HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011"

Transkript

1 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR Del 3. Hushållens utgifter Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år Inledning Sammanfattning Hushållens konsumtion... 5 Konsumtionsmönstret har förändrats Prisutvecklingen... 9 Priserna har ökat sex gånger sedan Bilen... 9 Barnomsorg Några fler prisexempel Källförteckning September 2011 Institutet för Privatekonomi 2 (13)

3 Hushållens ekonomi under 40 år Det här är den tredje delrapporten i vår serie om sammanlagt fem rapporter som belyser hushållens ekonomi sedan början av 1970-talet med anledning av Fickekonomens 40-årsjubileum Den här rapporten belyser hushållens utgifter. Vi visar hur hushållens konsumtion har förändrats och tittar närmre på prisutvecklingen på några av våra vanligaste varor. 1. Inledning I vårt arbete på Institutet för Privatekonomi ser vi hur människors privatekonomi påverkas av allt från låg- och högkonjunkturer till nya reformer, system eller regelförändringar beslutade av Riksdagen. Det kan till exempel handla om att man blir arbetslös eller får ändrade ekonomiska förutsättningar till följd av en skattereform eller ett nytt pensionssystem. Men även utan yttre händelser förändras villkoren för människors privatekonomi genom livet. Man kanske studerar, börjar arbeta, blir sambo, gifter sig eller separerar, får barn eller blir pensionär. Varje ändrad livssituation innebär nya omständigheter för privatekonomin. Varje år sedan 1971 har vi i skriften Fickekonomen beskrivit de viktigaste skatte- och socialförsäkringsreglerna, och hur de påverkar människors ekonomi. Skriften innehåller fakta om vilka skydd och stöd som man har rätt till vid arbetslöshet, sjukdom, som förälder och som pensionär. Där finns också information om vad det kostar att leva för olika åldrar och olika typer av hushåll. I år firar Fickekonomen 40 år. Skriften är unik i sitt slag och 40- årsfirandet har föranlett den här rapporten där vi tar upp många av de ekonomiska händelser som har påverkat hushållen sedan Analysen om hushållens ekonomi under 40 år delas upp i fem delrapporter. Den första delen presenterar en översikt av vad som har hänt med hushållens inkomster under dessa år. Den andra delrapporten går igenom hushållens tillgångar. Därefter följer en tredje del om hushållens utgifter, en fjärde om boende och lån, och avslutningsvis en rapport om den ekonomiska utvecklingen för de typhushåll som vi har följt under 40 år. September 2011 Institutet för Privatekonomi 3 (13)

4 2. Sammanfattning Vi konsumerar för mer än dubbelt så mycket idag som för 40 år sedan, drygt kronor mer per person och år i fast penningvärde. Dessutom har vi förändrat vad vi lägger våra pengar på. Idag lägger vi en större andel av vår konsumtion på boende, telekommunikation och fritid men en mindre andel på mat, kläder, möbler, husgeråd, tobak och alkohol. Boendet inklusive bränsle lägger vi fem procentenheter mer av vår konsumtion på idag jämfört med för 40 år sedan, en dryg fjärdedel idag jämfört med en dryg femtedel i början av 70-talet. Eftersom vår köpkraft samtidigt har ökat under perioden innebär det att vi lägger betydligt mer pengar på vårt boende nu, mer än vad bara den högre konsumtionsandelen visar. Livsmedel är den post som har minskat mest som andel av vår totala privata konsumtion, från 26 procent 1971 till 18 procent Minskningen beror dels på lägre priser till följd av ökad konkurrens och avregleringar inom livsmedelssektorn, dels på att vår ökade levnadsstandard gör att vi kan lägga mer av vår konsumtion på annat än nödvändiga varor som livsmedel. Bilen lägger vi i princip lika stor andel av vår konsumtion på idag som för 40 år sedan, ca 10 procent. Antalet registrerade personbilar per person har dock ökat med drygt 50 procent under perioden. Idag är vi i genomsnitt drygt 2 personer per bil, jämfört med 3,5 personer Samtidigt har nybilspriset för en vanlig bil ökat med ca 50 procent i fast penningvärde under samma tidsperiod. Utvecklingen har varit möjligt tack vare att vår köpkraft har ökat kraftigt under de senaste 40 åren. Sedan 1971 har konsumentprisindex ökat med 580 procent, dvs. priserna har ökat nära sex gånger. Det är dock stor skillnad på prisutvecklingen mellan de olika varorna och tjänsterna som ingår i konsumentprisindex. Exempelvis har ett ordinärt besök hos frisören ökat med drygt procent i löpande penningvärde, dvs. tre gånger mer än konsumentprisindex. I fast penningvärde är ökningen 260 procent. Priset på en liter bensin har fördubblats, från 7 till 14 kronor uttryckt i 2011 års priser. Priset på ett kilo fryst kyckling har däremot sjunkit med 70 procent i fast penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 4 (13)

5 3. Hushållens konsumtion Hushållens konsumtion har ökat från knappt 100 miljarder kronor 1971, vilket motsvarar närmare 700 miljarder kronor i dagens penningvärde, till ca miljarder kronor år Per individ har konsumtionen ökat från ca kronor 1971 till ca kronor 2010, i fast penningvärde. Vi konsumerar för mer än dubbelt så mycket pengar idag som för fyrtio år sedan, i genomsnitt kronor mer per person och år. Konsumtionsmönstret har förändrats Förändringar i hushållens konsumtionsmönster sker ofta successivt och är normalt svåra att lägga märke till från ett år till ett annat. Blickar man däremot bakåt en längre period och som här jämför konsumtionen 1971 med konsumtionen idag, går det att se att det har hänt en hel del. Vi lägger en relativt sett större andel av vår konsumtion på boende och övrigt, där bl.a. hälso- och sjukvård, post- och telekommunikation och fritid ingår. Boendet lägger vi 27 procent av vår konsumtion på jämfört med knappt 22 procent för 40 år sedan. Däremot lägger vi en mindre andel av vår konsumtion på mat, kläder och skor, tobak och alkohol, och möbler och husgeråd idag än för 40 år sedan. Diagram 1. Hushållens konsumtion 1971 och 2010 som andel av total privat konsumtion Livsmedel Bostad och bränsle Kläder och skor Möbler och annan hemutrustning Inköp och drift av egna fordon Resor med allmänna Tobak och alkohol Övrigt Andel av privat konsumtion Diagrammet innehåller inte svensk konsumtion i utlandet eller utländsk konsumtion i Sverige. Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Men även om vi lägger en mindre andel av vår konsumtion på livsmedel och kläder och skor idag lägger vi mer pengar på dem. Per person köper vi idag livsmedel för ca kronor per år och kläder för ca kronor per år. För 40 år sedan var motsvarande belopp respektive kronor per år. Vi handlar alltså mat för ungefär kronor mer per person och år, och kläder och skor för kronor mer, uttryckt i 2011 års penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 5 (13)

6 Tabell 1. Utgifter för livsmedel, kläder och skor 1971 och , andel resp kronor* 2010, andel resp. kronor Livsmedel 25,5 % kronor 17,5 % kronor Kläder och skor 7,4 % kronor 4,9 % kronor *Beloppet i kronor 1971 är uppräknat till 2010 års penningvärde Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Det finns flera anledningar bakom varför konsumtionsmönster förändras över tiden. En orsak är att relativpriset mellan olika produkter ändras, en del varor/tjänster ökar mer i pris än andra. Ett högre pris leder i vissa fall till att den dyrare varan/tjänsten får en större tyngd i vår konsumtion eftersom vi vid högre priser behöver betala mer för den varan/tjänsten och därför inte kan konsumera lika mycket av annat. Det gäller för nödvändiga varor som vi inte klarar oss utan. Till en viss del kan det också gälla för andra varor/tjänster än de mest nödvändiga. Även om vi i viss mån minskar vår konsumtion av dessa när priset ökar så kan fortfarande konsumtionen i kronor bli högre än tidigare. I andra fall leder ett högre relativpris till att vi väljer att konsumera mindre av den dyrare varan/tjänsten för att istället konsumera andra alternativ. Konsumtionen förändras också över tiden till följd av att det successivt erbjuds nya varor och tjänster. Även demografiska förhållanden påverkar hushållens aggregerade konsumtion. En allt större andel äldre i befolkningen ökar exempelvis konsumtionen av sjukvård och läkemedel. Förändringar i hushållens levnadsstandard och köpkraft påverkar också vilka konsumtionsval man gör. Eftersom köpkraften har ökat sedan 1970-talets början har hushållen nu möjlighet att konsumera mer än tidigare och kan därför lägga en större andel av sina inkomster på sådant som till exempel fritid och köp av olika tjänster, dvs. lägga mer på sådant som inte tillhör det mest nödvändiga. Livsmedel är den post som har minskat mest som andel av vår totala konsumtion, från 26 procent 1971 till 18 procent En orsak till minskningen är att hushållen har fått högre disponibla inkomster och därför ökat sin konsumtion av annat än det mest nödvändiga, dit livsmedel i stort kan sägas tillhöra, även om hushållen till en del viktar om mellan vilka matvaror man väljer att köpa när ekonomin förbättras. En ytterligare orsak till andelsminskningen är att livsmedel har blivit förhållandevis billigare än andra varor och tjänster, även om trenden under den första halvan av fyrtioårsperioden faktiskt gick åt motsatt håll. Under 1970-talet följde priset på livsmedel inflationstakten och under 80-talet var ökningstakten för livsmedelspriserna till och med högre än inflationen. Livsmedelssektorn var hårt reglerad och styrdes av politiska beslut som påverkade priset. För att staten skulle kunna garantera jordbrukarna en inkomstutveckling som var jämförbar med andra yrkesgruppers genomfördes årliga överläggningar mellan bl.a. lantbrukarna och Statens Jordbruksnämnd om prissättningen på jordbruksprodukter togs ett livsmedelspolitiskt beslut som innebar att livsmedelssektorn skulle avregleras och marknadsanpassas. Reformen hann dock inte få full effekt innan Sverige ansökte om EU-medlemskap och livsmedelssektorn började anpassas till EU:s marknadsregleringar, som sedan infördes fullt ut 1995 i och med Sveriges EU-medlemskap. September 2011 Institutet för Privatekonomi 6 (13)

7 Diagram 2. Konsumentprisindex totalt och för livsmedel, index 1980 = kpi totalt kpi livsmedel Källa: SCB Sedan början av 90-talet har livsmedelspriserna stigit betydligt mindre än inflationen. Mellan 1990 och 2011 har konsumentprisindex totalt stigit med 46 procent medan konsumentprisindex för livsmedel bara har stigit med 19 procent, dvs. mindre än hälften så mycket. Bidragande förklaringar till utvecklingen är dels EU-medlemsskapet som innebar ökad konkurrens inom livsmedelsproduktionen jämfört med situationen under 70- och 80- talen, dels sänkt moms för livsmedel jämfört med andra varor sänktes momsen på livsmedel från 25 till 18 procent. Året därpå höjdes skattesatsen till 21 procent men sänktes sedan till 12 procent Det syns tydliga brott i kurvan i diagrammet vid de här händelserna. Den andel av vår konsumtion som vi lägger på kläder och skor har successivt sjunkit från drygt 7 procent i början av 1970-talet, till knappt 5 procent i år. Tekniska nyheter som datorn, internet, mobiltelefoni och förändringarna inom tv-utbudet har inneburit att vi lägger allt mer pengar på telekommunikation. Vi lägger nu mer pengar på transporttjänster, post- och telekommunikation än på kläder och skor. Så har det varit sedan Vi lägger också mer pengar på tjänster idag än tidigare. Egna fordon lägger vi i stort sett lika stor andel av vår konsumtion på idag som för fyrtio år sedan, 10,4 procent idag jämfört med 10,1 procent Det gäller inköp och drift av egna fordon. Men vi har betydligt fler bilar idag. Antalet registrerade personbilar har ökat från 2,4 till 4,3 miljoner. Per person motsvarar det en ökning från 0,3 registrerade bilar 1971 till närmare 0,5 idag. September 2011 Institutet för Privatekonomi 7 (13)

8 Diagram 3. Registrerade personbilar i trafik, Antal Under krigsåren var de allra flesta personbilar i Sverige avregistrerade. En period i Sverige, åren med kraftigt stigande energipriser och svag ekonomisk tillväxt inträffade den första oljeprischocken talskrisen i Sverige Källa: SCB September 2011 Institutet för Privatekonomi 8 (13)

9 Procent 4. Prisutvecklingen Priserna har ökat sex gånger sedan 1971 De tidigare höga inflationsnivåerna, som högst 1980 på nära 14 procent, har nu bytts mot betydligt lägre tal. Vissa år har inflationen till och med hamnat under noll. Sedan 1971 har konsumentprisindex ökat med 580 procent, dvs. priserna har ökat nära sex gånger. Annorlunda uttryckt kan man säga att det har blivit sju gånger dyrare. Prisutvecklingen för de olika varor och tjänster som ingår i konsumentprisindex har dock utvecklats väldigt olika sinsemellan. Billiga importvaror, inhemsk konkurrens, förändringar i efterfrågan, skatter och andra regleringar har påverkat prisutvecklingen för de varor och tjänster som vi konsumerar. Som exempel var momsen 17,65 procent år 1971 och tjänster och energi var momsbefriade. Idag är den generella momsen 25 procent och både tjänster och energi är momsbelagda. Diagram 4. Inflationstakten ,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, , Källa: SCB Bilen 1971 kostade en ny bil i mellanklassen drygt kronor. Det motsvarar närmare kronor i dagens prisnivå. En mellanklassbil idag får man betala omkring kronor för, dvs. bilen har blivit omkring 50 procent dyrare. Uttryckt i årslöner kostar inköpet av bilen ungefär lika mycket idag som för fyrtio år sedan, drygt 60 procent av en vanlig bruttoårslön. Priset säger dock inte allt. En ny bil idag är inte identisk med en ny bil för 40 år sedan. Dagens bilar har till exempel högre komfort och säkerhet. Över åren sker normalt utveckling och förbättringar av de flesta varor och tjänster, vilket innebär att det sällan är exakt samma produkter vi kan jämföra. September 2011 Institutet för Privatekonomi 9 (13)

10 Kronor per liter Tabell 2. Exempel på bilkostnad 1971 och i 2011 års 1971 penningvärde 2011 Prisförändring, fast penningvärde Nybilspris kr kr kr +50 % Kostnad/år inkl. värdeminskning kr kr kr +108 % Kostnad/mil* 4 kr 25 kr 51 kr +104 % *Vid körning mil per år. Källa: Motormännens riksförbunds bilkalkyl för 1971 resp och Institutet för Privatekonomi, Bensinpriset har åkt upp och ner under de här 40 åren. År 1971, före oljekrisernas tid, kostade en liter bensin omkring en krona, vilket motsvarar sju kronor i årets penningvärde. Dagens bensinpris på drygt 14 kronor litern innebär en fördubbling av priset i fast penningvärde. Diagram 5. Priset på en liter bensin Löpande penningvärde 2011 års penningvärde Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Det är inte bara råvarupriset som har ökat. En stor del av prisökningen förklaras av höjda skatter på bensin. Både punktskatter och moms har ökat. Före 1990 fanns bara en skatt på bensin: bensinskatten. År 1990 blev bensin momspliktigt vilket betydde att den totala skatten på bensin steg och bestod av både bensinskatt och moms ersattes bensinskatten av koldioxidskatt och energiskatt. Skatten på bensin steg sedan i och med den gröna skatteväxlingen som startade 2001 och innebar höjda miljöskatter och sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Bakom den gröna skatteväxlingen fanns en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att skatteväxla 3 miljarder kronor per år under 10 år. Eftersom momsen beräknas på råvarupriset inklusive punktskatt ökar även momsen när punktskatterna höjs. September 2011 Institutet för Privatekonomi 10 (13)

11 Kronor per liter Diagram 6. Skatt på bensin 1971 resp uttryckt i 2011 års penningvärde Punktskatt Mervärdesskatt Källa: Skatteverket, SCB och Institutet för Privatekonomi, Skatten på bensin har ökat från ca 70 öre 1971, vilket motsvarar knappt 5 kronor i 2011 års penningvärde, till knappt 8 kronor i år. Skatten har alltså ökat med ca 3 kronor, eller 60 procent, sedan början av 70-talet. Priset utan skatt har ökat från ca 2 till ca 6 kronor, dvs. med 200 procent. Barnomsorg Den kommunala barnomsorgen har blivit en självklarhet. I början av 1970-talet hade ca 10 procent av förskolebarnen och ca 3 procent av skolbarnen plats inom den kommunala barnomsorgen. I och med att kvinnorna började förvärvsarbeta i allt större utsträckning höjdes kraven på utbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Speciellt stor var utbyggnaden av förskolor och fritidshem under 1990-talet. Antalet barn inom familjedaghem har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. År 2010 hade drygt 80 procent av alla förskolebarn (1-5 år) plats inom den kommunala förskoleverksamheten. I åldern 2-5 år var andelen över 90 procent. År 2002 infördes maxtaxan vilket innebar att ett tak sattes för hur hög barnomsorgsavgiften kunde vara. Tidigare var avgiften i de flesta fall högre och varierade dessutom mer beroende på kommun och omsorgstid. För en familj med två barn inom barnomsorgen kunde införandet av maxtaxan innebära att barnomsorgsavgiften sjönk med omkring kronor i månaden, vilket motsvarar ca kronor i dagens penningvärde. Samma år fick barn till föräldralediga och arbetslösa rätt till förskoleverksamhet. Den högsta avgiften är inte indexerad vilket betyder att avgiften i fasta priser sjunker med tiden. Sedan dess har avgiften till förskolan sjunkit ytterligare på grund av att avgiftsfri allmän förskola, 525 timmar per år för barn i åldern 3-5 år har införts September 2011 Institutet för Privatekonomi 11 (13)

12 Några fler prisexempel Djupfryst kyckling kostade ca 10 kronor kilot 1971, vilket motsvarar 70 kronor i 2011 års penningvärde. Idag är priset drygt 20 kronor kilot. En prissänkning på hela 70 procent i fast penningvärde. En liter mjölk kostade ca 1,30 kronor år 1971, vilket motsvarar 9 kronor i dagens penningvärde. I år är priset 7,90 kronor litern. Priset på mjölk har alltså minskat med drygt 10 procent i fast penningvärde. Herrgårdsosten kostade knappt 14 kronor 1971, vilket motsvarar 96 kronor i 2011 års penningvärde. Idag är priset omkring 70 kronor kilot. En sänkning med knappt 30 procent i fast penningvärde. Tabell 3. Exempel på priser 1971 och i 2011 års Vara/Tjänst 1971 penningvärde 2011 Prisförändring, fast penningvärde Fryst kyckling, 1 kg 10 kr 70 kr 20 kr -70 % Mellanmjölk, 1 liter 1,30 kr 9 kr 7,90 kr -10 % Herrgårdsost, 1 kg 14 kr 96 kr 70 kr -30 % Cigaretter, 20st 5 kr 35 kr 48 kr +40 % Utelunch 7,75 kr 54 kr 76 kr +40 % Bil, mellanklass kr kr kr +50 % Bensin 1 kr 7 kr 14 kr +100 % Kvällstidning 0,60 kr 4 kr 11 kr +180 % Herrklippning 11 kr 77 kr 280 kr +260 % Avrundade värden. Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Ett paket cigaretter har blivit 37 procent dyrare i fasta priser kostade paketet 5 kronor, vilket motsvarar 35 kronor i årets priser. Men i år kostar motsvarande cigarettpaket 48 kronor. Höjda punktskatter och mervärdesskatt ligger bakom en stor del av prisökningen på tobak. Utelunchen har blivit drygt 40 procent dyrare i fast penningvärde. Priset har höjts från 7,75 kronor 1971, vilket motsvarar 54 kronor i 2011 års penningvärde, till 76 kronor. En vanlig kvällstidning har blivit nästan 180 procent dyrare. Priset har ökat från 60 öre 1971, vilket motsvarar 4 kronor i årets prisnivå, till 11 kronor (exkl. bilaga). Att gå och klippa sig har blivit ännu dyrare. En herrklippning kostade till exempel omkring 11 kronor 1971 vilket motsvarar 77 kronor i dagens penningvärde. I år ligger ett vanligt pris runt 280 kronor, en höjning med 260 procent i fast penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 12 (13)

13 Källförteckning Konjunkturläget mars 2011, Konjunkturinstitutet Fickekonomen, årliga skrifter åren , Institutet för Privatekonomi, Hushållen under 35 år, , Institutet för Privatekonomi, Livsmedelskonsumtionen , Statistikrapport 2009:2, Statisktik från Jordbruksverket Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll t.o.m. år 2009, Statistikrapport 2011:2, Statistik från Jordbruksverket Motormännens riksförbunds bilkalkyl för 1971 resp SCB: diverse statistik och rapporter September 2011 Institutet för Privatekonomi 13 (13)

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Göra beräknar med promille och ppm 1. En person med 4,8 liter blod i kroppen har en alkoholhalt i blodet som är 0,25 promille. Hur många centiliter alkohol

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Konsumentprisindex för pensionärer 2011

Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Innehåll sid 3 sid 4 sid 7 sid 10 sid 12 sid 15 Inledning Konsumtionsmönster Utveckling under 2000-talet Konsumentpriser Prisindex för pensionärer Sammanfattning

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

En liten bok. om bilskatter

En liten bok. om bilskatter En liten bok om bilskatter Inledning Bilskatterna slår blint Den svenska privatbilismen har beskattats nästan lika länge som den har funnits, redan år 1929 kom den första bensinskatten. Idag tar staten

Läs mer

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet

MAKROEKONIMI. Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONIMI Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet MAKROEKONOMISKA MÅL Makroekonomi är en analys av samhället som helhet. Den aggregerade (totala) effekten i fokus; de totala utgifterna,

Läs mer

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013. Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland 2012-12-14 FOKUS: STATISTIK Kommunalskatterna 2013 Norrköping på 76:e plats av 290 kommuner Oförändrad skatt till kommunen i Norrköping år 2013 Landstingsskatten höjs i åtta landsting, däribland i Östergötland

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Barnomsorg Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Religion var det roligaste ämnet eftersom jag lärde mig så mycket om andra kulturer. Annika, 31 år Svenska är roligast för då kan jag läsa böcker

Läs mer

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Oktober 2010. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2010:10 16.11.2010 Konsumentprisindex Oktober 2010 3,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5-1,0

Läs mer

Konsumtion av livsmedel 1960 2006

Konsumtion av livsmedel 1960 2006 Konsumtion av livsmedel 19 Kortversion Vi äter mindre varor av råvarukaraktär t.ex. t.ex. mjöl, potatis och strösocker. Istället ökar konsumtionen av produkter av högre förädlingsgrad såsom matbröd, pommes

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 2

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 2 Kapitel 2.1 2101, 2102, 2103, 2104 Exempel som löses i boken. 2105 Hela cirkeln är 100 %. Den ofärgade delen är 100 % - 45 % = 55 % 2106 a) Antalet färgade rutor 3 = b) 3 = 0, 6 c) 0,6 = 60 % Totala antalet

Läs mer

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport

Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport 1(5) PM 2008-11-04 Utredningsenheten Helena Lööv Matpriser och matkonsumtion i Sverige - några exempel ur kommande rapport Sammanfattning/slutsatser Prisutvecklingen för de undersökta livsmedelsgrupperna

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi 2001-09-20 Välkommet stöd till småbarnsfamiljer Förändringarna är som vanligt många för hushållen. Det positiva med denna budgetproposition

Läs mer

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka

Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka Svenska matvanor och matpriser 212-2-7 Konsumtionen av kött och annan proteinrik mat fortsätter att öka År 21 uppnåddes en rekordnivå för köttkonsumtionen. Vi konsumerade 85 kilo kött per person. Det visar

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt

Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt Svenska matvanor och matpriser 2010-06-30 Köttkonsumtionen fortsatte att öka 2008 trots lågkonjunktur, höga priser och klimatdebatt Den totala köttkonsumtionen ökade med 1,3 procent mellan 2007 och 2008,

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. December 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 14.1.2002 Tel 25496 KPI 2001:12 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND December 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1

Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2013 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Den privatekonomiska utvecklingen...

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

Hushållsbarometern Våren 2008

Hushållsbarometern Våren 2008 Hushållsbarometern Våren 2008 Erika Pahne Institutet för privatekonomi 2008 Sammanfattning Hushållsindex faller tillbaka och bryter en uppåtgående trend Hushållsindex har fallit från 51,8 i höstas till

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex

19 Priser på livsmedel. Sammanfattning. Detaljhandelspriser. Konsumentprisindex. Jordbrukets prisindex 303 Kapitel 19 innehåller information om Detaljhandelspriser för vissa livsmedel Konsumentprisindex för livsmedel Jordbrukets prisindex Sammanfattning Detaljhandelspriser I tabell 19.1 visas genomsnittliga

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006 Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar

Läs mer

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar.

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar. Repetition kapitel 2 2.1 Andelen, delen och det hela Viktiga begrepp Procent Hundradel, 1 procent skrivs 1 % Andel Promille Tusendel, 1 promille skrivs 1 ppm Miljondel (parts per million), skrivs 1 ppm

Läs mer

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter

Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Vem fick jobben? Demografisk och regional granskning av momssänkningens sysselsättningseffekter Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 17 Hur ska momssänkningen fungera? 18 Två år med sänkt

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juli 2000 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 17.8.2000 Tel 25496 KPI 2000:7 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND Juli 2000 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,0 3,5

Läs mer

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001

KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND. Juni 2001 www.asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 30.7.2001 Tel 25496 KPI 2001:6 KONSUMENTPRISINDEX FÖR ÅLAND Juni 2001 Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 4,5 4,0

Läs mer

Sverige har börjat halka efter Varför?

Sverige har börjat halka efter Varför? Sverige har börjat halka efter Varför? 1 Miljarder ton koldioxidekvivalenter / år Tvågradersmålet P = 20 % P = 80 % P = 50 % Rummukainen m fl, 2011, SMHI rapport År Kumulativ emissionsbudget WBGU, 2009

Läs mer

HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-2006

HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-2006 HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Vardagslivet 1971... 4 Demografi... 7 Befolkning... 7 Vi lever allt längre... 7 Vi är nästan en miljon fler... 7 Familjebildning... 7 Vi

Läs mer

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor 2016 1 300 kronor 2017 1 800 kronor 2018 2 400 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 46 TILL VILKET PRIS SOM HELST? - prenumeranter i förhållande till prenumerationspris Ulrika Andersson

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012

Det svenska bytesförhållandets utveckling åren 1998 2012 Fördjupning i Konjunkturläget juni 3 (Konjunkturinstitutet) FÖRDJUPNING Det svenska bytesförhållandets utveckling åren Diagram 97 Andelar av total export och import Procent 7 7 Mellan och försämrades det

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät

Barns omsorg. Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät Barns omsorg Omsorgen om barn 1 12 år Resultat av 2002 års föräldraenkät 2 Förord I denna rapport redovisas resultaten från den föräldraenkät som Statistiska centralbyrån (SCB) genomförde på uppdrag av

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Höjning av alkoholskatten

Höjning av alkoholskatten Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Höjning av alkoholskatten April 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll I promemorian föreslås att punktskatterna på öl, vin, andra jästa drycker än vin

Läs mer

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1

Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi BOBAROMETERN. februari 2006. Sida 1 BOBAROMETERN Delrapport: Svenskarna om boendeekonomi februari 2006 Sida 1 Välkommen till Bobarometern Innehållsförteckning Sida Bobarometern är en undersökning från Svensk Fastighetsförmedling som regelbundet

Läs mer

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH

Dagligvarubranschen. HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel. Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen HUI Research på uppdrag av Svensk Dagligvaruhandel Elin Gabrielsson Nils Bohlin 2014 HUI RESEARCH Dagligvarubranschen i siffror 2 Livsmedelskedjan- från jord till bord Branschglidning:

Läs mer

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden

Skatt för välfärd. en rapport om skatterna och välfärden Skatt för välfärd en rapport om skatterna och välfärden Rapporten framtagen av Vänsterpartiets stadshusgrupp i Malmö Januari 2012 För mer information: http://malmo.vansterpartiet.se Skatterna och välfärden

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas.

I denna promemoria redovisas hur fördelningseffekterna av regeringens reformer beräknas. Promemoria 2016-04-11 Finansdepartementet Ekonomiska avdelningen Beskrivning av beräkningar av fördelningseffekter av reformer hittills denna mandatperiod i bilaga 2 Fördelningspolitisk redogörelse I denna

Läs mer

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter

2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde? A) vinst B) utgifter på insatsvaror C) löner D) ränteutgifter 1. Vad räknas inte till privata investeringar? A) Nyproduktion av bostäder B) En ökning av lager C) Nyproducerade fabriker D) Företags inköp av begagnade maskiner 2 Vad räknas inte in i ett företags förädlingsvärde?

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2014. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2014 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2014 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats?

Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster. Vad säger dom om antalet jobb som skapats? Utvärderingar av sänkt moms på restaurang- och cateringtjänster Vad säger dom om antalet jobb som skapats? 1 FÖRORD Visitas intensiva arbete med att påvisa att en likvärdig moms på mat oavsett var den

Läs mer

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter.

kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Inkomstfördelning och välfärd 2016

Inkomstfördelning och välfärd 2016 Översikter och indikatorer 2013:1 Översikter och indikatorer 2016:5 Publicerad: 7-11-2016 Sanna Roos, tel. +358 (0)18 25 495 Inkomstfördelning och välfärd 2016 I korthet - Ålands välfärdsnivå mätt i BNP

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg

Effekt av balansering 2011 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Pensionsutveckling, statistik & utvärdering Stefan Granbom, 1-454 2423 21-11-11 Effekt av balansering 211 med hänsyn tagen till garantipension och bostadstillägg Balanseringen inom pensionssystemet påverkar

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM

BARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2

Läs mer

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5

SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT Q3 2015 1#5 SVENSK DAGLIGVARUHANDELS KVARTALSRAPPORT 1#5 NULÄGE totalt försäljning ökade med 2,5 miljarder kronor under det tredje kvartalet 2015 jämfört med samma period föregående år. Det motsvarar en försäljningstillväxt

Läs mer

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD

SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 PÅ SKATTEFRONTEN INTET NYTT - SKATTEN OFÖRÄNDRAD FYRA ÅR I RAD SKATTEFRIDAGEN 2013 Skattefridagen är den dag då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013

En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 En sammanfattning av årsredovisningen för 2013 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1 406 miljoner kronor och utförs av 2 525 medarbetare (vilket motsvarar 2 295 årsanställda), som på olika sätt

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

5 Den offentliga sektorns inkomster

5 Den offentliga sektorns inkomster Offentlig ekonomi 2009 Den offentliga sektorns inkomster 5 Den offentliga sektorns inkomster I detta kapitel redovisar vi den offentliga sektorns inkomster. De olika inkomstkällorna presenteras och inkomsterna

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svenska matvanor och matpriser Matkonsumtionens senaste utveckling: köttkonsumtionen stiger igen

Svenska matvanor och matpriser Matkonsumtionens senaste utveckling: köttkonsumtionen stiger igen Svenska matvanor och matpriser Matkonsumtionens senaste utveckling: köttkonsumtionen stiger igen 2009 sjönk eller stagnerade matkonsumtionen inom flera varuområden. Troliga orsaker var fortsatt höga matpriser

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer