HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011"

Transkript

1 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR Del 3. Hushållens utgifter Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år Inledning Sammanfattning Hushållens konsumtion... 5 Konsumtionsmönstret har förändrats Prisutvecklingen... 9 Priserna har ökat sex gånger sedan Bilen... 9 Barnomsorg Några fler prisexempel Källförteckning September 2011 Institutet för Privatekonomi 2 (13)

3 Hushållens ekonomi under 40 år Det här är den tredje delrapporten i vår serie om sammanlagt fem rapporter som belyser hushållens ekonomi sedan början av 1970-talet med anledning av Fickekonomens 40-årsjubileum Den här rapporten belyser hushållens utgifter. Vi visar hur hushållens konsumtion har förändrats och tittar närmre på prisutvecklingen på några av våra vanligaste varor. 1. Inledning I vårt arbete på Institutet för Privatekonomi ser vi hur människors privatekonomi påverkas av allt från låg- och högkonjunkturer till nya reformer, system eller regelförändringar beslutade av Riksdagen. Det kan till exempel handla om att man blir arbetslös eller får ändrade ekonomiska förutsättningar till följd av en skattereform eller ett nytt pensionssystem. Men även utan yttre händelser förändras villkoren för människors privatekonomi genom livet. Man kanske studerar, börjar arbeta, blir sambo, gifter sig eller separerar, får barn eller blir pensionär. Varje ändrad livssituation innebär nya omständigheter för privatekonomin. Varje år sedan 1971 har vi i skriften Fickekonomen beskrivit de viktigaste skatte- och socialförsäkringsreglerna, och hur de påverkar människors ekonomi. Skriften innehåller fakta om vilka skydd och stöd som man har rätt till vid arbetslöshet, sjukdom, som förälder och som pensionär. Där finns också information om vad det kostar att leva för olika åldrar och olika typer av hushåll. I år firar Fickekonomen 40 år. Skriften är unik i sitt slag och 40- årsfirandet har föranlett den här rapporten där vi tar upp många av de ekonomiska händelser som har påverkat hushållen sedan Analysen om hushållens ekonomi under 40 år delas upp i fem delrapporter. Den första delen presenterar en översikt av vad som har hänt med hushållens inkomster under dessa år. Den andra delrapporten går igenom hushållens tillgångar. Därefter följer en tredje del om hushållens utgifter, en fjärde om boende och lån, och avslutningsvis en rapport om den ekonomiska utvecklingen för de typhushåll som vi har följt under 40 år. September 2011 Institutet för Privatekonomi 3 (13)

4 2. Sammanfattning Vi konsumerar för mer än dubbelt så mycket idag som för 40 år sedan, drygt kronor mer per person och år i fast penningvärde. Dessutom har vi förändrat vad vi lägger våra pengar på. Idag lägger vi en större andel av vår konsumtion på boende, telekommunikation och fritid men en mindre andel på mat, kläder, möbler, husgeråd, tobak och alkohol. Boendet inklusive bränsle lägger vi fem procentenheter mer av vår konsumtion på idag jämfört med för 40 år sedan, en dryg fjärdedel idag jämfört med en dryg femtedel i början av 70-talet. Eftersom vår köpkraft samtidigt har ökat under perioden innebär det att vi lägger betydligt mer pengar på vårt boende nu, mer än vad bara den högre konsumtionsandelen visar. Livsmedel är den post som har minskat mest som andel av vår totala privata konsumtion, från 26 procent 1971 till 18 procent Minskningen beror dels på lägre priser till följd av ökad konkurrens och avregleringar inom livsmedelssektorn, dels på att vår ökade levnadsstandard gör att vi kan lägga mer av vår konsumtion på annat än nödvändiga varor som livsmedel. Bilen lägger vi i princip lika stor andel av vår konsumtion på idag som för 40 år sedan, ca 10 procent. Antalet registrerade personbilar per person har dock ökat med drygt 50 procent under perioden. Idag är vi i genomsnitt drygt 2 personer per bil, jämfört med 3,5 personer Samtidigt har nybilspriset för en vanlig bil ökat med ca 50 procent i fast penningvärde under samma tidsperiod. Utvecklingen har varit möjligt tack vare att vår köpkraft har ökat kraftigt under de senaste 40 åren. Sedan 1971 har konsumentprisindex ökat med 580 procent, dvs. priserna har ökat nära sex gånger. Det är dock stor skillnad på prisutvecklingen mellan de olika varorna och tjänsterna som ingår i konsumentprisindex. Exempelvis har ett ordinärt besök hos frisören ökat med drygt procent i löpande penningvärde, dvs. tre gånger mer än konsumentprisindex. I fast penningvärde är ökningen 260 procent. Priset på en liter bensin har fördubblats, från 7 till 14 kronor uttryckt i 2011 års priser. Priset på ett kilo fryst kyckling har däremot sjunkit med 70 procent i fast penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 4 (13)

5 3. Hushållens konsumtion Hushållens konsumtion har ökat från knappt 100 miljarder kronor 1971, vilket motsvarar närmare 700 miljarder kronor i dagens penningvärde, till ca miljarder kronor år Per individ har konsumtionen ökat från ca kronor 1971 till ca kronor 2010, i fast penningvärde. Vi konsumerar för mer än dubbelt så mycket pengar idag som för fyrtio år sedan, i genomsnitt kronor mer per person och år. Konsumtionsmönstret har förändrats Förändringar i hushållens konsumtionsmönster sker ofta successivt och är normalt svåra att lägga märke till från ett år till ett annat. Blickar man däremot bakåt en längre period och som här jämför konsumtionen 1971 med konsumtionen idag, går det att se att det har hänt en hel del. Vi lägger en relativt sett större andel av vår konsumtion på boende och övrigt, där bl.a. hälso- och sjukvård, post- och telekommunikation och fritid ingår. Boendet lägger vi 27 procent av vår konsumtion på jämfört med knappt 22 procent för 40 år sedan. Däremot lägger vi en mindre andel av vår konsumtion på mat, kläder och skor, tobak och alkohol, och möbler och husgeråd idag än för 40 år sedan. Diagram 1. Hushållens konsumtion 1971 och 2010 som andel av total privat konsumtion Livsmedel Bostad och bränsle Kläder och skor Möbler och annan hemutrustning Inköp och drift av egna fordon Resor med allmänna Tobak och alkohol Övrigt Andel av privat konsumtion Diagrammet innehåller inte svensk konsumtion i utlandet eller utländsk konsumtion i Sverige. Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Men även om vi lägger en mindre andel av vår konsumtion på livsmedel och kläder och skor idag lägger vi mer pengar på dem. Per person köper vi idag livsmedel för ca kronor per år och kläder för ca kronor per år. För 40 år sedan var motsvarande belopp respektive kronor per år. Vi handlar alltså mat för ungefär kronor mer per person och år, och kläder och skor för kronor mer, uttryckt i 2011 års penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 5 (13)

6 Tabell 1. Utgifter för livsmedel, kläder och skor 1971 och , andel resp kronor* 2010, andel resp. kronor Livsmedel 25,5 % kronor 17,5 % kronor Kläder och skor 7,4 % kronor 4,9 % kronor *Beloppet i kronor 1971 är uppräknat till 2010 års penningvärde Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Det finns flera anledningar bakom varför konsumtionsmönster förändras över tiden. En orsak är att relativpriset mellan olika produkter ändras, en del varor/tjänster ökar mer i pris än andra. Ett högre pris leder i vissa fall till att den dyrare varan/tjänsten får en större tyngd i vår konsumtion eftersom vi vid högre priser behöver betala mer för den varan/tjänsten och därför inte kan konsumera lika mycket av annat. Det gäller för nödvändiga varor som vi inte klarar oss utan. Till en viss del kan det också gälla för andra varor/tjänster än de mest nödvändiga. Även om vi i viss mån minskar vår konsumtion av dessa när priset ökar så kan fortfarande konsumtionen i kronor bli högre än tidigare. I andra fall leder ett högre relativpris till att vi väljer att konsumera mindre av den dyrare varan/tjänsten för att istället konsumera andra alternativ. Konsumtionen förändras också över tiden till följd av att det successivt erbjuds nya varor och tjänster. Även demografiska förhållanden påverkar hushållens aggregerade konsumtion. En allt större andel äldre i befolkningen ökar exempelvis konsumtionen av sjukvård och läkemedel. Förändringar i hushållens levnadsstandard och köpkraft påverkar också vilka konsumtionsval man gör. Eftersom köpkraften har ökat sedan 1970-talets början har hushållen nu möjlighet att konsumera mer än tidigare och kan därför lägga en större andel av sina inkomster på sådant som till exempel fritid och köp av olika tjänster, dvs. lägga mer på sådant som inte tillhör det mest nödvändiga. Livsmedel är den post som har minskat mest som andel av vår totala konsumtion, från 26 procent 1971 till 18 procent En orsak till minskningen är att hushållen har fått högre disponibla inkomster och därför ökat sin konsumtion av annat än det mest nödvändiga, dit livsmedel i stort kan sägas tillhöra, även om hushållen till en del viktar om mellan vilka matvaror man väljer att köpa när ekonomin förbättras. En ytterligare orsak till andelsminskningen är att livsmedel har blivit förhållandevis billigare än andra varor och tjänster, även om trenden under den första halvan av fyrtioårsperioden faktiskt gick åt motsatt håll. Under 1970-talet följde priset på livsmedel inflationstakten och under 80-talet var ökningstakten för livsmedelspriserna till och med högre än inflationen. Livsmedelssektorn var hårt reglerad och styrdes av politiska beslut som påverkade priset. För att staten skulle kunna garantera jordbrukarna en inkomstutveckling som var jämförbar med andra yrkesgruppers genomfördes årliga överläggningar mellan bl.a. lantbrukarna och Statens Jordbruksnämnd om prissättningen på jordbruksprodukter togs ett livsmedelspolitiskt beslut som innebar att livsmedelssektorn skulle avregleras och marknadsanpassas. Reformen hann dock inte få full effekt innan Sverige ansökte om EU-medlemskap och livsmedelssektorn började anpassas till EU:s marknadsregleringar, som sedan infördes fullt ut 1995 i och med Sveriges EU-medlemskap. September 2011 Institutet för Privatekonomi 6 (13)

7 Diagram 2. Konsumentprisindex totalt och för livsmedel, index 1980 = kpi totalt kpi livsmedel Källa: SCB Sedan början av 90-talet har livsmedelspriserna stigit betydligt mindre än inflationen. Mellan 1990 och 2011 har konsumentprisindex totalt stigit med 46 procent medan konsumentprisindex för livsmedel bara har stigit med 19 procent, dvs. mindre än hälften så mycket. Bidragande förklaringar till utvecklingen är dels EU-medlemsskapet som innebar ökad konkurrens inom livsmedelsproduktionen jämfört med situationen under 70- och 80- talen, dels sänkt moms för livsmedel jämfört med andra varor sänktes momsen på livsmedel från 25 till 18 procent. Året därpå höjdes skattesatsen till 21 procent men sänktes sedan till 12 procent Det syns tydliga brott i kurvan i diagrammet vid de här händelserna. Den andel av vår konsumtion som vi lägger på kläder och skor har successivt sjunkit från drygt 7 procent i början av 1970-talet, till knappt 5 procent i år. Tekniska nyheter som datorn, internet, mobiltelefoni och förändringarna inom tv-utbudet har inneburit att vi lägger allt mer pengar på telekommunikation. Vi lägger nu mer pengar på transporttjänster, post- och telekommunikation än på kläder och skor. Så har det varit sedan Vi lägger också mer pengar på tjänster idag än tidigare. Egna fordon lägger vi i stort sett lika stor andel av vår konsumtion på idag som för fyrtio år sedan, 10,4 procent idag jämfört med 10,1 procent Det gäller inköp och drift av egna fordon. Men vi har betydligt fler bilar idag. Antalet registrerade personbilar har ökat från 2,4 till 4,3 miljoner. Per person motsvarar det en ökning från 0,3 registrerade bilar 1971 till närmare 0,5 idag. September 2011 Institutet för Privatekonomi 7 (13)

8 Diagram 3. Registrerade personbilar i trafik, Antal Under krigsåren var de allra flesta personbilar i Sverige avregistrerade. En period i Sverige, åren med kraftigt stigande energipriser och svag ekonomisk tillväxt inträffade den första oljeprischocken talskrisen i Sverige Källa: SCB September 2011 Institutet för Privatekonomi 8 (13)

9 Procent 4. Prisutvecklingen Priserna har ökat sex gånger sedan 1971 De tidigare höga inflationsnivåerna, som högst 1980 på nära 14 procent, har nu bytts mot betydligt lägre tal. Vissa år har inflationen till och med hamnat under noll. Sedan 1971 har konsumentprisindex ökat med 580 procent, dvs. priserna har ökat nära sex gånger. Annorlunda uttryckt kan man säga att det har blivit sju gånger dyrare. Prisutvecklingen för de olika varor och tjänster som ingår i konsumentprisindex har dock utvecklats väldigt olika sinsemellan. Billiga importvaror, inhemsk konkurrens, förändringar i efterfrågan, skatter och andra regleringar har påverkat prisutvecklingen för de varor och tjänster som vi konsumerar. Som exempel var momsen 17,65 procent år 1971 och tjänster och energi var momsbefriade. Idag är den generella momsen 25 procent och både tjänster och energi är momsbelagda. Diagram 4. Inflationstakten ,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, , Källa: SCB Bilen 1971 kostade en ny bil i mellanklassen drygt kronor. Det motsvarar närmare kronor i dagens prisnivå. En mellanklassbil idag får man betala omkring kronor för, dvs. bilen har blivit omkring 50 procent dyrare. Uttryckt i årslöner kostar inköpet av bilen ungefär lika mycket idag som för fyrtio år sedan, drygt 60 procent av en vanlig bruttoårslön. Priset säger dock inte allt. En ny bil idag är inte identisk med en ny bil för 40 år sedan. Dagens bilar har till exempel högre komfort och säkerhet. Över åren sker normalt utveckling och förbättringar av de flesta varor och tjänster, vilket innebär att det sällan är exakt samma produkter vi kan jämföra. September 2011 Institutet för Privatekonomi 9 (13)

10 Kronor per liter Tabell 2. Exempel på bilkostnad 1971 och i 2011 års 1971 penningvärde 2011 Prisförändring, fast penningvärde Nybilspris kr kr kr +50 % Kostnad/år inkl. värdeminskning kr kr kr +108 % Kostnad/mil* 4 kr 25 kr 51 kr +104 % *Vid körning mil per år. Källa: Motormännens riksförbunds bilkalkyl för 1971 resp och Institutet för Privatekonomi, Bensinpriset har åkt upp och ner under de här 40 åren. År 1971, före oljekrisernas tid, kostade en liter bensin omkring en krona, vilket motsvarar sju kronor i årets penningvärde. Dagens bensinpris på drygt 14 kronor litern innebär en fördubbling av priset i fast penningvärde. Diagram 5. Priset på en liter bensin Löpande penningvärde 2011 års penningvärde Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Det är inte bara råvarupriset som har ökat. En stor del av prisökningen förklaras av höjda skatter på bensin. Både punktskatter och moms har ökat. Före 1990 fanns bara en skatt på bensin: bensinskatten. År 1990 blev bensin momspliktigt vilket betydde att den totala skatten på bensin steg och bestod av både bensinskatt och moms ersattes bensinskatten av koldioxidskatt och energiskatt. Skatten på bensin steg sedan i och med den gröna skatteväxlingen som startade 2001 och innebar höjda miljöskatter och sänkta inkomstskatter och arbetsgivaravgifter. Bakom den gröna skatteväxlingen fanns en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet om att skatteväxla 3 miljarder kronor per år under 10 år. Eftersom momsen beräknas på råvarupriset inklusive punktskatt ökar även momsen när punktskatterna höjs. September 2011 Institutet för Privatekonomi 10 (13)

11 Kronor per liter Diagram 6. Skatt på bensin 1971 resp uttryckt i 2011 års penningvärde Punktskatt Mervärdesskatt Källa: Skatteverket, SCB och Institutet för Privatekonomi, Skatten på bensin har ökat från ca 70 öre 1971, vilket motsvarar knappt 5 kronor i 2011 års penningvärde, till knappt 8 kronor i år. Skatten har alltså ökat med ca 3 kronor, eller 60 procent, sedan början av 70-talet. Priset utan skatt har ökat från ca 2 till ca 6 kronor, dvs. med 200 procent. Barnomsorg Den kommunala barnomsorgen har blivit en självklarhet. I början av 1970-talet hade ca 10 procent av förskolebarnen och ca 3 procent av skolbarnen plats inom den kommunala barnomsorgen. I och med att kvinnorna började förvärvsarbeta i allt större utsträckning höjdes kraven på utbyggnad av den kommunala barnomsorgen. Speciellt stor var utbyggnaden av förskolor och fritidshem under 1990-talet. Antalet barn inom familjedaghem har minskat kontinuerligt sedan 1980-talet. År 2010 hade drygt 80 procent av alla förskolebarn (1-5 år) plats inom den kommunala förskoleverksamheten. I åldern 2-5 år var andelen över 90 procent. År 2002 infördes maxtaxan vilket innebar att ett tak sattes för hur hög barnomsorgsavgiften kunde vara. Tidigare var avgiften i de flesta fall högre och varierade dessutom mer beroende på kommun och omsorgstid. För en familj med två barn inom barnomsorgen kunde införandet av maxtaxan innebära att barnomsorgsavgiften sjönk med omkring kronor i månaden, vilket motsvarar ca kronor i dagens penningvärde. Samma år fick barn till föräldralediga och arbetslösa rätt till förskoleverksamhet. Den högsta avgiften är inte indexerad vilket betyder att avgiften i fasta priser sjunker med tiden. Sedan dess har avgiften till förskolan sjunkit ytterligare på grund av att avgiftsfri allmän förskola, 525 timmar per år för barn i åldern 3-5 år har införts September 2011 Institutet för Privatekonomi 11 (13)

12 Några fler prisexempel Djupfryst kyckling kostade ca 10 kronor kilot 1971, vilket motsvarar 70 kronor i 2011 års penningvärde. Idag är priset drygt 20 kronor kilot. En prissänkning på hela 70 procent i fast penningvärde. En liter mjölk kostade ca 1,30 kronor år 1971, vilket motsvarar 9 kronor i dagens penningvärde. I år är priset 7,90 kronor litern. Priset på mjölk har alltså minskat med drygt 10 procent i fast penningvärde. Herrgårdsosten kostade knappt 14 kronor 1971, vilket motsvarar 96 kronor i 2011 års penningvärde. Idag är priset omkring 70 kronor kilot. En sänkning med knappt 30 procent i fast penningvärde. Tabell 3. Exempel på priser 1971 och i 2011 års Vara/Tjänst 1971 penningvärde 2011 Prisförändring, fast penningvärde Fryst kyckling, 1 kg 10 kr 70 kr 20 kr -70 % Mellanmjölk, 1 liter 1,30 kr 9 kr 7,90 kr -10 % Herrgårdsost, 1 kg 14 kr 96 kr 70 kr -30 % Cigaretter, 20st 5 kr 35 kr 48 kr +40 % Utelunch 7,75 kr 54 kr 76 kr +40 % Bil, mellanklass kr kr kr +50 % Bensin 1 kr 7 kr 14 kr +100 % Kvällstidning 0,60 kr 4 kr 11 kr +180 % Herrklippning 11 kr 77 kr 280 kr +260 % Avrundade värden. Källa: SCB och Institutet för Privatekonomi, Ett paket cigaretter har blivit 37 procent dyrare i fasta priser kostade paketet 5 kronor, vilket motsvarar 35 kronor i årets priser. Men i år kostar motsvarande cigarettpaket 48 kronor. Höjda punktskatter och mervärdesskatt ligger bakom en stor del av prisökningen på tobak. Utelunchen har blivit drygt 40 procent dyrare i fast penningvärde. Priset har höjts från 7,75 kronor 1971, vilket motsvarar 54 kronor i 2011 års penningvärde, till 76 kronor. En vanlig kvällstidning har blivit nästan 180 procent dyrare. Priset har ökat från 60 öre 1971, vilket motsvarar 4 kronor i årets prisnivå, till 11 kronor (exkl. bilaga). Att gå och klippa sig har blivit ännu dyrare. En herrklippning kostade till exempel omkring 11 kronor 1971 vilket motsvarar 77 kronor i dagens penningvärde. I år ligger ett vanligt pris runt 280 kronor, en höjning med 260 procent i fast penningvärde. September 2011 Institutet för Privatekonomi 12 (13)

13 Källförteckning Konjunkturläget mars 2011, Konjunkturinstitutet Fickekonomen, årliga skrifter åren , Institutet för Privatekonomi, Hushållen under 35 år, , Institutet för Privatekonomi, Livsmedelskonsumtionen , Statistikrapport 2009:2, Statisktik från Jordbruksverket Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll t.o.m. år 2009, Statistikrapport 2011:2, Statistik från Jordbruksverket Motormännens riksförbunds bilkalkyl för 1971 resp SCB: diverse statistik och rapporter September 2011 Institutet för Privatekonomi 13 (13)

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent

Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Utvärdering av dina matematiska förmågor - Procent Göra beräknar med promille och ppm 1. En person med 4,8 liter blod i kroppen har en alkoholhalt i blodet som är 0,25 promille. Hur många centiliter alkohol

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

2013-11-05 Dnr 2013:1530

2013-11-05 Dnr 2013:1530 2013-11-05 Dnr 2013:1530 Rapport från utredningstjänsten TYPFALL BARNFAMILJ En barnfamilj som bor i Gävle med 2 barn, och där hon tjänar 35 000 i månaden och han tjänar 24 500, på vilket sätt skulle deras

Läs mer

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Februari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:2 16.3.2011 Konsumentprisindex Februari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik -

Konsumentprisindex. Januari 2011. Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011. - Ålands officiella statistik - Jonas Karlsson, statistiker Tel. 018-25581 KPI 2011:1 21.2.2011 Konsumentprisindex Januari 2011 4,0 Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0-0,5

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012

Utveckling av elnätsavgifter 2011-2012 212:3 Utveckling av elnätsavgifter 211-212 Sammanfattning PM:et visar den reala prisutvecklingen av nätavgifterna. Det aggregerade värdet för samtliga elnätsföretag är ett medelvärde som är viktat på antal

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor

Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över hela landet En miljon hushåll får höjd bensinskatt med över 5 500 kronor 2016 1 300 kronor 2017 1 800 kronor 2018 2 400 kronor Högre skatt på bensin slår hårt över

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar.

Procent anger hundradelar och kan användas när man vill jämföra andelar. Repetition kapitel 2 2.1 Andelen, delen och det hela Viktiga begrepp Procent Hundradel, 1 procent skrivs 1 % Andel Promille Tusendel, 1 promille skrivs 1 ppm Miljondel (parts per million), skrivs 1 ppm

Läs mer

HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-2006

HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-2006 HUSHÅLLEN UNDER 35 ÅR 1971-26 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning... 4 Vardagslivet 1971... 4 Demografi... 7 Befolkning... 7 Vi lever allt längre... 7 Vi är nästan en miljon fler... 7 Familjebildning... 7 Vi

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 2

Kompletterande lösningsförslag och ledningar, Matematik 3000 kurs A, kapitel 2 Kapitel 2.1 2101, 2102, 2103, 2104 Exempel som löses i boken. 2105 Hela cirkeln är 100 %. Den ofärgade delen är 100 % - 45 % = 55 % 2106 a) Antalet färgade rutor 3 = b) 3 = 0, 6 c) 0,6 = 60 % Totala antalet

Läs mer

En liten bok om bilskatter

En liten bok om bilskatter En liten bok om bilskatter Bilen behövs i Sverige Nio av tio resor sker på vägar Åtta av tio resor görs med bil 60 % av allt gods transporteras med lastbil Fordonsindustrin sysselsätter 140 000 personer

Läs mer

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/)

TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning. (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Lektion 33 SCIC 13/06/2014 TEMA: EKONOMI, FINANS OCH SKATTER indirekt beskattning A. Olika skatter (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/skatter/skattetryck/skatteintakter-perskatt/) Före: Uttala de markerade

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Samhällsekonomiska begrepp.

Samhällsekonomiska begrepp. Samhällsekonomiska begrepp. Det är väldigt viktigt att man kommer ihåg att nationalekonomi är en teoretisk vetenskap. Alltså, nationalekonomen försöker genom diverse teorier att förklara hur ekonomin fungerar

Läs mer

Inledning om penningpolitiken

Inledning om penningpolitiken Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 november 214 Riksbankschef Stefan Ingves Dagens presentation Var kommer vi ifrån? Inflationen är låg i Sverige I euroområdet är både tillväxten

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent

BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 1980 till kv 3 2006 Procent Bild 1 8 BNP-tillväxten i USA Heldragen linje = historiskt genomsnitt från 198 till kv 3 26 Procent 6 4 2-2 2 21 22 23 24 25 26 Kvartal och säsongrensade värden uppräknat till årstakt Källa: EcoWin Bild

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Landstingsstyrelsens förslag till beslut FÖRSLAG 2004:110 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:41 av Åke Askensten m fl (mp) om förhandlingar med regeringen/riksdagen om kompensation för vårdkostnader Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Skattefridagen 2014 16 juli

Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen 2014 16 juli Skattefridagen är den dag på året då normalinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets alla skatter. År

Läs mer

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi

Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi Budgetpropositionen för 2016 Privatekonomi September 2015 Så påverkas hushållens plånböcker av regeringens höstbudget Regeringen presenterade idag höstens budgetproposition. Det är först nu som regeringen

Läs mer

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn

Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Landrapport från Finland NBO:s styrelsemöte 27 maj 2015 Tórshavn Nyckeltal för Finland Folkmängd 5.479.000 Förväntad BNP-utveckling + 0,9 % Inflation 2014 + 1,0 % Arbetslöshet (mars 2015) 10,3 % Bostadsbyggande

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER

Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER 2014-06-26 Dnr 2014:984 Rapport från utredningstjänsten UTVECKLING AV DISPONIBLA INKOMSTER Hur har den disponibla inkomsten förändrats sedan 2005 för genomsnittliga representanter tillhörande dessa grupper:

Läs mer

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014

Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 Tillämpningsanvisningar 20131203 11 Fastställd av omsorgsnämnden 20131218 Gäller 1 april 2014 t.o.m 31 mars 2015 Tillämpningsanvisningar Avgifter för vård och omsorg 2014 2 2 Tillämpningsanvisningar för

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016

Avgifter. inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 Avgifter inom Vård och Omsorg i Eslövs kommun 2015/2016 1 Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och funktionsnedsatta betalar du en avgift. Kommunfullmäktige har fastställt

Läs mer

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter

Socialdemokraternas. skattechock. mot ungas jobb. Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Socialdemokraternas skattechock mot ungas jobb Minst 64 000 heltidsjobb hotas av de rödgrönas höjda arbetsgivaravgifter Inledning Den rödgröna oppositionens förslag om höjda arbetsgivaravgifter för unga

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

3-7 Procentuella förändringar

3-7 Procentuella förändringar Namn: 3-7 Procentuella förändringar Inledning Du har arbetat mycket med procent, rabatter och påslag. Nu skall du lära dig konsten att beräkna procentuella förändringar. Som alltid gäller att du måste

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN.

Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Vård- och omsorgsförvaltningen 2012-09-20 TAXA FÖR INSATSER ENLIGT SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) INOM ÄLDRE- OCH HANDIKAPPOMSORGEN. Inledning Kommunfullmäktige har i juni 2012 beslutat om ny taxa och tillämpningsföreskrifter

Läs mer

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7)

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (7) F 1.1 AVGIFTS- OCH TAXESYSTEM FÖR INSATSER INOM VERKSAMHETEN HÄLSA, VÅRD OCH OMSORG FR.O.M. 2012-03-01 1. Inledning Kommunen får, enligt 8 kap Socialtjänstlagen (SoL), ta ut avgifter

Läs mer

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi

Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi LINKÖPINGS UNIVERSITET Ekonomiska Institutionen Nationalekonomi Peter Andersson Bonusövningsuppgifter med lösningar till första delen i Makroekonomi Bonusuppgift 1 Nedanstående uppgifter redovisas för

Läs mer

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden

Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Finanskrisen och bostadsmarknaderna i Norden Faktaunderlag om de nordiska bostadsmarknaderna 1995-2010 Jón Rúnar Sveinsson bearbetade i november 2009 på basis av skriften Finanskrisen och bostadsmarknaden

Läs mer

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende

Avgifter för vård och omsorg 2015. Särskilt boende Avgifter för vård och omsorg 2015 Särskilt boende Avgifter för särskilt boende 2015 Den lag som i huvudsak styr kommunens rätt att ta ut avgifter för vård och omsorg är socialtjänstlagen. Dessa avgifter

Läs mer

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Juni 214 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Om Köpsuget 3. Hushållens köpplaner 4. Tema: Räntans påverkan och semesterplaner 5. Kontaktuppgifter

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter

Välkommen. till barnomsorgen i Ydre kommun. Riktlinjer - Avgifter YDRE KOMMUN Välkommen till barnomsorgen i Ydre kommun Riktlinjer - Avgifter Fastställd av kommunfullmäktige 2003 02 24 Reviderad av kommunfullmäktige 2004 02 23 Reviderad av kommunfullmäktige 2005 02 21

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Pensionärernas köpkraft halkar efter

Pensionärernas köpkraft halkar efter Pensionärernas köpkraft halkar efter Innehåll Sammanfattning......................................................... 3 Pensionärerna har tappat en femtedel i köpkraft gentemot löntagarna... 5 Utveckling

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun

Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Avgifter för äldreomsorg och funktionsnedsättning i Eslövs kommun Allmänt om avgifter För vissa tjänster och serviceinsatser för äldre och personer med funktionsnedsättning tar kommunen ut avgifter. Kommunfullmäktige

Läs mer

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun

Riktlinjer. för tillhandahållande av plats inom. förskole- och fritidshemsverksamhet. i Sävsjö kommun 1 (6) Riktlinjer för tillhandahållande av plats inom förskole- och fritidshemsverksamhet i Sävsjö kommun Fastställda av barn- och utbildningsnämnden 120426 147 Sidan 2 av 6 Riktliner för tillhandahållande

Läs mer

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 5. Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 5 Pengar och inflation, Konjunkturer och stabiliseringspolitik Idag Pengar och inflation, del 2. Konjunkturer (förändringar i produktion på kort sikt): Definitioner. AD (Aggregated demand)-modellen.

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

REGLER FÖR BARNOMSORGEN I ÄLVDALENS KOMMUN

REGLER FÖR BARNOMSORGEN I ÄLVDALENS KOMMUN BARN- OCH UTBILDNINGSAVDELNINGEN REGLER FÖR BARNOMSORGEN I ÄLVDALENS KOMMUN GENERELLA REGLER Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas

Läs mer

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01

Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgifter inom vård och omsorg i Leksands kommun Avgifterna gäller från och med 2014-01-01 Avgiften för hemtjänst är inkomstrelaterad och beror på vilka insatser du är beviljad och hur mycket du kan betala.

Läs mer

Skattenyheter från Visma Spcs

Skattenyheter från Visma Spcs Av Jan-Erik W Persson och Anders Andersson Innehåll 2 000 kr i lönehöjning 2009 men ändå ingen statlig skatt 1 Prisbasbeloppet ökar med 1 800 kr 1 Skiktgränserna för statlig skatt år 2009 höjs med ca 6,4

Läs mer

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi

Handelns betydelse för Sveriges ekonomi Handelns betydelse för Sveriges ekonomi 2014 7% 6% 5% En halv miljon människor jobbar inom handeln 11 procent av alla sysselsatta i hela Sveriges ekonomi (privat och offentlig sektor) arbetar inom handeln

Läs mer

BNP kan tolkas på många olika sätt

BNP kan tolkas på många olika sätt Konjunkturläget augusti 2015 65 FÖRDJUPNING BNP kan tolkas på många olika sätt s BNP-tillväxt har varit högre än i många andra länder sedan finanskrisen, men det har inte resulterat i motsvarande ökning

Läs mer

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser

Budgetpropositionen, KPI-konsekvenser STATSTSKA CENTRALBYRÅN Pm 1(6) Budgetpropositionen, KP-konsekvenser Denna Pm redogör för hur de skatteförslag som presenterades i budgetpropositionen för 2007 (PROP. /07:1) kan komma att påverka KP. Fryst

Läs mer

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i

Lätt svenska. Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i Lätt svenska Vi kan inte vänta med att göra Sverige till världens bästa land att leva i MÖJLIGHETERNAS LAND BYGGER VI TILLSAMMANS Vi vill att Sverige ska vara möjligheternas land. Här ska alla få möjlighet

Läs mer

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015

Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 Såhär fyller du i blanketten: Inkomstförfrågan för beräkning av avgift 2015 För att kunna räkna ut din avgift för 2015 behövs aktuella uppgifter om dina inkomster och boendekostnader. Vi ber dig därför

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011

FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 UTREDNINGSTJÄNSTEN Tommy Lowén Tfn: 08-786 5661 PM 2010-04-26 Dnr 2010:0752 FÖRDELNINGSANALYS 2010-2011 En analys av fördelningseffekterna av de förslag som enligt Socialdemokraterna kommer att presensteras

Läs mer

Meddelandeblad. Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen år 2015

Meddelandeblad. Uppgifter för beräkning av avgifter inom äldre- och handikappomsorgen år 2015 Meddelandeblad Mottagare: Handläggare med ansvar för avgifter inom äldre- och handikappomsorg, pensionärsoch handikapporganisationer samt förvaltningsdomstolar Nr 8/2014 December 2014 Uppgifter för beräkning

Läs mer

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter

Skattejämförelse småhus och bostadsrätter Skattejämförelse småhus och bostadsrätter En jämförelse av skatter och avgifter vid köp, under boendetiden och vid försäljning av småhus/äganderätter och lägenheter/bostadsrätter i Sverige Villaägarnas

Läs mer

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet

OMVÅRDnad GÄVLE. Maxtaxa 2015. Hjälp i hemmet OMVÅRDnad GÄVLE Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Maxtaxa 2015 Hjälp i hemmet Gävle kommun har en övre gräns för hur mycket omvårdnaden får kosta varje person per månad. Det kallas maxtaxa och beloppet är 1

Läs mer

Sammanfattning. Orsaker

Sammanfattning. Orsaker Sammanfattning Mellan åren 1980 och 2005 ökade kroppsvikten hos befolkningen i åldrarna 35 till 44 år i genomsnitt med tio procent. Ungefär en dubbelt så stor andel av befolkningen är överviktig eller

Läs mer

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad.

Trygghetslarm Trygghetslarm kostar 208 kronor per månad. Extra larmknapp kostar 52 kronor per månad. Sida 1(5) Avgifter för hemtjänst i eget boende Kommunen har enligt socialtjänstlagen rätt att ta ut avgifter för den service och personliga omvårdnad som ges inom hemtjänsten. I denna skrift kan du läsa

Läs mer

Avgifter för äldreomsorg

Avgifter för äldreomsorg Avgifter för äldreomsorg 2015 Göteborg Stad tar ut avgifter för service, stöd och omvårdnad inom äldreomsorgen. Din kostnad beror på vilken inkomst du har, samt hur mycket och vilken slags hjälp du får.

Läs mer

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden

2014 Det börjar lossna på hotellmarknaden Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46 40 35 25 00 Pedagogensväg 2, 831 40 Östersund T +46 63 14 10 99 www.visita.se 2014 Det

Läs mer

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga.

Förord. Skattebetalarna och SPF kan med följande rapport avslöja att dessa åtgärder har varit otillräckliga. Pensionärerna förlorar 1,8 miljarder kronor i köpkraft 2014 Förord Vid årsskiftet sänktes pensionerna för tredje gången de senaste fem åren, som följd av att bromen i pensionssystemet återigen slagit till.

Läs mer

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin

BNP-tillväxt i USA 7,5 5,0 2,5 0,0 -2,5. Källa: EcoWin 7,5 BNP-tillväxt i USA 5, 2,5, -2,5 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 1991 1993 1995 1997 1999 21 23 25 Källa: EcoWin Procent 14 12 1 8 6 4 2-2 -4 Sparkvot i USA februari 1959 - mars 26 1959 1963 1967

Läs mer

Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun

Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun Välkommen till förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Vansbro kommun VEM KAN ERBJUDAS FÖRSKOLA, ALLMÄN FÖRSKOLA, PEDAGOGISK OMSORG OCH FRITIDSHEMSPLATS? Barn till vårdnadshavare som är förvärvsarbetande,

Läs mer

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning

Inflationsmålet riktmärke för pris- och lönebildning ANFÖRANDE DATUM: 5-4-6 TALARE: Vice riksbankschef Henry Ohlsson PLATS: Facken inom industrin, Aronsborg, Bålsta SVERIGES RIKSBANK SE- 7 Stockholm (Brunkebergstorg ) Tel +46 8 787 Fax +46 8 5 registratorn@riksbank.se

Läs mer

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna.

SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN. Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SANNINGEN OM MILJONÄRERNA DIN GUIDE TILL DEN NYA SYMBOLPOLITIKEN Det blir knappast miljonärerna som betalar skattehöjningarna. SAMMANFATTNING Särskilt Socialdemokraterna har sedan hösten 29 drivit kampanj

Läs mer