördelningssystem beslutades under senare delen av 1990-talet eller början av 2000-talet i Frankrike, Irland, Kanada och Nya Zeeland. I dessa länder påbörjades en buffertfondering. Med undantag av Kanada var dessa fonders koppling till pensionssystemet svagt fonderingen kom inte via pensionsavgifter som satts högre än vad 17

16 som krävdes för att finansiera pensionerna. I stället tillfördes fonderna medel genom en special avgift eller från staten på annat sätt. Det är endast i Kanada där pensionerna finansieras med medel ur buffertfonden, dvs. på samma sätt som pensionerna i Sverige finansieras med medel från AP-fonderna. Den statliga irländska buffertfonden som startades 2001 upplöstes 2010 och buffertfondens medel fördes över till Finansdepartementet där det i huvudsak användes för att kapitalisera banker. Avgiften till pensionsfonden avskaffades samtidigt. I Frankrike har inbetalningarna till den nystartade buffertfonden avbrutits och fondens framtid är oklar. I Nya Zeeland har också inbetalningarna till buffertfonden avbrutits, och den ska på längre sikt avvecklas helt, men då genom att bidra till finansiering av pensionsutbetalningar. 3.3 Utveckling mot grundtrygghetssystem? En gemensam utveckling bland OECD-länderna är att de allmänna pensionssystemen blir mindre generösa. För att minska risken att de med lägst pensioner då ska få problem med att pensionen blir för låg för att kunna leva på är det vanligt att generella nivåminskningar kombineras med förstärkta grundpensioner. Sedan 2008, under en period som för många länder inneburit svaga eller krisande statsfinanser, har det varit relativt vanligt med höjningar av grundpensionerna eller skattesänkningar riktade till pensionärer med låga pensioner. Så har skett i Australien, Belgien, Chile, Finland, Frankrike, Grekland, Kanada, Korea, Storbritannien, Spanien, Sverige (bl.a. skattesänkningen för pensionärer 2009 och tilläggsbelopp till bostadstillägget 2012), Kanada och Tjeckien. Finansieringsproblemen i kombination med önskan att skydda de grupper som har de lägsta inkomsterna leder lätt till att kopplingen mellan inkomst och förmån försvagas. Detta kan i sin tur leda till att drivkrafterna till arbete och senareläggning av pensionsuttaget försvagas. 18

17 Pensioner i andra länder - några erfarenheter 4 Förändringarna av pensionsåldern OECD 1 har i en rapport beskrivit hur den formella eller lagstadgade pensionsåldern utvecklats såsom OECD har definierat denna från 1950 till Detta avsnitt bygger på redovisningen i denna rapport. Siffermaterialet redovisas i sin helhet i bilaga 1. Beskrivningen av pensionsåldern fram till 2050 utgår från att nu beslutade regler kommer att gälla. Redovisningen speglar de beslut som fattats t.o.m. december En slutsats som OECD:s rapportförfattare drar är att pensionsåldern är den mest synliga parametern i ett pensionssystem, och att den därför har betydelse för individernas beslut om när man ska gå i pension, där ett sådant val är möjligt att göra. 4.1 Vad är en pensionsålder? I alla OECD-länder finns lagreglerade, obligatoriska pensionssystem. Med pensionsålder avses så gott som alltid pensionsåldern i det allmänna systemet, även om andra pensionssystem med andra åldersgränser finns. I många fall är det relativt entydigt vad som menas med pensionsålder. Det är den ålder då en i förhållande till uttagsåldern oreducerad pension kan fås från det lagreglerade allmänna pensionssystemet. I ATP-systemet var denna ålder 67 år fram till 1976, därefter 65 år. I flera länder kombineras sådana regler med en bestämmelse som innebär att oreducerad pension också kan fås om antalet inkomstår uppgår till ett bestämt antal. I t.ex. Tyskland kan en sådan oreducerad pension fås om antalet inkomstår är minst 45, i Spanien efter 38,5 år. Eftersom en person som börjar arbeta vid 20 års ålder då kan får en oreducerad pension vid 65 har OECD i tidigare beskrivningar av den formella pensionsålderns utveckling i Tyskland hävdat att pensionsåldern 65 år, trots att Tyskland beslutat att stegvis höja normalpensionsåldern till 67. I den senare ännu opublicerade rapport som detta avsnitt bygger på har OECD ändrat definitionen och redovisar nu normalpensionsåldern som den formella pensionsåldern. 1 Detta avsnitt utgår i hög utsträckning från Trends in Pension Eligibility Ages and Life Expectancy av Rafal Chomik och Edward Whitehouse; OECD Social, Employment and Migration Working Papers No Daterad 4 oktober 2010 samt på ännu opublicerat material (Pension reform during the crisis and beyond ) från OECD av samma författare. 19

18 Ibland förekommer att den lägsta ålder från vilken pension kan tas ut från det allmänna pensionssystemet redovisas som pensionsåldern, det är dock mindre vanligt. I länder som inte har en lagstadgad eller normal pensionsålder för sina inkomstgrundade allmänna pensioner är det svårare att sluta sig till vilken pensionsåldern är. OECD nämner Finland och Sverige som exempel. Norge ingår i en mindre grupp av länder där livslängdsutvecklingen påverkar pensionsbeloppen. Någon åldersgräns har däremot inte fastställts. Rimligen ingår även Polen i denna kategori. I sådana system utgår OECD från den ålder vid vilken inkomstprövade åldersförmåner utbetalas. Det innebär en pensionsålder för Sverige och Finland av OECD fortfarande betraktas som 65 år fram till Norges åldersgräns ligger fast vid 67 år. Italien har ett system som liknar det svenska, men saknar garantipension. Där redovisar OECD en pensionsålder som följer livslängdsutvecklingen. OECD förefaller här självt tveksam till sin egen bedömning, bland annat mot bakgrund av att pension fortsatt kan utgå utan minskning oberoende av ålder om antalet inkomstår är 40 eller mer. En tanke med den svenska utformningen är, utöver att skapa finansiell stabilitet, att pensionsåldersbeslutet ska vara individens. Därför finns inte någon allmän pensionsålder. Om kringförmåner, t.ex. garantipension och bostadstillägg, kan utgå från en viss ålder och andra, som förtidspensionen, upphör vid samma ålder är det dock rimligt att som OECD betrakta denna ålder som pensionsåldern. På senare tid har ett några länder fattat beslut om att indexera den normala pensionsåldern och på detta vis anpassa den till livslängdsutvecklingen. Det gäller Danmark, Grekland och, som det förefaller även Tjeckien. Dessa automatiska höjningar av normalpensionsåldern kommer att ha effekt först efter För att bättre informera om livslängdsökningens effekt på pensionens storlek kompletterar Pensionsmyndigheten i Sverige sedan 2012 informationen i orange kuvertet med en s.k. alternativ pensionsålder. Det är den pensionsålder som bedöms krävas av varje årskull för att neutralisera minskningen av pensionen till följd av det faktum att livslängden ökar. Ett annat sätt att uttrycka detta på är att den alternativa, eller årskullsegna pensionsprognosen visar hur stor pension den försäkrade hade fått vid 65 års ålder om livslängden inte ökat sedan pensionssystemet beslutades Till grund för beräkningen ligger samma prognos från SCB för livslängdsutvecklingen som används för att beräkna delningstalen som används i prognosen. Den årskullsegna pensionsåldern för några årskullar framgår av tabell 1. 20

19 Pensioner i andra länder - några erfarenheter *Tid som pensionär avser förväntad återstående livslängd från den årskullsegna pensionsåldern. Den årskullsegna pensionsåldern som beräknats för svenska årskullar är ett ganska bra närmevärde för med i vilken takt som den formella pensionsåldern skulle behöva höjas i OECD-länderna om den finansiella belastning som livslängdsökningen medför ska kunna elimineras. För att underlätta en sådan jämförelse har den årskullsegna pensionsåldern ritats in i diagram 1. Observera att läget på den årskullsegna pensionsåldern inte är helt relevant att jämföra med, utan istället är det lutningen. 4.2 Pensionsålderns utveckling i OECD-länderna Under en stor del av efterkrigstiden har pensionsåldern varit sjunkande. I 9 av 32 studerade länder sänktes pensionsåldern för män och i 13 länder sänktes den för kvinnor fram till början av 1990-talet. Den genomsnittliga pensionsåldern för män föll från 64,3 år 1949 till en lägsta ålder på 62,5 år 1993, en minskning med närmare två år. För kvinnor var nedgången under samma period två år, från 62,9 till 60,9 år Från mitten av 1990-talet har pensionsåldern höjts något. 21

20 År 2010 hade den genomsnittliga pensionsåldern för män höjts med 0,5 år och för kvinnor med 0,8 år, jämfört med genomsnittspensionsåldern i mitten av 1990-talet. Beslutade lagändringar innebär att den genomsnittliga lagstadgade pensionsåldern kommer att öka till 65,4 år för män och till 65,0 för kvinnor år Den genomsnittliga pensionsåldern för män kommer att nå samma nivå som år 1950 först någon gång mellan 2020 och Kvinnornas pensionsålder kommer att öka mer än vad den kommer att göra för män, men från en lägre nivå. Kvinnorna når inom några år den genomsnittliga pensionsålder som den var år 1950 före år Förändring respektive avsaknad av förändring av pensionsåldern, så som den definieras av OECD, framgår av tabell 2. Tabellen avser den oförändrade eller höjda pensionsålder som beslutats efter år I vilken takt en beslutad höjd pensionsålder fasas in framgår däremot inte av tabellen. För information i dessa avseenden se diagram 2 och bilaga 1 med sifferunderlaget för diagrammen. 22

21 Pensioner i andra länder - några erfarenheter *Land med livslängdsanpassning av endera pensionsbeloppet i den inkomstgrundade delen av den allmänna pensionen eller av den formella pensionsåldern. Redovisningen i tabellen avser pensionsåldern för både män och kvinnor med undantag av Slovenien, Chile, Polen, Schweiz och Israel. Dessa länder är de enda som enligt nuvarande lagstiftning fortfarande 2050 har en lägre pensionsålder för kvinnor än för män. För närvarande har kvinnor lägre pensionsålder än män i 14 av de 34 OECD-länderna i sammanställningen. I Polen har regeringen dock föreslagit en höjning av pensionsåldern för kvinnor från nuvarande 60 till 65 år, samt att den därefter ska höjas till 67 för både män och kvinnor. Förslaget har inte beslutats av parlamentet och ingår därför inte i denna redovisning. Med OECD:s pensionsåldersdefinition tillhör Sverige den grupp länder som sedan 1950 har sänkt den lagfästa allmänna pensionsåldern från 67 till 65 år, vilket skedde år 1976 och som därefter inte har höjt den. I kategorin av länder som sänkt pensionsåldern ingår också Norge, som sänkte den från 70 till 67 år Kanada har från 1949 stegvis sänkt den allmänna pensionsåldern från 70 till 65 år i början av 1990-talet. Irland sänkte från 70 till 65 år på

22 talet, men har nu fattat beslut som innebär att pensionsåldern ska vara 68 år fr.o.m USA är det OECD-land som först beslutade att höja pensionsåldern från 65 år. Beslutet kom redan 1983 och innebär en mycket långsam infasning av den nya, höjda pensionsåldern. Personer födda 1960 är den första årskull som får pensionsåldern 67 år. Den årskullen var 23 år då beslutet fattades. Infasningen innebar att pensionsåldern för födda 1938 höjdes från 65 till 65 och 2 månader, för födda 1939 till 65 år och 4 månader etc. Pensionsåldern för personer födda 1944 blev enligt regelverket 66 år, vilket för närvarande därför räknas som den lagstadgade pensionsåldern. Nya höjningar med 2 månader per årskull ska påbörjas 2021 med årskullen född 1955 och avslutas år 2026, med nämnda årskull född Att pensionsåldern i det amerikanska pensionssystemet är ett relativt entydigt begrepp innebär inte att det saknas möjlighet att göra förtida respektive sena uttag. Tidiga respektive sena uttag medför mer eller mindre exakt försäkringsmässig minskning respektive ökning av pensionsbeloppet. En höjning av pensionsåldern från t.ex. 65 till 66 år i ett förmånsbestämt system av det amerikanska slaget innebär i princip att ett uttag av pension vid 65 års ålder kommer att ge samma pension som före höjningen utgick vid 64 års ålder. Om pensionen i stället tas ut vid den nya normalpensionsåldern 66 blir pensionen lika stor som den före höjningen av pensionsåldern var vid 65. President Obamas s.k. Deficit Commission föreslog 2010 förändringar bl.a. i det amerikanska allmänna pensionssystemet. Bl.a. föreslogs att både lägsta åldern som nu är 62 år och normalpensionsåldern, som är 67 år från 2026 skulle kopplas till livslängdsutvecklingen. Detta beräknades innebära att normalpensionsåldern skulle bli 68 år runt år 2050 och 69 år runt år Kommissionen pekade på behovet att mildra effekterna av sådana förslag för personer som av hälsoskäl vare sig kan senarelägga pensionen eller få förtidspension. Varken detta eller andra av kommissionens förslag har fått tillräckligt stöd för att kunna genomföras. 24

23 Pensioner i andra länder - några erfarenheter 25

24 26

25 Pensioner i andra länder - några erfarenheter År 2007 beslutades i Tyskland att pensionsåldern stegvis skulle höjas från 65 till 67 år mellan 2012 och Som tidigare nämnts finns dock fortsatt möjlighet att få en oreducerad pension från 65 års ålder för dem med 45 inkomstår. Kravet på 45 års arbete kunde i praktiken leda till att en stor andel av befolkningen inte längre kunde få en oreducerad pension vid 65 år, pensionsåldern har därför för många tyskar höjts. Debatten om den höjda pensionsåldern är relativt omfattande i Tyskland. En diskussion förs om möjligheterna att genom förbättrade deltidsvillkor och mer flexibla pensioner förlänga tiden i arbetslivet utan att den formella pensionsåldern höjs. Pensionsåldern i Storbritannien har höjts genom flera olika beslut. Kvinnornas pensionsålder höjs i snabb takt från 60 år till 65, dvs. densamma som för män perioden Vidare har en lag antagits som innebär att pensionsåldern ökar för alla från 65 till 68 under perioden 2018 till Regeringen har lagt fram förslag om att öka takten i pensionsåldershöjningen så att åldern 66 nås 2020, i stället för 2026, och åldern 67 nås , 10 år tidigare än vad nuvarande lag stadgar. OECD har bedömt att tidigareläggningarna kommer att beslutas och den beaktas därför i redovisningen (se bilaga 1). I Danmark planeras pensionsåldern höjas, från 65 till 67 år under perioden Vidare har beslutats att därefter indexera pensionsåldern med livslängdens ökning. Genom att det är normalpensionsåldern som indexeras, inte pensionsbeloppet, beaktas dessa regler i OECD:s redovisning av pensionsåldern. Med utgångspunkt från FN:s prognos för livslängdsutvecklingen i Danmark har OECD beräknat att pensionsåldern år 2050 kommer att vara till 68,8 år. Som jämförelse är den s.k. alternativa pensionsåldern, eller årskullsegna pensionsåldern, som sedan 2012 finns i det svenska orange kuvertet 68,6 för personer födda Andra länder som OECD bedömer har indexerat sin pensionsålder efter livslängdsutvecklingen är Grekland, Italien och Tjeckien. I Frankrike sänktes under 80-talet pensionsåldern från 65 till 60 år. I princip har alltsedan beslutet att sänka pensionsåldern fattades en omfattande ekonomisk och politisk debatt förts om att höja pensionsåldern. Först hösten 2010 beslutades att stegvis fram till 2018 höja pensionsåldern till 62 år. Denna nya ålder gäller fr.o.m. årskullen född Höjningen sker med 4 månader per år från och med år Försäkrade med särskilt slitsamma eller farliga yrken och som bedömts ha en funktionsnedsättning om minst 20 27

26 procent har kvar pensionsåldern 60 år. Denna grupp bedöms utgöra cirka 4 procent av de blivande pensionärerna. Under 2000-talet har Frankrike stegvis ökat det antal år med försäkrad inkomst som krävs för oreducerad pension. Antalet höjdes 2008 från 37,5 år till 40 år, och det höjs till 41 år För många individer innebär detta att den ålder vid vilken de kan få en full pension har förlagts längre fram i tiden. Om man antar att en person börjar arbeta vid 20 års ålder, vilket OECD gör, kan även före den höjning av pensionsåldern som beslutades 2010, pensionsåldern 60 år anses ha höjts till 61 år 2012, eftersom försäkringstiden för oreducerad pension då höjs till 41 år. I samband med 2010 års beslut om fortsatt höjning av pensionsåldern till 62 år beslutades att stegvis höja kravet på antalet intjänandeår till 42 år för oreducerad pension. I Frankrike finns regler som medger en maximal allmän pension förutsatt att pensionen tas ut först från en viss ålder, även om inkomsthistoriken inte i sig självt medger en sådan pension. Denna ålder har tidigare varit 65 höjs till 67 år. Höjningen sker med 3 månader per år från och med år 2016 till I januari 2011 beslutade Spanien höja pensionsåldern från 65 till 67 år stegvis mellan 2013 och Nuvarande bestämmelse om att oreducerad pension kan utbetalas från 65 års ålder för dem som har 38,5 intjänande år gäller över i fortsättningen. Samtidigt med höjningen av pensionsåldern har åldern för tidigaste uttag höjts från 61 till 63 år. Denna ålder ska kunna sänkas på nytt till 61 vid ekonomiska kriser. Kravet på antalet intjänande år för full pension har höjts från 35 till 37, och för tidigt uttag av pension från 30 till 33. I Italien beslutade Berlusconis regering, efter påtryckningar från Kommissionen och EU-länder, 2010 att höja pensionsåldern för kvinnor i den offentliga sektorn från 60 till 65 år. Höjningen görs i princip utan övergångsregler och gäller från I det allmänna pensionssystemet pågår en höjning av pensionsåldern för kvinnor till 65. Pensionsåldern för både män och kvinnor höjs stegvis fram till 2026 så att den då blir 67 år. Därefter höjs pensionsåldern med livslängdsutvecklingen. På samma sätt som för Danmark, dvs. utgående från FN:s prognos för livslängdsutvecklingen, beräknar OECD den förmodade pensionsåldern år 2050 för Italien som då hamnar på 68,9 år. Relevansen i denna pensionsålder kan ifrågasättas eftersom Italien, i likhet med Tyskland och Spanien, behåller regler om att pension i vissa fall kan utgå utan minskning. Detta 28

27 Pensioner i andra länder - några erfarenheter gäller personer med ett visst antal inkomstår. Vidare behålls en regel om att det är möjligt att gå i pensions vid vilken ålder som helst förutsatt att man har minst 40 inkomstår. Liknande problem med att fastställa pensionsåldern finns för Turkiet. Pensionsåldern avskaffades 1969, och enda kravet för att få en full pension blev 25 års intjänande. En följd av detta är att, med antagandet om ett inträde på arbetsmarknaden vid 20 års ålder, att pensionsåldern kan anses ha sjunkit till 45 år. På senare tid har pensionsåldern återinförts, och avsikten är att stegvis höja denna. År 2002 var pensionsåldern i Ungern 62 år för män och 58 år för kvinnor. Sedan 2009 är pensionsåldern 62 år för både män och kvinnor. Dock var en oreducerad pension för män möjlig att få redan vid 60 års ålder, förutsatt 38 intjänandeår. Kvinnor kunde få en oreducerad pension redan från 55 års ålder, förutsatt 37 intjänandeår. Under de senaste åren har regelförändringar gjort det svårare att gå i pension tidigt och för män födda efter 1950 och för kvinnor födda efter 1958 kommer det inte längre vara möjligt att få tidig pension utan att pensionen reduceras. På liknande sätt är den lagfästa pensionsåldern i Belgien 65 år för både män och kvinnor. Dock är försäkringsmässigt oreducerade pensioner tillgängliga redan från 60 års ålder, förutsatt 35 års intjänande. Pensionsåldern i OECD:s redovisning är därför fortsatt 60 år. Även i Grekland är den formella pensionsåldern 65 år, men oreducerade pensioner betalas för närvarande från vilken ålder som helst, förutsatt 37 års intjänande. Det medför att den pensionsålder som redovisas fram till 2010 är 57 år (20 +37). Nyligen har reglerna ändrats så att pension framgent kan fås först från 60 års ålder, OECD har pensionsåldern 65 år Därefter indexeras pensionsåldern med livslängdshöjningen, med effekten att pensionsåldern 2050 antas vara 67,1. 5 Pensionsåldern jämfört med utträdesåldern Ser man till pensionsålderns betydelse för samhällets framtida försörjningsbörda för de äldre, ska noteras att den formella pensionsåldern i regel är högre än den genomsnittsålder då de förvärvsarbetande faktiskt lämnar arbetslivet (den s.k. utträdesåldern). Det är den sistnämnda åldern som framför allt har betydelse för relationen mellan försörjda och försörjare. I några länder är visserligen utträdesåldern högre, men det gäller då ofta länder där ålderspensionerna är 29

28 ganska låga och svåra att leva på. I normalfallet, om utträdesåldern är lägre än den formella pensionsåldern, är orsaken att finna i de system som finns för förtids- och sjukpensionering, avtalsenliga tjänstepensionsplaner m.m., vilka sätter reglerna om formell pensionsålder ur spel. Det förekommer att utträdesåldern är upp till sex år lägre än den lagstadgade pensionsåldern. För Sveriges del är utträdesåldern drygt 63 år. Utträdesåldern anger när människor lämnar arbetslivet oavsett om det sker via allmän ålderspension, tjänstepension, förtidspension eller arbetslöshet. Arbetskraftsundersökningarna (AKU) kan användas för att beräkna en genomsnittlig utträdesålder för olika länder. Resultatet av en sådan beräkning redovisas i tabell 3. 30

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag

Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag 1 Pensionsåldersutredningens viktigaste förslag 65-årsgränsen för när grundtryggheten i ålderspensionssystemet börjar (Garantipension, Bostadstilägg och Äldreförsörjningsstöd) med ca 2/3 av livslängdsökningen

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 213-12-9 Pensionsutvecklingsavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp

Läs mer

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension

Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension 1 (6) PM 215-3-27 Analysavdelningen Hans Karlsson Belopp för tjänstepension, privat pension och inkomstgrundad allmän ålderspension I denna promemoria visas några diagram med totala belopp för inkomstgrundad

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv 1 (6) PM Analysavdelningen Erik Granseth 010-454 23 02 Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter av höjd pensionsålder i Pensionsmyndighetens pensionsmodell

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2013 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Analysavdelningen 2014-05-05 Hans Karlsson VER 2014-2 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt regleringsbrevet

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande

Pensionsåldersutredningens slutbetänkande s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) Hälsokonvent 2013 Ingemar Eriksson NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv

Läs mer

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda

Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1 (10) Studie 2017-03-21 Stefan Granbom Jämförelse i utfall av inkomstgrundad allmän pension i det nya och det gamla pensionssystemet för födda 1938-1945 Denna studie jämför utfallen i det nya och det

Läs mer

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten

Ålderspensions- systemet vid sidan av statsbudgeten Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Förslag till statsbudget för 2003 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten Innehållsförteckning 1 Ålderspensionssystemet vid sidan av statsbudgeten...7

Läs mer

OECD: Vem är berättigad till pension?

OECD: Vem är berättigad till pension? Sverige Nederlä Island Israel Finland Chile Schweiz Österrike Estland Norge Danmark Mexico Polen Ungern Slovakien Belgien USA Kanada Irland England Tyskland Frankrike Korea Italien Luxenburg Spanien Portugal

Läs mer

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension

Hela livet räknas. När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas När du sparar till din allmänna pension Hela livet räknas Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och tar upp vad som kan vara bra att tänka på när du sparar till din framtida

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv?

Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv? 1 (7) Analysavdelningen Erik Granseth Hur påverkas pensionssystemets finansiella ställning av ett längre arbetsliv Effekter

Läs mer

Indexering av pensionerna

Indexering av pensionerna Indexering av pensionerna Vid varje årsskifte räknas alla pensionärers ålderspensioner om. Omräkningen innebär att pensionen justeras beroende på hur inkomster och priser förändras i samhället. Omräkningen

Läs mer

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259

2007:1. Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 2007:1 Nyckeltal för balanstalet 2005 ISSN 1653-3259 I det reformerade pensionssystemet bestäms indexeringen av pensionsskulden av genomsnittsinkomstens utveckling. Vid viss demografisk och ekonomisk utveckling

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär

Välfärdstendens 2014. Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Välfärdstendens 2014 Delrapport 4: Tryggheten som pensionär Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj

Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport Martin Flodén, 18 maj Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2010 Martin Flodén, 18 maj Översikt Finanskris & lågkonjunktur, 2008-2009 Svaga offentliga finanser i omvärlden Den svenska finanspolitiken i nuläget

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa

Sveriges pensioner. Premier. Förvaltat kapital. Utbetalningar Allmän pension. Tjänstepension. Privat pension. Summa 1 Sveriges pensioner Premier Förvaltat kapital Utbetalningar Allmän pension 237 1 309 222 Tjänstepension 128 1 509 65 15 423 16 380 3 240 303 Privat pension Summa 2 1 En utgångspunkt och ett förslag i

Läs mer

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET

SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET SVERIGE 1 HUVUDDRAGEN I PENSIONSSYSTEMET Det lagstadgade pensionssystemet är inkomstrelaterat och finansieras helt med avgifter (åtskilt från statsbudgeten), vilka ska ligga konstant på 18,5 % av den pensionsgrundande

Läs mer

Så här tjänar du in till din pension

Så här tjänar du in till din pension Så här tjänar du in till din pension för dig som är född 1938 eller senare Varje år som du arbetar tjänar du in pengar till din framtida pension. Men pensionssystemet tar också hänsyn till att livet består

Läs mer

PM Dok.bet. PID

PM Dok.bet. PID 1 (13) PM Analysavdelningen Hans Karlsson Inger Johannisson 010-454 23 54 Sveriges pensioner 2005 2014 Inkomstgrundad allmän ålderspension, tjänstepension och avdragsgill privat pension Sammanfattning

Läs mer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer

Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer Pressmeddelande 1 (5) Pressekreterare Mattias Bengtsson Byström Tfn 010 454 21 78 Mobil 0736 27 53 83 Bra utveckling av premiepensionen 2013 för sparare och pensionärer 2013 blev ett av de bästa åren för

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner.

2014 Johannes Hagen. Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett. Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. 2014 Johannes Hagen Var är ideologin i pensionsdebatten? Ett Fem frågor att uppmärksamma. Skrift två i serien unga och pensioner. Förord De diskussioner som idag förs om pensionssystemets framtid är ofta

Läs mer

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER

RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER Presentation vid Pensionsnätverksträff 10 maj 2012 Ingemar Eriksson RÖR INTE MIN PENSIONSÅLDER 1 UPPDRAGET Analysera hinder för längre arbetsliv (analysbetänkandet april 2012) Föreslå åtgärder som ökar

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-,

Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-, Rapporten visar utvecklingen av pensionsbeloppen för förvaltat kapital, premier och utbetalningar för inkomstgrundad allmän ålderspension (inkomst-, tilläggs- och premiepension), tjänstepension och avdragsgill

Läs mer

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme

Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Kan man lära sig något av den svenska pensionsreformen? Joakim Palme Bakgrund Utvecklingen av de europeiska välfärdsstaterna Historiskt perspektiv Bismarck och den korporativa kontinentaleuropeiska modellen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002

En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 En arbetstidsförkortnings inverkan på de allmänna pensionerna Hans Olsson och Ole Settergren Juni 2002 Rapport med räkneexempel och kommentar från Svenskt Näringsliv Förord Det finns goda möjligheter att

Läs mer

Den svenska välfärden

Den svenska välfärden Den svenska välfärden Allmänhetens om framtida utmaningarna och möjligheterna Almedalen 202-07-05 Hur ska välfärden utformas? Framtidens välfärd den största politiska utmaningen jämte jobben Kvaliteten

Läs mer

Din pension enligt det nya ITP-avtalet

Din pension enligt det nya ITP-avtalet Din pension enligt det nya ITP-avtalet För dig som är född 1978 eller tidigare. 008/mars Reviderad 6:e upplaga! PTK (Förhandlings- och samverkansrådet PTK) består av 6 tjänstemannaförbund med cirka 700

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend!

Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Svenska ungdomsjobb i EU- topp - Lägre arbetsgivaravgifter bakom positiv trend! Regeringens höjning av arbetsgivaravgifterna för unga, den 1 augusti i ett första steg följt av helt avskaffad nedsättning

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

Pensionärer Utomlands

Pensionärer Utomlands Pensionärer Utomlands Pensionärerna som väljer att flytta utomlands blir allt fler. 2014 fanns det drygt 120 000 personer bosatta utomlands som tog emot svensk pension. Hela 603 000 personer runt om i

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering

Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Forskningsöversikt om förändringar av pensionsåldern och effekter på arbetsutbud och pensionering Gabriella Sjögren Lindquist Institutet för social forskning, Stockholms universitet Faktorer som påverkar

Läs mer

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23

Pensionsorientering. För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011. Ole Settergren 2011-05-23 1 Pensionsorientering För och med SPF ABF huset, Sveavägen, Stockholm 19 maj 2011 Ole Settergren 2 Dagordning 1. Hur fungerar pensionssystemet - repetition! 2. Utvecklingen sedan 2002, 2011 och framåt

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Välfärdstendens Delrapport 6: Trygghet vid pension

Välfärdstendens Delrapport 6: Trygghet vid pension Välfärdstendens 2016 Delrapport 6: Trygghet vid pension Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med rapporten är att beskriva och granska

Läs mer

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet?

Grönbok om pensioner MEMO/10/302. Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? Vilken uppgift har EU på pensionsområdet? MEMO/10/302 Bryssel den 7 juli 2010 Grönbok om pensioner Varför offentliggör kommissionen den här grönboken nu? En åldrande befolkning sätter press på pensionssystemen i EU eftersom vi nu lever längre

Läs mer

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen

Avsiktsförklaring S2016/01389/SF. Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Rapport 2016-09-19 S2016/01389/SF Socialdepartementet Till socialförsäkringsministern och Pensionsgruppen Avsiktsförklaring Pensionsgruppen har i en överenskommelse dels konstaterat att det behöver vidtas

Läs mer

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning

Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Projektet Ett utmanat Sverige Svenskt Näringslivs stora reformsatsning Talangjakten och marginalskatterna 2 Högkvalificerad arbetskraft avgörande Humankapital och högutbildad arbetskraft allt viktigare

Läs mer

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål

Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål REMISSVAR 2010-03-15 Dnr 2010/295 Regeringskansliet Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Utvärdering av överskottsmålet (Ds 2010:4) samt Obligatoriskt överskottsmål (Dnr Fi2010/1192) Sammanfattning Riksgälden

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011

Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011 Medelpensioneringsålder och utträdesålder 2011 Medelpensioneringsålder och utträdesålder Pensionsutveckling 2012-05-03 Hans Karlsson och Hans Olsson 1 (10) Medelpensioneringsålder och utträdesålder Enligt

Läs mer

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03

Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Nytt pensionsavtal för statligt anställda PA 03 Innehåll Förord 1 Pensionsförmåner 2 Två typer av ålderspension 2 Avgiftsbestämd ålderspension 3 Förmånsbestämd ålderspension 4 Beräkning av förmånsbestämd

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60+ (65 år) får prognos Inkomst över taket Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare

Läs mer

Alternativ pensionsålder

Alternativ pensionsålder Alternativ pensionsålder 1 (8) PM 2016-12-21 Analysavdelningen Bengt Norrby Alternativ pensionsålder När Riksdagen beslutade om det nuvarande pensionssystemet våren 1994 användes Statistiska centralbyråns

Läs mer

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar

Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar 2013-09-16 Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Ansvar för jobb och tillväxt Mer kvar av lönen för dem som jobbar Alliansregeringenvillstärkadrivkrafternaförjobbgenomattgelågoch

Läs mer

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT.

SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI. Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI 3 Så här skulle det inte bli. 100 InTeRVJUeR MeD DeM SOM FATTADe BeSlUT OM PenSIOnSSYSTeMeT. 4 SÅ HÄR SKULLE DET INTE BLI Innehåll 1. Förord...5 2. Inledning...6 3. Bakgrund...7

Läs mer

Frågor och svar om Nya Trad

Frågor och svar om Nya Trad Frågor och svar om Nya Trad uppdaterade per den 18 februari 2013 1. Vad är det som kunderna kommer att erbjudas? Kunder som har Reflex pensionsförsäkringar (i steg 1) med traditionell förvaltning som inte

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012

Finanspolitiska rådets rapport Finansdepartementet 16 maj 2012 Finanspolitiska rådets rapport 2012 Finansdepartementet 16 maj 2012 1 Rapportens innehåll Bedömning av finanspolitiken Finanspolitiska medel och analysmetoder Den långsiktiga skuldkvoten Generationsräkenskaper

Läs mer

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM

Datum Dok.bet. PID Version 0.1 Dnr/Ref. PM59100 PM PM59100 PM59009 2.1 1.0 2 (12) Sammanfattning De allmänna pensionsfonderna (utom den Sjunde AP-fonden) är tillsammans en buffertfond i ett så kallat fördelningssystem. Tidigare ingick de i ATP-systemet,

Läs mer

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25)

Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) REMISSVAR 1 (5) 2013-08-28 2013/113-4 ERT ER BETECKNING 2013-04-22 S2013/2830/SF Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Åtgärder för ett längre arbetsliv (SOU 2013:25) Sammanfattning Statskontoret

Läs mer

Äldres deltagande på arbetsmarknaden

Äldres deltagande på arbetsmarknaden Fördjupning i Konjunkturläget augusti 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Äldres deltagande på arbetsmarknaden De senaste tio åren har andelen personer som är 55 år eller äldre och deltar på arbetsmarknaden

Läs mer

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28

Pensionspolicy. för anställda. i Mönsterås kommun. Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 Pensionspolicy för anställda i Mönsterås kommun Antaget av Kommunfullmäktige 2012-05-28 1 Allmänt Denna pensionspolicy avser arbetstagarens tjänstepension som är ett komplement till den allmänna pensionen.

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Bild 2 Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns hos Alecta. Alecta har blivit utvalt att hantera vissa

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE

NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE s slutbetänkande ÅTGÄRDER FÖR ETT LÄNGRE ARBETSLIV (SOU 2013:25) NÄR VI LEVER LÄNGRE MÅSTE VI ARBETA LÄNGRE Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv Om inte pensionsbeteendet ändras

Läs mer

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet

Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12 Åldersgränser i inkomstpensionssystemet 12.1 Åldern när inkomstrelaterad ålderspension tidigast kan lämnas höjs Utredningens förslag: Åldern när inkomstgrundad ålderspension tidigast kan lämnas ska

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare. Det

Läs mer

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning?

Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? IEI NEK1 Ekonomisk Politik Grupparbete VT12 Hur löser vi finansieringen av välfärden för en åldrande befolkning? Bernt Eklund, Mårten Ambjönsson, William Nilsonne, Fredrik Hellner, Anton Eriksson, Max

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

pensionsskuldsskolan

pensionsskuldsskolan pensionsskuldsskolan - pensionsavtal och redovisning inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld

Läs mer

Kumla kommun ser över pensionspolicy vid behov eller på grund av förändringar i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet.

Kumla kommun ser över pensionspolicy vid behov eller på grund av förändringar i lagar och kollektivavtal inom pensionsområdet. Pensionspolicy 1 BAKGRUND KOLLEKTIVAVTALET Kommunens anställda omfattas för närvarande av pensionsavtalet Kollektivavtalad Pension (KAP-KL) och Avgiftsbestämd Kollektivavtalad Pension (A KAP-KL). Anställda

Läs mer

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar

PTK:s heldag om pensioner och försäkringar PTK:s heldag om pensioner och försäkringar 1. Detta är Pensionsmyndigheten 2. Detta är pensionssystemet (i korthet) 3. Detta händer med pensionerna 2009/2010 4. Hur skulle pensionssystem och pensionsnivåer

Läs mer

Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta

Arbetsgivarsidan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Arbetsgivarförbundet Pacta Partsgemensam information till arbetstagarna Information till dig som är född 1985 eller tidigare och överväger tjänstepensionsavtalet AKAP-KL i stället för KAP-KL. Parter - en information från parterna

Läs mer

Din tjänstepension heter ITP 2

Din tjänstepension heter ITP 2 Talarstöd Din tjänstepension heter ITP 2 Aktuella basbelopp se sista sidan Bra att veta. Startbild Alecta - Tjänstepensionsförvaltaren Syftet med denna bild är att berätta varför tjänstepensionen finns

Läs mer

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen

Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Aldrig för tidigt att tänka på pensionen - Studievalets betydelse för pensionen Institutet för Privatekonomi INNEHÅLL Hur påverkar högskolestudier pensionen? 3 Yrkesvalets betydelse 3 Pensionen som andel

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension 60 + Försäkringskassan och smyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin

Läs mer

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap

PISA 2012. 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och naturvetenskap Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment 15-åringar Matematik, läsförståelse och naturvetenskap 65

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension Yngre än 28 år utan prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO.

Din pension enligt det nya KTP-avtalet. För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. Din pension enligt det nya KTP-avtalet För dig som är född 1980 eller tidigare och arbetar på ett företag som är medlem i KFO. 2011 OM PTK PTK är en samarbetspartner för 27 medlemsförbund med cirka 700

Läs mer

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson

Välkommen till informationsträff med KPA Pension. Åke Andersson Välkommen till informationsträff med KPA Pension Åke Andersson Om KPA Pension KPA Pension är ett serviceorgan för den kommunala sektorn i pensions- och försäkringsfrågor. Vi hjälper till att: räkna fram

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalspension PA 16 Avtalspension PA 16 Gäller från 1 januari 2017 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser med andra försäkringsprodukter.

Läs mer

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän)

Pensionsskolan. Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Pensionsinformation kring vårens omval av tjänstepension ITP (privatanställda tjänstemän) Pensionsskolan Introduktion I vår är det dags för de privatanställda tjänstemännen att göra ett

Läs mer

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning

Ett Sverige i förändring: betydelsen av social sammanhållning Ett i förändring: betydelsen av social sammanhållning Jesper Strömbäck 2013-10-10 Om man vägrar se bakåt och inte vågar se framåt måste man se upp Tage Danielsson Framtidskommissionens uppdrag Identifiera

Läs mer

Din allmänna pension en del av din totala pension

Din allmänna pension en del av din totala pension får prognos Pensionsmyndigheten Din allmänna pension en del av din totala pension Det här årsbeskedet handlar om den allmänna pensionen. Utöver den får de flesta löntagare tjänstepension från sin arbetsgivare.

Läs mer

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman

Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Utmaningar i krisens kölvatten: Hur kan arbetslösheten hindras bita sig fast? Laura Hartman Svaret beror på Risken för långsiktiga effekter? Hur motverka dessa? Stimulera efterfrågan finanspolitik Stärka

Läs mer

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska

Education at a Glance 2010: OECD Indicators. Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer. Summary in Swedish. Sammanfattning på svenska Education at a Glance 2010: OECD Indicators Summary in Swedish Education at a Glance 2010: OECD-indikatorer Sammanfattning på svenska I OECD-länderna eftersträvar regeringarna en politik för en effektivare

Läs mer

Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. Är man som du privatanställd tjänsteman, heter tjänstepensionen ITP 1.

Varje månad betalar din arbetsgivare in pengar till din tjänstepension. Är man som du privatanställd tjänsteman, heter tjänstepensionen ITP 1. 2013 Ditt ITP 1-val Du har tjänstepensionen ITP 1. Det är din arbetsgivare som betalar, men det är du som väljer hur pengarna ska förvaltas. Collectum är valcentral, det är hos oss du gör ditt val. Det

Läs mer

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv?

Gabriella Sjögren Lindquist. Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Gabriella Sjögren Lindquist Uppmuntrar pensionssystemet till ett längre arbetsliv? Största inkomstkälla för 64-åringar, 2011 Försörjning Kvinnor Män Arbete 48,9 % 56,0% Sjukersättning (förtidspension)

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK

Faktablad Alecta Optimal Pension Traditionell försäkring med garanti Avtalsområde ITP 1 och ITPK Faktablad Alecta Optimal Pension Avtalsområde ITP 1 och ITPK Gäller från 30 juni 2015 Detta faktablad ger dig övergripande information om Alecta Optimal Pension. Syftet är bland annat att underlätta jämförelser

Läs mer

Nio svar om din pension

Nio svar om din pension Sida 1 av 7 Katrin Westling Palm, generaldirektör för Pensionsmyndigheten där Bo Könberg är ordförande. Bild: Scanpix Förstora bild» Nio svar om din pension Publicerad: 11 juli 2009, 01:15 Senast uppdaterad:

Läs mer