HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper"

Transkript

1 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år Inledning Sammanfattning Typhushållens ekonomi Enpersonshushållet Tvåbarnsfamiljen Folk-/garantipensionären Ålderspensionär med tilläggspension jämfört med ålderspensionär med folk- /garantipension Hur ser jämförelsen ut efter skatt och bidrag? Jämförelse efter skatt när folk-/garantipensionären inte har BTP Källförteckning September 2011 Institutet för Privatekonomi 2 (13)

3 Hushållens ekonomi under 40 år Det här är den femte och sista delrapporten i vår serie om sammanlagt fem delrapporter som belyser hushållens ekonomi sedan början av 1970-talet. Rapportserien görs med anledning av Fickekonomens 40-årsjubileum I varje års upplaga av Fickekonomen har vi redovisat ekonomin för ett antal typhushåll. Mellan åren sker det förändringar i hushållens ekonomi eftersom löner, skatter, bidragssystem, priser och annat utvecklas på olika sätt. I den här delrapporten tittar närmre på hur ekonomin har utvecklats för de typhushåll som vi har följt sedan första upplagan av Fickekonomen Inledning I vårt arbete på Institutet för Privatekonomi ser vi hur människors privatekonomi påverkas av allt från låg- och högkonjunkturer till nya reformer, system eller regelförändringar beslutade av Riksdagen. Det kan till exempel handla om att man blir arbetslös eller får ändrade ekonomiska förutsättningar till följd av en skattereform eller ett nytt pensionssystem. Men även utan yttre händelser förändras villkoren för människors privatekonomi genom livet. Man kanske studerar, börjar arbeta, blir sambo, gifter sig eller separerar, får barn eller blir pensionär. Varje ändrad livssituation innebär nya omständigheter för privatekonomin. Varje år sedan 1971 har vi i skriften Fickekonomen beskrivit de viktigaste skatte- och socialförsäkringsreglerna, och hur de påverkar människors ekonomi. Skriften innehåller fakta om vilka skydd och stöd som man har rätt till vid arbetslöshet, sjukdom, som förälder och som pensionär. Där finns också information om vad det kostar att leva för olika åldrar och olika typer av hushåll. I år firar Fickekonomen 40 år. Skriften är unik i sitt slag och 40- årsfirandet har föranlett den här rapportserien där vi tar upp många av de ekonomiska händelser som har påverkat hushållen sedan Analysen om hushållens ekonomi under 40 år delas upp i fem delrapporter. Den första delen presenterar en översikt av vad som har hänt med hushållens inkomster under dessa år. Den andra delrapporten går igenom hushållens tillgångar. Därefter följer en tredje del om hushållens utgifter, en fjärde om boende och lån, och avslutningsvis en rapport om den ekonomiska utvecklingen för de typhushåll som vi har följt under 40 år. September 2011 Institutet för Privatekonomi 3 (13)

4 2. Sammanfattning Här visar vi hur ekonomin har utvecklats sedan början av 1970-talet för tre olika typer av hushåll: ett hushåll med en ensamstående löntagare, ett med en tvåbarnsfamilj där de båda vuxna är löntagare och ett hushåll med en ensamstående folk-/garantipensionär. Vi följer hushållens ekonomi genom att göra nedslag vart femte år och se hur bruttoinkomst, disponibel inkomst och kvar till har utvecklats över åren. Kvar till representerar hur mycket hushållen har kvar att röra sig med efter nödvändiga levnadsomkostnader. Hushållens kvar till är ett intressant mått eftersom det visar hur mycket hushållen kan lägga på annat än det mest nödvändiga, och kan på så sätt sägas vara ett slags mått på utvecklingen av hushållens standard och ekonomiska välfärd. Under 40-årsperioden sedan 1971 har kvar till ökat med 80 procent för enpersonshushållet med en löntagare, med 100 procent för tvåbarnsfamiljen med två löntagare och med drygt 100 procent för folk-/garantipensionären. Alla tre typhushållen har alltså fått någon form av ekonomisk välfärdshöjning under de här 40 åren. Om vi ser till vad det handlar om i pengar blir bilden emellertid något modifierad. För löntagarhushållen handlar förbättringen om flera tusenlappar i månaden medan den stannar på några hundralappar för folk- /garantipensionären. Även om samtliga av våra typhushåll, speciellt löntagarhushållen, har fått en förbättrad ekonomi när vi jämför 2011 med 1971, har det varit stora svängningar under åren. Efter en första positiv femårsperiod för löntagarhushållen minskade reallönen och kvar till under kommande tioårsperiod. Inte förrän år 2006 var kvar till tillbaka på minst samma nivå som Typhushållet med två löntagare och två barn har haft en något bättre utveckling än hushållet med en ensamstående löntagare. Det beror dels på att hushållet med två löntagare har kunnat dra nytta av två reallöneökningar och två jobbskatteavdrag, dels på att tvåbarnsfamiljen får barnbidrag och har utgifter för barnomsorg. Barnbidraget har ökat i fast penningvärde sedan början av 70-talet och dessutom minskade taxan till barnomsorgen i och med maxtaxereformen år Även om tvåbarnsfamiljen har haft en större förbättring än enpersonshushållet betyder det inte att hushållets pengar räcker bättre. Tvåbarnsfamiljen har ju samtidigt flera personer att försörja. Också folk-/garantipensionären har märkt av svängningar i ekonomin under 40-årsperioden även om de inte har varit lika kraftiga som för löntagarhushållen. Vi jämför också utvecklingen av bruttopension och disponibel inkomst för en folk- /garantipensionär med en ålderspensionär med tilläggspension. Jämförelsen visar att det har skett en inkomstutjämning mellan de båda pensionärshushållstyperna, framför allt när det gäller den disponibla inkomsten. För våra exempelhushåll har den disponibla inkomsten ökat med 85 procent för folk-/garantipensionären men minskat med 3 procent för tilläggspensionären var tilläggspensionärens disponibla inkomst 110 procent högre än folk-/garantipensionärens, i år är skillnaden nere på 10 procent. Även om vi följer specifika hushållstyper här är det mycket som gäller generellt för löntagaroch pensionärshushåll. Löntagare har som grupp fått reallöneökningar och skattesänkningar under perioden, vilket har lett till högre disponibla inkomster och mer över efter att det nödvändigaste är betalt. Även folk-/garantipensionärer har fått det bättre som grupp eftersom folkpension och pensionstillskott höjdes regelmässigt under 70-talet och början av 80-talet. Dessutom har skatten sänkts de senaste åren. September 2011 Institutet för Privatekonomi 4 (13)

5 3. Typhushållens ekonomi Redan i den första skriften av Fickekonomen för fyrtio år sedan fanns ett avsnitt med exempel på hur ekonomin kunde se ut för några vanliga hushåll. Tidstypiskt från Fickekonomen 1971 är sidan där man ska fylla i uppgifter för att se hur ekonomin påverkas om hemmafrun börjar arbeta. Samma år slopades sambeskattningen av makar, och det blev ekonomiskt lönsamt för familjen att båda i hushållet förvärvsarbetade, vilket också märktes i kvinnornas sysselsättningsgrad yrkesarbetade 59 procent av kvinnorna och i slutet av 1980-talet var andelen uppe i drygt 80 procent. I varje års upplaga av Fickekonomen har sedan ekonomin för några olika typhushåll fortsatt att redovisas. Det har också funnits en beskrivning av de vikigaste skatte- och socialförsäkringsreglerna och tabeller som redovisar nödvändiga levnadskostnader för olika åldrar. Med hjälp av detta kan vi nu följa hur privatekonomin har utvecklats sedan början av 70-talet. Tre typhushåll har vi följt ända sedan starten 1971, och det är dessa som redovisas i den här rapporten. Det är ett hushåll med en ensamstående löntagare, en tvåbarnsfamilj där båda föräldrarna jobbar men en arbetar deltid 75 procent och ett hushåll med en ensamstående folk-/garantipensionär utan tilläggspension och förmögenhet. Typhushållen är identiskt lika mellan åren, exempelvis har barnen i tvåbarnsfamiljen samma ålder år från år. På så sätt går det att tydligare se just hur förändringar i skatter, barnbidrag, pension och andra regelverk påverkar hushållens ekonomi. För dem som har haft arbete har löneutvecklingen varit god. Reallönen har stigit med 35 procent för arbetare och 52 procent för tjänstemän mellan 1971 och Men de reala lönerna har inte utvecklats i en jämn takt över åren. Det har varit stora variationer i utvecklingen och därmed också i hushållens köpkraft. Under perioden stod reallönerna mer eller mindre stilla. Nästan hela uppgången kommer från andra halvan av 1990-talet och framåt. Från och med år 1996 har löntagarhushållen fått reallöneökningar varje år, bortsett från krisåret 2008 när tjänstemännen fick en reallönesänkning på drygt 1 procent. En tydlig trend när det gäller ersättningarna från samhällets trygghetssystem, är att de har gått från att vara ett inkomstrelaterat skydd till att mer ha karaktären av ett grundskydd. Maxbeloppet i ersättningsnivåerna har inte följt med löneutvecklingen vilket har lett till en urholkning av stöden. Andra tydliga trender är att ersättningarna från socialförsäkringen har blivit mer flexibla och/eller individualiserade. Mer om hur hushållens sysselsättning, löner, ersättningar från trygghetssystemen och skatter har utvecklats sedan början av 1970-talet redovisas i den första delrapporten om hushållens ekonomi under 40 år, Del 1. Hushållens inkomster och ersättningar, maj I det här avsnittet tittar vi närmre på hur ekonomin har utvecklats för typhushållen. Det gör vi genom nedslag vart femte år där vi tittar på bruttoinkomst, disponibel inkomst, och kvar till. Den disponibla inkomsten är hushållets samtliga inkomster (lön, pension, eventuella bidrag och stöd) efter skatt. Kvar till är ett slags mått på hushållens ekonomiska standard. Det visar hur mycket av den disponibla inkomsten som hushållen har kvar till övrigt när det mest nödvändiga är betalt. Detta ska räcka till exempelvis semester, sparande, bil, fritidsintressen, restaurangbesök och annat, dvs. till annat än det mest nödvändiga. Vissa hushåll har dock specifika utgifter som också behöver täckas av kvar till. Det kan till exempel vara utgifter för glasögon, linser, läkemedel eller utrustning till följd av kroniska sjukdomar eller handikapp, avbetalningar på studielån osv. Dessutom bor de typhushåll vi följer i hyresrätt. Hushåll i bostadsrätt eller småhus har tillkommande utgifter för räntor, amorteringar, underhåll och annat. September 2011 Institutet för Privatekonomi 5 (13)

6 Kronor per månad 3.1 Enpersonshushållet Diagram 1 illustrerar hur ekonomin har utvecklats för ett typhushåll med en ensamstående löntagare. Nedslag görs vart femte år. Alla belopp är uttryckta i 2011 års penningvärde. En jämförelse mellan 2011 och 1971 visar att hushållet har haft en god utveckling. Sedan 1971 har kvar till ökat från kronor i månaden till kronor, dvs. med kronor eller 80 procent. Mycket av den goda ökningen beror på att reallönen har ökat under perioden, dvs. lönen har ökar betydligt mer än vad utgifterna har gjort. Diagram 1. Enpersonshushåll Alla belopp är uttryckta i 2011 års penningvärde Källa: Institutet för Privatekonomi, Brutto Disponibel inkomst "Kvar till" Tittar man på hur det har sett ut perioden mellan 1971 och 2011 framträder dock en mer komplicerad bild. Det har varit stora svängningar i hushållets ekonomi. Efter en positiv första femårsperiod när reallönen steg med 20 procent och kvar till ökade med närmare kronor i månaden, följde två dystrare femårsperioder när reallönen föll med 12 respektive 4 procent. Kvar till minskade vilket betydde att hushållet fick försämrad ekonomi. Oljekriser, långvarig internationell lågkonjunktur, varvskris och sjunkande export är några av de viktigare makroekonomiska faktorerna bakom den negativa utvecklingen för hushållet. Perioderna därefter har varit bättre med stigande reallön, om än i mer måttlig takt. Hushållets reallöneökning var 4 procent perioden , 7 procent , 14 procent och 8 procent De sänkta reallönerna åren omkring skiftet mellan 70- och 80-tal fick dock, tillsammans med höjt skattetryck, till följd att enpersonshushållets kvar till inte nådde upp till samma nivå som 1976 förrän 2006, hela tjugo år senare. Den senaste femårsperioden har hushållet haft en mycket god utveckling med en reallöneökning på nära 19 procent. Dessutom har skatten sänkts tack vare jobbskatteavdragen. Sett till nedslagen vart femte år under 40-årsperioden har hushållet allra mest kvar att leva för i år. September 2011 Institutet för Privatekonomi 6 (13)

7 Kronor per månad 3.2 Tvåbarnsfamiljen Diagram 2 visar bruttoinkomst, disponibel inkomst och kvar till för en typfamilj med två barn som är fyra respektive sex år gamla. En förälder arbetar heltid och en deltid på 75 procent. Sett till 40-årsperioden har tvåbarnsfamiljens ekonomi en likartad utveckling som enpersonshushållets ekonomi. Det beror på att båda är löntagarhushåll och har påverkats likartat av reallöneutveckling, skatteförändringar och prisförändringar. Med två löntagare i familjen har dock tvåbarnsfamiljen fått extra draghjälp av två reallöneökningar och de senaste årens jobbskatteavdrag. Sedan 1971 har hushållets kvar till ökat med kronor, från kronor till kronor, dvs. med 100 procent. Diagram 2. Tvåbarnsfamilj (en heltid, en deltid, barn 4 resp. 6 år gamla) Brutto Disponibel inkomst "Kvar till" Alla belopp är uttryckta i 2011 års penningvärde Källa: Institutet för Privatekonomi, En ytterligare skillnad mellan hushållen är att barnfamiljen får barnbidrag och har utgifter för barnomsorg. Just barnbidraget är ett av de få stöd inom socialförsäkringen som har blivit mer generöst sedan början av 70-talet. Sedan 1971 har barnbidraget ökat ca 350 kronor per månad i fast penningvärde och därutöver har flerbarnstillägget tillkommit. Kvar till förbättrades kraftigt mellan 2001 och Det kan förklaras av maxtaxereformen inom barnomsorgen som infördes Reformen innebar att ett tak sattes för hur hög barnomsorgsavgiften kunde vara. Resultatet blev att de flesta fick sänkta avgifter. Tidigare kunde avgifterna dessutom variera mer mellan olika hushåll bl.a. beroende på i vilken kommun man bodde och hur många timmar barnen vistades på förskolan. För vårt exempelhushåll med två barn inom barnomsorgen innebar maxtaxan en utgiftsminskning på kronor per månad, vilket motsvarar kronor i dagens penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 7 (13)

8 Kronor per månad 3.3 Folk-/garantipensionären Grundskyddet inom ålderpensionen utgjordes tidigare av folkpension och pensionstillskott. Det fanns också ett särskilt grundavdrag för pensionärer som innebar att pensionärernas skatt reducerades eller helt bortföll om pensionen var låg. I samband med det nya pensionssystemet ersattes folkpension och pensionstillskott av en garantipension och det särskilda grundavdraget togs bort. Diagram 3 visar utvecklingen av bruttoinkomst, disponibel inkomst och kvar till för vårt typhushåll med en folk-/garantipensionär född 1937 eller tidigare. Diagram 3. Ensamstående folk-/garantipensionär, född 1937 eller tidigare Brutto Disponibel inkomst "Kvar till" Alla belopp är uttryckta i 2011 års penningvärde Källa: Institutet för Privatekonomi, 1971 var folkpensionen 90 procent av basbeloppet per år och skattefri. Därefter har folkpensionen höjts flera gånger och var 1984 uppe i 96 procent av basbeloppet. Pensionstillskottet har höjts ännu mer, från 6 procent av basbeloppet 1971 till 56,9 procent. Garantipensionen är högre än folkpensionen men är till skillnad från folkpensionen skattepliktig. Garantipensionen är 2,1814 prisbasbelopp per år för ogifta födda 1937 eller tidigare och 2,13 prisbasbelopp för ogifta födda senare. För gifta är pensionen 1,9434 prisbasbelopp för födda 1937 eller tidigare och 1,9 prisbasbelopp för gifta födda senare. Som kompensation för den högre beskattning som slopandet av det särskilda grundavdraget för pensionärer innebar höjdes nivån på garantipensionen jämfört med folkpensionen. Tanken var att de båda åtgärderna, höjd men beskattad pension, i princip skulle kvittas mot varandra så att det inte blev någon ekonomisk effekt för pensionärerna. I praktiken fick dock de flesta en något höjd pension även efter skatt eftersom kompensationen för det slopade särskilda grundavdraget beräknades utifrån den högsta kommunalskatten i landet. Alla garantipensionärer som bodde i en kommun med lägre skattesats blev därmed lite överkompenserade. Mellan åren indexeras/värdesäkras folk-/garantipensionerna med förändringen i prisbasbeloppet. Det betyder, givet att inga regelförändringar sker, att pensionsinkomsten i September 2011 Institutet för Privatekonomi 8 (13)

9 stort följer prisökningarna för en genomsnittlig konsumtionskorg. Det har dock gjorts flera avsteg från den här principen under åren. Den ekonomiska krisen på 90-talet innebar att de flesta av ersättningarna från socialförsäkringen sänktes och att villkoren för att kunna få ersättning blev mer restriktiva. Krisen blev märkbar även för pensionärerna. Åren gjordes den årliga indexeringen av pensionerna utifrån ett nedjusterat basbelopp. Det innebar att pensionärerna kontinuerligt tappade i köpkraft under den här perioden eftersom inflationen/utgifterna ökade mer än pensionsinkomsten. Först 1999 räknades pensionerna åter upp med hela förändringen i prisbasbeloppet. Vårt typhushåll från Fickekonomen har vare sig tilläggspension eller förmögenhet. Det innebär att inkomsten är så pass låg att hushållet har rätt till fullt bostadstillägg för pensionärer. I början av 1970-talet var bostadstilläggen kommunala och varierade mellan olika kommuner. För vårt typhushåll täckte bostadstillägget hela hyran i början av 70-talet men bara 93 procent av hyran i år. Dagens regler säger att bostadskostnad upp till kronor i månaden som mest ersätts med 93 procent av hyran. Sedan 1971 har folk-/garantipensionärens kvar till ökat med 660 kronor, eller med 103 procent. Även om ökningen är stor procentuellt sett handlar det inte om några stora belopp. Ökningen är från den låga nivån på 640 kronor 1971 till kronor i år. Beloppet kan jämföras med kvar till för hushållet med en ensamstående löntagare där kvar till ökade med 80 procent sedan 1971, dvs. med 23 procentenheter mindre än folk- /garantipensionärens. Räknat i kronor har dock löntagarens kvar till ökat med drygt kronor mer än folk-/garantipensionärens. 3.4 Ålderspensionär med tilläggspension jämfört med ålderspensionär med folk-/garantipension Fram till och med 2000-talet gällde för alla pensioner att de skulle följa prisutvecklingen. De var alltså inflationsskyddade och gav därmed ingen förändrad köpkraft. Under den ekonomiska krisen på 1990-talet gjordes dock avsteg från den här principen när pensionerna skrevs upp med ett nedjusterat basbelopp. Sedan det nya pensionssystemet infördes, där första utbetalningen skedde 2001, indexeras den utbetalade tilläggspensionen (ATP-pensionen) och inkomstpensionen med hjälp av följsamhetsindex. Följsamhetsindex följer i princip utvecklingen av inkomsterna i landet, istället för priserna. Pensionen räknas dock inte upp lika mycket som inkomsterna ökar, ett avdrag på cirka 1,6 procentenheter görs före indexeringen. Garantipensionen indexeras fortfarande med prisbasbeloppet. Att det numera finns olika metoder för indexering betyder att olika typer av pensionärshushåll, dvs. tilläggs- /inkomstpensionärer relativt garantipensionärer får olika stora procentuella förändringar av sin pension mellan åren. Det finns också pensionärer som har delar av sin pension från tilläggs-/inkomstpension och delar från garantipensionen. Dessa delar indexeras då på olika sätt. Diagram 4 visar hur bruttopensionen har utvecklats sedan 1971 för en folk-/garantipensionär jämfört med en tilläggspensionär med 6,5 pensionspoäng, vilket var det maximala antalet möjliga pensionspoäng inom ATP-systemet. Båda är födda 1937 eller tidigare. Enbart den pension som samhället står för finns med i analysen, dvs. ingen hänsyn tas till eventuell tjänstepension. September 2011 Institutet för Privatekonomi 9 (13)

10 Kronor per månad Diagram 4. Bruttopension för folk-/garantipensionär resp. ålderspensionär med tilläggspension, födda 1937 eller tidigare Folk-/garantipensionär Tilläggspensionär (6,5 pensionspoäng) Alla belopp är uttryckta i 2011 års penningvärde Källa: Institutet för Privatekonomi, När vi jämför 2011 med 1971 kan vi se att folk-/garantipensionären har fått en real förbättring medan tilläggspensionären en lägre bruttopension i fast penningvärde idag än för 40 år sedan. Det har alltså skett en inkomstutjämning mellan folk-/garantipensionärer och pensionärer med vanlig ålderspension under den senaste 40-årsperioden. I 2011 års penningvärde har folk-/garantipensionären fått pensionen höjd från kronor per månad till kronor, en ökning med 117 procent. I det här beloppet finns dock även effekten av kompensationen för slopandet av det särskilda grundavdraget med. Tilläggspensionärens bruttopension har sjunkit med 6 procent, från kronor per månad till kronor. Bakom den negativa utvecklingen ligger dels att pensionerna inte skrevs upp med hela prisökningen under flera år på 90-talet till följd av den ekonomiska krisen, dels att bromsen i pensionssystemet, som slår till om pensionssystemet är i obalans, har slagit till två år i rad nu och minskat pensionerna till både 2010 och Perioden innebar följsamhetsindexeringen däremot att tilläggspensionerna, liksom inkomstpensionerna, ökade mer än priserna. Tilläggspensionärens köpkraft ökade varje år under den här perioden. Den sammantagna effekten av köpkraftsförstärkningen åren och bromsen 2010 och 2011 är dock att nivån nu är lägre än vad den skulle ha varit om den gamla indexeringen med prisbasbeloppet hade gällt. Det viktigt att tänka på att folk-/garantipensionärens procentuellt sett stora förbättring har skett från en mycket låg nivå. Fortfarande är kvar till inte många kronor, se diagram 3. Kvar till ska räcka till mycket, till exempel mer omfattande vårdkostnader, glasögon och annat. September 2011 Institutet för Privatekonomi 10 (13)

11 Kronor per månad Hur ser jämförelsen ut efter skatt och bidrag? Inkomstutjämningen blir ännu tydligare när vi tittar på hur den disponibla inkomsten har utvecklats för de båda pensionärstyperna, se diagram 5. Den disponibla inkomsten är den inkomst hushållet förfogar över när skatten är betald och hushållet har fått de transfereringar (här bostadsbidrag) som det har rätt till. Eftersom jämförelsen görs efter skatt tas hänsyn även till effekten av kompensationen av det slopade särskilda grundavdraget. Folk-/garantipensionären i vårt exempel saknar förmögenhet och andra inkomster än folk- /garantipension och har därför rätt till fullt bostadstillägg för pensionärer. För att kompensera för höjda bostadskostnader har politikerna flera gånger under 40-årsperioden höjt bostadstillägget. Dessutom följer de inkomstgränser som reglerar hur mycket bostadstillägg man kan få prisutvecklingen. Det gör att bostadstillägget inte sänks mellan åren när folk- /garantipensionen indexeras upp med prisbasbeloppet. Diagram 5. Disponibel inkomst för folk-/garantipensionär med BTP resp. ålderspensionär med tilläggspension, födda 1937 eller tidigare Folk-/garantipensionär Tilläggspensionär (6,5 pensionspoäng) Alla belopp är uttryckta i 2011 års penningvärde Källa: Institutet för Privatekonomi, På 40 år har den disponibla inkomsten ökat med 85 procent för folk-/garantipensionären men minskat med 3 procent för tilläggspensionären. I kronor räknat motsvarar det en ökning från ca kronor till ca kronor per månad för folk-/garantipensionären och en minskning från ca till ca kronor per månad för tilläggspensionären var tilläggspensionärens disponibla inkomst 112 procent högre än folk-/garantipensionärens, i år är skillnaden nere på 12 procent. September 2011 Institutet för Privatekonomi 11 (13)

12 Kronor per månad Jämförelse efter skatt när folk-/garantipensionären inte har BTP De folk-/garantipensionärer som inte har rätt till bostadsbidrag har inte närmat sig övriga pensionärers disponibla inkomster lika mycket, se diagram 6. Det gäller de folk- /garantipensionärer som har andra inkomster och/eller en förmögenhet över en viss nivå. I år gäller att årsinkomster över ca kronor för ogift och ca kronor för gift pensionär minskar bostadstillägget. Förutom pensioner och arbetsinkomster beaktas också inkomst av näringsverksamhet och kapital, samt 15 procent av förmögenhet över kronor för ogift och kronor för gifta. Permanentbostaden räknas inte med i tillgångarna. Diagram 6. Disponibel inkomst för folk-/garantipensionär utan BTP resp. ålderspensionär med tilläggspension, födda 1937 eller tidigare Folk-/garantipensionär Tilläggspensionär (6,5 pensionspoäng) Alla belopp är uttryckta i 2011 års penningvärde Källa: Institutet för Privatekonomi, Även utan bostadstillägget har den procentuella utvecklingen av disponibelinkomsten för folk-/garantipensionärerna varit god, plus 83 procent sedan 1971, jämfört med minus 3 procent för ålderspensionären. Utan bostadstillägget är den disponibla inkomsten dock så låg för folk-/garantipensionären att även om det har skett en inkomstutjämning så är det fortfarande stora skillnader. Det skiljer drygt kronor i månaden i disponibel inkomst mellan de båda pensionärstyperna var tilläggspensionärens disponibla inkomst drygt 240 procent högre än folk- /garantipensionärens, i år är skillnaden 83 procent. I kronor handlar det om att tilläggspensionärens pension har minskat med drygt 300 kronor i 2011 år prisnivå, medan folk-/garantipensionärens pension har ökat med knappt 3000 kronor sedan De disponibla inkomsterna har närmat sig varandra med ca kronor. Orsaker bakom utjämningen är bland annat att folkpension och pensionstillskott höjdes regelmässigt under 70- och 80-talen och att bromsen i pensionssystemet har minskat ålderspensionärens pension de senaste två åren. September 2011 Institutet för Privatekonomi 12 (13)

13 Källförteckning Fickekonomen, årliga skrifter åren , Institutet för Privatekonomi, Hushållen under 35 år, , Institutet för Privatekonomi, SCB: diverse statistik och rapporter September 2011 Institutet för Privatekonomi 13 (13)

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen

Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen Inkomstpensionen, premiepension och garantipension - den allmänna pensionen I januari 2001 gjordes de första beräkningarna och utbetalningarna av ålderspension enligt Sveriges nya pensionssystem för födda

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 3. Hushållens utgifter Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år... 3 1. Inledning...

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER

ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER Rapport 1/2008 ÄLDRES PENSIONER OCH SKATTER En rapport från Kristdemokraternas Seniorförbund Juni 2008 Två lovvärda uttalanden Nästa steg måste vara att ekonomiskt stärka situationen för dem med lägst

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103

11 Grundavdrag. 11.1 Beräkning av grundavdrag. Grundavdrag 103 Grundavdrag 103 11 Grundavdrag 63 kap. IL prop. 1999/2000:2, del 2 s. 670-675 SOU 1997:2, del II s. 496-500 Lag (1999:265) om särskilt grundavdrag och deklarationsskyldighet för fysiska personer i vissa

Läs mer

Pensionerna efter pensioneringen

Pensionerna efter pensioneringen Pensionerna efter pensioneringen Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi September 2010 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hur utvecklas pensionerna efter pensioneringen? 3 Hur fungerar systemet? 3 Pension med

Läs mer

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Pressmeddelande Stockholm den 16 november 2011 Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Det sker en hel del ekonomiska regelförändringar till nästa år. De flesta individer påverkas på

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19

PM Dok.bet. PID124950 2015-01-19 1 (13) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll

Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll Sveket mot pensionärerna 100 000 kronor i extraskatt för ett pensionärs hushåll Innehåll Sammanfattning..........................................................3 Avskaffa pensionärsskatten... 4 Jämna

Läs mer

Vad händer när någon i aktiv ålder dör?

Vad händer när någon i aktiv ålder dör? 2007:2 Vad händer när någon i aktiv ålder dör? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2003 ISSN 1653-3259 Sammanfattning Denna Redovisar bygger på de registerdata som

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 1. Hushållens inkomster och ersättningar. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 2011

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 1. Hushållens inkomster och ersättningar. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 2011 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 4 ÅR 1971 211 Del 1. Hushållens inkomster och ersättningar Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi Maj 211 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 4 år... 4 1. Inledning...

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Boverket. Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006 Boverket december 2006 Titel: Hushållens boendeekonomi år 2004 med prognos för 2006

Läs mer

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19

PM Dok.bet. PID124950 2013-11-19 1 (12) PM Pensionsutvecklingsavdelningen Stefan Granbom Gunilla Larsson Skatt före och från och med 66-årsåret Kunskaperna om de ekonomiska konsekvenserna i valet mellan att fortsätta att arbeta eller

Läs mer

Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier:

Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier: Inför höstens val till riksdagen skickade vi följande fråga till riksdagens partier: Vi undrar vad ni vill göra för oss pensionärer, i första hand hur ni ser på beskattningen av pensionen, men även andra

Läs mer

Avgifter för Hemtjänst 2011

Avgifter för Hemtjänst 2011 Avgifter för Hemtjänst 2011 Vad baseras avgiften på? Hemtjänstinsatserna i Härnösand: hemtjänst insatser i form av: - matdistribution - trygghetslarm Dessa insatser har en avgift enligt en särskild taxa,

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9)

EKERÖ KOMMUN Tillhör kfs 50:2 Rev 2002-12-11 1(9) Rev 2002-12-11 1(9) Kommentarer till HEMTJÄNSTTAXA Taxan är insats- och inkomstrelaterad samt innehåller "golv" och "tak" i form av lägsta och högsta avgifter. Taxan innehåller bl a bestämmelser för inkomstberäkning

Läs mer

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget

Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget Vårpropositionen 2015 - Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget 15 April, 2015 Fördelningspolitiken dominerar i försiktig vårbudget. Den nu presenterade ekonomiska vårpropositionen är dels

Läs mer

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943

Vad blev det för pension 2011? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 Vad blev det för pension 211? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1943 S1197 11-4 Sammanfattning Vad blev det för pension 211? är den tredje rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Fk_4064_Fa Bostadstillägg till pensionärer Uppdaterad 070101 Försäkringskassan ansvarar för förmåner inom pensionsområdet, bland annat inkomst-, tilläggs- och garantipension, omställnings- och efterlevandepension

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostadskostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014

Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Pensionen minskar med 100 kronor efter skatt 2014 Den totala pensionen minskar med cirka 100 kronor efter skatt i snitt nästa år för landets två miljoner pensionärer. Garantipensionen och tjänstepensionen

Läs mer

Maxtaxa 2010. Särskilt boende

Maxtaxa 2010. Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Maxtaxa 2010 Särskilt boende Gävle kommun har satt en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1 696 kronor/månad

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1

Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Inkomstfördelningen bland pensionärer 1 Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Inledning Andelen fattiga bland pensionärerna är lågt i

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom.

Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Det är aldrig för tidigt för en trygg ålderdom. Pensionshandbok för alla åldrar Det är inte lätt att sätta sig in i alla turer kring pensionerna och hur man ska göra för att få en anständig och rättvis

Läs mer

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB

Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pensionär ett guldkantat liv eller en evig kamp för att få pengarna att räcka till? Lena Lundkvist Prognosinstitutet SCB Pension från många håll Allmän pension Inkomstpension Garantipension PPM Tilläggspension

Läs mer

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension

Du bestämmer själv. När du vill ta ut pension Du bestämmer själv När du vill ta ut pension Du bestämmer själv Den här broschyren handlar om den allmänna pensionen och vad som kan vara bra att tänka på när du funderar på att ta ut pension. Det finns

Läs mer

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00

Avgifter. Vård och omsorg. Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71. Telefon växel 0410-73 30 00 Socialförvaltningen Box 63, 231 21 Trelleborg Besöksadress: Östergatan 71 Telefon växel 0410-73 30 00 Öppettider Måndag - torsdag 8-16.30 Fredag 8-15.30 E-post: socialforvaltningen@trelleborg.se Hemsida:

Läs mer

Avgifter för. Särskiltboende

Avgifter för. Särskiltboende Avgifter för Särskiltboende 2015 Vad baseras avgiften på? När vi räknar ut din avgift använder vi begreppen förbehållsbelopp, minimibelopp och avgiftsutrymme. Det kan verka krångligt och vi ska i den här

Läs mer

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp. Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger

Läs mer

Bostadstillägg till pensionärer

Bostadstillägg till pensionärer Bostadstillägg till pensionärer Pensionärer med låga inkomster kan få bostadstillägg. Hur mycket du kan få i bostadstillägg beror på både dina bostads kostnader och dina inkomster. En ansökan om bostadstillägg

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014

Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 Så här fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift år 2014 För att kunna räkna ut din avgift för 2014 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder?

Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? REDOVISAR 2004:4 Vad händer efter ett dödsfall i aktiv ålder? En empirisk analys av förändringen i ekonomisk standard efter ett dödsfall 2001 och med regler som gällde före 2003 Utvärderingsavdelningen

Läs mer

Avräkning av garantipension mot tjänstepension

Avräkning av garantipension mot tjänstepension 1 (21) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Avräkning av garantipension mot tjänstepension I regleringsbrevet för 2008 har regeringen uppdragit åt Försäkringskassan att analysera effekterna av att använda

Läs mer

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp.

FACKTUELLT. (för ATP) bruttoinkomsten minus pensionsavgiften (=bruttoinkomsten * 7,00%) och minus ett förhöjt prisbasbelopp. Terminal FACKTUELLT SEKO post! Klubbarna Årsta och Tomteboda 2012 PENSIONS-EXTRA! : Våra vanligaste pensioner Det pratas pensioner på våra terminaler och det är inte så konstigt när medelåldern överstiger

Läs mer

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014

Avgifter. inom äldreomsorgen 2014 Avgifter inom äldreomsorgen 2014 Du betalar en avgift för den hjälp du får Du som får hjälp av hemtjänsten eller bor på ett äldreboende betalar en avgift för den hjälp du får. Hur mycket du betalar i avgift

Läs mer

Regelverk för barnomsorg på förskolan Solstrålen i Habo kommun

Regelverk för barnomsorg på förskolan Solstrålen i Habo kommun Regelverk för barnomsorg på förskolan Solstrålen i Habo kommun 1. Kö och placeringsregler 1.1 Rätt till barnomsorg Plats erbjuds barn vars föräldrar förvärvsarbetar, studerar, är arbetslösa eller föräldralediga.

Läs mer

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i

I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i I genomsnitt är vi pensionärer en femtedel av våra liv. Vi lever längre än tidigare generationer och medellivslängden har ökat med omkring 25 år i Sverige på bara 100 år. Mycket tyder på att våra barn

Läs mer

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1

Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Melleruds kommun Socialförvaltningen 1 Allmänt Riktlinjer för avgifter i vård och omsorg Melleruds kommun fr.o.m. Avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende regleras i 8 kap socialtjänstlagen

Läs mer

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 För att kunna räkna ut din avgift för 2015 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Fattigdomsfällan. Så drabbar pensionssystemet många kvinnor

Fattigdomsfällan. Så drabbar pensionssystemet många kvinnor Fattigdomsfällan Så drabbar pensionssystemet många kvinnor FATTIGDOMSFÄLLAN 3 Förord Den här rapporten handlar om de som borde störa, men sällan gör det de äldsta kvinnliga pensionärerna som lever på

Läs mer

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text]

StatistikInfo. Inkomster i Västerås 2012. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12. [Skriv text] StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2014:12 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se Frida Wahlström, Tfn 021-39 13 55 StatistikInfo

Läs mer

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22

RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 2015-09-22 RAPPORT BÄTTRE INTEGRATION EFFEKTER PÅ SYSSEL- SÄTTNING OCH OFFENTLIGA FINANSER 15-9-22 15-9-22 KONTAKTPERSONER WSP Patrick Joyce, tfn 722 19, e-post: patrick.joyce@wspgroup.se Rickard Hammarberg, tfn

Läs mer

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

Inkomstfördelningen bland pensionärer. Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Inkomstfördelningen bland pensionärer Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet Hur är inkomsterna för pensionärerna? Andelen fattiga pensionärer

Läs mer

Pensionärernas ekonomiska situation

Pensionärernas ekonomiska situation Pensionsåldersutredningen (S 2011:05) Pensionsåldersutredningen 103 33 Stockholm Tfn 08-405 10 00 www.pensionsaldersutredningen.blogspot.com Omslag: Elanders Sverige AB Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm

Läs mer

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid

Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Ett bra boende för seniorer - där man bor kvar och kan planera sin framtid Stor brist på sådana boenden idag Rekordgenerationen födda under efterkrigstiden Vi seniorer är alla olika intressen, betalningsförmåga,

Läs mer

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863

2006:2. Efterlevandepension 1993 2005 ISSN 1652-9863 26:2 Efterlevandepension 1993 25 ISSN 1652-9863 Statistik 26:2 Statistikinformation försäkringsstatistik Efterlevandepension 1993 25 Utgivare: Upplysningar: Försäkringskassan Försäkringsdivisionen Enheten

Läs mer

Riksförsäkringsverkets författningssamling

Riksförsäkringsverkets författningssamling RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET FÖRESKRIVER Riksförsäkringsverkets författningssamling ISSN 0348-582X RFFS 1981:3 PENSIONERING P Utkom från trycket den 3 juni 1981 Kungörelse om ändring i kungörelsen (RFFS 1979:5)

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1998:702) om garantipension; SFS 2000:798 Utkom från trycket den 7 november 2000 utfärdad den 26 oktober 2000. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i

Läs mer

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008

SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK. Inkomster och inkomstfördelning år 2008 SOCIAL- OCH VÄLFÄRDSPOLITIK Inkomster och inkomstfördelning år 2008 Sammanfattning Krisen som slog till under andra halvåret 2008 gör att inkomstspridningen minskar mellan 2007 och 2008. De rikaste och

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda

Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Pensionsriktlinjer för förtroendevalda Antagna av kommunfullmäktige 2008-xx-xx Lunds kommun Innehållsförteckning ALLMÄNT...3 BESLUTSORDNING...3 FÖRTROENDEVALDA PÅ HEL- OCH DELTID...3 ÖVRIGA FÖRTROENDEVALDA...3

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende

omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende omvårdnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Maxtaxa 2015 Vård- och omsorgsboende Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa

Läs mer

Genomsnittlig allmän pension 2013

Genomsnittlig allmän pension 2013 Genomsnittlig allmän pension 2013 Kronor/månad 95e percentil 75e percentil 50e percentil 25e percentil 5e percentil 1 Vad är genomsnittlig pension och hur förändras den 2014? Katrin Westling Palm, generaldirektör

Läs mer

Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom. beskrivning av grundskyddet i det svenska pensionssystemet

Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom. beskrivning av grundskyddet i det svenska pensionssystemet Från fattigvård till ekonomisk trygghet vid ålderdom beskrivning av grundskyddet i det svenska pensionssystemet 1 (67) Grundskyddsrapporten 2014-11-02 Tommy Lowén Gudrun Ehnsson Ole Settergren Beskrivning

Läs mer

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet

De äldre på arbetsmarknaden i Sverige. En rapport till Finanspolitiska Rådet De äldre på arbetsmarknaden i Sverige En rapport till Finanspolitiska Rådet Gabriella Sjögren Lindquist och Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet 1. Den demografiska utvecklingen

Läs mer

Avgifter och tillämpningsanvisningar

Avgifter och tillämpningsanvisningar Avgifter och tillämpningsanvisningar för hemtjänst, hyror och måltidskostnader Gäller fr o m 2010-01-01 HEMTJÄNSTAVGIFT Vem skall betala hemtjänstavgift? Avgift erläggs för bistånd enligt 4 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

2008-01-16. Inledning

2008-01-16. Inledning Promemoria CANBERRA Ambr Kamilla Lindström Socialförsäkringsminister Cristina Husmark Pehrsson Australiens socialförsäkringssystem Inledning Australiens socialförsäkringssystem är väl utbyggt, men jämfört

Läs mer

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd

Till efterlevande. Information om ekonomiskt stöd Till efterlevande Information om ekonomiskt stöd Vill du veta mer? Den här broschyren ger bara översiktlig information. Om du vill ha mer detaljerad information om något som nämns i broschyren kan du läsa

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande

Välfärdstendens 2014. Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Välfärdstendens 2014 Delrapport 3: Trygghet för efterlevande Inledning Folksam har sedan år 2007 publicerat en årlig uppdatering av rapporten Välfärdstendens. Syftet med Välfärdstendens är att beskriva

Läs mer

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar

Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Avgifter inom äldreomsorgen inklusive tillämpningsanvisningar Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-22, 63 1. Allmänt...3 2. Begreppsdefinitioner...3 2.1 Förkortningar... 3 2.2 Prisbasbelopp... 3 2.3 Förbehållsbelopp...

Läs mer

Det räcker nu! se över. pensionssystemet

Det räcker nu! se över. pensionssystemet Det räcker nu! se över pensionssystemet Pensionärernas Riksorganisation, augusti 2009 2 Det räcker nu se över pensionssystemet När det reformerade pensionssystemet beslutades på 1990-talet stöddes reformen

Läs mer

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas

Bostadsbidrag. information om bostadskostnad och inkomst. Bostadskostnad och bostadsyta. Den bidragsgrundade bostadskostnaden kan minskas Bostadsbidrag information om bostadskostnad och inkomst Bostadskostnad och bostadsyta Bidragsgrundande bostadskostnad Du söker bostadsbidrag utifrån din bidragsgrundande Den bidragsgrundande bostadskostnaden

Läs mer

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet OMVÅRDnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1

Läs mer

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se

Vänsterpartiets nota. Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006. centerpartiet.se Vänsterpartiets nota Centerpartiets kostnadsgranskning av Vänsterpartiets valplattform 2006 centerpartiet.se 1 Sammanfattning Vänsterpartiets kongress den 5-8 januari 2006 fastslog bland annat partiets

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen

Riktlinje för taxor och avgifter inom äldreomsorgen DATUM UTSKRIFT 2015-01-13 SIDA 1/7 KAPITEL MYNDIGHETSUTÖVNING AVSNITT TAXOR OCH AVGIFTER GILTIGT INOM SOCIALTJÄNSTEN, VALLENTUNA KOMMUN GODKÄNT DATUM DOKUMENTANSVARIG MONIKA FERNLUND GODKÄNT AV SOCIALNÄMNDEN

Läs mer

Invandrare och pensioner

Invandrare och pensioner Invandrare och pensioner Ålderpension för invandrare från länder utanför OECD-området, Lennart Flood & Andrea Mitrut, SOU 2010:105 http://www.sou.gov.se/socialaradet/rapporter.htm Umeå 19 januari 2012

Läs mer

Statistikinfo 2014:07

Statistikinfo 2014:07 Statistikinfo 2:7 Pensionsinkomsten drygt 4 procent högre för män än för kvinnor Medelbeloppet för pensionsinkomsten var 42 procent högre för män än för kvinnor 2. Mellan 2 och 2 ökade medelbeloppet med,

Läs mer