Hushållsbarometern våren 2012

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hushållsbarometern våren 2012"

Transkript

1 Hushållsbarometern våren 2012 Erika Pahne Institutet för Privatekonomi Maj 2012 swedbank.se/privatekonomi

2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Resultat; utfall och förändringar... 5 Om undersökningen Hushållsbarometern som index

3 Sammanfattning Hushållsbarometern visar hur hushållen upplever att ekonomin förändrats det senaste halvåret och hur de ser på sin ekonomi framöver. Den ger också en bild av orsakerna till förändringarna och hur man klarar sin vardagsekonomi. Hur det har gått för hushållen det senaste halvåret Hushållsindex är nu 50,9. Index över 50 innebär att fler tycker att ekonomin blivit bättre än sämre det senaste halvåret. Nivån speglar därmed en något mer positiv sammantagen bild av den egna ekonomin. Sedan förra våren har index stigit från 48,8 till 50,9. Ökningen beror framförallt på att färre upplever att de har fått det sämre, snarare än att fler har fått det bättre. De flesta grupperna har på ett år höjt sitt index, oavsett hushållstyp, ålder, geografisk hemvist eller inkomst. Men vissa grupper har fortfarande ett index på under 50. Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har lägst index, medan hushåll med årsinkomster över kronor har högst. Orsaker till bättre löpande ekonomi Högre lön, 55 (46) 1 procent. Någon i hushållet arbetar mer, dvs har gått från arbetslöshet, sjukskrivning, föräldraledighet eller har gått upp i arbetstid, 35 (35) procent. Förändrad livssituation, dvs blivit sambo, separerat, slutat studera eller att barn flyttat hemifrån, 27 (15) procent. Orsaker till sämre löpande ekonomi Högre priser, 44 (48) procent. Någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldraledig eller sjuk, 22 (19) procent. Högre låneräntor vilket färre anger i år, 16 (26) procent. Hur man klarat ekonomin 16 procent av hushållen har problem att få pengarna att räcka månaden ut, ofta eller alltid. Det är en lika stor andel som för ett år sedan, men i år har färre problem varje månad. Ensamstående har fortfarande störst svårigheter. Fyra av tio hushåll har av ekonomiska skäl dragit ned på konsumtion. Det är något fler än för ett år sedan, men trenden på längre sikt är något nedåtgående. Flest har dragit ned på restaurang- och pubbesök, trots sänkt restaurangmoms, men många har även dragit ned på dyrare mat, nödvändiga inköp av skor och kläder och nöjen/fritid. Andelen som dragit in på nödvändiga inköp av vardagsmat har inte tidigare varit så låg som i år, 4 procent. Färre har lånat till konsumtion, ett trendbrott jämfört med tidigare år. 11 (14) procent av hushållen uppger att de har lån för konsumtion. Unga vuxna har minskat sin andel. 1 Siffror inom parantes avser våren

4 Ekonomin framöver Optimismen är stark. 35 procent tror att den egna ekonomin blir bättre, 12 procent att den blir sämre. Framtidstron har dessutom förstärkts sedan förra våren, men främst på grund av att färre tror att ekonomin blir sämre. Unga vuxna är mindre optimistiska idag, 45 (60) procent, medan åringar ser mer ljust på framtiden, 52 (46) procent. De flesta anger högre lön som orsak till en förbättring, 45 (43) procent, och att någon ska gå från bidrag till arbete, 14 (17) procent. De som tror att det blir sämre räknar med prishöjningar, 31 (30) procent. Däremot är det färre som i år förväntar sig räntehöjningar, 7 (16) procent. Trots ökad optimism planerar inte fler att öka sin konsumtion. Sparviljan har stigit och är nu högre än tidigare år. 26 (23) procent vill nu spara mer, 7 (11) procent mindre. Färre tänker sig att öka sin amortering. 10 (12) procent av samtliga hushåll planerar att amortera mer, 4 (3) procent att amortera mindre. Fler planerar att lägga mer pengar på semestern i år. Siffror inom parantes avser våren

5 Resultat; utfall och förändringar På ett år har Hushållsindex stigit från 48,8 till 50,9 Sedan förra våren har Hushållsindex stigit från 48,8 till 50,9 vilket innebär att fler hushåll nu anser att deras ekonomi har förbättrats. Hösten 2007 var hushållen nöjdast med utvecklingen av sin privata ekonomi då hushållsindex toppade på 51,8. Våren 2008, alltså redan innan finanskrisen på allvar bröt ut, upplevde många hushåll att deras ekonomi förändrats och fler hade fått mindre pengar till löpande utgifter. Trots den ekonomiska turbulensen som följde därefter sjönk hushållsindex bara marginellt Även om en sämre arbetsmarknad var påtaglig för många, klarade hushållen sig trots allt relativt bra i krisen tack vare låga låneräntor, högre löner och skattesänkningar. Våren 2010 återhämtade sig hushållsindex och hushållens ekonomi stabiliserades, för att våren 2011 vända nedåt igen då färre hushåll uppgav att de fått förbättringar. Nu ytterligare ett år senare är konjunkturen sämre och arbetslösheten fortfarande relativt hög, men trots det har index stigit. Jämfört med tidigare år ser det här året hittills ut som ett hyfsat år för hushållen mätt i ekonomisk förbättring. Även om index överträffar förra vårens resultat och t o m tangerar några av indexnivåerna för 2006 och 2007 så betyder inte det att hushållen nödvändigtvis har fått det så mycket bättre i kronor. En sammanfattning av årets förbättrade indextal är att flertalet hushåll inte indikerar några förbättringar. Däremot är det inte längre lika många som anser att den egna ekonomin har blivit sämre. Denna utveckling bekräftas även av beräkningar som Institutet för Privatekonomi årligen gör för ett antal typhushåll. I den analysen har samtliga av Institutets typhushåll mellan januari 2011 och januari 2012 antingen fått en oförändrad ekonomi eller så har de fått något mer kvar att leva på efter att nödvändiga utgifter var betalda. Diagram 1 Hushållsbarometern som index för hushållen totalt Index är nu 50,9. Ett index på mer än 50 betyder att fler hushåll anser att deras ekonomi de sex senaste månaderna har blivit bättre än dem som anser att den blivit sämre. Index mäter såväl den löpande ekonomin som ekonomin totalt sett då man även tar hänsyn till tillgångar och skulder. För mer information om beräkning av index se sid 18. 5

6 Ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer har lägst index Lägst indextal har följande: Bryter man ner resultaten har ensamstående föräldrar och ensamstående pensionärer lägst indextal, 45,1 respektive 45,6. De gifta pensionärerna är något nöjdare med sin ekonomiska utveckling, men index för dem är ändå lågt, 48,3. Även om indextalen fortfarande är låga anser båda pensionärsgrupperna samt de ensamstående föräldrarna att de har fått ekonomiska förbättringar jämfört med resultaten våren Att pensionärsgruppen har höjt sitt index två år i följd är kanske inte helt förvånande eftersom regeringen vid årsskiftet 2010/2011 höjde grundavdraget och därigenom sänkte inkomstskatten för just ålderspensionärerna. I år har dessutom den allmänna pensionen stigit efter att bromsen dessförinnan slagit till två år i följd. Ytterligare en bidragande orsak är förmodligen att både pensionärer och barnfamiljer med låga inkomster från årsskiftet fått förstärkt bostadstillägg respektive bostadsbidrag. Index under 50-strecket har också storstadsbor, ensamstående utan barn hemma och hushåll med hushållsinkomster under kr per år. Hushåll med högre inkomster har högst index Högst index har följande: I likhet med förra våren har hushåll med hushållsinkomster på mer än kr per år högst index, 56,5. I den här gruppen anser flest att deras ekonomi förbättrats de senaste sex månaderna. Högre index än 53 har även gifta och sambor utan hemmaboende barn och unga år. Diagram 2 Hushållsbarometern som index uppdelat på delindex 6

7 Av Sveriges regioner har den västra regionen lägst index Index i regioner: Delas Sverige upp i sex olika regioner är störst andel av invånarna i den norra och i den mellersta regionen mest nöjda med sin ekonomiska utveckling de senaste sex månaderna, Stockholm exkluderat. Sedan mätningen förra våren har den norra regionen höjt sitt index mest, 54,7 (50,9) 1. Enligt norrlänningarna är en starkt bidragande orsak att man av olika orsaker arbetar mer. För ett år sedan var det istället Stockholm som hade det högsta indextalet, men Stockholmarnas index är nu 50,2. Även i övriga storstäder ligger index runt 50 och skillnaden är numera inte så stor vare sig man bor i storstad, i övriga städer eller på landsbygden. Lägst indextal har den västra regionen som även förra våren intog bottennoteringen, 48,6. Samtliga grupper har höjt sitt index jämfört med föregående år Samtliga grupper har höjt sitt index jämfört med föregående år. Ett undantag är ensamstående utan hemmavarande barn, men sänkningen är marginell. Sedan förra våren har index höjts mest för hushåll med hushållsinkomster på mer än kronor per år, för gifta/sambor utan hemmavarande barn, men också för ensamstående pensionärer - även om de fortfarande har ett lågt index på 45,6. Med knapp marginal överväger den andel som anser att de har fått en bättre ekonomi Jämför man hur ekonomin var för ett halvår sedan anser en majoritet av hushållen att både deras vardagsekonomi 2 och deras totala ekonomi 2 är oförändrad, 61 respektive 65 procent. Av dem som anger att deras ekonomi förändrats anser 18 procent att de har mer pengar till löpande utgifter idag. En lika stor andel anser att de har mindre pengar till löpande utgifter. När hushållen däremot ser till hela sin ekonomi anser en större andel att deras ekonomi har blivit bättre de senaste sex månaderna än de som tycker att den har blivit sämre, 19 respektive 14 procent. Tar hushållen även hänsyn till sina tillgångar och skulder är de alltså mer positiva till utfallet. Jämfört med resultaten våren 2011 anser i år färre hushåll att den egna ekonomin har försämrats. Det gäller både den löpande- som privatekonomin totalt sett. Det är däremot inte fler som säger att den har blivit bättre, utan istället uppger fler att de har en oförändrad ekonomi. 1 2 Siffror inom parantes avser våren Vardagsekonomi avser löpande inkomster och utgifter. Total ekonomi inkluderar även tillgångar och skulder. 7

8 Bättre ekonomi främst p g a högre lön och att fler arbetar mer Närmare en femtedel av hushållen, 18 procent, anser att de det senaste halvåret har fått mer pengar till löpande utgifter. Mer än hälften av dem uppger att det beror på en löneförhöjning. Andelen har dessutom ökat med hela 9 procentenheter jämfört med resultatet förra våren, 55 (46) 1 procent. Att fler av olika orsaker arbetar mer är näst efter löneförhöjning den vanligaste orsaken till att den löpande ekonomin har blivit bättre. En femtedel anger att någon i hushållet arbetar mer från att tidigare varit sjukskriven, arbetslös eller föräldraledig, 20 procent (16). Dessutom har man valt eller fått möjlighet att gå upp i arbetstid, 15 procent (19). En annan vanlig orsak är att livssituationen har förändrats, Drygt en fjärdedel anger att de har fått det ekonomiskt bättre det senaste halvåret p g a att de blivit sambo, separerat, slutat studera eller har barn som har flyttat hemifrån. Vanligtvis brukar det vara en relativt konstant andel, men i år är det en kraftig ökning från 15 procent förra våren till 27 i vår. Lägre inkomstskatt är inte längre ett lika tungt vägande skäl till att man fått mer pengar. Det kan förklaras av att regeringen från 2011 gjort uppehåll med ytterligare steg av jobbskatteavdraget. Kommunalskatten har sänkts i bara sex av landets kommuner i år, men kan trots allt vara en orsak till att några svarar lägre inkomstskatt p g a ändrade regler, 10 procent (17). Årets höjda bostadstillägg för pensionärer och höjt bostadsbidrag till barnfamiljer har inte resulterat i att fler anger högre bidrag som anledning till att ekonomin blivit bättre, 4 (4) procent. Lägre räntor är inte längre någon orsak till att hushållen har fått det bättre det senaste halvåret, bara 9 procent anger det. Våren 2009 uppgav närmare hälften av hushållen som fått mer pengar i plånboken att det berodde på lägre låneräntor. Samma år sa dessutom 38 procent att det berodde på lägre inkomstskatt, vilket det året sammantaget innebar en ekonomisk jackpot för många hushåll. I år är det som sagt istället löneförhöjningar, högre sysselsättningsgrad och förändrad livssituation som får stå för förbättringen. Diagram 4 Orsaker till att man har fått mer pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det bättre 8

9 Sämre ekonomi främst p g a prisökningar, men utgiften för räntor är inte längre lika kännbar Närmare en femtedel, 18 procent, uppger att de har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste sex månaderna. Högre priser är den mest utbredda orsaken till att plånboken för många har blivit tunnare. Det anser 44 (48) procent av dem som fått det sämre. En annan vanlig orsak är att någon i hushållet har blivit arbetslös, föräldra- eller sjukledig, 22 (19) procent. Lägre ersättning och/eller bidrag och högre skatt är även i år en av de vanligaste orsakerna till en sämre ekonomi, 26 (26) 1 procent. Trots uppräkning av den allmänna pensionen vid årets början anger en lika stor andel 12 procent att deras försämrade ekonomi beror på att pensionen sänkts. Inte heller höjda bidrag som bostadstillägg för pensionärer eller höjt bostadsbidrag till barnfamiljer har resulterat i att färre anger lägre ersättning eller bidrag som anledning till att ekonomin blivit sämre svarade hela 38 procent att lägre ersättning/bidrag eller högre skatt beroende på regelförändringar lett till en sämre ekonomi, då förmodligen beroende på striktare ersättningsregler i både sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen. Färre hushåll anger högre låneräntor som skäl till att de har mindre pengar.16 procent i vår jämfört med 26 procent för ett år sedan. Om man bara tittar på den korta tremånadersräntan så har den det senaste halvåret både höjts och sänkts, medan den motsvarande period för ett år sedan höjdes från 2,48 till 3,78 procent. En större andel jämfört med för ett år sedan uppger att man har ökat sin konsumtion det senaste halvåret och därigenom har fått mindre pengar i plånboken, 14 (7) procent. Andra skäl till att ekonomin blivit sämre är i nämnd ordning högre kommunala avgifter, förändrat boende, satt av mer till sparande och gått ner i arbetstid. Diagram 3 Orsaker till att man har fått mindre pengar till löpande utgifter de senaste 6 månaderna, av de hushåll som fått det sämre *) inklusive sänkt pension 1 Förutom lägre bidrag och ersättning, 9%, ingår även lägre pension,12%, och högre skatt, 5%. 9

10 En lika stor andel som förra våren har problem med att få pengarna att räcka månaden ut, men färre har haft problem varje månad Trots lågkonjunktur och relativt hög arbetslöshet har en lika stor andel av hushållen som för ett år sedan haft problem med att få inkomsterna att räcka månaden ut. Totalt sett har 16 procent av hushållen haft svårigheter. Sedan 2004 har andelen successivt minskat men ligger i år på samma nivå som förra året. Däremot har man inte haft svårigheter lika ofta. 6 procent har nu haft problem varje månad jämfört med 8 procent förra våren. Ensamstående såväl med som utan barn är de hushåll som har haft det svårast att få pengarna att räcka. Drygt 40 procent av dem har haft problem det senaste kvartalet. En stor andel av pensionärerna upplever att deras ekonomi blivit sämre. Trots det har sammanboende/gifta seniorer inte haft några svårigheter med att få sina pengar att räcka, däremot har de ensamstående pensionärerna haft det, 17 procent (18). Diagram 5 Om du tänker på de senaste tre månaderna, hur många av dem har du och ditt hushåll haft det svårt att få inkomsterna att räcka månaden ut? Fyra av tio har dragit ner på sin konsumtion, vilket är något fler jämfört med för ett år sedan Fyra av tio hushåll uppger att de av ekonomiska skäl tvingats dra in på sin konsumtion någon gång det senaste kvartalet. Flest har dragit in på restaurang- eller pubbesök, 19 procent. Men många har också dragit in på dyrare mat, nödvändiga inköp av skor eller kläder och på nöjen, kultur eller fritidsaktiviteter. Utgifter för nöjen, kultur eller fritidsaktiviteter prioriteras trots att fler totalt sett minskat sin konsumtion. Färre än vid någon mätning tidigare har valt att dra in på detta, i år 16 procent. En positiv notering är att enbart 4 procent av hushållen har tvingats dra in på vardagsmaten, vilket är den lägsta andelen sedan mätningarna startade (13) procent har dragit in på bilkörningen. Jämfört med förra våren är det dock något fler hushåll som dragit ner och reagerat på att bensinpriset har stigit med cirka femton procent sedan januari Grupper som dragit ner i störst/minst utsträckning på sin konsumtion: I störst utsträckning har ensamstående med barn tvingats dra ner på sin konsumtion det senaste kvartalet, sex av tio. Generellt har yngre dragit ner mer än äldre. Av åringarna har 59 (40) procent minskat sin konsumtion det senaste kvartalet, bland ålderspensionärerna är det 35 (30) procent. 10

11 Jämfört med förra våren har något fler hushåll tvingats att dra åt svångremmen, 40 jämfört med 35 procent. Under finanskrisen 2008 och 2009 uppgav närmare hälften att de dragit ner på sin konsumtion, så i den jämförelsen har hushållen ändå lättat lite på bromsen. Diagram 6 Vad hushållen av ekonomiska skäl dragit in på det senaste kvartalet Trenden visar att vissa av dem med mest trängd ekonomi har fått större marginaler Sammantaget tyder några resultat på att vissa av de mest trängda hushållen trots allt upplever att de har fått större marginaler den senaste åttaårsperioden. Trenden sedan mätningarna började 2004 är att fler och fler får inkomsterna att räcka månaden ut, i år liksom de två tidigare åren är andelen som allra lägst. Även andelen hushåll som av ekonomiska skäl tvingats växla ner sin nödvändiga konsumtion har successivt minskat. Det här året är det visserligen en viss ökning vilket innebär ett hack på kurvan, men även här kan en nedåttrend utläsas. I år är dessutom andelen som har tvingats dra in på det allra nödvändigaste som inköp av vardagsmat lägre än i någon tidigare mätning, 4 procent. Diagram 7 Andelen hushåll som det senaste kvartalet inte fått inkomsterna att räcka och dragit ner sin konsumtion vår 2006 vår 2008 vår 2010 vår 2012 vår Inkomsterna har inte räckt månaden ut Ja, vi har dragit ned på någon konsumtion 11

12 Färre hushåll än tidigare har lånat till konsumtion 11 (14) procent av hushållen uppger att de har lån för konsumtion. Konsumtionslån är nu inte vanligast bland unga vuxna utan i gruppen år. 16 procent av dem uppger att de har ett sådant lån. För första gången sedan 2005 då frågan ställdes första gången har andelen med konsumtionslån sjunkit från att de senaste åtta åren legat stabilt mellan 15 och 13 procent. Framförallt är det unga mellan år som löst sina lån och inte tagit nya, 24 procent av dem hade lån förra året, 13 procent i år. Men även ensamstående med eller utan barn samt övriga barnfamiljer har i mindre utsträckning konsumtionslån idag. Svaren talar dock inte om hur mycket man har lånat eller hur beloppet har förändrats. Enligt SCB:s statistik har konsumtionskrediterna beloppsmässigt stadigt ökat de senaste åren. Förra året bromsade tillväxttakten in betydligt, men är i nu tillbaka på en årlig ökningstakt på närmare 7 procent. I Hushållsbarometern ställdes frågan om man har lån för konsumtion första gången hösten Andelen hushåll som har konsumtionslån har sedan dess förändrats väldigt lite. Sedan september 2005 har konsumtionslånen i belopp stigit med drygt 50 procent enligt SCB, vilket andelen låntagare enligt Hushållsbarometern alltså inte har gjort. Det visar att konsumtionskrediterna per konsumtionstagare/hushåll idag är klart större än vad de var för sex och ett halvt år sedan, vilket det senaste året ytterligare förstärkts. Det tyder på att de som faktiskt har lånat i genomsnitt har lån för ännu större belopp. Optimismen om den egna framtida ekonomin är stark och har dessutom förstärkts Det kommande året tror en stor andel att det egna hushållets totala ekonomi kommer att bli bättre. Optimisterna är i övervägande majoritet, 35 procent jämfört med 12 procent pessimister. Trots att konjunkturen och tillväxten i Sverige har försvagats kraftigt, har optimismen ökat jämfört med förra våren. Nettotalet, dvs skillnaden mellan andelen optimister och pessimister, var våren och har nu stigit till +23. Hushållens värsta farhågor kring hur ekonomin i omvärlden ska påverka den egna plånboken verkar ha bedarrat, trots att osäkerheten kring skuldkrisen i framförallt Sydeuropa fortfarande är stor. Framförallt har pessimisterna jämfört med för ett år sedan minskat. Optimismen är störst bland åringarna, 52 (46) procent. Framtidsutsikterna om den egna ekonomin faller sedan med åldern och pensionärerna har den absolut lägsta tron på några framtida förbättringar, bara 6 procent av dem räknar med det. De unga vuxna år är mindre optimistiska än för ett år sedan. 45 (60) procent av dem tror att den egna ekonomin kommer att bli bättre. Diagram 8 Nettoandel optimistiska hushåll om den egna ekonomin de närmaste 12 månaderna Andelen som tror på en bättre ekonomi minus de som tror på en sämre 12

13 Bättre ekonomi framöver främst genom högre lön men också genom högre sysselsättning En dryg tredjedel tror på en förbättrad privatekonomi de kommande tolv månaderna. Höjd lön p g a löneförhöjning eller i samband med ett nytt arbete är liksom förra våren det vanligaste skälet. Dessutom har något fler förhoppningar om det, 45 (43) procent. Den näst vanligaste förhoppningen är att någon i hushållet ska öka sin sysselsättning. Antingen från att gå från bidrag till arbete, 14 procent (17). Eller att någon familjemedlem kommer att gå upp i arbetstid, 7 procent (9). Fler tror att ekonomin kommer att förbättras p g a en förändring av livssituationen 13 (8) procent. En liten andel tror att låneräntorna kommer att sjunka och förbättra ekonomin det kommande året, 5 (2) procent. De som svarar alternativet annat, 14 (24) procent, förväntar sig enligt de öppna svaren att få lägre lånekostnader genom att betala av på sina lån, att det egna företaget ska gå bättre eller en skatteåterbäring. Få nämner bättre konjunktur eller bättre avkastning på sparande. Bara 4 procent tror att några politiska reformer eller regelförändringar i form av högre bidrag/ersättningar eller lägre inkomstskatt kommer att stärka den egna ekonomin. Diagram 9 Orsaker till att 35 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer förbättras de kommande 12 månaderna 13

14 Hushåll som tror på en försämring räknar med prishöjningar, däremot inte längre med högre låneräntor 12 procent av hushållen tror att hushållets ekonomi kommer att försämras det närmaste året. Framförallt därför att man tror man att priserna ska stiga, 31 (30) procent. Även de som svarar annat handlar om stigande priser, men då särskilt om högre bensinpriser. I år nämner fler fortsatt lågkonjunktur och Europakrisen som skäl till att den egna ekonomin kommer att försämras. Totalt svarar 18 procent Annat. Fler tror att ekonomin kommer att försämras p g a en förändrad livssituation, 18 (13) procent. Det kan vara att man t ex slutat/börjat studera, separerat/blivit sambo, barn flyttat hemifrån eller att någon i hushållet gått i pension. I flera av frågorna går förändrad livssituation igen som starkare skäl till att ekonomin har eller kommer att förändras 1. Resultaten tyder på att fler personer än tidigare nu har en förändring i sina liv som också påverkar privatekonomin. En tiondel tror att de egna tillgångarna kommer att minska i värde. Från att ingen förväntade sig det våren 2010, steg andelen snabbt till 14 procent våren I år befarar fortfarande 11 procent att botten på tillgångspriserna ännu inte är nådd vilket kommer att försämra ekonomin. Att någon i hushållet kommer att bli arbetslös/sjukskriven/föräldraledig är ett lika starkt skäl som förra våren till att privatekonomin kommer att bli sämre, 11 (11) procent. En farhåga som stigit den här våren är att man kommer att få lägre lön men oförändrad arbetstid, 7 (1) procent, en lösning som många företag använde bara för några år sedan för att möta en sämre efterfrågan. Färre hushåll än för ett år sedan tror att högre låneräntor kommer att försämra den egna ekonomin, 7 procent (16). Hushållen verkar medvetna om att prognosen för reporäntan har sänkts. 1 Fler anger även det som skäl till att ekonomin det närmaste året kommer att förbättras 13 (8) procent. Och fler än förra våren anger det som skäl till att de har fått mer pengar till löpande utgifter 27 (15) procent. 14

15 Diagram 10 Orsaker till att 12 procent av hushållen tror att den egna totala ekonomin kommer försämras de kommande 12 månaderna Trots ökad optimism är andelen konsumtionsvilliga hushåll oförändrad Lika stora andelar som förra våren planerar att öka respektive minska sin konsumtion det närmaste året. Nettotalet eller skillnaden mellan dem som planerar att konsumera mer respektive mindre är -10 (-11). 8 procent räknar med att öka sin, medan 18 procent planerar att minska. Det negativa nettotalet ska dock inte tolkas som dåligt. Sedan våren 2004 har nettoandelen inte varit positivt något år. Hösten 2006 var det som högst, -3, då flest hushåll var villiga att spendera. Som lägst var nettoandelen våren 2009 på -23. Hushållen planerar alltså inte någon liknande inbromsning av sin konsumtion det närmaste året. Resultaten talar inte om hur mycket hushållen beloppsmässigt kommer att förändra sin konsumtion, utan istället hur stor andel av hushållen som planerar vad. Diagram 11 Nettoandel av dem som planerar att förändra sin konsumtion de kommande 12 månaderna Andel som planerar att konsumera mer minus de som planerar att konsumera mindre 15

16 Däremot har andelen sparbenägna hushåll stigit Hushållens vilja att spara ökade betydligt mellan 2010 och Andelen hushåll som planerade att spara mer var båda åren på den högsta nivån sedan mätningarna startade. I år har nivån stigit ytterligare och 26 (23) procent vill spara mer det kommande året. Dessutom planerar nu något färre hushåll jämfört med för ett år sedan att spara mindre, 7 procent (11). Detta gör att nettotalet stiger rejält, från +12 till +19. Mellan 2006 och 2009 minskade andelen sparbenägna hushåll, samtidigt som makrostatistik visar att sparkvoten steg. En förklaring är att de som sparat mer har sparat större belopp, vilket Institutet för Privatekonomis Spara-rapport från 2009 också bekräftar. Sedan 2009 ser sparviljan ut att ha blivit mer utbredd bland hushållen. Det är däremot oklart om det verkligen är fler hushåll som också realiserat sina planer. Diagram 12 Nettoandel för dem som planerar att förändra sitt sparande de närmaste tolv månaderna Andel som planerar att spara mer minus de som planerar att spara mindre men amorteringsviljan ökar inte, många är dock villrådiga Förra och förrförra våren gick i sparsamhetens tecken och fler hushåll planerade att spara och/eller amortera mer. Det gäller fortfarande, men skillnaden för i år är att något färre planerar att amortera mer samtidigt som fler säger att de kommer att öka sitt sparande. Av alla hushåll (inklusive dem utan lån) planerar 10 (12) procent att amortera mer och 4 (3) procent att amortera mindre de kommande tolv månaderna. Jämfört med förra våren planerar alltså en något mindre andel av hushållen att amortera mer på sina lån. Samtidigt är så många som en dryg tiondel (av samtliga hushåll) osäkra om de ska amortera mer eller mindre och tveksamheten om hur man ska göra har dessutom ökat de senaste åren. Fler planerar att utöka årets semesterbudget Våren 2009 fick semesterplanerna stryka på foten för många hushåll, men 2010 och 2011 tog sig fler sig råd igen. I år planerar ännu något fler att utöka årets semesterbudget. Nettoandelen mellan dem som planerar att spendera mer respektive mindre är +8, 24 procent planerar att ha en större semesterkassa i år jämfört med förra året, och 16 procent räknar med att dra in på semesterutgifterna. 16

17 De grupper som planerar att utöka sin semesterbudget är framförallt unga år, med en nettoandel på +18. Även i åldersgrupperna upp till pensionsåldern räknar en större andel med att lägga mer pengar på semester. Merparten av pensionärerna räknar med en oförändrad semesterkassa. Bland dem som förändrar sin utgift för semester är däremot andelen som kommer att hålla igen större än andelen som planerar att spendera mer. Diagram 13 Nettoandel med förändrad semesterbudget jämfört med föregående år Andelen som planerar att spendera mer på semester minus de som planerar att spendera mindre 17

18 Om undersökningen Hushållsbarometern speglar hur de svenska hushållen upplever sin ekonomiska situation. Syftet är att den återkommande ska ge en bild av hur hushållen själva bedömer att privatekonomin förändras. Förändringarna kan följas över tiden. Den första undersökningen gjordes våren Våren 2012 är det trettonde mättillfället. Hushållsbarometern visar hur stor andel av hushållen som t ex anser att de fått förbättringar eller försämringar av sin privatekonomi samt hur stor andel som kommer att förändra sina privatekonomiska beslut framöver. Barometern visar däremot inte hur stora förändringarna beloppsmässigt är eller kommer att bli. Det går alltså inte att dra slutsatser om hur mycket bättre eller sämre hushållen har fått det i kronor eller hur mycket man kommer att spara eller konsumera i framtiden, utan enbart hur stora andelar av hushållen som berörs av de olika frågeställningarna. Frågorna omfattar: Hur man upplever att hushållets löpande ekonomi förändrats. Varför man anser att hushållet fått mer eller mindre pengar till löpande utgifter. Hur hushållens pengar räcker till löpande utgifter, samt vad man drar in på när pengarna inte räcker. Hur man planerar att förändra sina utgifter för semester jämfört med förra året. Hur man upplever att hushållets ekonomiska situation förändrats totalt sett. Om hushållet ökat eller minskat sina konsumtionskrediter. Hur man tror att hushållets totala ekonomi kommer förändras framöver. Varför man tror att hushållets ekonomi kommer att bli bättre eller sämre. Hur hushållets konsumtion och sparande förväntas att förändras framöver. Specifika frågor kring förmögenhetssituationen, dvs reala tillgångar, totalt finansiellt sparande och totala skulder finns inte med, men ingår i hushållens bedömning av sin totala ekonomi. Undersökningen är genomförd av SIFO Research International på uppdrag av Institutet för Privatekonomi hos Swedbank. Undersökningen har skett genom telefonintervjuer under en vecka, perioden mars Intervjupersonerna är 20 år eller äldre och har slumpmässigt valts ut utifrån ett riksrepresentativt urval. De intervjupersoner som fortfarande bor hemma hos sina föräldrar har selekterats bort. Totalt har personer svarat. Hushållsbarometern som index Index är beräknat utifrån resultaten av två frågor i Hushållsbarometern; huruvida hushållet upplever att det har mer, mindre eller oförändrat mycket pengar till löpande utgifter och om hushållet fått en bättre eller sämre ekonomi totalt sett (även med hänsyn till tillgångar och skulder) jämfört med för sex månader sedan. Den ena frågan mäter i vilken grad hushållen fått en förändrad likviditet, den andra även hur förmögenhetsställningen förändrats. Indexet mäter den egna bedömningen om hur privatekonomin förändrats - upp, ned eller inte alls och är en sammanfattande värdemätare av hur den sammanlagda ekonomiska situationen ser ut. Förändringar kan upplevas olika och är inte ett absolut mått, hushållsindex ska därför ses som en temperaturmätare på hushållens ekonomiska situation. En oförändrad situation jämfört med för sex månader sedan ger index 50. Index>50= bättre ekonomi Index<50= sämre ekonomi 18

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2006 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2006 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2006 1 Sammanfattning Hushållsindex har sjunkit något, men hushållen upplever trots det den sammantagna privatekonomin som

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2005 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2005 Institutet för Privatekonomi, Erika Pahne, maj 2005 FÖRENINGSSPARBANKENS HUSHÅLLSBAROMETER Om undersökningen 3 Förändringar på totalnivå jämfört med förra årets undersökningar

Läs mer

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004

HUSHÅLLS- BAROMETERN. våren 2004 HUSHÅLLS- BAROMETERN våren 2004 Rapport Hushållsbarometern våren 2004 Institutet för Privatekonomi Erika Pahne Maj 2004 Institutet för Privatekonomi 2 Föreningssparbankens HUSHÅLLSBAROMETER Inledning 4

Läs mer

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt.

Ett enpersonshushåll utan barn får drygt 500 kronor mer i disponibel inkomst till följd av högre löner och lägre skatt. Pressmeddelande 20 november 2013 Så här blir din ekonomi 2014 Reallöneökningar, skattesänkningar, låg inflation och låga räntor. Det bäddar för att många svenskar kan se fram emot mer pengar nästa år och

Läs mer

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag.

Sjuk Även sjukpenningen sänks med 2 kronor till följd av lägre prisbasbelopp. Högsta ersättning 2014 blir 708 kronor per kalenderdag. Nyheter 2014 Löntagare Det femte jobbskatteavdraget ger några hundralappar (150-340 kronor, beroende på inkomst) mer i plånboken varje månad. Från årsskiftet höjs även brytpunkten för statlig inkomstskatt,

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015

Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Inlåning & Sparande Nummer 4 2015 7 april 2015 Svenska hushåll har de starkaste finanserna i hela. De är också mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i andra länder och har den högsta sparbenägenheten.

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013

Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 Inlåning & Sparande Nummer 11 28 februari 2013 En rapport baserad på Konjunkturinstitutets Konjunkturbarometer i februari 2013. Rekordmånga har möjlighet att spara pengar i slutet av månaden. SBAB BANK

Läs mer

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17

Skandias plånboksindex. Mars, 2014 2014-03-17 Skandias plånboksindex Mars, 2014 2014-03-17 1 Sammanfattning Skandias Plånboksindex för första kvartalet 2014 visar att hushållens optimism fortsätter att öka medan sparviljan sjunker dramatiskt. Det

Läs mer

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26

Skandias plånboksindex. Juni, 2013 2013-06-26 Skandias plånboksindex Juni, 2013 2013-06-26 1 Sammanfattning Plånboksindex för juni: Hushållen mer optimistiska än någonsin Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska

Läs mer

Så sparar svenskarna IV

Så sparar svenskarna IV Så sparar svenskarna IV Erika Pahne Institutet för Privatekonomi, mars 2009 Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med?

Innehåll. 1. Om undersökningen 2. 2. Konsumentklimatet inför andra kvartalet 2011 2. 3. Vad prioriterar man om man får mer att röra sig med? TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 ()8 7 42 fax +46 ()8 7 42 1 www.tns-sifo.se l Ökat intresse för bättre bostad Konsumentklimatet Mars 211 12231 Karna Larsson-Toll

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Uppsala läns näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Uppsala län... 4 Småföretagsbarometern Uppsala län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet December 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 07 420 00 fax +46 (0)8 07 420 01 www.tns-sifo.se Konsumentklimatet December 20 119303 Karna Larsson-Toll Innehåll 1. Om undersökningen

Läs mer

Pressmeddelande. 4 september 2013

Pressmeddelande. 4 september 2013 Pressmeddelande 4 september 2013 Trots tunnare plånbok har unga mer koll på pengarna Tonåringars köpkraft har försämrats de senaste fem åren. Trots det uppger fler än tidigare att pengarna räcker. Fyra

Läs mer

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen

Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Pressmeddelande 19 mars 2014 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för hushållen Ekonomin har fortsatt att förbättras för de flesta, många hushåll har mer kvar i plånboken i januari 2014 jämfört med för

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi i januari 2010. Stockholm 2009-11-24 Pressmeddelande Stockholm 2009-11-24 Så blir din ekonomi i januari 2010 Har du jobb och dessutom bostadslån med rörlig ränta? Då tillhör du vinnarna. Är du däremot pensionär i hyresrätt går du på minus.

Läs mer

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011

Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Pressmeddelande Stockholm 30 november 2011 Så blir din ekonomi i januari 2012 Inga ekonomiska förbättringar i sikte för de flesta löntagarhushåll. För andra året i rad väntas en försämrad eller oförändrad

Läs mer

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI

TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI TONÅRINGARNA OCH DERAS PENGAR VI Madelén Falkenhäll Institutet för Privatekonomi September 2013 Månad År Institutet för Privatekonomi 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING... 4 NÅGRA SLUTSATSER... 5 SAMMANFATTNING...

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012.

Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012. En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. Inlåning & Sparande Nummer 2 4 juni 2012 En rapport om hushållens sparande och ekonomi baserad på Konjunkturbarometern maj 2012. SBAB BANK PRIVATEKONOMI 1 INLÅNING & SPARANDE NR 2 4 JUNI 2012 Svårt för

Läs mer

Hushållens ekonomi 2015

Hushållens ekonomi 2015 Hushållens ekonomi 2015 24 februari 2015 Ytterligare ett år med bättre ekonomi för löntagare De flesta med ett arbete fortsätter att få det bättre även 2015. Många får mer kvar i plånboken efter att nödvändiga

Läs mer

Skandias plånboksindex. September 2015

Skandias plånboksindex. September 2015 Skandias plånboksindex September 2015 Hushållen höstdeppar Skandias Plånboksindex visar ett kraftigt tapp för hushållens optimism. Så här pessimistiska har hushållen inte varit på snart ett år. Den skakiga

Läs mer

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24

Skandias plånboksindex. September, 2013 2013-09-24 Skandias plånboksindex September, 2013 2013-09-24 1 Sammanfattning Plånboksindex för september: Hushållens optimism rasar dramatiskt Skandias senaste plånboksindex, som görs i samarbete med TNS Sifo, visar

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

Pressmeddelande 22 november, 2012

Pressmeddelande 22 november, 2012 Pressmeddelande 22 november, 212 Ju större bolån, desto sämre amorteringsvilja Tre av fyra hushåll med bolån amorterar, men ju större bolånen är desto mindre amorterar man. Flest amorterare finns i grupperna

Läs mer

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014

Pressmeddelande. Så blir din ekonomi 2015. 19 december 2014 Pressmeddelande 19 december 2014 Så blir din ekonomi 2015 Det är fortfarande osäkert hur hushållens ekonomi blir under 2015. Med ett nyval och eventuell tilläggsbudget kan förutsättningarna ändras under

Läs mer

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll

Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Prioritering av finansiellt sparande inför 2010 Konsumentklimatet januari

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Jämtlands näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Jämtlands län... 4 Småföretagsbarometern Jämtlands län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara

Allmänheten anar bistrare tider och vill spara Allmänheten anar bistrare tider och vill spara Konsumentklimatet september 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS Sifo Konsumentklimatet sep 2012 TNS 25.09.2012 JN123456 Innehållsförteckning 1. Om undersökningen

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015

Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Inlåning & Sparande Nummer 9 2015 1 september 2015 Svenska hushåll fortsätter toppa :s ekonomiska liga. De har de starkaste finanserna i hela, är betydligt mer optimistiska om sin ekonomi än hushåll i

Läs mer

Så sparar svenskarna III

Så sparar svenskarna III Så sparar svenskarna III Institutet för Privatekonomi, oktober 2005 Erika Pahne Innehållsförteckning Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning: Förändringar på totalnivå jämfört med tidigare undersökningar

Läs mer

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23

Skandias plånboksindex. April, 2013 2013-04-23 Skandias plånboksindex April, 2013 2013-04-23 1 Sammanfattning Plånboksindex för april: Hushållen alltmer optimistiska Skandia redovisar stark framtidstro i sin undersökning av hushållens ekonomiska framtidsutsikter

Läs mer

Småföretagsbarometern

Småföretagsbarometern 1 Innehåll Småföretagsbarometern... 3 Örebros näringslivsstruktur... 4 Sammanfattning av konjunkturläget i Örebro län... 4 Småföretagsbarometern Örebro län... 6 1. Sysselsättning... 6 2. Orderingång...

Läs mer

Intresset för bättre bostad ökar

Intresset för bättre bostad ökar Intresset för bättre bostad ökar Konsumentklimatet oktober 2012 1524240 Karna Larsson-Toll och Alexander Sävström TNS Sifo Konsumentklimatet sep 2012 TNS 25.09.2012 JN123456 Innehåll 1. Om undersökningen

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08

Skandias plånboksindex. December, 2014 2015-01-08 Skandias plånboksindex December, 2014 2015-01-08 Sammanfattning Skandias Plånboksindex visar att regeringskrisen och det stundande extravalet gjort att framförallt heltidsarbetande storstadsbor ser mer

Läs mer

Dina pengar och din ekonomi!

Dina pengar och din ekonomi! Dina pengar och din ekonomi! Ylva Yngveson, Hushållens konsumtion per invånare Förändring de senaste 40 åren. Inflationen är borträknad Min pappa säger att min mamma är medvetslös när hon handlar kläder!

Läs mer

Tonåringarna och deras pengar V

Tonåringarna och deras pengar V Tonåringarna och deras pengar V Maria Ahrengart Institutet för privatekonomi September 2008 Sammanfattning... 3 Månadspeng... 3 Köpkraftsförändring 1998-2008... 4 Sommarjobb... 4 Sammanlagda inkomster...

Läs mer

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013

Konjunkturbarometer för vårdsektorn. Våren 2013 Konjunkturbarometer för vårdsektorn Våren 13 Juni 13 Innehåll 1 Sammanfattning... 3 2 Om undersökningen... 4 3 Oförändrat konjunkturläge... 5 4 Positiva prognoser inför hösten... 7 5 Primärvård... 9 6

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN ÖREBRO LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie

Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie 2009 : 2 ISSN 1654-1758 Stockholms Handelskammares analys Byggbranschen i Stockholm - en specialstudie Byggindustrin är en konjunkturkänslig bransch som i högkonjunktur ofta drabbas av kapacitetsbegränsningar

Läs mer

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet

Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden. Rapport från Soliditet Mars 2011 Svenskarnas skulder hos Kronofogden Rapport från Soliditet 1 Svenskarnas skulder hos Kronofogden mars 2011 Sammanfattning Svenskarnas samlade skuld hos Kronofogdemyndigheten uppgick i mars 2011

Läs mer

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009

Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 2009 TNS SIFO 4 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +46 ()8 7 4 fax +46 ()8 7 4 www.tns-sifo.se Höginkomsttagare räknar med att få mer pengar att röra sig med Konsumentklimatet oktober 9 8343

Läs mer

Konsumentklimatet November 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11

Konsumentklimatet November 2010. 1519303 Karna Larsson-Toll. TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 TNS SIFO 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan tel +6 ()8 7 fax +6 ()8 7 www.tns-sifo.se Konsumentklimatet ember 9 Karna Larsson-Toll Innehåll. Om undersökningen. Resultat i sammandrag. Vad prioriterar

Läs mer

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken

Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Pressmeddelande 19 mars 2013 Efter några svaga år har hushållen fått mer kvar i plånboken Garantipensionären har fått den bästa ekonomiska utvecklingen av typhushållen boende i hyreslägenhet, räknat i

Läs mer

Var tionde hushåll saknar buffert

Var tionde hushåll saknar buffert Var tionde hushåll saknar buffert Kreditbarometer September 2014 Välkomen till Lindorffs kreditbarometer På senare år har svenskarnas skuldsättning debatterats flitigt. Hösten 2010 infördes ett bolånetak

Läs mer

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009

Välfärdsbarometern 2009. En rapport från SEB Trygg Liv, september 2009 Välfärdsbarometern 29 En rapport från SEB Trygg Liv, september 29 Välfärd i brytningstid Välfärdsamhället befinner sig i ständig förändring. Det kan handla om allt ifrån små, tekniska förändringar i socialförsäkringssystemen

Läs mer

Fler vill spara eventuella extrapengar. Konsumentklimatet Aug 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Fler vill spara eventuella extrapengar. Konsumentklimatet Aug 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Fler vill spara eventuella extrapengar Konsumentklimatet Aug 2012 1524240

Läs mer

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN

SMÅFÖRETAGSBAROMETERN UPPSALA LÄN SMÅFÖRETAGSBAROMETERN Sveriges äldsta och största undersökning av småföretagarnas uppfattningar och förväntningar om konjunkturen. Hösten 29 Företagarna och Swedbank i samarbete Småföretagsbarometern

Läs mer

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan

Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Pressmeddelande Stockholm den 16 oktober 2006 Höstbudgeten för 2007: väntade förslag med jobbavdrag och sänkt ersättning i a-kassan Vid årsskiftet sänks skatten för löntagarna, medan familjepolitiska förslagen

Läs mer

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012

Storstadspriser. Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Storstadspriser Så tror boende i Stockholm, Göteborg och Malmö om bostadspriserna 1 november 2012 Sidan 3 Spretigt på bostadsmarknaden Sidan 5 Bostadsrätter unga färgade av 15 års uppgång Sidan 6 Lägre

Läs mer

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land? Konsumentklimatet Januari 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Vad lägger man pengarna på 2012 och hur skiljer det mellan stad och land?

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Effekter av skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala

Läs mer

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år.

Begränsad avdragsrätt för privat pensionssparande Avdragsrätten för privat pensionssparande sänks från 12 000 till 1 800 kronor per år. Aktuell analys 10 oktober 2014 Skatteförslag från nya regeringen Den nya regeringen har lämnat några skatteförslag på remiss. De som arbetar och tjänar över 50 000 kronor per månad får betala mer i skatt

Läs mer

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad

Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Aktuellt på Malmös bostadsmarknad Stadskontoret Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2008.09.02 1.0 Anna Bjärenlöv Stadskontoret Strategisk utveckling Detta PM avser att kortfattat redogöra

Läs mer

Mindre optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Juni 2012 1524240 Karna Larsson-Toll

Mindre optimism om egna ekonomin. Konsumentklimatet Juni 2012 1524240 Karna Larsson-Toll TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Mindre optimism om egna ekonomin Konsumentklimatet Juni 2012 1524240 Karna

Läs mer

Stark inledning på det nya e-handelsåret

Stark inledning på det nya e-handelsåret + 13 % e-barometern Q1 2010 Stark inledning på det nya e-handelsåret Den starka tillväxttakten under fjolårets slut håller i sig och året inleddes med en kraftfull försäljningsuppgång, 12,8 procent, under

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 3. Hushållens utgifter. Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 3. Hushållens utgifter Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under 40 år... 3 1. Inledning...

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard 2013

Hushållens ekonomiska standard 2013 Hushållens ekonomiska standard 2013 SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(16) Hushållens ekonomiska standard 2013 Uppgifterna i denna sammanställning

Läs mer

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden

På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden På väg mot ett rekordår på den svenska hotellmarknaden Utveckling 1-2:a tertialet 2015 Box 3546, 103 69 Stockholm T +46 8 762 74 00 Box 404, 401 26 Göteborg T +46 31 62 94 00 Box 186, 201 21 Malmö T +46

Läs mer

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper

HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR. Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper HUSHÅLLENS EKONOMI UNDER 40 ÅR 1971 2011 Del 5. Hur ekonomin har utvecklats för olika hushållstyper Maria Ahrengart Institutet för Privatekonomi September 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Hushållens ekonomi under

Läs mer

risk för utrikes födda

risk för utrikes födda Utrikes födda i pensionsåldern har lägre inkomster än äldre som är födda i Sverige. Inkomstskillnaderna kan dessutom komma att öka. Skälet är att de som kommer till Sverige idag inte förvärvsarbetar i

Läs mer

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG

Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 2013 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens Företagsundersökning SEPTEMBER 213 BÄTTRE STYRFART I VÄNTAN PÅ UPPGÅNG Riksbankens företagsundersökning i september 213 Riksbankens företagsundersökning i september 213 tyder på en fortsatt,

Läs mer

Nordeas Trygghetsindex 2011

Nordeas Trygghetsindex 2011 Nordeas Trygghetsindex 2011 2011-01-26 Ingela Gabrielsson Privatekonom Sammanfattning Ekonomiska frågor som inger otrygghet inför 2011 Drygt två miljoner svenskar oroar sig för energipriserna. Därefter

Läs mer

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014

Aktuell analys. Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015. 23 oktober 2014 Aktuell analys 23 oktober 2014 Kommentarer till Budgetpropositionen för 2015 Den nya regeringen presenterade idag sin budget för 2015. Vinnarna är ensamstående med underhållsstöd och pensionärer. Underhållsstödet

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Mars 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010.

2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till och med år 2010. 2012-01-12 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:1 Utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad till

Läs mer

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1

Fickekonomen 2006. Institutet för Privatekonomi Mars 2006 1 Fickekonomen 2006 I årets upplaga av Fickekonomen framkommer att det är barnfamiljer, där båda föräldrarna har arbete och barnen barnbidrag, som är de största vinnarna 2006. Höjda löner och sänkt skatt

Läs mer

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen

Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Besöksnäringens Konjunkturbarometer Konjunkturinstitutets konfidensindikator för utvecklingen bland företag verksamma inom den svenska besöksnäringen Maj 2015 FAKTA OM KONJUNKTURBAROMETERN Konjunkturinstitutet

Läs mer

Nordeas privatekonomiska barometer 2010 - oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom 2010-01-27

Nordeas privatekonomiska barometer 2010 - oro och åtgärder. Ingela Gabrielsson Privatekonom 2010-01-27 Nordeas privatekonomiska barometer - oro och åtgärder Ingela Gabrielsson Privatekonom -01- Sammanfattning Vi oroar oss mest för bli arbetslösa, för vår pension och för att förlora vår ekonomiska buffert.

Läs mer

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator

Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash Småföretagens ekonomiindikator Cash or Crash? Hur går det för Sveriges småföretag? Vi har hört mycket om krisens effekter i storbolagen, inledningsvis de finansiella företagen och de större

Läs mer

Boverkets indikatorer

Boverkets indikatorer Boverkets indikatorer maj 2012 ANALYS AV UTVECKLINGEN PÅ BYGG- OCH BOSTADSMARKNADEN Inget ökat bostadsbyggande 2012 Under 2011 påbörjades 24 500 bostäder, enligt Boverkets senaste bedömning av bostadsbyggandet.

Läs mer

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar.

Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013. Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. Inlåning & Sparande Nummer 9 2013 7 oktober 2013 Välbeställda villaägare och unga storstadsbor satte in mest pengar på sina bankkonton i sommar. INLÅNING & SPARANDE NR 9 2013 1 SBAB PRIVATEKONOMI 7 OKTOBER

Läs mer

Myten om pensionärerna som gynnad grupp

Myten om pensionärerna som gynnad grupp Myten om pensionärerna som gynnad grupp En rapport om pensionärernas ekonomiska villkor från PRO P e n s i o n ä r e r n a s R i k s o r g a n i s a t i o n 2 0 0 7 2 Myten om pensionärerna som gynnad

Läs mer

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna

2013-09-02. 2,5 miljarder till pensionärerna 2 2013-09-02 2,5 miljarder till pensionärerna 3 2,5 miljarder till pensionärerna Regeringen kan i dag presentera att vi avser att genomföra en skattelättnad för landets pensionärer på 2,5 miljarder kronor.

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet Produktion och arbetsmarknad FÖRDJUPNING Ersättning vid arbetslöshet Arbetslösheten förväntas stiga kraftigt framöver. Denna fördjupning belyser hur arbetslöshetsförsäkringens ersättningsgrad och ersättningstak

Läs mer

Hushållens ekonomiska standard

Hushållens ekonomiska standard Hushållens ekonomiska standard Sta Hushållens ekonomiska standard Innehåll Innehåll Hushållens ekonomiska standard... 5 De totala beloppen för olika inkomstslag... 6 Inkomstspridning... 7 Ekonomisk standard

Läs mer

Svenska folket flyttar mindre

Svenska folket flyttar mindre Svenska folket flyttar mindre Utveckling av svenska folkets flyttvanor Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg 8-10 010-750 01 00 010-750 02 50 info@villaagarna.se

Läs mer

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012

Fastighetsägarnas Sverigebarometer FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD. Juli 2012 Fastighetsägarnas Sverigebarometer Juli 212 FASTIGHETSBRANSCHEN STÅR STADIGT I EN OROLIG OMVÄRLD Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern

Läs mer

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH

Franchisebarometern 2, 2014. HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise. November 2014 2014 HUI RESEARCH Franchisebarometern 2, 2014 HUI Research På uppdrag av Svensk Franchise November 2014 Innehåll Avsnitt Sida Bakgrund 3 Franchisebarometern 2014 4 Läget inom svensk ekonomi 5 Framtidstron inom franchising

Läs mer

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 16 maj 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker. Hushållens ränteförväntningar

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 16 maj 2011 - kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker. Hushållens ränteförväntningar Får publiceras omedelbart Pressmeddelande från SKOP om, 16 - kommentar av SKOP:s Ör Hultåker - Fortsatt höga ränteförväntningar bland de svenska hushållen - Men de korta ränteförväntningarna sjunker svagt

Läs mer

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008

1 ekonomiska 3 kommentarer juli 2008 nr 5, 2008 n Ekonomiska kommentarer I den dagliga nyhetsrapporteringen avses med begreppet ränta så gott som alltid den nominella räntan. Den reala räntan är emellertid mer relevant för konsumtions- och investeringsbeslut.

Läs mer

Pressmeddelande 9 april 2014

Pressmeddelande 9 april 2014 Pressmeddelande 9 april 2014 Plus för löntagare men även pensionärer med Alliansregering Vårpropositionen innehöll inte så många oväntade plånboksfrågor den här gången. Men sedan Alliansregeringen tillträdde

Läs mer

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden

VINTER 2014. Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge. Nordens största undersökning om bostadsmarknaden VINTER 2014 Norge sticker ut Sverige och Danmark mer stabilt Utbudet ökar mest i Norge Nordens största undersökning om bostadsmarknaden Nordic Housing Insight - Vinter 2014 Nordic Housing Insight är en

Läs mer

Till soliga, regniga och äldre dagar

Till soliga, regniga och äldre dagar RAPPORT Till soliga, regniga och äldre dagar en rapport om svenskarnas syn på eget sparande, privat pensionssparande och sparandet inom avtalspensionen Länsförsäkringar, juni 2010 Om undersökningen Undersökningen

Läs mer

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012

Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Pressmeddelande Stockholm den 16 november 2011 Tips inför årsskiftet 2011/2012 och bra att känna till 2012 Det sker en hel del ekonomiska regelförändringar till nästa år. De flesta individer påverkas på

Läs mer

Optimism i vikande konjunktur

Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer Dec 12 Optimism i vikande konjunktur Fastighetsägarnas Sverigebarometer tas fram i samarbete mellan Fastighetsägarnas regionföreningar. Sverigebarometern tar temperaturen

Läs mer

Utvecklingen fram till 2020

Utvecklingen fram till 2020 Fördjupning i Konjunkturläget mars 1 (Konjunkturinstitutet) Sammanfattning FÖRDJUPNING Utvecklingen fram till Lågkonjunkturens djup medför att svensk ekonomi är långt ifrån konjunkturell balans vid utgången

Läs mer

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI

SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI SÅ SER VI PÅ PENGAR OCH EKONOMI FöreningsSparbanken och samverkande sparbanker RAPPORT Så ser vi på pengar och ekonomi En undersökning om inställningen till och hanteringen av pengar och ekonomi Institutet

Läs mer

Hantering av ränteavdraget

Hantering av ränteavdraget ES/PR Peter Nilsson PM till Nämnden för KPI 2014-10-16 1(10) Hantering av ränteavdraget För diskussion Syftet med denna PM är att utgöra underlag för en diskussion om, och i så fall hur, avdragsrätten

Läs mer

Är finanspolitiken expansiv?

Är finanspolitiken expansiv? 9 Offentliga finanser FÖRDJUPNING Är finanspolitiken expansiv? Budgetpropositionen för 27 innehöll flera åtgärder som påverkar den ekonomiska utvecklingen i Sverige på kort och på lång sikt. Åtgärderna

Läs mer

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946

Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 Vad blev det för pension 2014? En jämförelse mellan pension och slutlön för årskullarna 1938 till 1946 S12260 14-03 Sammanfattning Vad blev det för pension 2014? är den fjärde rapporten i Folksam rapportserie

Läs mer

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013

Fondbarometern. Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Fondbarometern Om svenska folkets syn på börsen och fondsparande SBAB Fondbarometern nr 3 2013 Risken på börsen har ökat, och Asien har minskat kraftigt i popularitet sedan årsskiftet. SBAB 10 JULI 2013

Läs mer

Tredje avstämningen av bostadsbidrag

Tredje avstämningen av bostadsbidrag REDOVISAR 21:6 Tredje avstämningen av bostadsbidrag Resultat av genomförda avstämningar av bostadsbidrag till barnfamiljer och ungdomar Enheten för statistisk analys 21-6-14 Upplysningar: Katriina Severin

Läs mer

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera

Juni 2014. Köpsuget. En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Juni 214 Köpsuget En indikator över hur svenska hushåll planerar att konsumera Innehåll 1. Sammanfattning 2. Om Köpsuget 3. Hushållens köpplaner 4. Tema: Räntans påverkan och semesterplaner 5. Kontaktuppgifter

Läs mer

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012

Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Välfärdsbarometern 2012 En rapport från SEB, juni 2012 Inledning Nästa år fyller den svenska välfärdspolitiken hundra år. Den första riktiga socialförsäkringen kom 1913, då infördes folkpensionen. Men

Läs mer

Exportindustrin andas optimism

Exportindustrin andas optimism Exportindustrin andas optimism Exportföretagen fortsätter att vara försiktigt optimistiska. Företagen såväl stora som små och medelstora säger att orderingången har ökat och att den väntas öka ytterligare.

Läs mer

Företagarnas Entreprenörsindex 2013

Företagarnas Entreprenörsindex 2013 LÄTT ATT STARTA - SVÅRT ATT VÄXA Företagarnas Entreprenörsindex 2013 Rapport Februari 2013 Innehåll Sammanfattning... 3 Inledning... 3 Så gjordes Entreprenörsindex... 4 Högre Entreprenörsindex sedan 2004,men

Läs mer

Fondspararundersökning 2012

Fondspararundersökning 2012 Fondspararundersökning 2012 Undersökningen 1 500 telefonintervjuer i ett slumpmässigt draget urval av svenskar i åldern 18-79 år med deklarerad inkomst, genomförda under perioden 6 februari tom 1 april

Läs mer

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012

Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2012 Boräntenytt Nummer 2 22 januari 2 Sidan 1 Riksbankens Groundhog Day Sidan 3 Liten ljusning på bostadsmarknaden Riksbankens Groundhog Day Vi håller fast vid prognosen att styrräntan kommer att sänkas till

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer