Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1"

Transkript

1 Hushållsbarometern våren 2013 Delrapport 1 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2013 swedbank.se/privatekonomi

2 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Den privatekonomiska utvecklingen Förklaringar till bättre privatekonomi Förklaringar till försämrad privatekonomi Ekonomisk utsatthet Konsumtionslån Om undersökningen

3 1 Sammanfattning Swedbanks Hushållsbarometer har tagits fram sedan 2004 och speglar hur de svenska hushållen upplever den egna privatekonomin. Positiv bild av privatekonomin för andra året i rad Årets barometer målar en relativt ljus bild av hushållens ekonomiska situation. För andra året i rad är det fler hushåll som anser att privatekonomin blivit bättre än de som anser att den blivit sämre. Hushållsindex, som fångar upp hur hushållen upplever den egna ekonomins utveckling de senaste sex månaderna, hamnar på 50,8. Att många hushåll upplever en förbättrad privatekonomi kan ses mot bakgrund av låga prisökningar, en låg räntenivå och politiska åtgärder som införts till vissa hushåll. Trots hög arbetslöshet är sysselsättningsgraden hög. Dessutom kan en starkare krona, som gör inköp i annan valuta och utlandsresan billigare, göra sitt till. Från 2008 fram till 2011 minskade indexgapet mellan låginkomsttagare och hushåll med högre inkomster. Nu har indexgapet ökat för andra året i rad. Ett ökande indexgap indikerar att klyftorna mellan ekonomiskt starka och svaga grupper ökar. En förklaring kan vara att såväl högre lön och sjunkande räntenivåer får störst positiva effekter på ekonomiskt starka hushåll. Pensionärerna har successivt fått en bättre ekonomi. Bromsen slog visserligen till två år i rad med minskade pensioner, men förbättringar som högre bostadstillägg, höjt grundavdrag och uppräknade pensioner ser ut att ha fått effekt. Trots det har pensionärerna tillsammans med ensamstående med barn fortfarande lägst index. Arbete påverkar allt fler hushålls privatekonomi Även i år är löneförhöjningar den anledning som flest anger ha lett till bättre hushållsekonomi. Lägre låneräntor slår igenom som en annan viktig förklaring, mer än dubbelt så många anger det som orsak jämfört med förra året. Påverkan på ekonomin av att någon i hushållet arbetar mer samt att man blivit försiktigare med att konsumera har trendmässigt ökat sedan 2009 för hushåll som fått det bättre. Det speglar sannolikt en successiv beteendeförändring där allt fler strävar efter att komma i arbete samtidigt som en osäkerhet kring det ekonomiska läget skapar en försiktighet när det gäller hushållens konsumtion. Arbetssituationens betydelse bekräftas även av hushåll med försämrad ekonomi, som i allt högre utsträckning förklarar det med att någon i hushållet lämnat arbetsmarknaden eller gått ner i arbetstid. Allt färre i ekonomisk utsatthet men den positiva trenden kan vara bruten Andelen ekonomiskt utsatta hushåll har trendmässigt minskat den senaste tioårsperioden hade mer än var tionde hushåll svårt att få pengarna att räcka varje månad. Förra året hade den andelen halverats till 6 procent. Årets resultat visar på en marginell ökning till 7 procent. Även när det gäller typiska krisbeteenden, som att tvingas dra ner på vardagsmat eller nödvändiga skor och kläder, kan man konstatera att de med sämst ekonomi fått det bättre över den senaste tioårsperioden. Årets barometer visar dock på en viss ökning av dessa beteenden vilket, tillsammans med att något fler har återkommande problem att få pengarna att räcka till, får ses som en oroande indikation på att den positiva trenden mot allt färre ekonomisk utsatta hushåll kan vara bruten. 3

4 Index 2 Den privatekonomiska utvecklingen På övergripande nivå har hushållen upplevt bättre privatekonomi för andra året i rad Hushållsindex, som fångar upp såväl förmågan att hantera löpande utgifter som ekonomin totalt sett, är kvar på i stort sett samma nivå som förra året, 50,8 mot 50,9. Ett index på mer än 50 betyder att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna har blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre. Sammanfattningsvis målar Swedbanks hushållsbarometer en relativt ljus bild av hushållens ekonomiska situation. För andra året i rad är det fler hushåll som anser att privatekonomin blivit bättre än som anser att den blivit sämre. Förvånande nog står sig förra årets resultat trots att svensk ekonomi bromsat in det senaste året och märkbart påverkats av den svaga konjunkturen i omvärlden. Några avgörande politiska åtgärder har inte införts i år, men att många hushåll ändå faktiskt upplever en förbättrad privatekonomi kan ses mot bakgrund av låg inflation, en låg räntenivå samt uppräknade pensioner och löner. Sysselsättningsgraden bland svenskarna är hög, bland de högsta i Europa. Samtidigt är arbetslösheten över åtta procent som en konsekvens av folks tilltagande vilja alternativt press att söka sig till arbetsmarknaden. En starkare krona, som gör inköp i annan valuta och utlandsresan billigare, kan dessutom göra sitt till för en positiv upplevd situation. Bilden bekräftas av övriga beräkningar som Institutet för Privatekonomi årligen gör för ett antal typhushåll. I den analysen har samtliga Institutets typhushåll fått mer pengar kvar i plånboken efter att nödvändiga utgifter är betalda i början av det här året jämfört med ett år tidigare. Det gäller såväl garantipensionären med lägst pension som barnfamiljer med vanliga inkomster i både hyresrätt och villa. Diagram 1: Hushållsbarometern som index för hushållen totalt Genomsnitt 49,5 Ett index på mer än 50 betyder att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna har blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre. Index mäter såväl den löpande ekonomin som ekonomin totalt sett då man även tar hänsyn till tillgångar och skulder. För mer information om beräkning av index se sid 17. Den senaste tioårsperioden speglar indexutvecklingen en dramatisk period. Hösten 2007 var hushållen som mest positiva till utvecklingen av sin privata ekonomi och hushållsindex toppade på 51,8. Redan mot slutet av 2007, alltså innan finanskrisen på allvar bröt ut, upplevde många hushåll att 4

5 deras ekonomi förändrats till det sämre vilket resulterade i en bottennotering för hushållsindex våren Markant fler upplevde då att de hade fått mindre pengar till löpande utgifter och en sämre ekonomi. Trots den ekonomiska turbulensen som följde under 2008 sjönk hushållsindex bara marginellt Även om en sämre arbetsmarknad var påtaglig för många, klarade hushållen sig trots allt relativt bra i krisen tack vare kraftigt sänkta låneräntor, högre löner och skattelättnader. Våren 20 återhämtade sig hushållsindex och hushållens ekonomi stabiliserades, för att 2011 vända nedåt igen. Trots att konjunkturen började mattas av steg index till 50,9 våren Sedan dess har konjunkturen försvagats, arbetslösheten varit fortsatt hög och vintern har präglats av många varsel. Indexnivån har trots det nu ett år senare behållits. Årets hushållsindex på 50,8 visar att svenskarnas ekonomi på övergripande nivå trots allt stått pall för de sämre tiderna, men skillnader finns mellan olika grupper. Årets indextal visar visserligen att en övervägande andel uppger att deras ekonomi är oförändrad jämfört med för sex månader sedan, men majoriteten bland de hushåll vars ekonomi har förändrats uppger att det är till det bättre än till det sämre. Det gäller såväl när de ser till sina löpande utgifter och inkomster som när de ser till hela sin ekonomi. Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har fortfarande lägst index Lägst indextal har följande: Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har fortfarande lägst indextal, 45,9 respektive 47,3. Ensamstående under 65 år utan barn hemma är något nöjdare med sin ekonomiska utveckling och samma gäller för de gifta pensionärerna, men index för dessa två grupper är ändå under femtio, 48,8 respektive 49,2. Generellt upplever ensamstående att de har fått en sämre ekonomi jämfört med hushåll med två vuxna. Index under 50-strecket har också hushåll med hushållsinkomster under kr per år, och i synnerhet gruppen med lägst hushållsinkomster under kr per år. Högst indextal har följande: I likhet med de senaste fem åren har hushåll med hushållsinkomster på mer än kr per år högst index, 58,1. Högre index än 53 har även de med hushållsinkomst mellan kr och kr samt unga år. 5

6 Diagram 2: Hushållsbarometern som index uppdelat på delindex år år år 65+ år Hushållsinkomst >700' Hushållsinkomst 501'-700' Hushållsinkomst 401'-500' Hushållsinkomst <400' Storstad Övriga städer Landsbygd Ensamstående utan hemmav. barn Ensamstående med hemmav. barn Gift/sambo med hemmav. barn Gift/sambo utan hemmav. barn Gift/sammanboende pensionär Ensamstående pensionär Ökande indexgap mellan inkomstgrupper indikerar ökande klyftor Hushåll med hög inkomst upplever en mer påtaglig förbättring av privatekonomin än hushåll i gemen. Inkomsttagare med högst hushållsinkomst, över kr per år, har också högst index, 58,1. Hushåll med låga inkomster upplever däremot en försämrad ekonomi. De med en hushållsinkomst under kr per år har lägst indextal, 45,6. En viss skillnad i index mellan låg- och höginkomsttagare får dock anses naturlig eftersom förändringar får större påverkan bland hushåll med låga inkomster och med små marginaler. I den här gruppen kan det också vara vanligare att någon blivit av med arbetet eller blivit långtidssjuk. Medan det är större möjlighet att höginkomsthushåll fått löneförhöjning eller återgått i arbete. Från 2008 fram till 2011 minskade indexgapet mellan låg- och höginkomsttagare. Nu har dock indexgapet mellan låg- och högre inkomsttagare ökat för andra året i rad. Ett ökande indexgap indikerar att klyftorna mellan ekonomiskt starka och svaga grupper ökar. Möjliga förklaringar kan vara att såväl skattelättnader som sjunkande räntenivåer får störst positiva effekter på ekonomiskt starkare hushåll med två arbetstagare och som därigenom både fått dubbla löneökningar och jobbskatteavdrag. Medan å andra sidan hushåll med till exempel sjuk- eller arbetslöshetsersättning istället fått erfara stramare regelverk och lägre ersättningsnivåer. 6

7 Index Diagram 3: Index per inkomstgrupperna hög- och låginkomst (gruppen med mer än kr per år respektive gruppen med mindre än kr per år) över tid , , ,3 6,9 12,5 Över SEK/år SEK/år 45 45,6 40 Backar man i tiden till hösten 2007, när det totala indexet var som högst och hushållen som nöjdast med utvecklingen av sin privata ekonomi, var gapet relativt sett lågt mellan inkomstgrupperna. Totalt sett gick index ner våren 2008 samtidigt som gapet ökade dramatiskt våren 2008 till 19,3 indexenheter. Nedgången för mellan- och låginkomstgrupperna drev den totala nedgången i index medan delindexet för hushåll med högre inkomster istället steg till en historiskt hög nivå, 62. Resultatet sammanfaller med att jobbskatteavdragets andra steg infördes, samt inte minst av att fastighetsskatten ersattes med en för många betydligt lägre fastighetsavgift. Åren efter finanskrisen minskade indexklyftan mellan inkomstgrupperna för varje år och var som minst för två år sedan (våren 2011), endast 6,9 indexenheter - dels på grund av ett ökande hushållsindex för låginkomsttagarna, dels på höginkomsttagarnas sjunkande index till den historiskt låga nivån 52,7 våren Det året fick man inget ytterligare jobbskatteavdrag och låneräntorna var på väg uppåt. Det är från denna nivå klyftan nu har ökat för andra året i rad. Enligt höginkomsthushållen själva är det främst drivet av löneförhöjningar och sjunkande ränta vilket gett en bättre ekonomi och mer pengar att röra sig med. Klyftan är i år 12,5 indexenheter. Index på stadig uppgång för personer över 65 år De som är över 65 år har visserligen lägst hushållsindex jämfört med övriga åldersgrupper men tittar man bakåt i tiden ser man en stadig uppgång och de närmar sig 50-strecket (där fler anser att privatekonomin blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre). Då bromsen slog till 20 och 2011 drabbades många pensionärer av lägre pensioner, men samtidigt har pensionärerna kompenserats av successiva höjningar av grundavdraget samt bostadstillägg om man rätt till det. Medan garantipensionärerna har fått sin pension uppräknad med enbart inflation har inkomst- och tilläggspensionerna däremot i år räknats upp med rekordhöga, 4,1 procent. Många pensionärers upplevda förbättring har alltså sin förklaring, men trots förbättringar kan man konstatera att åldersgruppen 65+ fortfarande har lägre index än övriga åldersgrupper. 7

8 Index Diagram 4: Index per åldersgrupp över tid år år år 65+ år Återhämtning i Västsverige positiv utveckling i norr och söder ,9 48,9 51,8 Delas Sverige upp i sex olika regioner (norra, mellersta, Stockholm, västra, sydöstra och syd) är största andelen av invånarna i den södra och i den norra regionen mest nöjda med sin ekonomiska utveckling de senaste sex månaderna, index hamnar på 53 respektive 52. Region syd har ökat sitt index från 49,6 förra våren, medan norra istället har minskat sitt index från att förra våren ha legat på 54,7. Sydöstra ökar marginellt till 51,8. Västsveriges index når i år återigen 50-sträcket från att förra våren ha varit 48,6. De regionerna med lägst index är Stockholm och mellersta (exkluderat Stockholm). Stockholmsregionen har sedan förra året tappat i hushållsindex och har nu tillsammans med mellersta Sverige ett index under

9 3 Förklaringar till bättre privatekonomi Löneförhöjning och lägre låneräntor huvudsakliga drivkrafter bakom svenskarnas bättre ekonomi En femtedel av hushållen, 21 procent, anser att de det senaste halvåret har fått mer pengar till löpande utgifter. Majoriteten av dem, 57 procent, uppger att det beror på en löneförhöjning. Förra våren var den andelen 55 procent. En fjärdedel, 25 procent, anger förändrad livssituation som bidragande orsak till bättre ekonomi, vilket är en tillbakagång från 27 procent förra våren. Förändrad livssituation som medfört bättre ekonomi kan vara att de blivit sambo, separerat, slutat studera eller har barn som har flyttat hemifrån. Lägre låneräntor är den tredje mest vanliga orsaken till bättre ekonomi. Mer än dubbelt så många anger det som orsak jämfört med förra året, 24 procent våren 2013 mot 9 procent våren Årets notering är den näst högsta noteringen sedan mätningen startade. Att fler av olika orsaker arbetar mer är den fjärde vanligaste orsaken till att den löpande ekonomin har blivit bättre. Cirka en femtedel, 21 procent, anger att någon i hushållet arbetar mer från att tidigare har varit sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig (förra året var det 20 procent). Däremot har färre gått upp i arbetstid, procent jämfört med 15 procent förra våren. En femtedel, 20 procent, anger också minskad konsumtion, vilket är en ökning från 16 procent förra våren. Diagram 5: Orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det bättre Löneförhöjning Förändrad livssituation Lägre låneräntor Någon i hushållet arbetar mer Minskad konsumtion Ändrade regler; lägre inkomstskatt Gått upp i arbetstid Annat Ändrade regler; högre bidrag/ersättning Satt av mindre till sparande Förändrat boende Lägre fastighetsavgift/kommunala vår 2012 vår 9

10 Procent Även i år är det alltså löneförhöjningar som är den främsta anledningen till bättre hushållsekonomi. Årets notering är den högsta sedan 2006 då frågan ställdes första gången. Hittills har det alltid varit den vanligaste orsaken och löneökningarna har de senaste sju åren enligt Medlingsinstitutets statistik legat på mellan 2,4 till 3,6 procent i genomsnitt. En annan viktig förklaring som slår igenom är lägre låneräntor. Mer än dubbelt så många anger minskade ränteutgifter som orsak jämfört med förra året och man kan konstatera den näst högsta noteringen sedan mätningen startade. Sedan början av 2012 har också den korta tremånadersräntan fortsatt att dala till den näst lägsta nivån någonsin. Räntenivåns inverkan på hushållsekonomin har fluktuerat i takt med att räntesatserna ändrats, Våren 2009 var orsaken lägre ränta i topp då den till mångas stora lättnad sjönk efter att ha skjutit i höjden i samband med finanskrisen. Med allt högre skuldsättning kommer ränteförändringar framöver bli allt mer kännbara för många, negativt som positivt. Minskad konsumtion och mer arbete allt viktigare förklaringar till förbättrad hushållsekonomi Förutom högre lön har även fler angett att man fått en bättre ekonomi p g a att man nu arbetar mer, från att tidigare fått någon typ av ersättning, samt att man blivit försiktigare med att konsumera. Dessa båda förklaringsfaktorer har trendmässigt ökat sedan våren 2009 vilket sannolikt speglar en successiv beteendeförändring där allt fler strävar efter att komma i arbete samtidigt som en osäkerhet kring det ekonomiska läget skapar en försiktighet när det gäller hushållens konsumtion. Diagram 6: Topp fem orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det bättre, över tid Löneförhöjning Förändrad livssituation Lägre låneräntor Någon i hushållet arbetar mer Minskad konsumtion

11 4 Förklaringar till försämrad privatekonomi Att arbeta mindre ger allt större negativ effekt på privatekonomin 17 procent uppger att de har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste sex månaderna. Andelen som upplever att de fått mindre pengar att röra sig med är ungefär densamma som i fjol (18 procent). 36 procent av dem uppger högre priser som orsak till att plånboken har blivit tunnare, vilket är den mest utbredda orsaken men en minskad andel från förra årets nivå på 44 procent. En annan vanlig orsak är att någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldra- eller sjukledig. Andelen är i år uppe på 27 procent jämfört med förra vårens 22 procent. Den tredje vanligaste orsaken är förändrad livssituation, alltså att de till exempel har separerat, börjat studera eller gått i pension, 23 procent. Förra våren var andelen endast 18 procent. Högre kommunala avgifter påverkar en ökande andel av de som fått mindre pengar till löpande utgifter, 21 procent jämfört med 15 procent förra våren. Den femte vanligaste orsaken är minskad arbetstid, som i år når 17 procent jämfört med 8 procent förra våren. (Här ingår inte mindre arbetstid orsakad av föräldraledighet eller sjukdom). Diagram 7: Orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det sämre Högre priser Blivit arbetslös/sjukskriven/föräldraledig Förändrad livssituation, börjat studera, gått i Högre kommunala avgifter Gått ner i arbetstid Ökad konsumtion Ändrade regler: lägre ersättning och bidrag Högre låneräntor Sänkt pension Annat Förändrat boende Ändrade regler; högre inkomstskatt Sätter av mer till sparande vår 2012 vår procent De bakomliggande orsakerna till varför man fått mindre pengar att röra sig med skiljer sig alltså åt. Tydligt är att sämre ekonomi i allt högre utsträckning förklaras av att man lämnat arbetsmarknaden eller gått ner i arbetstid. Det är idag mer än tre gånger så vanligt att man anger minskad arbetstid som förklaring till sämre ekonomi om man jämför två år bakåt i tiden. Inte sedan mätningen av denna aspekt började 2006 kan man notera högre värden. Årets resultat visar att särskilt unga vuxna har fått 11

12 Procent sämre ekonomi p g a av att deras arbetstid minskat. Även arbetslöshet, sjukskrivning eller föräldraledighet blir en allt vanligare orsak. Sedan 2011 har den andelen ökat från 19 till 27 procent. Som en konsekvens av en låg inflation har prisökningar en allt mindre negativ påverkan på ekonomin. Andelen som anger det som orsak till sämre ekonomi har, med undantag för 2011, stadigt minskat sedan våren Då uppgav sju av tio högre priser som orsak till sämre ekonomi. Idag är den siffran halverad, 36 procent. Diagram 8: Topp fem orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det sämre, över tid Högre priser Blivit arbetslös/ sjukskrivits/ föräldraledig Förändrad livssituation, börjat studera, gått i pension mm Högre kommunala avgifter/ fastighetsavgift Gått ner i arbetstid 12

13 Procent 5 Ekonomisk utsatthet Allt färre med ekonomiska problem, men den positiva trenden kan vara bruten Andelen hushåll som de senaste tre månaderna haft svårt att få pengarna att räcka har trendmässigt minskat den senaste tioårsperioden hade mer än 20 procent av hushållen någon gång svårt att få pengarna att räcka till. Sedan 20 har andelen stabiliserats på 16 procent. För andelen hushåll som varje månad haft svårt att få pengarna att räcka till är den långsiktiga trenden ännu tydligare; 2004 hade mer än var tionde hushåll (13 procent) svårt att få pengarna att räcka varje månad. Förra året hade den andelen halverats till 6 procent. Årets resultat visar på en marginell ökning till 7 procent. Diagram 9: Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Pensionärer är den grupp som mest sällan upplever att pengarna inte räcker till, 11 procent har upplevt det någon gång den senaste tremånadersperioden, marginellt upp från 9 procent förra året. Bland svenskarna mitt i livet, mellan år, är det betydligt vanligare och här syns också en ökning från förra året, från 19 till 25 procent. Andelen som av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion är jämfört med förra året stabil på 40 procent. Även här finns en långsiktigt positiv trend sedan mätningen började 2004 med allt färre hushåll som av ekonomiska skäl tvingats dra ner på sin konsumtion, med en tillfällig uppgång våren 2009 direkt efter finanskrisen. Diagram : Andelen hushåll som det senaste kvartalet inte fått inkomsterna att räcka och dragit ner sin konsumtion Ja, vi har dragit ned på någon konsumtion Inkomsterna har inte räckt månaden ut 13

14 Procent Även när det gäller typiska krisbeteenden, som att tvingas dra ner på vardagsmat eller nödvändiga skor och kläder, visar resultaten att svenskarna fått det bättre över den senaste tioårsperioden, dock med en tillfällig tillbakagång efter finanskrisen Att tvingas dra ner på inköp av nödvändiga kläder har dock blivit vanligare igen de senaste två åren, andelen ligger nu på 18 procent. Att dra ner på inköp av vardagsmat är betydligt mindre vanligt, 5 procent av hushållen har tvingats göra det i år men även här syns en marginell ökning (från 4 procent) för första gången sedan finanskrisen Diagram 11: Andel hushåll som det senaste kvartalet av ekonomiska skäl dragit in på nödvändiga köp av skor/kläder, försenade räkningar eller nödvändiga köp av vardagsmat, över tid Nödvändiga köp av skor eller kläder Betalat en räkning för sent Nödvändiga köp av vardagsmat 0 Man kan konstatera att andelen hushåll som upplever problem med att få pengarna att räcka till och hushåll som tvingas dra in på vardagsmaten trendmässigt har minskat den senaste tioårsperioden. Men det är alltså en marginell uppgång för båda dessa mått på ekonomisk utsatthet. De mest utsatta hushållen verkar alltså inte längre fått det ytterligare bättre. Det är för tidigt att dra långtgående slutsatser men årets resultat visar att den positiva trenden planat ut och ger en indikation på att den kan vara bruten. 14

15 Procent Flest hushåll drar in på dyrare mat - såväl på restaurang som i mataffären När det gäller lyxigare konsumtion, som restaurangbesök, inköp av dyrare mat eller andra utgifter för fritidsaktiviteter, drar för andra året i rad allt fler ner, trots att restaurangmomsen sänktes förra året, vilket sannolikt speglar en viss ökad försiktighet generellt. Trenden för bilkörning går i motsats riktning. Trots att bensinpriset successivt höjts de senaste åren har allt färre valt att dra ner med undantag för förra våren då bensinpriset toppade. Diagram 12: Andel hushåll som det senaste kvartalet av ekonomiska skäl dragit in på restaurang eller pubbesök, inköp av dyrare mat, inköp för nöje/kultur/fritidsaktiviteter, bilkörning eller andra utgifter, över tid Restaurang eller pubbesök Inköp av dyrare mat Utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Bilkörning Minskat annan utgift 0 Diagram 13: Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet Restaurang- eller pubbesök Inköp av dyrare mat Nödvändiga köp av skor eller kläder Utgifter för nöje, kultur eller fritidsaktiviteter Bilkörning Minskat annan utgift Betalat en räkning för sent Nödvändiga köp av vardagsmat procent 2013 vår 2012 vår 15

16 Procent Procent 6 Konsumtionslån Unga hushåll fortsätter minska på konsumtionslånen Trenden när det gäller konsumtionslån har varit långsamt minskande sedan På senare år har den utvecklingen drivits främst av 20 till 29-åringar där andelen med konsumtionslån minskat drastiskt från nästan 30 procent 2009 till 12 procent i år, med andra ord mer än en halvering. Den höga noteringen för unga hushåll våren 2009 sammanföll med att betydligt fler unga hushåll uppgav att de fått en sämre ekonomi. Antingen var det en sämre ekonomi som fick dem att låna,till konsumtion, eller var det de dyra konsumtionslånen som gav dem en sämre ekonomi. Fler unga kan också ha vänt sig till dyrare finansbolag då bankerna blev mer restriktiva med sin långivning. Idag är det istället åldersgruppen 30 till 49 år där högst andel har lånat för konsumtion. Diagram 14: Andel som har lån för konsumtion över tid Har lån för konsumtion 2 0 Diagram 15: Andel som har lån för konsumtion per åldersgrupp över tid år år år 65+ år 0 16

17 7 Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tid. Den första undersökningen gjordes våren Våren 2013 är det fjortonde mättillfället. Hushållsbarometern visar hur stor andel av hushållen som t ex anser att de fått förbättringar eller försämringar av sin privatekonomi samt hur stor andel som kommer att förändra sina privatekonomiska beslut framöver. Barometern visar däremot inte hur stora förändringarna beloppsmässigt är eller kommer att bli. Det går alltså inte att dra slutsatser om hur mycket bättre eller sämre hushållen har fått det i kronor, utan enbart hur stora andelar av hushållen som berörs av de olika frågeställningarna. Frågorna i delrapport 1 omfattar: Hur man upplever att hushållets löpande ekonomi förändrats. Varför man anser att hushållet fått mer eller mindre pengar till löpande utgifter. Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Hur man planerar att förändra sina utgifter för semester jämfört med förra året. Hur man upplever att hushållets ekonomiska situation förändrats totalt sett. Om hushållet ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av TNS Sifo på uppdrag av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden mars Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har personer svarat. Hushållsbarometern som index Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (även med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, hushållsindex ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi 17

Hushållsbarometern hösten 2006

Hushållsbarometern hösten 2006 Hushållsbarometern hösten Erika Pahne Institutet för Privatekonomi November Sammanfattning Hushållsindex har stigit från 49 till 50, och är på den högsta nivån sedan våren 2004, vilket betyder att de som

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, november 1 Sammanfattning Index ens index har stigit från 48 i våras till 50. Det betyder att hushållens ekonomi förbättrats det senaste

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

Hushållsbarometern Våren 2008

Hushållsbarometern Våren 2008 Hushållsbarometern Våren 2008 Erika Pahne Institutet för privatekonomi 2008 Sammanfattning Hushållsindex faller tillbaka och bryter en uppåtgående trend Hushållsindex har fallit från 51,8 i höstas till

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. hösten 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN hösten 2004 Rapport Hushållsbarometern hösten 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne November 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2012

Hushållsbarometern våren 2012 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen...

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2007

Hushållsbarometern våren 2007 Hushållsbarometern våren 2007 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi maj 2007 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något från 50,8 hösten 2006 till 50,5. Trots en försumbar tillbakagång ligger index

Läs mer

Hushållsbarometern våren 2010

Hushållsbarometern våren 2010 Hushållsbarometern en 2010 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Sammanfattning Hushållsbarometern ger en bild av hur hushållen upplever sin ekonomiska situation. Jämförelser med tidigare resultat speglar

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Skandias plånboksindex. December 2015

Skandias plånboksindex. December 2015 Skandias plånboksindex December 2015 Orolig höst ökar sparviljan Skandias Plånboksindex för sista kvartalet 2015 visar att hushållens syn på den egna ekonomin påverkats av en höst som kännetecknats av

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa

INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet. Tidningsläsning bland arbetslösa INSTITUTIONEN FÖR JOURNALISTIK OCH MASSKOMMUNIKATION Göteborgs universitet PM från Dagspresskollegiet nr. 44 Tidningsläsning bland arbetslösa Ulrika Andersson 3 Tidningsläsning bland arbetslösa 199-talet

Läs mer

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011

Pressmeddelande. Hushållens ekonomi under 40 år. Stockholm 6 september 2011 Pressmeddelande Stockholm 6 september 2011 Hushållens ekonomi under 40 år En tvåbarnsfamilj har dubbelt så mycket över idag efter nödvändiga utgifter. Konsumtionen per individ är fördubblad, men matens

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006

Pressmeddelande. Stockholm den 6 december 2006 Pressmeddelande Stockholm den 6 december 2006 Så här blir hushållens ekonomi 2007 Bättre för löntagare och sämre för pensionärer Reallöneökningarna väntas fortsätta även under nästa år vilket förbättrar

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015

Aktuell analys. Hushållens ekonomi 2016. 28 december 2015 Aktuell analys 28 december 2015 Hushållens ekonomi 2016 Pensionärer, löntagare och arbetslösa får alla det bättre 2016. Största förbättringen jämfört med januari 2015 får den som är arbetslös. Från att

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni,

Skandias plånboksindex. Juni, Skandias plånboksindex Juni, 2014 2014-06-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för andra kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan är oförändrad. Plånboksindex

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG

TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Brigitta Hultblad Tfn: 08-786 54 08 Måns Hector Tfn: 08-786 56 35 PM 2010-10-22 Dnr 2010:1599 TYPFALLSBERÄKNINGAR MED RÖDGRÖNA FÖRSLAG Vi skulle vilja ha en uppdatering

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Pressmeddelande från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-11-22 Prognos för 2006 Löntagarnas och barnfamiljernas år Barnfamiljens ekonomi förbättras till nästa år. Man får mer över när

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 2012 GÄVLEBORGS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 HALLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Skandias plånboksindex. Oktober,

Skandias plånboksindex. Oktober, Skandias plånboksindex Oktober, 2014 2014-10-20 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att hushållens optimism kring den egna ekonomin rasar i hela riket, i alla åldrar och i alla inkomstgrupper.

Läs mer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer

En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer 2010-03-27 En tredje skattesänkning för Sveriges pensionärer Sverige ser ut att ha klarat sig igenom finanskrisen bättre än många andra länder. Aktiva insatser för jobben och välfärden, tillsammans med

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001

Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 LÅNA Rapporten LÅNA Institutet för privatekonomi Erika Pahne Juni 2001 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sid Inledning 4 Syfte med undersökningen 4 Om undersökningen 5 Kapital 1 Hur lånebilden ser ut 6 Hur många

Läs mer

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år

Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år Pressmeddelande 21 december 2016 Högre löner, men sämre för garantipensionären nästa år De som arbetar får högre reallöner 2017, eftersom lönerna ökar mer än priserna. Pensionerna blir också högre, vilket

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer

Finansdepartementet. Sänkt skatt för pensionärer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Fi2017/01434/S1 Sänkt skatt för pensionärer Mars 2017 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Lagtext... 4 3 Bakgrund... 7 4 Överväganden och förslag...

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN

MER KVAR AV LÖNEN LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN MER LÅNGSIKTIGT ANSVAR FÖR JOBBEN I höstens budget vill Moderaterna genomföra ytterligare skattelättnader för dem som jobbar, sänkt skatt för pensionärer och en höjning av den nedre brytpunkten för statlig

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 JÄMTLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2012 VÄRMLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin

Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin Pressmeddelande, 2015-05-11 Framtidstro präglar skåningens syn på privatekonomin De allra flesta skåningarna har en stark tilltro till den egna privatekonomin och många tror att de kommer att ha mer pengar

Läs mer

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010

Välfärdsbarometern 2010. En rapport från SEB Trygg Liv, juni 2010 En rapport från SEB Trygg Liv, juni Dags att tala om eget ansvar i välfärden Framtidstron och optimismen har återvänt. I förra årets Välfärdsbarometer kunde vi tydligt se att många människor var oroliga

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1

Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Sverige i topp i ungdomars inkomstutveckling efter krisåren 1 Frågan om ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden har en central roll i årets valrörelse. Diskussionen begränsar sig ofta till möjligheten

Läs mer

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 07 420 00 fax +46 (0)8 07 420 01 www.tns-sifo.se Konsumentklimatet December 20 119303 Karna Larsson-Toll Innehåll 1. Om undersökningen

Läs mer

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Skandias plånboksindex. September 2015

Skandias plånboksindex. September 2015 Skandias plånboksindex September 2015 Hushållen höstdeppar Skandias Plånboksindex visar ett kraftigt tapp för hushållens optimism. Så här pessimistiska har hushållen inte varit på snart ett år. Den skakiga

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Fortsatt optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Fortsatt optimism om egna ekonomin Konsumentklimatet Mars 2012 1524240 Karna

Läs mer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer

LRF Konsults Lönsamhetsbarometer LRF Konsults Lönsamhetsbarometer APRIL 1 Sjunkande lönsamhet bland landets småföretag 9 av Sveriges företag har färre än 1 anställda. Det gör dem till en grupp med en betydande roll för den svenska ekonomins

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SKÅNE LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget

Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen 16 juli 2015 Samma dag som i fjol tack vare Alliansens budget Skattefridagen är den dag på året då medelinkomsttagaren har tjänat ihop tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets

Läs mer

Sol över svenskarnas semesterplaner 2009

Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Sol över svenskarnas semesterplaner 2009 Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson Privatekonom Nordea 2009-06-11 Sammanfattning Semesterbudgeten har i år stigit till 14 000 kr, från 12 800 kr 2008. Ökningen

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition

Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition Sid 1 (6) Den svenska ekonomin enligt regeringens bedömning i 2011 års ekonomiska vårproposition I vårpropositionen skriver regeringen att Sveriges ekonomi växer snabbt. Prognosen för de kommande åren

Läs mer

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014

TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 2014 TEKNIKFÖRETAGENS BAROMETER 1:A KVARTALET 14 Teknikföretagens konjunkturbarometer för första kvartalet omfattar bedömningar från 57 företag. Försäljningen uppgår samman taget till 587 Mdr SEK, varav 78

Läs mer

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol

Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Tre dagar senare än i fjol Skattefridagen 18 juli 2016 Skattefridagen är den dag på året då den genom snittliga inkomsttagaren tjänat ihop tillräckligt för att kunna betala

Läs mer

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader

Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Sida 1 Så planeras julen 2008 Inköp och kostnader Synovate för Nordea Ingela Gabrielsson 2008-11-26 Sida 2 Inledning Julen innebär ökade inköp för de flesta, där julklapparna står för den stora delen.

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN En rikstäckande undersökning om småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 27 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

Läs mer

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll TNS SIFO 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +6 ()8 57 fax +6 ()8 57 www.tns-sifo.se Pensionärer räknar med sämre ekonomi Konsumentklimatet september 9 5833 Karna Larsson-Toll Innehåll.

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Våren 11 SÖDERMANLANDS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011

Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Blekinge, 13 maj 2011 Mer information om arbetsmarknadsläget i Blekinge län i april 2011 Antalet nyanmälda platser ökar kraftigt Under den senaste månaden nyanmäldes 670 1 lediga platser till länets arbetsförmedlingar,

Läs mer

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA

DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA DEN STORA PENSIONSOREDAN INFÖR VALET: OSÄKERHETEN OM HUR SKATTEN PÅ PENSION HAR FÖRÄNDRATS ÄR STOR BLAND VÄLJARNA SIFO: FLER TROR ATT SKATTEN PÅ PENSIONER HAR HÖJTS ÄN ATT DEN HAR SÄNKTS STOR OSÄKERHET

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Dalarnas näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Dalarnas län... 4 Småföretagsbarometern Dalarnas län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Positiv start på det nya årtusendet

Positiv start på det nya årtusendet Pressmeddelande Från FöreningsSparbanken Institutet för privatekonomi Stockholm den 20 september 1999 Kommentar till budgetpropositionen: Positiv start på det nya årtusendet De flesta hushåll kan se fram

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009 TNS SIFO 4 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +46 ()8 7 4 fax +46 ()8 7 4 www.tns-sifo.se Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 9 8343

Läs mer

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats?

2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till andra kommuner i landet och hur har den utvecklats? 2011-01-29 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:1 Hur förhåller sig lönenivån i Eskilstuna till

Läs mer

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT

NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT NORDVÄSTRA SKÅNE OCH SKATTERNA VÄSTRA SKÅNE: SÅ MYCKET HAR SKATTEN PÅ ARBETE I SKÅNE SÄNKTS, KOMMUN FÖR KOMMUN OCH SKATT FÖR SKATT SAMMANFATTNING AV VÅRA RESULTAT Skatt är den klart största utgiften för

Läs mer

2013-10-04 Dnr 2013:1474

2013-10-04 Dnr 2013:1474 2013-10-04 Dnr 2013:1474 I rapporten redovisas en fördelningsanalys av regeringens budgetproposition för 2014. Förslagen analyseras i förhållande till gällande regler. I denna promemoria redovisas direkta

Läs mer

Skandias plånboksindex. December 2016

Skandias plånboksindex. December 2016 Skandias plånboksindex December 2016 Amorteringskravet får optimismen att minska i privatekonomin Skandias Plånboksindex för fjärde kvartalet visar på en fortsatt hög sparvilja hos hushållen. Till skillnad

Läs mer

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll

Färre tror på bättre egen ekonomi. Konsumentklimatet september Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 57 42 fax +46 ()8 57 421 www.tns-sifo.se Färre tror på bättre egen ekonomi Konsumentklimatet september 211 152231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Nordeas privatekonomiska barometer 2010 - oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom 2010-01-27

Nordeas privatekonomiska barometer 2010 - oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom 2010-01-27 Nordeas privatekonomiska barometer - oro och åtgärder Ingela Gabrielsson Privatekonom -01- Sammanfattning Vi oroar oss mest för bli arbetslösa, för vår pension och för att förlora vår ekonomiska buffert.

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern Småföretagsbarometern Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen Hösten 2011 NORRBOTTENS LÄN Swedbank och sparbankerna i samarbete med Företagarna

Läs mer

Nordeas Trygghetsindex 2011

Nordeas Trygghetsindex 2011 Nordeas Trygghetsindex 2011 2011-01-26 Ingela Gabrielsson Privatekonom Sammanfattning Ekonomiska frågor som inger otrygghet inför 2011 Drygt två miljoner svenskar oroar sig för energipriserna. Därefter

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet)

Fördjupning i Konjunkturläget augusti 2012 (Konjunkturinstitutet) Konjunkturläget augusti 2012 115 FÖRDJUPNING Effekter av de tillfälliga statsbidragen till kommunsektorn under finanskrisen Kommunsektorn tillfördes sammantaget 20 miljarder kronor i tillfälliga statsbidrag

Läs mer