HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005"

Transkript

1 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005

2 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar 4 Resultaten av vårens undersökning 6 Hushållens ekonomi de senaste sex månaderna 6 Hushållens ekonomi framöver 11 Hushållsbarometern som index 15 Bilaga Frågor och siffertabell 17 Institutet för Privatekonomi 2

3 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Den första undersökningen gjordes våren. en 2005 är det tredje mättillfället. Frågorna omfattar: Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Om man förändrat sitt regelbundna sparande. Om man ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Hur man upplever sin ekonomiska situation totalt sett. Hur hushållets konsumtion förväntas att förändras framöver. I vilken omfattning man kommer att konsumera sällanköpsvaror/tjänster som bil och semester. Hur man kommer förändra sitt kommande sparande. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av Research International, tidigare SIFO, på uppdrag av Institutet för Privatekonomi, FöreningsSparbanken. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden 4-11 april Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har personer svarat. Institutet för Privatekonomi 3

4 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar En rad olika faktorer kan påverka ett hushålls ekonomi, t ex skatter, situationen på arbetsmarknaden, förändrade priser, löner och räntor. Även en förändrad livssituation kan inverka på det enskilda hushållets ekonomi, exempelvis när familjen får barn, barn flyttar hemifrån och man går i pension. Att hitta enskilda orsaker till varför hushållen upplever försämringar och förbättringar är därför svårt. Först när Hushållsbarometern följt utvecklingen under en längre tidsperiod kan man dra mer långtgående slutsatser om exempelvis den allmänna konjunkturens inverkan. Siffror inom parantes i texten nedan visar resultaten från höstens Hushållsbarometer. Index - framförallt sammanboende/gifta pensionärer har upplevt försämringar Genomsnittligt index för hushållen ligger vid vårens undersökning på totalt 48. Avvikelsen från index 50, vilket motsvarar en oförändrad situation, är relativt liten. ens resultat visar att något fler upplever försämringar än förbättringar. Framför allt anser pensionärer, både ensamstående och sammanboende/gifta, samt ensamstående föräldrar att de fått en sämre ekonomi. Jämfört med undersökningsresultaten från förra året är det på totalnivå inga stora förändringar. Fler sammanboende/gifta pensionärer upplever dock försämringar. Hushållens ekonomi totalt sett Jämfört med resultaten i höstens undersökning är det inga stora förändringar av hushållens totala privatekonomi, den lilla förbättring som då visades har nu gått tillbaka. Jämfört med för ett år sedan ser bilden likartad ut. I den totala bedömningen har man även tagit hänsyn till hushållets tillgångar och skulder. Löpande vardagsekonomi Jämfört med för ett år sedan anser fler att den löpande ekonomin har stabiliserats, dvs att de har en oförändrad ekonomi. Men jämfört med höstens undersökning har denna utveckling gått tillbaka något. 4 procentenheter fler jämfört med resultaten från i höstas anser att de idag har mindre eller t o m mycket mindre pengar över till vardagsutgifterna. 26 procent (19) uppger att de under det senaste kvartalet haft svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut, det är betydligt fler än i höstas. Det är även en ökning jämfört med för ett år sedan, då 22 procent hade svårt att få inkomster och utgifter att gå ihop. Det är även fler, 27 procent (21), som har använt sparpengar till löpande utgifter. Totalt sett har 47 procent (37) av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion de tre senaste månaderna. Jämfört med i höstas är det hela 10 procentenheter fler, jämfört med för ett år sedan är ökningen mindre. Jämfört med mätningarna både från höstens och förra vårens Hushållsbarometer har hushållen totalt sett dragit in mer på samtliga utgifter förutom på vardagsmat, nödvändiga skor och kläder samt övrigt. Institutet för Privatekonomi 4

5 De hushåll som tvingats till åtstramningar har framförallt dragit in mer på konsumtion utöver baskonsumtionen såsom restaurang- och pubbesök, nöjes-, kultur- eller fritidsaktiviteter och inköp av dyrare mat. Förutom att dra in på konsumtion väljer fler av ekonomiska skäl även att betala en räkning för sent. Sammantaget tyder detta på en mer ansträngd ekonomi för många hushåll. Regelbundet sparande De allra flesta har ett oförändrat månadsvis sparande, det uppger 80 procent. Förändringarna jämfört med förra årets resultat är små. Krediter till konsumtion Konsumtionskrediterna har stabiliserats jämfört med både höstens och förra vårens undersökningar, dvs fler har inte förändrat sina lånebelopp för konsumtion. 78 procent har ett oförändrat kreditbelopp för konsumtion, medan 8 procent vardera har minskat respektive ökat sina lånebelopp. Framtida konsumtion Den totala konsumtionsbilden håller i sig. De flesta hushåll, 62 procent, tror att de kommer att ha en oförändrad konsumtionsnivå de kommande tolv månaderna. För dem som planerar att förändra konsumtionen tror betydligt fler att de kommer att hålla igen än spendera mer, 24 respektive 11 procent. Bilden såg likadan ut såväl i höstas som för ett år sedan. Sällanköp framöver; semester och bilköp Majoriteten av hushållen tror att de kommer att spendera lika mycket på semester i år som förra året. 20 procent räknar med att semesterkontot för 2005 totalt sett kommer att sluta på ett högre belopp jämfört med förra året och 18 procent att årets semesterutgift blir mindre. Bilden ser i stort sett likadan ut jämfört med resultaten från förra året. När det däremot gäller bilköp eller bilbyte är det fler (3 procentenheter) jämfört med i höstas som bedömer att de inte kommer att köpa någon ny bil de kommande tolv månaderna. Av dem uppger 15 procent bristande ekonomi som skäl, vilket är något fler än i höstas men en lika stor andel som för ett år sedan. Framtida sparande Två tredjedelar av hushållen tror att de de närmaste tolv månaderna kommer att ha ett oförändrat sparande totalt sett. Något fler, 3 procentenheter, tror att de snarare kommer spara mer än mindre, totalt 16 respektive 13 procent. Detta är en ny fråga i Hushållsbarometern varför någon jämförelse med förra året inte finns. Institutet för Privatekonomi 5

6 Resultaten av vårens undersökning Hushållens ekonomi de senaste sex månaderna Majoriteten upplever att de totalt sett har en oförändrad ekonomi, även med hänsyn till hushållets tillgångar och skulder. I den mån hushållen upplevt förändringar uppger en nästan lika stor andel att man totalt sett har fått en sämre som en bättre ekonomi, 19 respektive 17 procent. Diagram 1 Hur är ditt hushålls ekonomi totalt sett idag jämfört med för sex månader sedan? Ta hänsyn till alla faktorer även tillgångar och skulder. Mycket sämre 3 Något sämre Oförändrad vår höst Något bättre 15 vår Mycket bättre procent Jämfört med höstens undersökning är det inga stora förändringar av hushållens totala ekonomi, den lilla förbättring som då visades har nu gått tillbaka. Jämfört med för ett år sedan ser bilden likartad ut. Majoriteten, 60 procent, klarar de löpande utgifterna lika bra som de gjorde för sex månader sedan. Men i den mån den löpande ekonomin har förändrats uppger övervägande delen att den gjort det till det sämre. 24 procent av de svenska hushållen upplever att de har mindre pengar till löpande utgifter 13 procent upplever att de har mer. Institutet för Privatekonomi 6

7 Diagram 2 Upplever du att du och ditt hushåll idag har mer eller mindre pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Mycket mindre pengar 7 Något mindre Ungefär lika mycket vår höst Något mer 10 vår Mycket mer procent Jämfört med för ett år sedan anser fler att den löpande ekonomin har stabiliserats, dvs att de har en oförändrad ekonomi. Men jämfört med i höstas har denna utveckling gått tillbaka något. 4 procentenheter fler jämfört med resultaten från i höstas anser att de idag har mindre eller t o m mycket mindre pengar över till vardagsutgifterna. 26 procent (19) av hushållen har någon gång det senaste kvartalet haft svårt att få sina inkomster att räcka månaden ut. 15 procent har haft problem varje månad, vilket är fyra procentenheter fler än i höstens undersökning. Diagram 3 Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Ingen gång 73 Varje månad 2 Månader vår höst vår 1 Månad procent I alla hushållsgrupper finns det hushåll som har haft svårigheter med att få inkomsterna att räcka månaden ut. Svårast har ensamstående med barn haft, näst därefter övriga barnfamiljer. Två vuxna utan barn boende hemma har i störst utsträckning klarat sin löpande ekonomi utan problem, men även bland dessa hushåll har fler fått erfara att inkomsterna inte räckt till det senaste kvartalet. Resultaten visar även att yngre har svårare än äldre att få pengarna att räcka. Kvinnor har svårare än män, 31 respektive 20 procent. Institutet för Privatekonomi 7

8 Betydligt fler än i höstas uppger att de under det senaste kvartalet haft svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut. Det är även en ökning jämfört med för ett år sedan. 47 procent (37) uppger att de av ekonomiska skäl har dragit ner på sin konsumtion det senaste kvartalet, vilket är klart fler än vid höstens mätning. Diagram 4 I vilken omfattning hushållen av ekonomiska skäl dragit ner på sin konsumtion det senaste kvartalet. 100 procent vår höst 2005 vår 0 Nej, vi har inte dragit ned på någon konsumtion Ja Förmodligen är det inte enbart hushåll som ekonomiskt lever på marginalen som dragit ner på sin konsumtion. Det enskilda hushållet kan ha dragit ner utifrån den utgiftsnivå man tidigare varit van vid och den kan även omfatta dyrare vanor. Men att närmare 50 procent av hushållen har dragit ner sin konsumtion oavsett nivå är dock ett faktum. Framförallt har de ensamstående föräldrarna tvingats till nedskärningar det senaste kvartalet. Men även i övriga hushållsgrupper har mellan 30 och 55 procent av ekonomiska skäl tvingats dra in på konsumtionen, vilket är fler än i höstens undersökning. Bland t ex barnfamiljerna med två vuxna har 55 (42) procent dragit ner. De gifta eller sammanboende pensionärerna är den hushållsgrupp som i lägst grad har gjort avkall på någon konsumtion, 32 (21) procent. Trots det är ökningen stor. Hela 10 procentenheter fler har av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion de tre senaste månaderna. Jämfört med för ett år sedan är ökningen mindre. Institutet för Privatekonomi 8

9 Hushållen som det senaste kvartalet tvingats till åtstramningar har framförallt dragit in på konsumtion utöver baskonsumtion, främst restaurang-/pubbesök, nöjes-/kultur-/fritidsaktiviteter och inköp av dyrare mat. Men hushållen uppger även att de dragit in på nödvändiga inköp av skor och kläder. Cirka en fjärdedel av hushållen har valt att spara in på respektive ovanstående område. Diagram 5 Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet. Nödvändiga köp av vardagsmat 8 Inköp av dyrare mat Nödvändiga köp av skor eller kläder Betalat en räkning för sent Utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Restaurang- eller pubbesök Minskat annan utgift vår höst vår procent De ensamstående föräldrarna har dragit in på flest utgiftsområden, medan de sammanboende pensionärerna dragit in på minst. Matkontot Inte så många men dock 8 procent har dragit in på inköp av nödvändig mat. Vardagsmaten är av naturliga skäl det som hushållen totalt sett i det längsta väntar med att dra in på. Främst är det ensamstående föräldrar som tvingats dra in, men även singelhushållen utan barn boende hemma. Det är även dessa båda hushållsgrupper som i störst utsträckning drar in på den dyrare maten som rent kött, färsk fisk och delikatesser. Inköp av skor och kläder Jämfört med hösten undersökning har inköp av nödvändiga skor och kläder sällat sig till listan över vad hushållen främst dragit in på det senaste kvartalet. Säsongsvariationer påverkar förmodligen resultaten för dessa inköp. Jämfört med för ett år sedan drog ungefär lika många in på denna post. Betala en räkning för sent Man kan notera att allt fler hushåll utnyttjat möjligheten att betala en räkning för sent för att få lite likviditetsfrist, 15 procent jämfört med 10 procent i höstas. Institutet för Privatekonomi 9

10 Det är barnfamiljerna som i större utsträckning än övriga av ekonomiska skäl valt att betala för sent. Jämfört med mätningarna både från i höstas och för ett år sedan har hushållen totalt sett dragit in mer på samtliga utgifter förutom på vardagsmat, nödvändiga skor och kläder samt annat. Så pass många som nästan en dryg fjärdedel av hushållen, 27 procent (21), har det senaste kvartalet använt sparpengar till löpande utgifter. Istället för att dra in på utgifterna har många det senaste kvartalet använt sparpengar till löpande utgifter, eller har de möjligen gjort både och för att klara ekonomin. Barnfamiljerna har i störst utsträckning utnyttjat denna möjlighet. Fler ensamstående i alla åldrar skulle kanske utnyttjat möjligheten, men cirka 10 procent uppger att de står utan något sparkapital. Fler jämfört med höstens resultat har använt sparpengar till löpande utgifter. Majoriteten, 80 procent, har ett lika stort månadsvis sparande som för sex månader sedan. Lika många har ökat respektive minskat sitt månatliga sparande, 8 procent. Förändringarna jämfört med förra årets resultat är små. Konsumtionskrediterna har det senaste halvåret beloppsmässigt inte förändrats för 78 procent av hushållen. 8 procent har ökat sina konsumtionslån, lika stor andel har minskat. Framförallt är det de ensamstående föräldrarna som lånat mer till konsumtion. Jämfört med både höstens och förra vårens undersökningar har det skett en stabilisering, dvs fler har inte förändrat sina lånebelopp för konsumtion. Institutet för Privatekonomi 10

11 Hushållens ekonomi framöver 24 procent (23) av de svenska hushållen tror att de kommer att hålla igen sin konsumtion det kommande året 11 procent (10) tror att de kommer att konsumera mer. Diagram 6 Tänk på ditt hushålls konsumtion. Kommer ditt hushåll spendera mer, lika mycket eller hålla igen de kommande 12 månaderna? Hålla igen 24 Oförändrat Mer vår höst vår procent I respektive hushållsgrupp planerar fler att hålla igen än öka sin konsumtion det närmaste året. Främst är det de ensamstående föräldrarna som tror att de kommer att konsumera mindre. Men andelen återhållsamma är relativt stor inom alla hushållsgrupper och överstiger andelen som planerar att konsumtera mer. Ett undantag är gruppen sammanboende/gifta med en hushållsinkomst som överstiger kronor per år där en lika stor andel planerar att konsumera mer som att hålla igen, 16 procent vardera. För de ensamstående med hög inkomst (mer än kronor per år) ser situationen helt annorlunda ut. En klar majoritet av dem tror att de kommer att konsumera mindre. I undersökningen framgår inte hur mycket nerdragningarna respektive ökningarna av konsumtionen beloppsmässigt betyder eller hur mycket detta påverkar hushållens totala konsumtion. Den totala konsumtionsbilden håller i sig. Resultaten är nästan desamma såväl i höstas som för ett år sedan. Konsumtion av sällanköpsvaror/tjänster Två exempel på vanliga större inköp i ett hushåll är semester och bil. Dessa utgifter kräver ofta både ett större utrymme i ekonomin och ett sparande. Men för att man ska genomföra inköpen krävs många gånger, förutom att man faktiskt har råd, även en framtidstro på en oförändrad eller förbättrad ekonomi. Ovan framgick att 11 procent av de svenska hushållen tror att de kommer att öka sin konsumtion det kommande året. När det gäller bilköp är hushållen mer konsumtionsbenägna. 17 procent (20) uppger att de kommer att köpa eller byta bil de Institutet för Privatekonomi 11

12 kommande tolv månaderna. Det kan vara så att bil prioriteras framför övrig konsumtion. En bidragande orsak kan vara att de som har tjänstebil planerar att köpa en ny, men att detta inte påverkar deras konsumtionsnivå i övrigt i nämnvärd utsträckning. Ett annat prioriterat område är semester. Semester 20 procent (22) uppger att de kommer att lägga mer pengar på semester 2005 jämfört med. 18 procent (17) tror att de kommer att spendera mindre pengar. Diagram 7 I vilken omfattning hushållen kommer lägga pengar på semester 2005 jämfört med procent vår höst 2005 vår 0 Mer Oförändrat Mindre Jämfört med förra årets undersökningar är det på totalnivå inga stora förändringar. Något fler tror att semesterutgiften kommer att förändras, med en lika stor andel uppåt såväl som nedåt. Tabell 1 I vilken omfattning hushållen kommer lägga pengar på semester 2005 jämfört med. Semester Mer pengar Mindre pengar Netto Ensamstående< 65år utan barn Ensamstående med barn Sambo/gift < 65år utan barn hemma Sambo/gift <65år med barn hemma Sambo/gift pensionär Ensamstående pensionär Hushåll utan barn står för de ökningarna av semesterkontot. Pensionärerna tror i störst utsträckning att årets semesterkonto kommer att vara oförändrat jämfört med förra året. Institutet för Privatekonomi 12

13 Majoriteten tror att de kommer att spendera lika mycket på semester i år som förra året. Bilden är i stort sett likadan jämfört med resultaten från förra året. Bilköp 17 procent (20) av hushållen planerar att köpa eller byta bil under de kommande tolv månaderna. Diagram 8 Kommer ditt hushåll köpa eller byta bil det kommande året? Nej, inte alls troligt 68 Nej, inte särskilt troligt Ja, ganska troligt Ja, mycket troligt vår höst vår procent Intresset för att byta eller köpa ny bil har svalnat bland barnfamiljerna jämfört med höstens undersökning. 17 procent av barnfamiljerna med två vuxna tror att de kommer genomföra en bilaffär under det kommande året. Framförallt är det sambor och gifta i yrkesför ålder utan barn som tror att de kommer att köpa eller byta bil det närmaste året, 22 procent. Bland pensionärshushållen är det däremot minst troligt att det blir någon bilaffär under det kommande året, bara 8 procent tror det. 12 procent (10) av de svenska hushållen behöver egentligen byta bil, men har samtidigt inte råd. Även om hushållet inte kommer att byta eller köpa bil kan man ändå ha behov av att göra det. 12 procent av alla hushåll uppger att de faktiskt har behov av en ny bil, men att de samtidigt inte har någon ekonomisk möjlighet till det. Främst är det ensamstående både med och utan barn som av ekonomiska skäl skjuter upp bilköpet. När det gäller bilköp eller bilbyte är det fler jämfört med i höstas som bedömer att de inte kommer att genomföra ett köp eller byte de kommande tolv månaderna. De som uppger bristande ekonomi som skäl är något fler än i höstas, men jämfört med för ett år sedan är det en lika stor andel. Institutet för Privatekonomi 13

14 Två tredjedelar tror inte att de kommer förändra sitt totala sparande under det närmaste året. Men fler tror att det kommer spara mer än mindre, 16 respektive 13 procent. Institutet för Privatekonomi 14

15 Hushållsbarometern som index Diagram 9 Index på hur ekonomin förändrats jämfört med för sex månader sedan, per hushållsgrupp. Sambo/gift pensionär 44 Ensamstående pensionär 45 Sambo/gift med barn hemma Sambo/gift utan barn hemma Ensamstående med barn Ensamstående utan barn Totalt vår 2005 höst vår index Totalindex; trots att många har en oförändrad hushållsekonomi upplever fler försämringar än förbättringar Genomsnittligt index för hushållen ligger på totalt 48. Avvikelsen från index 50, vilket motsvarar en oförändrad situation, är relativt liten. Trots allt upplever något fler försämringar än förbättringar. Jämfört med undersökningsresultaten från förra året är det inga stora förändringar. Framförallt tre hushållsgrupper har upplevt försämringar De ensamstående föräldrarna har lägst index på 41. Index för denna grupp är oförändrat sedan höstens mätning, men eftersom det är under 50 anser övervägande delen att de fått ytterligare försämringar. Både ensamstående och sammanboende pensionärer upplever försämringar jämfört med för sex månader sedan. Deras index är 45 respektive 44. Störst försämring upplever gifta/sammanboende pensionärer. Index har för dessa sjunkit från 48 i höstens mätning till 44, fler anser alltså att deras ekonomi försämrats. Sambor och gifta yngre än 65 år (både med och utan barn) anser att deras ekonomi är oförändrad. Deras index på 49 tangerar 50-strecket. Jämfört med resultaten från i höstas är det en viss tillbakagång särskilt för sammanboende utan barn, men de sammanboendes privatekonomi verkar sammantaget stabil. Ensamstående utan barn har index 47 vilket är en viss försämring sedan i höstas. Geografiska skillnader Geografiskt är det inga stora skillnader. Delar man upp Sverige i sex regioner Sydöstra, Södra, Västra, Mellersta, Stockholm och Norra - ligger samtliga på det totalt sett genomsnittliga indexet 48, förutom norra regionen där man anser att ekonomin är något sämre (index 47). Institutet för Privatekonomi 15

16 Indexberäkning: Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, Hushållsindexet ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi Institutet för Privatekonomi 16

17 Bilaga Frågor och siffertabell Resultat och förändringar på totalnivå, i procent Upplever du att ditt hushåll idag har mer eller mindre pengar till löpande utgifter än för 6 månader sedan? Höst 2005 Förändring Mycket mer Något mer Ungefär lika mycket Något mindre eller mycket mindre pengar än för 6 månader sedan Tveksam, vet ej Om du tänker på de senaste 3 månaderna, hur många av dem, har du och ditt hushåll haft det Höst svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? 2005 Förändring 1 Månad Månader Varje månad Ingen gång Tveksam, vet ej Om du tänker på de senaste 3 månaderna hur många av dem, har du eller någon i ditt hushåll Höst använt sparpengar för löpande utgifter? 2005 Förändring 1 Månad Månader Varje månad Ingen gång Har inga sparpengar Tveksam, vet ej Har du eller någon i ditt hushåll av EKONOMISKA Höst SKÄL någon gång under de senaste 3 månaderna: 2005 Förändring Dragit in på nödvändiga köp av vardagsmat Dragit ned på inköp av dyrare mat Dragit in på nödvändiga köp av skor eller kläder Betalat en räkning för sent Dragit ned på restaurang eller pubbesök Dragit ned på utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Minskat annan utgift Nej, jag har inte dragit ned på någon konsumtion Tveksam, vet ej Kommer du och ditt hushåll att lägga mer, mindre eller oförändrat mycket pengar på semester år Höst jämfört med år 2003? 2005 Förändring Mer Oförändrat Mindre Tveksam, vet ej Kommer ditt hushåll köpa eller byta bil de Höst kommande 12 månaderna? 2005 Förändring Ja, mycket troligt Ja, ganska troligt Nej, inte särskilt troligt Institutet för Privatekonomi 17

18 Nej, inte alls troligt Tveksam, vet ej Varför är det inte troligt att ni ska byta eller köpa Höst bil? 2005 Förändring Vi behöver inte byta eller köpa bil Vi behöver byta eller köpa bil men vi har inte råd Tveksam, vet ej Är det belopp ditt hushåll avsätter till månadsvis sparande idag större, mindre eller oförändrat jämfört med för 6 månader sedan? Höst 2005 Förändring Mitt hushålls månadsvisa sparande är större Mitt hushålls månadsvisa sparande är oförändrat Mitt hushålls månadsvisa sparande är mindre Tveksam, vet ej Har du eller ditt hushåll de senaste 6 månaderna ökat eller minskat hushållets konsumtionskrediter? Har idag jämfört med för 6 månader sedan... Höst 2005 Förändring Ökat lånebelopp på kredit varken ökat eller minskat lånebelopp på kredit Minskat lånebelopp på kredit Tveksam, vet ej Hur är ditt hushålls ekonomi totalt sett idag jämfört med för 6 månader sedan? Tag här hänsyn till alla faktorer även tillgångar och skulder Höst 2005 Förändring Mycket bättre Något bättre Oförändrad Något sämre Mycket sämre Tveksam, vet ej Tänk på ditt hushålls konsumtion. Kommer ditt hushåll att spendera mer, lika mycket eller hålla igen under de kommande 12 månaderna? Höst 2005 Förändring Mer Oförändrat Hålla igen Tveksam, vet ej Tänk på ditt totala sparande. Kommer ditt hushåll att spara mer, lika mycket eller mindre under de kommande 12 månaderna? Hushållsekonomi Höst Mer 16 Oförändrat 67 Mindre 13 Tveksam, vet ej Förändring Höst 2005 Förändring Index ,5-1,5 Institutet för Privatekonomi 18

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Hushållsbarometern Våren 2008

Hushållsbarometern Våren 2008 Hushållsbarometern Våren 2008 Erika Pahne Institutet för privatekonomi 2008 Sammanfattning Hushållsindex faller tillbaka och bryter en uppåtgående trend Hushållsindex har fallit från 51,8 i höstas till

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2010

Hushållsbarometern våren 2010 Hushållsbarometern en 2010 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Sammanfattning Hushållsbarometern ger en bild av hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Jämförelser med tidigare resultat speglar

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1

Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2013 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Den privatekonomiska utvecklingen...

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin Pressmeddelande, 2015-05-11 Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin De allra flesta skåningarna har en stark tilltro till den egna privatekonomin och många tror att de kommer att ha mer pengar

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

30-49-åringars syn på det kommande året. Konsumentklimatet juni 2011 1522031 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se 30-49-åringars syn på det kommande året Konsumentklimatet juni 2011 1522031

Läs mer

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014

HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 HUSHÅLLENS SPARANDE Maria Ahrengart Madelén Falkenhäll Swedbank Privatekonomi November 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING 3 SAMMANFATTNING 4 RESULTAT 5 Hur stort sparande har du? 6 Varför sparar du? 7

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Sida 1 Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson 2008-11-26 Sida 2 Inledning Julen innebär ökade inköp för de flesta, där julklapparna står för den stora delen.

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna...

Till dig som är ung... 5. Bo hemma... 7. Flytta hemifrån... 10. Välja yrke... 17. Studier... 20. Börja arbeta... 30. Spara... 35. Låna... Innehåll Till dig som är ung... 5 Bo hemma... 7 Flytta hemifrån... 10 Välja yrke... 17 Studier... 20 Börja arbeta... 30 Spara... 35 Låna... 39 Fickpengarna... 44 Ordning på pengarna... 47 Vad kostar det

Läs mer

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar.

Kärlek och pengar 2015. En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. Kärlek och pengar 2015 En undersökning om ekonomi och kärlek. Vi behöver prata mer om pengar. KÄRLEK OCH PENGAR 2015 1 SBAB PRIVATEKONOMI 10 FEBRUARI 2015 Vardagsekonomi en vanlig källa till konflikt Matkostnader

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar hösten 2012 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Reflektioner 7. Räkneexempel

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll TNS SIFO 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +6 ()8 57 fax +6 ()8 57 www.tns-sifo.se Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september 9 5833 Karna Larsson-Toll Innehåll.

Läs mer

Barn och ungas ekonomi

Barn och ungas ekonomi Barn och ungas ekonomi Innehållsförteckning Barn och ungas ekonomi... 4 Sammanfattning... 5 1. Ungas pengar... 6 1.1 Regelbunden vecko- och månadspeng... 6 1.2 Pengar vid behov och mot prestation... 7

Läs mer

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund

PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund PM Konsumtionsmönster under 2000-talet Bakgrund AMF utgav en rapport för några år sedan som analyserade pensionärernas konsumtionsmönster och hur dessa skilde sig åt jämfört med den genomsnittliga befolkningen.

Läs mer

Vart går skatteåterbäringen?

Vart går skatteåterbäringen? Vart går skatteåterbäringen? Juni 9 KARNA LARSSON-TOLL k.larsson-toll@research-int.com PROJEKTNUMMER 8 SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN TEL : +6 ()8 7 FAX : +6 ()8

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012

Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 Veckopengen VI Kristian Örnelius Institutet för Privatekonomi Januari 2012 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning... 3 Inledning... 5 Egna pengar en bra start... 5 Om undersökningen... 5 Inkomster... 7 Vanligare

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017

Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017 Zmarta Groups Lånebarometer En analys av den svenska marknaden för konsumtionslån 2017 Barometern grundas endast på de lån som är förmedlade genom Zmartas plattform Zmarta Groups framåtblick för lånemarknaden

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars 2017

Skandias plånboksindex. Mars 2017 Skandias plånboksindex Mars 2017 Nytt läge för blivande pensionärer Skandias Plånboksindex visar att sparviljan hos hushållen är hög, trots högkonjunktur och ökande optimism om den egna ekonomin, fortsatt

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Sparkontoundersökning

Sparkontoundersökning Sparkontoundersökning 2017 Ur rapporten: Stora skillnader i storleken på lättillgänglig hushållsbuffert bland svenska hushåll. Nästan hälften sparar regelbundet till något specifikt de planerar att köpa

Läs mer

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1.

Resultaten redovisas i denna rapport. Undersökningens genomförande framgår av Bilaga 1. Skandinavisk opinion ab HQ Fonders sparbarometer juni/juli 2005 SKOP, Skandinavisk opinion ab, gör regelbundna ekonomiska undersökningar i hela Sverige bland personer som är 18 till 84 år. Mellan den 21

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010

Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 Är du orolig för att du i framtiden inte kommer att klara dig på din pension? Undersökning från Länsförsäkringar november 2010 1 Sammanfattning 1 (2) En tredjedel av de svenskar som inte redan är pensionärer

Läs mer

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker RAPPORT Så ser vi på pengar och ekonomi En undersökning om inställningen till och hanteringen av pengar och ekonomi Institutet

Läs mer

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari

Läs mer

Sol över svenskarnas semesterplaner 2009

Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-06-11 Sammanfattning Semesterbudgeten har i år stigit till 14 000 kr, från 12 800 kr 2008. Ökningen

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Fortsatt optimism om egna ekonomin Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna

Läs mer

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009 TNS SIFO 4 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +46 ()8 7 4 fax +46 ()8 7 4 www.tns-sifo.se Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 9 8343

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi 2001-09-20 Välkommet stöd till småbarnsfamiljer Förändringarna är som vanligt många för hushållen. Det positiva med denna budgetproposition

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Intresset för bättre bostad ökar

Intresset för bättre bostad ökar Intresset för bättre bostad ökar Konsumentklimatet oktober 2012 1524240 Karna Larsson-Toll och Alexander Sävström TNS Sifo Konsumentklimatet sep 2012 TNS 25.09.2012 JN123456 Innehåll 1. Om undersökningen

Läs mer

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring

Familjeekonomi. Från småbarn till tonåring 87 Familjeekonomi Se tabellerna 10 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Barnens ekonomiska standard bestäms huvudsakligen av föräldrarnas inkomster tillsammans med samhälleliga bidrag och ersättningar.

Läs mer

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 07 420 00 fax +46 (0)8 07 420 01 www.tns-sifo.se Konsumentklimatet December 20 119303 Karna Larsson-Toll Innehåll 1. Om undersökningen

Läs mer

Zmarta Groups Lånebarometer Q1/Q2 2016

Zmarta Groups Lånebarometer Q1/Q2 2016 Zmarta Groups Lånebarometer Q1/Q2 2016 I denna andra utgåva av Zmarta Groups lånebarometer presenteras unik statistik och insikter kring marknaden för konsumtionskrediter i Sverige. Rapporten är baserad

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Så sparar svenska folket

Så sparar svenska folket Så sparar svenska folket Undersökning om svenska folkets vanor och beteenden när de gäller sparande April 2011 SBAB Bank Box 27308 102 54 Stockholm Tel. 0771 45 30 00 www.sbab.se Inledning SBAB Bank har

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom

Familjeekonomi mina, dina och våra pengar. Ingela Gabrielsson Privatekonom Familjeekonomi 2017 - mina, dina och våra pengar Ingela Gabrielsson Privatekonom 2017-05-31 Sammanfattning En djupdykning i svenska pars hushållsekonomi visar på tydliga förändringar jämfört med tidigare

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Deklarationsdax 2014. Åldersskillnader

Deklarationsdax 2014. Åldersskillnader Deklarationsdax - Deklarationen öppnas direkt - Unga mer förvånade över utfallet - Underskott täckts med sparpengar, överskott konsumeras i högre grad upp DEKLARATIONSDAX 2014 1 SBAB PRIVATEKONOMI 30 APRIL

Läs mer

Vad drar man in på vid finansiell kris

Vad drar man in på vid finansiell kris Vad drar man in på vid finansiell kris Sverige okt. 2008 KARNA LARSSON-TOLL k.larsson-toll@research-int.com SIFO RESEARCH INTERNATIONAL 114 78 STOCKHOLM, VISITING ADDRESS : VASAGATAN 11 TEL : +46 (0)8

Läs mer

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016

Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige. Kännedomsundersökning 2016 Kännedomsundersökning Fairtrade Sverige Kännedomsundersökning TNS -0- Allmän inställning till livsmedel och produktmärkningar I vilken grad instämmer du i följande påståenden? Omgivningen pratar ofta om

Läs mer

Q1 Hur är ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den...

Q1 Hur är ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den... Hushåll FRÅGOR Q1 Hur är ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den... Q2 Hur tror du att ditt hushålls ekonomiska situation är om 12 månader? Är den...

Läs mer

Konsumentprisindex för pensionärer 2011

Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Konsumentprisindex för pensionärer 2011 Innehåll sid 3 sid 4 sid 7 sid 10 sid 12 sid 15 Inledning Konsumtionsmönster Utveckling under 2000-talet Konsumentpriser Prisindex för pensionärer Sammanfattning

Läs mer

Om bolån, räntor och amortering

Om bolån, räntor och amortering Sida 1 (16) Om bolån, räntor och amortering Om undersökningen Den här rapporten handlar om svenskarnas bolån, räntor och syn på amorteringar. Rapporten bygger på en undersökning genomförd med telefonintervjuer

Läs mer

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q1 2012

Nordnet Sparindex. 1. Nordnet Sparindex. 2. Svenskarnas tro på börsutvecklingen. Sverige och Norden, Q1 2012 Nordnet Sparindex Sverige och Norden, Q1 2012 Varje kvartal tar Nordnet tempen på den nordiska befolkningens syn på att spara i aktier och fonder samt tron på den privatekonomiska utvecklingen för de närmaste

Läs mer

Unga vuxna. som bor hemma

Unga vuxna. som bor hemma Unga vuxna som bor hemma Sammanfattning 36 procent av de unga betalar ingenting hemma. Medan 37 procent betalar upp till 2 000 kronor i månaden. Drygt hälften av föräldrarna anser att de ska betala för

Läs mer

Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

Prioritering av sparande ökar. Konsumentklimatet augusti 2011 1522031 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 wwwtns-sifose Prioritering av sparande ökar Konsumentklimatet augusti 2011 1522031 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information

Brevvanor 2008. en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information en rapport om svenska folkets vanor och attityder till fysisk och elektronisk information Posten AB - 1 Förord På drygt ett decennium har sätten vi kommunicerar med varandra på förändrats i grunden. Från

Läs mer

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger

Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Pressmeddelande 5 juli 2017 Många unga saknar kunskap om hur boendekostnaden påverkas om räntan stiger Sex av tio unga med bolån saknar kunskap om hur deras boendekostnad påverkas om räntan stiger. Hälften

Läs mer

Nordeas boendebarometer om priser, räntor och amorteringar

Nordeas boendebarometer om priser, räntor och amorteringar Nordeas boendebarometer om priser, räntor och amorteringar Ingela Gabrielsson, Privatekonom Nordea 2015-10-26 Sammanfattning Tron på ständigt stigande bostadspriser är stabil och har lagt sig på en hög

Läs mer

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. December 2016 Skandias plånboksindex December 2016 Amorteringskravet får optimismen att minska i privatekonomin Skandias Plånboksindex för fjärde kvartalet visar på en fortsatt hög sparvilja hos hushållen. Till skillnad

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara Allmänheten anar bistrare tider och vill spara Konsumentklimatet september 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS Sifo Konsumentklimatet sep 2012 TNS 25.09.2012 JN123456 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Skandias plånboksindex. December 2015

Skandias plånboksindex. December 2015 Skandias plånboksindex December 2015 Orolig höst ökar sparviljan Skandias Plånboksindex för sista kvartalet 2015 visar att hushållens syn på den egna ekonomin påverkats av en höst som kännetecknats av

Läs mer

Konjunkturbarometern Hushåll frågor

Konjunkturbarometern Hushåll frågor Konjunkturbarometern Hushåll frågor 1. Hur är Ditt hushålls ekonomiska situation för närvarande jämfört med för 12 månader sedan? Är den? 2. Hur tror Du att Ditt hushålls ekonomiska situation är om 12

Läs mer

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 57 42 fax +46 ()8 57 421 www.tns-sifo.se Färre tror på bättre egen ekonomi Konsumentklimatet september 211 152231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Konsumentklimatet November 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet November 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +6 ()8 7 fax +6 ()8 7 www.tns-sifo.se Konsumentklimatet ember 9 Karna Larsson-Toll Innehåll. Om undersökningen. Resultat i sammandrag. Vad prioriterar

Läs mer

Tips och trix för din vardagsekonomi

Tips och trix för din vardagsekonomi Tips och trix för din vardagsekonomi Budget- och hyresrådgivningen i Malmö Inkomster Se till att du har rätt inkomster och bidrag. Saknar du inkomst eller har väldigt låg inkomst? Då kanske du har rätt

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011

Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar januari 2011 Sammanfattning 17 procent av föräldrar med barn under 18 år sparar inte till sina barn. Vilket innebär att det är något fler som sparar

Läs mer

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker

Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Mäns prioritering av fabriksny bil sjunker Konsumentklimatet juli 2011 1522031

Läs mer

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet

Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Lika lön ger olika pension! En pensionsprognos för kvinnor som är födda på 70-talet Sammanfattning Kvinnor som är födda på 70-talet kan inte räkna med att få samma pension som sina manliga kollegor trots

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259

2006:5. Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 2006:5 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet de senaste 10 åren ISSN 1653-3259 Sammanfattning Syftet med denna redovisning är att belysa hur regeländringar inom pensionssystemet har påverkat den

Läs mer

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010

Sveriges villaägare om privatekonomin 2011. Rapport december 2010 Sveriges villaägare om privatekonomin 2011 Rapport december 2010 Välkommen till villapanelen Villapanelen är den första oberoende och opolitiska panelen som speglar villaägarnas åsikter inom olika områden.

Läs mer

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015 Så sparar vi till barnen Rapport från Länsförsäkringar Våren 2015 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Om undersökningen 3. Sparbelopp 4. Sparkapital 5. Sparformer 6. Räkneexempel 2 1. Sammanfattning

Läs mer

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp

Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp Boindex Speglar hur väl hushållen har råd med sina husköp -12-06 Boindex i riket stabiliserades tredje kvartalet i år - men i storstäderna fortsätter hushållen tappa husköpkraft Boindex för landet som

Läs mer