pensionsskuldsskolan

Transkript

1 pensionsskuldsskolan - utvecklin av pensionsskulden inledning Den här pensionsskuldsskolan vänder sig till personer inom kommuner och landsting som genom sitt arbete kommer i kontakt med begreppen pensionsskuld och pensionskostnader, det vill säga i första hand ekonomer och olika befattningshavare. Pensionsskuldsskolan planeras bestå av 7 lektioner. I de tre första lektionerna har vi gått igenom: 1. Kommunala pensionsavtal och redovisning av pensionsskuld och pensionskostnader 2. Exempel på beräkning av en pensionsförmån/pensionsskuld 3. Beräkningsmetoder för olika kategorier av anställda, avgångna och pensionärer. I denna fjärde lektion kommer vi att gå igenom hur pensionsskulden och pensionskostnaderna utvecklas över tiden och analysera hur olika faktorer påverkar utvecklingen. bakgrund Som vi tidigare beskrivit i denna pensionsskuldskola består ålderspensionen för en kommunalt anställd delvis av en avgiftsbestämd ålderpension. Den uppgår till 4,25 procent av lönen åren för de flesta, där den anställde själv kan påverka hur kapitalet ska förvaltas. Avsättningen ökar till 4,5 procent 21. Det samlade kapitalet bestämmer pensionens storlek. Denna förmån ger ett tillskott utöver den allmänna pensionen, där avsättning sker på lönedelar upp till 7,5 inkomstbasbelopp. I 28 års nivå motsvarar det en månadslön på 3 kronor. För lönedelar mellan 7,5 och 2 inkomstbasbelopp kompenseras de anställda dessutom med en förmånsbestämd ålderspension som uppgår till mellan 55 och 62,5 procent (beroende på födelseår) av lönen i detta skikt. För lönedelar mellan 2 och 3 inkomstbasbelopp är kompensationen hälften så stor. I kommunerna är det inte så många som har rätt till en förmånsbestämd ålderspension, främst olika befattningshavare och högre tjänstemän. I landstingen är det något vanligare, där det finns många läkare med höga löner.

2 Ur arbetsgivarnas synvinkel är ett avgiftsbestämt system ur planeringssynpunkt bättre eftersom pensionskostnaden är direkt kopplad till lönen. När det gäller förmånsbestämda pensionsförmåner är osäkerheten större. Pensionsskulden och därmed kostnaderna är känslig för olika faktorer vilket vi ska studera närmare längre fram i den här lektionen av pensionsskuldsskolan. Detta planeringsproblem har emellertid minskat den senaste 1-årsperioden. Det beror bland annat på förändringar i redovisningsreglerna. Pensionsåtaganden intjänade fram till och med 1997 redovisas numera utanför balansräkningen och ger i regel inte upphov till någon kostnad förrän efter pensioneringstillfället. Planeringsproblemet har även minskat på grund av förändringar i pensionsavtalet. Kopplingen mellan den förmånsbestämda ålderspensionen och den allmänna pensionen upphörde 1998 när pensionsavtalet PA-KL ersattes av ett nytt avtal, PFA. Andelen ålderspension som är avgiftsbestämd har ökat sedan bytena av pensionsavtal genomfördes åren 1998 och 26. Även om andelen förmånsbestämd ålderspension har minskat så är ändå kostnaderna för denna förmån betydande. Det finns en diskussion om att man i kommuner och landsting helt ska gå över till avgiftsbestämda pensioner, som man har gjort på det största pensionsavtalsområdet, det som omfattar privata tjänstemän. Om detta sker så kommer betydelsen av de förmånsbestämda pensionerna minska ytterligare. I vilken takt detta skulle ske beror i så fall på utformning av övergångsregler med mera. Samtidigt finns en diskussion om att ändra redovisningsreglerna så att hela pensionsskulden ska redovisas i balansräkningen, alltså även den delen av pensionsskulden som avser förmåner intjänade fram till och med Detta skulle gå i motsatt riktning och öka fokuseringen på pensionsskuldens utveckling. Denna del av pensionsskulden är dock mindre volatil eftersom det handlar om redan intjänade förmåner. Däremot är den känslig för förändringar i de försäkringstekniska grunderna. I det följande ska vi studera hur pensionsskulden utvecklas över tiden för olika exempelpersoner. Vi börjar med ett exempel, som är utformat för att vara överskådligt och lämpligt för olika studier. Kvinna född lön 35 kr/månad Exemplet består av en kvinna som är född 1972 och som börjar arbeta i den kommunala sektorn 27 med en månadslön på 35 kronor. Det skulle t.ex. kunna röra sig om en läkare med lång utbildning och ett antal barnår bakom sig eller en kommunal chef med bakgrund i statlig eller privat sektor. Eftersom hon börjar arbeta i kommunsektorn efter 1997 har hon inte tjänat in någon IPR97 (intjänad pensionsrätt per ). Lönen antas öka med 3 procent per år ända fram till pensioneringen vid 65 års ålder. Hon får full pension (tidsfaktor = 1,) eftersom hon antas arbeta sammanlagt 3 år. Målförmånen, det vill säga förmånen vid 65 års ålder i 27 års nivå, blir 55 procent av pensionsunderlaget i skiktet 7,5-2 inkomstbasbelopp, det vill säga kr/mån. Första året är dock bara en trettiondel intjänad (3,3 %). Efter ett års arbete har hon därmed tjänat in en livsvarig förmån på 115 kr/mån från och med 65 års ålder. Pensionsskulden för den intjänade förmånen uppgår till ca 11 6 kr. Även inkomstbasbeloppet antas öka med 3 procent per år vilket medför att pensionsunderlaget i skiktet 7,5-2 inkomstbasbelopp växer i samma takt som lönen. Diagrammet nedan visar hur förmånen och pensionsskulden utvecklas över tiden. Förmånen ökar exponentiellt i takt med löneutvecklingen och antalet arbetade år. Lönen ökar snabbare än inflationen, som antas uppgå till 2 procent hela perioden, det vill säga lönen ökar realt. From 65 år värdesäkras pensionen med prisbasbeloppet, som återspeglar inflationens utveckling. Eftersom diagrammet är omräknat till dagens prisnivå blir förmånskurvan en rak linje.

3 Diagram 1. Pensionsskuld och pensionsförmån. Belopp i kronor, fasta priser. 8 Pensionsskuld (vänster axel) Förmån, kr/mån (höger axel) Pensionsskulden växer något snabbare eftersom även den försäkringstekniska kapitalvärdesfaktorn ökar exponentiellt i takt med den förväntade avkastningen som antas vara 4,5 procent (2,5 procent realt). Även sannolikheten för att uppnå pensionsåldern ökar successivt. Pensionsskulden når sitt maximum vid 65 års ålder och minskar därefter i takt med pensionsutbetalningarna. Diagram 2 visar utvecklingen av arbetsgivarens kostnad för den anställdes förmånsbestämda ålderspension. Kostnaden delas i redovisningen upp i en finansiell kostnad och en pensionskostnad. Den finansiella kostnaden motsvarar ränteuppräkningen av skulden och kan ses som en lånekostnad för att arbetsgivaren använder pensionskapitalet, t.ex. till investeringar eller i den egna verksamheten. Om förmånen skulle vara försäkrad skulle den finansiella kostnaden elimineras eftersom kapitalet ligger hos ett försäkringsbolag. Försäkringsbolagen strävar efter att maximera avkastningen på försäkringskapitalet. Om man lyckas väl med detta och avkastningen överstiger den som antas i de försäkringstekniska grunderna uppstår ett överskott som kan gå tillbaka till arbetsgivaren. Istället för en finansiell kostnad uppstår en intäkt (eller en minskad pensionskostnad om överskottet används för premiebetalning). Den finansiella kostnaden utvecklas i takt med storleken på pensionsskulden. Arbetsgivaren har således en finansiell kostnad även många år efter pensioneringen. en ökar i takt med intjänandet av pensionsförmånen. Även efter pensioneringen finns en pensionskostnad. Det beror på att vi i detta exempel förutsätter att personen lever vidare. Beräkningarna räknar med en viss sannolikhet (som beror på ålder och födelseår) att personen avlider. Om arbetsgivaren betalar ut pension till ett stort antal pensionärer är det sannolikt att någon eller några skulle avlida varje år vilket gör att pensionsskulden försvinner för dessa personer, vilket i redovisningen bidrar till en intäkt. Räknat på ett större kollektiv blir kostnaden noll om verklighet och antaganden följs åt.

4 Diagram 2. och finansiell kostnad. Belopp i kronor, fasta priser Finansiell kostnad Kvinna född ny befattning vid 5 år Personen i det här exemplet har samma ingångslön som personen i föregående exempel men får en ny och högre befattning vid 5 års ålder, med en lönehöjning på 15 %. Pensionsförmånen, och därmed också pensionsskulden, blir nästan dubbelt så hög vid 65 års ålder jämfört med i föregående exempel. Hela löneökningen hamnar i skiktet mellan 7,5 och 2 inkomstbasbelopp. Pensionsunderlaget i detta skikt ökar med 75 procent. Den högre förmånen ska tjänas in på de 15 år som återstår till pensioneringen. Löneökningen slår igenom på pensionsskulden vid 52 års ålder, alltså med två års eftersläpning. Pensionsunderlaget beräknas som ett genomsnitt av de fem bästa lönerna av de sju tidigaste av de nio åren som föregår beräkningsåret. Lönehöjningen slår därför igenom successivt under en femårsperiod. Efter femårsperioden, alltså vid 57 års ålder, återgår pensionsunderlagets ökningstakt till 3 procent. Diagram 3. Pensionsskuld och pensionsförmån. Belopp i kronor, fasta priser. 1 4 Pensionsskuld (vänster axel) Förmån, kr/mån (höger axel) Effekten blir mer dramatisk när man studerar kostnadsutvecklingen, vilket framgår av diagram 4. en blir ca fyra gånger så hög under femårsperioden när effekten av lönehöjningen slår igenom får att sedan dämpas, men till en högre nivå än tidigare.

5 Diagram 4. och finansiell kostnad. Belopp i kronor, fasta priser Finansiell kostnad Kvinna född intjänad IPR I detta exempel illustreras hur pensionsskulden kan utvecklas för en person född 1952, som har rätt till förmånen IPR97 (intjänad pensionsrätt per ). Även den här personen har en lön på 35 kr per månad 27 och en löneutveckling på 3 procent. Diagram 5. Pensionsskuld. Belopp i kronor, fasta priser IPR 4 LR Den större delen av skulden avser IPR97 och resterande del avser LR. Skulden för IPR97 växer långsammare eftersom förmånen är fullt intjänad. Den är beräknad i 1997 års nivå utifrån de förhållanden som rådde då, avseende löner och tjänstetid. Skulden för livräntan växer snabbare eftersom förmånsvärdet kontinuerligt ökar som en följd av den reala löneökningen samtidigt som den intjänade andelen av förmånen successivt ökar. Utvecklingen av kostnaderna visas i diagram 6. en fram till pensioneringstillfället avser LR på samma sätt som i föregående exempel. en efter pensioneringstillfället avser förmånen IPR97 och består av pensionsutbetalningarna för denna förmån.

6 Diagram 6. och finansiell kostnad. Belopp i kronor, fasta priser Finansiell kostnad LR IPR Några slutsatser Som vi kunnat se i dessa exempel är pensionkostnaden för enstaka individer känslig för olika typer av förändringar. Dels finns några faktorer som normalt påverkar kostnaden årligen: Inflationen. Den intjänade delen av pensionsförmånen ökar successivt i takt med antalet anställningsår. De försäkringstekniska faktorerna ökar successivt eftersom de innehåller antagande om ränta och dödlighet. Ju närmare pensionsåldern desto större sannolikhet att utbetalningarna blir av och desto färre år kvar för förräntning. Lönerna ökar i genomsnitt normalt snabbare än inflationen vilket ökar värdet av pensionsförmånen. Dessutom förekommer andra typer av förändringar som kan vara mer eller mindre vanliga: Som vi visade i det andra exemplet kan en större löneförändring få en kraftig effekt på pensionskostnaden. Det förekommer också att nya uppgifter om anställningstider kommer fram vilket kan få stor effekt på pensionsförmånen. Emellanåt sker förändringar i de försäkringstekniska grunderna, som t.ex. kan bero på en anpassning av dödlighets- eller ränteantaganden till aktuella förhållanden. Sådana förändringar får ofta ett större genomslag eftersom de påverkar beräkningarna generellt. När man summerar pensionsskulden och pensionskostnaden för samtliga individer uppstår även sammansättningseffekter, som bland annat kan bero på följande faktorer: andel av pensionsskulden som utgörs av ansvarsförbindelse andel pensionärer antal anställda med en lön över 7,5 inkomstbasbelopp antal anställda som går i pension antal personer som anställs eller slutar antal personer som avlider antal personer som går från deltid till heltid eller tvärtom åldersstruktur Det är summan av alla dessa förändringar som påverkar en arbetsgivares totala pensionsskuld och pensionskostnad. skandia.se