Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Transkript

1 Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n

2 2 Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO Det finns en myt som nästan har blivit en sanning, att pensionärerna skulle vara en särskild gynnad grupp i vårt samhälle. I denna rapport slår Pensionärernas Riksorganisation (PRO) hål på den myten och visar på en stor eftersläpning om man jämför löntagares och pensionärers inkomstutveckling. Löneutvecklingen för de förvärvsaktiva har sedan början av 1990-talet varit god. Under åren har lönerna nominellt, sammanvägt för samtliga sektorer, ökat med 70.1 procent och realt 40.0 procent (se diagram; källa SCB). De löneavtal som slutits på arbetsmarknaden, gör också att lönerna kommer att utvecklas starkt de kommande åren. Detta är naturligtvis positivt och glädjande. Det ökar konsumtionen och sparandet vilket är bra för ekonomin och sysselsättningen. Pensionerna har däremot utvecklats betydligt sämre. Under motsvarande period har pensionerna för en person med inkomstgrundad pension endast ökat nominellt med 21,6 procent och realt med 0,1 procent (se diagram). Pensionerna släpar alltså efter rejält. Skillnaden mellan de förvärvsaktiva och pensionärerna ökar hela tiden och fortsätter att göra så också under de kommande åren. Detta är naturligtvis inte lika positivt och glädjande. Det minskar pensionärernas andel av konsumtionsutrymmet samtidigt som det skapar en känsla av man är en grupp som inte blir sedd och står utanför. Införandet av jobbskatteavdraget har ytterligare fördjupat inkomstklyftorna. Första steget som genomfördes från och med januari 2007 innebar en skatteminskning för de förvärvsaktiva med cirka 40 miljarder kr. Förslag finns om ett utökat andra steg på drygt 10 miljarder kr. Genomförs detta förslag närmar sig sänkningen av inkomstskatten 50 miljarder, som enbart kommer förvärvsaktiva till del. För PRO är det orimligt att pensionärer och löntagare ska betala olika skattesatser på samma inkomster. Att förtidspensionärernas framtida ålderspensioner också sänktes från årsskiftet gör inte saken bättre. PRO:s medlemmar ser på de ökande ekonomiska klyftorna mellan förvärvsaktiva och pensionärer med stigande frustration och ilska. Medlemmarna kräver att den orättvisa fördelningen mellan förvärvsaktiva och pensionärer rättas till så att pensionärerna får en ökad och rimlig andel av den ekonomiska tillväxten. En massiv medlemsopinion anser därför att pensionen bör höjas. PRO:s uppfattning är att detta bör ske genom en uppräkning av pensionerna med 1000 kr per månad. Kravet gäller ålderspensioner och förtidspensioner (sjukersättning). Att bara höja garantipensionen skulle skapa stora marginaleffekter i pensionssystemet vilket visas i bilaga 1.

3 3 Det kan inte vara så att pensionärer ska vara den grupp som ständigt ska hållas tillbaka när andra gruppers inkomster ökar. En höjning på den nivå vi föreslår skulle ge pensionärerna ett rejält tillskott i plånboken samtidigt som det skulle kompensera för de gångna årens eftersläpning. Det skulle också betyda mest för de pensionärer som har de lägsta pensionerna. Vid ett genomförande av höjningen finns komplicerade samband mellan olika delar i pensionssystemen som behöver beaktas. PRO föreslår därför att en utredning/ arbetsgrupp tillsätts för att närmare utreda hur höjningen skall genomföras. PRO vill särskilt framhålla att ett genomförande inte bör leda till ökade marginaleffekter i pensionssystemet. PRO anser det väsentligt att arbetslinjen inte urholkas. PRO står också fortsättningsvis bakom det reformerade pensionssystemet och anser därför att frågan bör tas upp av de fem partier som står bakom systemet gemensamt. Diagram 1 Nominella förändringar löner och pensioner Diagram 2 Reala förändringar löner och pensioner Tabell 1 Skillnader i inkomstskatt mellan löntagare i pensionärer Bilaga 1 Beräkningar som belyser marginaleffekter i pensionssystemet

4 4 Diagram 1 Nominell utveckling av löner (samtliga sektorer) och pensioner (inkomstgrundad pension) för åren Index 1992 = PROCENT Löner Pensioner ÅR

5 5 Diagram 2 Real utveckling av löner (samtliga sektorer) och pensioner (inkomstgrundad pension) för åren Index 1992 = 100 Procent Löner Pensioner

6 6 Tabell 1 Inkomstskatt för vanliga förvärvsaktiva samt pensionärer för inkomståret 2007 (Tabell 32) Inkomst/mån Inkomstskatt Inkomstskatt Differens/mån Differens/år förvärvsaktiva pensionärer

7 7 Bilaga 1 Exempel på marginaleffekter Jämförelse mellan pensionär med inkomstgrundad pension och pensionär med enbart garantipension och bostadstillägg till pensionär (BTP) 1a) Person som förvärvsarbetat (Källa:Capitex AB och LO) Förutsättningar: Metallarbetare, född Arbetat sedan 1962 och går i pension 2007 vid 65 års ålder; alltså arbetat i 45 år. Hyra kr/mån. Slutlön kr/mån Reallöneutveckling 0,5% per år Premiepension: avkastning 3% realt Avtalspension avkastning något lägre på grund av avkastningsskatt Allmän pension: kr/mån Avtalspension: Summa brutto: (63% av slutlön) Skatt: tabell 32: Pension netto: Bostadstillägg till pensionär (BTP): 252 Summa: kr/mån 1b) Person som inte förvärvsarbetat Pensionär (ogift) med enbart garantipension samt BTP. Pensionären Har ingen annan inkomst än garantipensionen och bostadstillägget Hyra kr/mån. Garantipension: kr/mån Skatt, tabell 32: Netto: BTP:= 0,93 x Summa: Garantipensionen(netto) och BTP = 87,7% av metallarbetarens pension. Skillnaden mellan en person som arbetat 45 år och haft en slutlön på kr/mån och en person som inte arbetat alls är i exemplet kr/mån.

8 8 2a) Samma som exempel 1a) med den skillnaden att personen inte har någon avtalspension. Hyra kr/mån. Inkomst endast den allmänna pensionen. Allmän pension: Skatt: Tabell 32: Netto: BTP: SUMMA: kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån kr/mån 2b) Samma som exempel 1b) Garantipension(netto) och BTP = kr/mån = 93,1% av allmän pension (netto) och bostadstillägg för en person som arbetat 45 år.